9789127422285 by Smakprov Media AB

Religion LÄRARBOK

Religion

GR UN DB OK

Marianne Abraham

sson

Annica Rodell • Maria Willebrand

mmit. Bud ram när en dha, Muham stor ledare varit viktig med och Je har a för några sus är ledar av världen e so m En del reli s största re gioner väx ligioner. er och spri andra dör ds över hel ut och förs a världen, v inner med har religio tiden. Även ner komm i it vårt land och gått. I som är van dag är det ligast i Nord k ri st endomen en. Men fö det andra re r länge sed ligioner och an fanns gudar. Tro finns kvar, ts att de in kan man fo te längre rtfarande se svenska tra spår av dem ditioner. i olika

Innehåll

Solen är

viktig i mån ga 4–6 ........................................................................... 4 PULS Religion gamla relig ioner. Att läsa och förstå faktatexter ...................................................... 8 Svenska som andraspråk ............................................................ 12 Prov och bedömning .................................................................... 14 Tabell över centralt innehåll ......................................................... 15 Bedömningstabell religionskunskap ............................................ 17 Isak – Abrahams och Saras son Så hände äntligen det fantastiska, det som ingen hade vågat 17 Att arbeta med PULS Religion ................................................. tro. Trots att Sara var alldeles för gammal för att få barn,

födde hon en son, Isak. Sara och Abraham ställde till en stor fest för att fira det nyfödda barnet. Men på festen såg Sara Ismael leka och skoja och den gamla avundsjukan kom tillbaka. Hon tvingade Abraham att jaga bort Hagar och Ismael. Abraham blev förtvivlad. Han älskade ju båda sina barn, men Gud lovade Abraham: – Isaks barn ska bli mitt utvalda folk. Men Ismael är också din son, och även han ska bli stamfar för ett stort folk. Abraham litade på att Gud skulle beskydda Hagar och Ismael. Han gav dem den utrustning de behövde. Så fick Hagar och Ismael ge sig iväg.

Kristendomen

t lk om at Israels fo ga ingar till kså mån oc s nns varn nn fi Men det kung, enskap. att en ny lket och s folk: förlåta fo till Israel ja sa Je lade Så här ta

ljus, ett stort kret ser fram. rar i mör nd strålar ljuset la s et kr i mör n. ve gi n är oss ns namn: ts, en so tta är ha e.” r och de edsfurst hans axla fader, Fr ig Ev , hjälte lig om Gud

att få bli löfte om en s ord ett s ord som ja ar Jesaja sa Je r stna läse gen. Kri Jesus.

ordspråk ns i OrdSalomosmos visdomsord finav ordspråken

lo Kung Sa ln. Många g. ken i Bibe er än i da språksbo en och använd vi ig känner , t igen ska får rik lv mättad. sjä ild männi En givm ättar andra blir m den som kärlek ed m l tallrik kå Bättre en oxstek med hat. ör än en m r r hon gö late, se hu yran, du Gå till m s. vi och bli t bo t från sit t hem. gel lång t från sit Lik en få niska lång är en män tat glatt, är hj r blickar gö pen styrka. Vänliga t ger krop god nyhe

ler sånger el k, v många avid skre i Bibelns sångbo ns fin : m m so r, en av de är r hä en. Det

herde, n är min ig. l fattas m r, ting skal på gröna änga n. vall i ör mig gna vatte lu d vi la vi åter mig kraft ny ig r, m r ga ge vä på rätta leder mig a. l är e dal namn til , mörkast n med mig de i s e en t, ty du är något on gör mig trygg. ktar jag av st n h di n käpp oc bord för mig ett u dukar yn, nders ås ed olja mina fie huvud m ädden. jer mitt l br du smör bägare til följa mig in m r lle d skall och fy et och nå Din godh mitt liv, itt hem gi da rje all vara m va ns hus sk och Herre lever. g ja så länge

HANDLEDNING TILL GRUNDBOKEN Vad är religion? ............................................................................... 19 Religionerna växer fram ............................................................. 20 30 Gamla testamentet ........................................................................ Abrahams prov Abraham litade verkligen på Gud. Men en dag utsatte Gud 48 att Judendomen ..................................................................................... honom för ett fruktansvärt svårt prov. Bibeln berättar Gud sa till Abraham: – Ta din son Isak som du älskar och gå till landet Moria. Nya testamentet .............................................................................. Där ska du offra honom som brännoffer på ett 56 berg. Abraham ville lyda Gud i allt. Men detta var den svåraste befallning han någonsin fått. Sorgsen gav sig Abraham 74 Kristendomen .................................................................................. Kristendomen är i dag en av de stora iväg med Isak, en åsna och två tjänare. De vandrade i tre världsreligionerna. Allt började med en man som dagar. Närhette de kom fram till berget som Gud bestämt bad Jesus som vandrade runt i landet Israel och talade tjänarna om Abraham att stanna kvar med åsnan. Isak 88och Koranen ............................................................................................. Gud. Jesus kallades också för Kristus och Abraham därför kom gickde vidare. som trodde på honom att kallas för kristna. Isak frågade: Var är fåret 94 Islam .................................................................................................... Från de första lärjungarna som följde Jesus,– spreds hanssom vi ska offra? Abraham svarade: budskap vidare. I dag finns det kristna i länder över hela – Gud utser nog fåret till brännoffret, min son. världen. 104 Hinduismen ................................................................................... Abraham byggde ett altare. På altaret staplade han ved, band sin son och lade honom på veden. Abraham tog fram sin kniv ... Om kristendomen Buddhismen ................................................................................... 114 r Kristna tror på en Gud. De tror också att Jesus var Guds son. ......................................................................... 124 Leva tillsammansr Gud 28 kan visa sig på tre olika sätt – som Fadern,

Men i samma – Gör inge Abraham had till och med v Isak fick le en vädur, en b Abraham att h välsignelse, til

Sonen och den heliga Anden. r Kristendomens gudstjänstbyggnad kallas ofta kyrka. r Bibeln är kristendomens heliga skrift. Den består av KOPIERINGSUNDERLAG ..................................................... 131 två delar: Gamla testamentet och Nya testamentet.

I detta kapi t hur Sverige

t den heliga B

t Martin Luth på sitt eget

t hur det är a

Fisken användes som ett hemligt tecken för att de första kristna skulle känna igen varandra.

n 23

Psaltare

t vad som hä

t varför vi fira

Handledning till grundboken Varje kapitel i grundboken har en introduktionssida i lärarboken med följande struktur:

Religionerna växer fram Berättelser från fornskandinavisk och äldre samisk religion

Här finns punkterna från det centrala innehållet i kursplanen för religion som kapitlet innehåller.

Syfte Varje kapitel har ett syfte som utgår från Lgr 11 och författarnas tankar om innehållet. Uppstart Här finns förslag på en gemensam uppstart av kapitlet. Det är oftast någon uppgift som ska leda till frågor och väcka intresse för kapitlets innehåll.

Nyckelord

Centralt innehåll

Hur spår av fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle Begreppet religion

Syfte

Nyckelord

Kapitlet syftar till att eleverna ska få kunskaper om ursprungsfolkens religioner i allmänhet och svenska tidiga religioner i synnerhet, samt att visa hur världsreligionerna har uppstått. Texten i kapitlet förmedlar bilden av hur olika religioner har uppstått. Den vill också skapa förståelse för hur människor på vitt skilda platser och i olika tidsåldrar haft behov av att förklara livets stora frågor med religionens hjälp.

religion ursprungsfolk fornnordisk

Uppstart Det här är ett förslag till övning som har till syfte att ta reda på elevernas tankar och kunskaper om tidiga religioner. Låt eleverna sitta vid bord och ha ett vitt och ett linjerat papper framför sig. De ska också ha penna och suddgummi. På bordet kan det med fördel även ligga några askar med kritor eller färgpennor. Be eleverna blunda och lyssna noga på det du berättar. Säg att du ska ta dem med på en resa i tiden. Använd rösten så att den fylls av inlevelse och lite dramatik. När eleverna har lyssnat på berättelsen om mötet med människor från en annan tid får de följande uppgift: Skriv vad medicinmannen berättade och rita sedan en bild av hur medicinmannen såg ut eller hur det såg ut inne i hans hydda. Både genom bilden och genom berättelsen kan du få veta mycket om elevernas förförståelse när det gäller tidiga religioner.

traditioner nomader offerplats

gudar världsreligioner

Detta är ord som är viktiga att uppmärksamma under arbetet med kapitlet för att eleverna ska kunna ta till sig innehållet och förstå texterna.

SVA-begrepp Partikelverb och avledningar växa fram bevaka inkräktare beroende av beskriva övernaturlig betrakta

förfäder bygga på egenskap bostad fruktbarhet påminna om framgång

anhängare ursprung uppleva budskap smälta samman vishet gemensam

Sammansättningar offerplatser hantverk

himlavalv framgång

trädstam vikingafärd

Idiomatiska uttryck komma och gå se spår av

räkna sig som i samspel med

ha sina rötter så småningom

ådra ytterst varelse hamna härska somliga

slingra stupa strid skörd offra bilda

SVA-begrepp Detta är ord och begrepp som är viktiga att uppmärksamma med tanke på elever som har svenska som andraspråk.

Homonymer ask

Övriga vissa trots tam näring gryning skräna gnistra

Viktiga ord i no och so Man behöver lära sig många nya ord för att förstå vad man läser om i no och so. I den här ordboken finns de vanligaste orden förklarade. Orden står förklarade i bokstavsordning och ibland finns exempel på hur ordet används eller en bild som förtydligar.

Varje uppslag i grundboken har följande struktur i lärarboken:

Samisk berättelse om hur Sápmi kom till

Samerna blir kristna På 1600-talet bestämde staten att samerna inte längre skulle få jaga hur de ville. I stället började de ha tama renar. På 1700-talet och på 1800-talet byggdes kristna kyrkor inom det samiska området. När prästerna mötte samernas religion, tyckte de att allt bara var trolldom. Många offerplatser förstördes och samerna blev kristna. I dag finns bara rester kvar av den gamla samiska religionen. Men man har fortfarande respekt för förfädernas heliga platser. Och det finns alltjämt män och kvinnor som man menar har övernaturliga kunskaper.

En dag i tidernas gryning vandrade samernas främste gud Jubmel på stranden av underjordens hav. Där var mörker och oväsen. På varje havsvåg red en skränande gast. Och gastarnas skrik väckte underjordens andar, som svarade med hotelser och hån. Så här får det inte fortsätta, tänkte Jubmel. Han ropade på Solguden, sin son. Han hette Bejve och bodde längst bort i öster, där solen går upp. Och Bejve satte på sig sina skidor och for genom den gnistrande rymden. Hans skidspår där på himlen kan man se än i dag. Samerna kallar hans skidspår för Bejves väg, andra kallar det för Vintergatan. – Du måste hjälpa mig, min son, att skapa ett gott nytt land, sa Jubmel till Bejve. Det måste bli ett slut på det här mörkret och på gastarnas skränande. – Ja, jag lovar att låta min sol lysa över din nya sköna värld, sa Bejve. Gastarna kommer att fly till underjorden. Så skapade Jubmel sitt nya ljusa land av renkon som betade på det heliga fjället Passevarre. Det var en vacker liten renko. Men hennes ögon var sorgsna, som alla renkors ögon. Av renkons ben skapade Jubmel jordens alla berg. Jorden skapade han av hennes kött. Ådrorna blev väldiga floder, och av håren på vajans kropp blev väldiga skogar. Men den lilla renkons hjärta gömde Jubmel djupt i jorden. Det är de hjärtslagen som bultar och kan höras än i denna dag av renvaktare och ensamma fjällvandrare i den vita nattens tystnad. Till sist skapade Jubmel himlavalvet av den lilla renkons vackra huvud. Och hennes ögon som bar sorgen i sitt djup fäste han på himlavalvet. Och de ögonen blev morgonstjärnan och aftonstjärnan, de som visar vägen för fjällfolket. Det är de två stjärnorna, som ser på vandraren med sådan varm och vemodig blick som bara kan ses i en renkos ögon – eller hos någon man tycker mycket om. Och Jubmel gjorde solguden Bejve till kung över sin nya sköna värld långt, långt däruppe i Arktien. Ur I Sameland

Även om många samer fortfarande är renägare, har livet förändrats mycket. Nu följer man renarna med skoter och ibland helikopter. Numera bor samer i vanliga hus och många har lämnat livet i fjällvärlden. Kåtor används fortfarande ibland när man arbetar med renskötseln.

Sápmi - samernas land

Bevara sin kultur I dag kämpar samerna för att själva få bestämma över sin kultur och de näringar som hör till den, till exempel renskötseln. Samerna vill också bevara sitt språk, musik och hantverk. Men det är inte lätt. Många har lämnat sin gamla hembygd och lever på olika håll i Sverige.

Sápmi kallas det område där samerna bodde från början. Det ligger i norra delarna av Norge, Sverige, Finland och Kolahalvön i Ryssland. Här följer en samisk berättelse om hur Sápmi kom till.

Gast är ett gammalt ord för spöke eller vålnad. Vaja är samma sak som renko.

Samerna blir kristna

Fakta om uppslaget Här får du som lärare mer fakta om innehållet i grundboken, för att du ska kunna ha svar på frågor som eleverna ställer.

Detta uppslag handlar om hur den gamla samiska religionen och kulturen sakta har försvunnit och ersatts av kristendom och västerländsk kultur. Mycket av det som finns nertecknat om samernas religion är skrivet av missionärer och präster som kom till norra Sverige på 1600-, 1700-, och 1800-talen, för att försöka få samerna att överge sin religion och bli kristna. Helt och hållet försvunnen är dock inte den samiska kulturen och religionen. Det finns fortfarande rester kvar av den och samerna kämpar i dag för att bevara sitt språk och sin kultur. Uppslaget avslutas med en berättelse om hur Sápmi, samernas land, kom till. Det är viktigt att eleverna förstår att det finns samer i Sverige och Norden även nu för tiden. Några lever i norra Sverige som renskötande markägare eller bönder, men många bor också på andra platser i Sverige och lever som de flesta andra svenskar. Kanske finns det någon elev med samiskt ursprung i klassen.

Att diskutera

Att diskutera • Hur tror ni att samerna kände när de inte längre fick jaga som de ville och när deras offerplatser förstördes? • Hur skulle du och din familj reagera om ni måste byta religion? • Finns det människor med övernaturliga kunskaper? • Varför är det så svårt för samerna att bevara sin gamla kultur? • Varför skapade guden Jubmel sitt nya land av just en renko? • Titta på bilden på sidan 10. Vad ser ni på bilden? Vad tror ni kåtorna på bilden används till? När bilden är tagen? Vad tror ni helikoptern används till?

Detta är frågor som kan diskuteras i samband med arbetet med sidan eller uppslaget. Frågorna är tänkta att vara en inspiration och igångsättare för få eleverna att prata religion.

Att göra U U U U U

En bok om samer s. 00 Leta trolltrummor s. 00 Sagan om hur Sverige kom till s. 00 Bygg en kåta s. 00 Samernas språk och musik s. 00

Att göra Under att göra finns aktiviteter som passar att göra i samband med respektive uppslag. U är hänvisning till uppgifter som finns i slutet av

respektive kapitel i lärarboken.

är hänvisning till kopieringunderlag som finns i slutet av lärarboken.

Judendomen Centralt innehåll Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i judendomen. Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och i de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder. Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar. Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.

Syfte

Nyckelord

Kapitlet syftar till att eleverna ska lära sig något om ritualer, levnadsregler och heliga platser inom judendomen samt få veta lite om judendomens historia. Eleverna får kännedom om hur olika livsfrågor skildras i judendomen och vilken betydelse det får för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet. De får också kunskaper om hur den judiska religionen ser ut och fungerar i dag.

israels folk Gamla testamentet synagoga Tanak förföljda

Uppstart Dela in eleverna i grupper och låt varje grupp arbeta med några ord i ordlistorna här till höger. De ska med hjälp av dator, ordlistor eller uppslagsböcker ta reda på vad orden betyder. När eleverna redovisar orden skrivs de upp på blädderblock eller liknande och blir en ordlista för hela kapitlet om judendomen. På detta sätt skapas också en förförståelse för det som eleverna sedan möter i kapitlet. Låt eleverna också göra sin egen faktaruta om Israel. Diskutera först vilka fakta som brukar finnas med i en faktaruta och vilka fakta eleverna tycker ska vara med i deras egen. Låt dem sedan arbeta enskilt med sin egen ruta. Faktarutorna kan sedan sättas upp i klassrummet eller klistras in i en arbetsbok.

getto koncentrationsläger utvald Tora sabbat

rabbin arken Lagen Profeterna Skrifterna

SVA-begrepp Partikelverb och avledningar förfölja bryta upp avsky driva iväg förtryck samhörighet

omvända uppskatta ansvara för församling förvara

undervisning betona upplevelse påminna höra till

Sammansättningar brudgum

fruktröra

murbruk

Idiomatiska uttryck såväl – som

i samband med

Övriga täcka bläck

vigsel väsentlig

reva

Judendomen Att vara jude är att tillhöra ett folk, Israels folk och en religion. Från år 70 till år 1948 hade det judiska folket inget eget land. Efter andra världskriget beslöt FN, Förenta Nationerna, att en del av Palestina skulle bli det nya landet Israel. I dag har judar från hela världen flyttat till Israel, men det bor fortfarande många judar i andra länder. Judendomen är en gammal religion. I Bibelns första del, Gamla testamentet, kan man läsa om hur judarna levde och kämpade för det land som i dag är Israel.

Om judendomen r Judar tror på en Gud. r För judar är folkets historia en viktig del av religionen. r För många judar är Israel det land Gud lovat dem. Därför betyder Israel mycket för judar över hela världen. r Judendomens gudstjänstbyggnad kallas synagoga. r Judarnas Bibel (Gamla testamentet) kallas också Tanak. Den består av Lagen, Profeterna och Skrifterna.

I detta kapitel får du läsa om: t när Israel blev judarnas eget land t hur det är att leva som jude och vad familjen gör när det är sabbat Menora är en sjuarmad ljusstake. Den är judendomens äldsta symbol.

t vad som händer när det är gudstjänst i synagogan t Pesach, Sukkot och andra högtider som många judar firar.

Judendomen är den minsta av de fem så kallade världsreligionerna. Endast ca 18 miljoner bekänner sig till judendomen i dag. Den som är jude tillhör både ett folk och en religion. För att vara jude måste man antingen vara född av en judisk mor eller ha konverterat till judendomen. Den som konverterar måste bli godkänd i olika förhör om den judiska tron enligt Lagen eller Tora. Staten Israel bildades år 1948. Där bor det i dag mellan 6–7 miljoner människor. Av dessa är 80 procent judar och 20 procent är araber. Invandringen till Israel av judar från hela världen är fortfarande omfattande. Judarna kommer från olika delar av världen och bär också med sig olika traditioner. Av de religiösa judarna i Israel är de flesta ortodoxa. En liten grupp som följer den religiösa lagen till punkt och pricka kallas för ultraortodoxa. En stor grupp judar finns också i USA där över 6 miljoner judar bor. Många av dem är anhängare av en riktning som kallas reformjudendomen.

Att diskutera • Varför är Israel ett så viktigt land för judarna? • Varför tvingades judarna att bära davidsstjärnan på sina kläder under nazisttiden? • Varför är det så många konflikter mellan judar och palestinier i Israel?

Att hålla ihop Flera länder hade speciella regler för judar. De fick inte äga någon mark och ibland fick de bo i särskilda områden, som kallades getton. När judarna kom till ett nytt land lärde de även känna traditionerna i sitt nya hemland. På så sätt utvecklades olika judiska traditioner i olika delar av världen. Men längtan efter ett eget land fanns hela tiden kvar. I slutet av 1800-talet började många judar återvända till sitt gamla land, Palestina.

Ett folk – en religion

Under andra världskriget skickades många miljoner judar till fängelseläger. Bilden är från koncentrationslägret Auschwitz i Polen.

Judendomen är en religion, men att vara jude är också att tillhöra ett folk. Det judiska folket har en stark sammanhållning, fast de inte har haft ett eget land på nästan 1 900 år. Många gånger har de blivit förföljda och tvingats bryta upp och flytta till ett annat land. Därför finns judar i dag i en stor del av världen. Redan i Gamla testamentet berättas det hur Israels folk slet hårt som slavar i Egypten och hur de till slut lyckades fly tillbaka till det land som de en gång hade utvandrat från. Men det blev en kort period av lugn. Det mäktiga Romarriket bredde ut sig allt mer. Judarnas egna kungar måste lyda romarna och blev avskydda av många. Till sist drevs judarna iväg från området. De flyttade till länder i Europa, Ryssland, Nordafrika och Mindre Asien.

Davidsstjärnan är judendomens vanligaste symbol. Under andra världskriget tvingades judarna att bära stjärnan på kläderna. Nu finns Davidsstjärnan på den israeliska flaggan.

Ett eget land – ett delat land Under andra världskriget lät Hitler döda cirka sex miljoner judar i arbetsläger och koncentrationsläger. FN, Förenta Nationerna, tyckte att det judiska folket hade fått lida nog och bestämde att delar av Palestina skulle bli judarnas nya land, Israel. Men hur skulle gränserna dras? Där bodde ju redan människor. I dag är det gamla landet uppdelat mellan Israel och Palestina, men man är fortfarande inte överens. Staden Jerusalem är en delad stad som både israeler och palestinier vill ha som huvudstad. Jerusalem är en helig stad för såväl judar som muslimer och kristna. Problemen finns kvar. Många, både judar och palestinier, längtar efter fred i området. Även om judarna fått ett eget land är det judiska folket utspritt över en stor del av världen. Allra flest judar bor det i USA. I Sverige har det funnits judar under flera hundra år. Under andra världskriget lyckades några fly till Sverige. När kriget var slut kom också judar som hade överlevt koncentrationslägren.

Kartan visar judarnas eget land Israel. Många judar har flyttat dit, men långt ifrån alla. Det bor också judar utspridda över hela världen. USA är det land där det bor flest judar.

Att fira och minnas Många judiska högtider firas till minne av viktiga händelser i det judiska folkets historia Förintelsedagen firas till minne av alla judar som dog i koncentrationslägren under andra världskriget. Israels självständighetsdag firas till minne av att Israel blev en egen stat år 1948.

Ett folk – en religion Judarna har levt i landsflykt allt sedan romarna fördrev dem från Jerusalem med omnejd för nästan 2 000 år sedan. År 1948 bildades staten Israel och judarna fick ett eget land. Men problemen var inte över trots det. Många krig och konflikter har uppstått med arabiska grannländer och den arabiska folkgrupp som kallas palestinier, som även de vill ha en egen stat i området. Under landsflykten har många judiska befolkningsgrupper bott i olika delar av Arabien, Afrika och Europa. Vissa tider har olika folk levt i fred och samförstånd. Andra tider har det rått osämja och stridigheter mellan dem. Judarna har levt som ett splittrat folk under de nästan 2000 år som gått sedan de fick lämna sitt land under romartiden. Trots denna splittring har de lyckats överleva som folkgrupp och dessutom bevara en stark gemenskap Sammanhållningen och samhörigheten inom det judiska folket har alltid varit stor. Judar har samlats i synagogor över hela världen för att tala om och studera sin religion. I Östeuropa utvecklade judarna till och med ett eget språk. Språket kallas jiddisch och räknas sedan år 2000 som ett minoritetsspråk även i Sverige. Studera gärna bilderna på s. 48 lite extra. Det kan vara bra för eleverna att kunna placera Israel

på världskartan. Bilden av judarna från koncentrationslägret Auschwitz är talande och kan vara grund till en diskussion och inlevelseövning om livet i koncentrationsläger. Det går även att fördjupa samtalet och reflektera över hur och varför detta kunde hända.

Att diskutera • Varför har det judiska folket en så stark sammanhållning? • Med vilka personer kan du känna stark sammanhållning? • Vad brukar du göra om du träffar svenskar utomlands? Hur känns det att träffa landsmän när man är i ett annat land? • Titta på bilden på s. 48. Hur känner sig människorna på bilden? Var är de? Vad gör de där? Varför är de där? • Tänk dig att du är någon av personerna på bilden. Hur känns det? Vilka tankar rör sig i huvudet?

Att göra U U

Tänk om det var du! s. 54 Högläsning Anne Fransks dagbok s. 54

Sabbaten – vilodagen

Att leva som jude Att vara jude är att tillhöra ett folk som har fått uppleva mycket förtryck och lidande. Det har gjort att samhörigheten är viktig för folket – även för judar som inte bryr sig så mycket om religionen. Att vara jude kan också vara att bekänna sig till den judiska tron. Judar upplever att de är ett folk som är utvalt av Gud. Därför försöker de aldrig att omvända människor med en annan tro. Men även om man inte tillhör det judiska folket är det möjligt att konvertera till den judiska tron. I den judiska religionen finns många regler för hur man ska leva. Det kan till exempel handla om praktiska saker som vad man ska äta, hur man ska klä sig och när man ska vila eller arbeta. Många av reglerna kommer från Bibeln. Vissa regler kan vara svåra att följa. I Sverige är det till exempel inte tillåtet att slakta djur på det sätt som reglerna säger.

Sabbaten är den judiska vilodagen. Den börjar när solen går ner på fredagskvällen och håller på till lördagens kväll. Gud skapade världen på sex dagar, den sjunde dagen vilade Gud. Människan ska följa Guds exempel. Därför ska ingen behöva arbeta på sabbaten, man ska vara tillsammans, vila och glädjas åt att världen har skapats. På fredagskvällen äter familjen sabbatsmåltiden som är en festmåltid, och på lördagen firas veckans viktigaste gudstjänst. Judar som vill följa sabbatsreglerna gör inget arbete på sabbaten. Bland annat är det förbjudet att resa, laga mat och göra upp eld efter att sabbatsljusen tänts. Också för judar som inte följer reglerna så strängt är fredagskvällens måltid en uppskattad träffpunkt för hela familjen.

I Tora kan man läsa om reglerna för hur man ska leva som jude. Handskrivna Tora-rullar finns i varje synagoga.

Judisk mat En jude som följer judiska matregler äter bara mat som är kosher. Det betyder att den har lagats på rätt sätt och enligt kosherreglerna. Vissa råvaror är helt förbjudna, till exempel gris och blodmat. En annan viktig regel är att kött och mjölk inte får blandas i matlagningen eller på samma fat.

Många judiska högtider firas som måltider i familjen, till exempel sabbaten, lövhyddohögtiden och påskmåltiden.

TROSBEKÄNNELSE Hör Israel! Herren, vår Gud Herren, är en. Femte Moseboken 6:4

Kippa Judiska män och pojkar ska täcka huvudet för att visa respekt mot Gud. Många bär en liten tygmössa som kallas för kippa. En del använder kippa varje dag, medan andra bara har den på sig i synagogan och vid högtider.

Konvertera betyder att man övergår från en religion till en annan.

Att leva som jude Bilderna på detta uppslag illustrerar på ett fint sätt judarnas sammanhållning. Bilden på s. 50 visar en grupp ungdomar som tillsammans med en lärare studerar Tora. Tora, eller Lagen, är en av judarnas heliga texter. De första texterna skrevs på pergamentrullar. Tora ses som en undervisning av Gud i hur människorna ska vara och leva. Tora består av de fem Moseböckerna och är judarnas rättesnöre. I dag är dessa texter vackert nerskrivna av speciella skrivare på bokrullar och används i synagogans liturgi. Under gudstjänsten använder den som läser texten en vackert utsirad pekpinne för att följa raderna. Texten får inte beröras. Rullarna förvaras i arken, ett skåp som anses heligt i synagogan. Ovanför arken lyser alltid en lampa som ska påminna om Guds närvaro. Bilden på s. 51 visar en stor judisk familj som samlats för att fira sabbaten genom att träffas och äta den gemensamma sabbatsmåltiden. Sabbaten är en viktig veckodag för många judar. Men det finns olika varianter av hur strängt man firar den. Det viktiga för de flesta är dock att ha en familjesammankomst vid måltiden på fredagskvällen.

Att diskutera • Är det bra att ha regler? • Vilka regler har ni som ni måste följa? • Är det bra regler eller finns det något ni vill ändra? • Varför ska man ha en vilodag? Har du någon vilodag? • Titta på bilden på s. 51. Vad tänker du när du ser den? När träffar du din släkt? Vad gör ni när ni träffas?

Att göra U U K K

Bjud in en judisk person s. 54 Tillverka bokrullar s. 54 12 Judiska maträtter – recept 13 Judendomen 1

Synagogan i Stockholm.

Gudstjänsten

Synagogan Judarna började bygga synagogor för att ha någonstans att samlas och fira gudstjänst. Synagogan är också en plats där man kan studera eller bara träffas och ha det trevligt. I Sverige finns det i dag synagogor i flera större städer. Ledaren för en judisk församling kallas rabbin. Rabbinen ansvarar för undervisningen i församlingen, men det är inte alltid han som leder gudstjänsten.

Längst fram i synagogan står arken. Det är ett vackert skåp där Torarullarna förvaras. I Torarullarna finns de viktigaste texterna Tora, skrivna för hand med bläck och fjäderpenna. Gudstjänsten kan ledas av vilken vuxen som helst i församlingen. Under gudstjänsten läser någon av deltagarna högt eller sjunger ett stycke ur Tora. Den som går till synagogan varje vecka får höra hela Tora på ett år. Under gudstjänsten läser man också ur de heliga skrifterna Profeterna och Skrifterna. Kantorn har en viktig roll vid den judiska gudstjänsten. Kantorn sjunger texter och böner som församlingen sedan upprepar och sjunger efter.

Templet i Jerusalem var judarnas heligaste plats. I dag finns bara den vägg kvar som kallas klagomuren.

Guds regler till folket I Tora finns Lagen. Lagen är regler som Gud har gett till folket och lär ut hur man ska leva som jude. Därför är undervisningen i Tora viktig. Men alla måste inte vara överens om hur Lagen ska tolkas. Rabbiner söker hela tiden olika sätt att förstå Lagen. När två rabbiner möts finns det alltid tre åsikter, säger ett judiskt talesätt.

Torarullarna är gjorda av pergament. Det är ett djurskinn som förr i tiden användes i stället för papper.

Synagogan Synagogor började byggas av Israels folk under fångenskapen i Babylonien, då man befann sig långt ifrån sitt land och templet i Jerusalem var förstört. I synagogor kunde människor då samlas för att läsa och tolka texter. Härifrån härstammar också den första stora tolkningen av den muntliga Lagen, den så kallade Talmud. I dag träffas judar över hela världen för gemenskap, gudstjänster och studier i synagogor långt borta från Israel. För att kunna fira gudstjänst – ha sammankomst – i en synagoga krävs att tio män samlas. Uppslaget domineras av bilden av de ortodoxa judarna framför klagomuren i Jerusalem. För dagens barn är det här säkert en märklig bild som behöver en förklaring. Vad är klagomuren? Varför står männen där? Varför ser de ut som de gör? Klagomuren kallas också Västra muren och är den enda del av Jerusalems tempel som blev kvar efter att romarna brände och förstörde templet år 70 v.t. Den anses vara uppförd på resterna av den mur kung David lät bygga på samma plats. Eftersom Västra muren tros vara uppförd på det gamla tempelberget och alltså befinner sig mycket nära ”det allra heligaste” anses det mycket fördelaktigt att be där.

Judarnas Bibel Bibelns första del innehåller texter som är gemensamma för både judar och kristna. Judarna kallar den för Bibeln eller Tanak. Kristna kallar den för Gamla testamentet. Den judiska Bibeln är skriven på hebreiska. När judarna började bosätta sig i Israel kom de från olika delar av världen. De talade olika språk. Men Bibeln hade de gemensamt. Därför fick hebreiska bli det gemensamma språket, trots att ingen talat det på många hundra år.

Judarna på bilden är ortodoxa. Anledningen till att de har långt hår vid tinningarna och långt skägg är att det står i Tora att de inte ska klippa skägget och håret vid tinningarna.

Att diskutera • Varför är klagomuren så viktig för judarna? • Varför är det inte bara rabbinen som kan leda gudstjänster i en synagoga? • Skulle du kunna tänka dig att gå på en gudstjänst i en synagoga? • Varför är det så viktigt för judarna att få undervisning i Tora? • Varför gör det inte så mycket om olika människor förstår Tora på olika sätt? Måste inte alla förstå Lagen på samma sätt?

Att göra U U K

Studiebesök i synagoga s. 55 Fem regler i klassrummet s. 55 14 Skriv orden som saknas

Högtider och riter För många judar är religionen en naturlig del av livet. Det finns riter för olika händelser i livet. Högtiderna berättar om folkets historia och ger tillfälle att fira och minnas.

Omskärelse Alla nyfödda judiska pojkar ska omskäras när de är åtta dagar gamla. Då opererar man bort förhuden från penis. För judiska pojkar och män betyder det att de har ett tecken på sin kropp, som visar att de tillhör det judiska folket och att de är ett Guds folk. Det spelar ingen roll om de är religiösa eller inte, tecknet finns där.

Begravning Inom judendomen finns olika tankar om ett liv efter döden, men det väsentligaste är att livet fortsätter genom barn och barnbarn. För judar är det viktigare att betona livet, inte vad som händer efter döden. När någon dött inleds ett helt sorgeår. Som tecken på sorg river de anhöriga en reva i sina kläder och man vakar över den döde. Den döde sveps i vita kläder och själva begravningen ska ske så snart som möjlig, vanligtvis efter tre till fyra dagar.

Flickor och pojkar studerar heliga skrifter Bat mitzva (budets dotter) firas då flickorna fyller tolv år och bar mitzva (budets son) när pojkarna fyller tretton år. Men först har de fått undervisning i Tora i synagogan. Som avslutning och tecken på att de nu blivit vuxna och kan följa reglerna i Tora får pojkarna och numera ofta också flickorna gå fram och läsa ur Tora vid gudstjänsten. Efter gudstjänsten blir det fest och släkt och vänner kommer med presenter.

Pesach – påsk Högtider markerar olika tider på året och påminner om vad det judiska folket har varit med om. Ofta berättar man om dessa upplevelser i samband med en måltid hemma. Pesach är både en vårfest och en minnesfest för att Gud befriade folket från slaveriet i Egypten. Då samlas familjen eller nära vänner och äter en speciell påskmåltid. Den ska påminna om hur Israels folk slet som slavar i Egypten. Maträtterna på bordet symboliserar olika händelser. En fruktröra föreställer murbruket som slavarna blandade till Faraos byggnader. En skål med saltvatten påminner om alla deras tårar. Det ojästa brödet visar på brödet som inte hann jäsa på grund av den hastiga flykten från Egypten.

Bröllop

Pojken firar bar mitzva och får för första gången använda böneremsor och bönesjal när han ska läsa ur Torarullarna.

Bröllopet är livets höjdpunkt. Under vigseln står brudparet under en baldakin, ett fyrkantigt tyg som symboliserar de fyra väderstrecken och det första egna hemmet. Vigseln avslutas med att brudgummen krossar ett glas under höger fot för att påminna om att livet innehåller både glädje och sorg.

Judiska begravningsplatser har inga blommor. I stället lägger man en liten sten på graven. Stenen är ett tecken på att man har besökt graven och minns den döde.

Andra högtider Sukkot – lövhyddohögtiden är en höst- och skördefest då man minns att Gud tog hand om sitt folk under den långa vandringen genom öknen. Då bodde folket i lövhyddor och därför serveras måltiderna under högtiden helst i en sukka, en lövhydda. Rosh Hashana – nyårsdagen infaller på hösten och Yom Kippur – försoningsdagen, tio dagar senare. Yom Kippur är årets viktigaste helg. Då samlas alla i synagogan och ber Gud om förlåtelse för fel man har gjort under året. För att visa att man ångrar det som blivit fel så låter man bli att äta och dricka hela dagen.

Högtider och riter Judar har precis som alla andra folk riter för olika händelser i livet. Små pojkar omskärs åtta dagar efter födseln. Nyfödda flickor välsignas. De ungdomar som blir bar mitzva respektive bat mitzva har genomgått en religiös mognadsrit som kan liknas vid konfirmation. Den judiska kalendern följer månens cykler. Det gör att året blir betydligt kortare än 365 dagar. För att årstiderna inte ska komma i otakt med kalendern läggs en skottmånad in med jämna mellanrum. Det finns många judiska högtider, här nämns några stycken. För mer information om judiska högtider, sök på judiska församlingen på internet. Under våren firas Pesach, eller påsk, till minnet av uttåget ur Egypten under Mose ledning. Här kan det vara bra att repetera lite för klassen om det som hände vid flykten från Egypten. Gå igenom vad de olika rätterna vid påskmåltiden symboliserar. På våren firas också Förintelsedagen (Jom Hashoa) och Israels självständighetsdag (Jom Haatsmaut). Under sommaren inträffar Shavuot eller veckofesten som firas till minne av att Mose fick ta emot budorden. Chanukka är en ljusfest som firas på vintern. Den ska påminna om templets åter-

invigning i Jerusalem. Men det är också en högtid då man delar ut presenter till varandra.

Att diskutera • • • •

Varför är högtiderna så viktiga för judarna? Hur viktiga är de kristna högtiderna för oss? Varför är bröllopet livets höjdpunkt för judarna? Vad tycker du om seden att lägga en liten sten på graven i stället för blommor? • Om du fick välja en favorit av de judiska högtiderna, vilken skulle du i så fall ta?

Att göra U U U K K

Vad händer i Israel? s. 55 Judiska högtider s. 55 Vad finns på påskbordet? s. 55 15 Judiska högtider 16 Judendomen 2

? JOAV 10 ÅR FAMILJ: mamma, pappa, syster och bror ROLIGAST I SKOLAN: matte och slöjd VILL BLI: handbollsspelare

JUDIT 11 ÅR

FAMILJ: mamma och pappa ROLIGAST I SKOLAN: idrott och slöjd VILL BLI: textildesigner

”Det bästa är gemenskapen” Judit går i femte klass och Joav går i fyran i samma skola, en skola som är ganska liten och hemtrevlig. Både Judit och Joav kommer från judiska familjer och har släktingar i Israel.

Joav är född i Israel och var sju år när familjen flyttade till Sverige. Judith har bott i Sverige i hela sitt liv. Hennes pappa är jude och mamma har konverterat till judendomen som vuxen, så nu är hela familjen judisk. Både Judit och Joav gillar skolan. Judits älsklingsämnen är idrott och textilslöjd, medan Joav väljer matte och slöjd som sina älsklingsämnen. – Matte är tråkigare i Sverige än i Israel, konstaterar Joav. I Israel börjar man med matte tidigare, så i början var det mest repetition för Joav.

Men allt är inte sämre i Sverige. – Den svenska sommaren är mycket skönare, säger Joav. Det är alldeles för varmt i Israel. Både Judit och Joav lär sig hebreiska. För Joav är hebreiska hans modersmål. Judit tycker det är bra att lära sig, men tycker inte att det är lika viktigt. – När jag kommer till Israel är jag mera som en turist, säger Judit.

Ibland är sabbaten lite tråkig I Judits och Joavs familjer är sabbaten viktig och den är verkligen en vilodag. Från fredagskvällen och fram till att sabbaten bryts på lördagskvällen tittar man till exempel inte på TV. – Ibland har vi gäster och ibland är vi själva gäster hos andra, säger Judit. Joav säger att ibland är sabbaten lite tråkig. – Bäst är det om man har en bra bok. Det hör också till sabbatsfirandet att gå till synagogan på gudstjänst.

Barn behöver inte fasta Den viktigaste helgen är Yom Kippur – försoningsdagen. Det är en ganska allvarlig helg då man ska försonas med människor man varit osams med. De vuxna fastar – men barn behöver inte göra det. Chanukka och Pesach är roligare helger. Då träffas hela familjen och ibland ger man varandra presenter. För Judit är det viktigaste med att vara jude att man tror på Gud – och gemenskapen. – Judar känner varandra, det är mycket gemenskap, säger Judit. Joav talar i stället med stolthet om hur exakt allt är skrivet. – Varje ord i Tora har en betydelse – inget är skrivet i onödan.

”Det bästa är gemenskapen”

Uppgifter – Judendomen

Att läsa om barn som bor här i Sverige och som är ungefär jämngamla med eleverna själva, kan göra att begreppen judar och judendom blir mer konkreta för eleverna. Judendomen handlar inte bara om något som hände för länge sedan i ett land som ligger långt borta, utan finns också här hos oss just nu och är ingenting konstigare än att de flesta svenskar firar jul.

Tänk om det var du! Titta tillsammans på bilden på s. 48 i grundboken. Låt eleverna bestämma sig för en av personerna på bilden och leva sig in i den personens situation. Sedan är det dags att skriva en berättelse som handlar om den personen. Om man vill kan man ge en rubrik, till exempel ”En dag i XXs liv” eller ”Den värsta dagen i mitt liv”.

Att diskutera • Finns det några i klassen som vet hur det är att flytta? Hur kändes det? Är det något ni saknar? Är något bättre där ni bor nu? • Har du några favoritämnen i skolan? Varför just dessa? • Varför kan sabbaten ibland vara lite tråkig? • Vad är det viktigaste i era liv? • Vilka människor känner du gemenskap med?

Att göra U U U

Beskriv dig själv s. 55 Turistbroschyr om Israel s. 55 Jämför judiska och svensk skolor s. 55

Högläsning Anne Franks dagbok Läs högt tillsammans i klassen ett stycke ur Anne Franks dagbok. Samtala om förföljelserna under andra världskriget. Bjud in en judisk person Om någon av eleverna i klassen eller någon i skolan känner en person som är jude kan man bjuda in den personen till klassen för att berätta om liv och traditioner. Låt eleverna förbereda frågor. Tillverka bokrullar Låt eleverna tillverka egna bokrullar av var sitt rullat A3-papper. De ska skriva med sin finaste handstil vad de tycker är viktigt i livet.

Studiebesök i synagoga Om det finns en synagoga i närheten där ni bor är det intressant att göra ett studiebesök. Ring och boka ett besök i god tid och låt eleverna förbereda sig genom att skriva frågor och funderingar.

Vad finns på påskbordet? Be eleverna ta reda på vilka rätter och andra detaljer som ska finnas på det judiska påskbordet. Låt dem rita en skiss över påskbordet och kort beskriva vad som måste finnas med.

Fem regler i klassrummet Om ni inte redan har väl fungerande klassrumsregler kan det vara ett bra tillfälle att diskutera vilka fem regler som skulle få livet i klassrummet att fungera på ett bra sätt. Skriv reglerna tydligt och fint och sätt upp dem på en synlig plats i klassrummet.

Beskriv dig själv Gör en klasspärm där alla elever har en A4-sida där de får beskriva sig själva ungefär såsom Judit och Joav beskriver sig själva på s. 56 i grundboken. Bestäm vilka rubriker som ska finnas, så att alla beskrivningar har samma struktur, till exempel Familj, Roligast i skolan, Fritiden, Vill bli, Favoritmusik, Godaste maten osv. Sätt gärna ett foto högst upp på A4-sidan.

Vad händer i Israel? Ge eleverna i läxa att under en vecka leta efter artiklar, reportage eller notiser som handlar om Israel, judar eller judendom i olika tidningar. De texter de hittar klipper de ut och tar med till skolan. Där berättar de om sin artikel och sedan sätts alla artiklar upp under en gemensam rubrik, till exempel ”Nyhetsklipp om Israel”. Judiska högtider Låt eleverna enskilt eller i par få välja en judisk högtid och göra ett arbete om den. De ska söka fakta i böcker eller på internet och fördjupa sina kunskaper. Låt eleverna skriva, rita och skaffa bilder och sedan sammanfoga sina arbeten till en utställning om judiska högtider.

Turistbroschyr om Israel Låt eleverna leta efter resmål i Israel. Sedan kan de välja en plats och tillverka en liten resebroschyr som berättar om och gör reklam för en resa till den platsen. Jämför judiska och svenska skolor Låt eleverna söka på internet efter judiska skolor i Sverige. Be eleverna redovisa kort vad som är speciellt med dessa skolor och hur de skiljer sig från kommunala svenska grundskolor.

Innehållsförteckning Kopieringsunderlag

29 Tipsfrågor – Koranen

1 Samerna

30 Koranen 2

2 Fornnordisk religion

31 Islam 1

3 Tipsfrågor – fornnordisk religion

32 Skriv orden som saknas

4 Fornnordiska gudar

33 Jeopardy om islam

5 Religionernas ursprung

34 Islam 2

6 Undersök ett lands historia

35 Hinduismen 1

7 Gamla testamentet 1

36 Hinduiska högtider

8 Gamla testamentet 2

37 Vad betyder orden?

9 Människor i Gamla testamentet

38 Hinduismen 2

10 Gamla testamentet 3

39 Buddhismen 1

11 Vad vet du om profeterna?

40 Kryss om buddhismen

12 Judiska maträtter – recept

41 Buddhismen 2

13 Judendomen 1

42 Att svika – 3 uppgifter

14 Skriv orden som saknas

43 Att ljuga – 3 uppgifter

15 Judiska högtider

44 Forumspel

16 Judendomen 2 17 Nya testamentet 1

Prov

18 Nya testamentet 2

Religionerna växer fram

19 Den sista nattvarden

Gamla testamentet

20 Vad betyder orden?

Judendomen

21 Nya testamentet 3

Nya testamentet

22 Kristendomen 1

Kristendomen

23 Kristendomen 2

Koranen

24 Skriv klart meningarna

Islam

25 Kristendomskryss

Hinduismen

26 Kristendomen 3

Buddhismen

27 Koranen 1

Leva tillsammans

28 Muhammeds liv 131

Namn

Fornnordisk religion 1 Vad kallades gudarna i den fornnordiska religionen?

2 Vad kunde gudarna hjälpa människorna med?

3 Hur tänkte sig människorna att världen var uppdelad? Vad hette de olika delarna?

4 Berätta om trädet Yggdrasil.

5 Vad hette de första människorna?

6 Berätta om guden Oden.

134

Namn

Tipsfrågor – fornnordisk religion 1 Människorna trodde på asagudar och vaner. Var bodde gudarna? 1 Midgård

X Utgård 2 Asgård

2 Oden red på en häst med åtta ben. Vad hette hästen? 1 Hugin

2 3

X Sleipner 2 Munin

3 Var hamnade krigare som dött i strid?

1 I Valhall X I underjorden

2 I Utgård

4 Vilken gud kallades för åskguden? 1 Tor X Oden 2 Frej

5 Vem offrade man framför allt till under höstblotet? 1 Tor X Oden 2 Frej

6 Var låg den mest kända och största blotplatsen? 1 Stockholm X Uppsala 2 Sala Kopieringsunderlag © 2011 Annica Rodell, Maria Willebrand och Natur & Kultur PULS Religion 4–6, Lärarhandledning ISBN 978-91-27-42228-5

135

Namn

Vad betyder orden? Para ihop rätt ord med rätt betydelse. Dra streck. Rökelse

Ett namn på Messias

Människosonen

Lycklig Bli levande igen

Laglärda

Hänga upp människor på ett kors var ett vanligt dödsstraff

Salig Hosianna

Reningsceremoni som visade att man fattade viktiga beslut

Häda

Namnet på den onda makten

Uppstå Myrra

Be Gud beskydda någon

Korsfästning

Undervisade i tempel och synagogor

Dop

Inte visa respekt för det som är heligt

Syndare

152

Luktar gott när det brinner

Person som gör något ont och elakt

Satan

Hebreiskt ord som betyder hjälp oss, kan också vara ett hyllningsrop

Välsigna

Användes förr när man gjorde parfym

Namn

Nya testamentet 3 1 Vilka människor brydde sig Jesus extra mycket om?

2 Skriv en av de regler för livet som Jesus tyckte att man skulle följa.

3 Vad är en liknelse?

4 Vad tyckte de judiska ledarna om Jesus?

5 Vad hette platsen där Jesus korsfästes?

6 Vad hände när Jesus dog?

7 Vad hände när de tre kvinnorna kom till Jesu grav?

153

PROV

Namn

Nya Testamentet 1 a) Hur många evangelier finns det i Nya Testamentet? b) Vad heter författarna? c) Vad vill författarna berätta?

2 Varför följde många Jesus på hans vandringar? 3 Varför trodde människorna att Jesus var Messias? 4 Varför fick Jesus fiender? 5 Vad tyckte Jesus var det allra viktigaste? 6 a) Vem var Pilatus? b) Varför ville inte Pilatus döma Jesus till döden? c) Varför dömdes Jesus ändå till döden? 7 Vad hände när Jesus dog? 8 Varför började lärjungarna predika och berätta om Jesus? 9 Beskriv och resonera a) Beskriv det uppdrag Jesus fick av Gud. b) På vilket sätt gjorde Jesus underverk? Fundera även över om Jesus verkligen gjorde underverk. c) Vilka människor tyckte Jesus extra mycket om? Berätta varför du tror att det var just dessa människor Jesus brydde sig om. d) Vilka är de två grundregler som man kunde sammanfatta Lagen i? Berätta vad du tänker om dessa båda regler. e) Vad hände med Jesus efter det att han begravts? Vad tänker du om vad som hände?

180

I lärarboken till PULS Religion finns fakta, tips och kommentarer till grundbokens texter. Lärarboken består av flera olika delar. Den inleds med en beskrivning av hur de olika komponenterna i PULS Religion 4–6 är upplagda.

I lärarboken får du: Konkret handledning till grundbokens uppslag. Tips på gemensamma diskussioner och aktiviteter. Kopieringsunderlag med blandade aktiviteter och uppgifter. Bedömningsunderlag och tabeller kopplade till kunskapskraven i Lgr 11. Stöd i arbetet med ord och begrepp för elever med svenska som andraspråk. Aktuell forskning om läsförståelse och faktatexter.

• • • • • •

PULS Religion 4–6 består av följande komponenter:

Religion

LÄRARBOK

GRUNDBOK

Religion

GRUNDBOK

Marianne Abrahamsson

Annica Rodell • Maria Willebrand

Grundbok

Lärarbok

Grundbok med faktatexter, och elevintervjuer. Finns även som digitalbok.

Lärarbok i A4-format som innehåller kopierings- och bedömningsunderlag.

ISBN 978-91-27-42228-5

För mer information om PULS se www.nok.se/puls 9 789127 422285