juana – listan över illegala droger som finns i omlopp kan göras lång. En mängd nya preparat som med små ”korrigeringar” i den kemiska strukturen kan kringgå lagstiftningen och säljas över Internet, har dessutom dykt upp på marknaden. Den här boken handlar om dessa droger. Partydroger ger en samlad bild av olika stämningsförhöjande drogers ursprung, utbredning, användningsområden, skadeeffekter och verkan. Boken beskriver hjärnans neuroanatomi samt hur vårt belöningssystem
HE R M A N S S O N • S PA R R IN G
Amfetamin, ecstasy, kokain, LSD, Spice, GHB, svamp, hasch och mari-
G U N N A R H E R M A N S S O N • S T E FA N S PA R R I N G
PA R T Y DR OGER
fungerar. Den innehåller tydliga fallbeskrivningar både ur medicinskt också Internets roll i den förändrade attityden till droger. Boken vänder sig till personal inom den förebyggande och behandlande ungdomsvården. Även anställda inom rättsväsendet, lärare och elevvårdsteam och andra som i sitt dagliga arbete kommer i kontakt med ungdomar har stor nytta av denna bok.
PA R T Y D R O G E R
och polisiärt perspektiv och redogör för aktuell lagstiftning. Den belyser
Författarna, före detta kriminalinspektör vid Rikskriminalpolisen Gunnar Hermansson och Stefan Sparring, chef vid Maria Ungdom, Beroendecentrum Stockholm, har mångårig erfarenhet av arbete med droger, drogmissbruk och ungdomar; vilka de medicinska effekterna är och vad som händer när en växande människa utsätts för olika narkotiska preparat. Stora delar av boken bygger på deras föreläsningar och seminarier om ”partydroger” som anordnats i samarbete med Uppsala universitet.
Best.nr 47-09927-6 Tryck.nr 47-09927-6
4709927ot.indd 1
10-11-24 07.42.55
isbn 978-91-47-09927-6 © 2011 Författarna och Liber AB redaktör Inger Östman projektledare Myron Zaluha förläggare Bengt Fundin grafisk formgivning Nette Lövgren omslagsbild Photodisc V03 illustrationer AB Typoform fotografier DEA, Drug enforcement administration: s. 51, 69, 70, 76 Polisen: s. 29, 31–33, 35–37, 53, 65–67, 77, 87, 110, 121–122, 125, 129 SKL, Kriminaltekniska laboratoriet: s. 36 (höger bild), 99 (vänstra bilderna), 101 Tullverket: s. 62, 99 (höger nederst), 102 Wikimedia Commons: s. 86, 88, 89 Övriga bilder tillhandahålls av författarna själva.
Första upplagan 1 repro Repro 8 AB, Stockholm tryck Kina 2011
kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt bonus-avtal, är förbjuden. bonus-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se
Partydroger inlaga ny.indd 4
10-11-18 15.35.33
INNEHÅLL
INLEDNING 7 Historik 8 PARTYDROGER 13 Bakgrund 13 NEUROANATOMI 17 Neuroanatomi 18 CANNABIS 29 Ursprung 29 Beskrivning och användning 31 Hasch 32 Marijuana 34 CENTRALSTIMULANTIA 49 Amfetamin och metamfetamin 49 Efedrin 61 Metylfenidat och dexamfetamin 63 Kokain 64 ECSTASY 75 Ursprung och beskrivning 75
Partydroger inlaga ny.indd 5
10-11-18 15.35.33
HALLUCINOGENER 85 Svamp 86 Kaktus 88 Örter 88 Fröer 89 LSD 90 Ketamin 91 DOB, DOC och DOI 92 Övriga syntetiska hallucinogener 92 CENTRALDEPRESSIVA 97 Bensodiazepiner 97 GHB, Gammahydroxibutyrat 110 GBL och BD 111 INTERNET OCH PARTYDROGER 117 Droger online 119 Exempel på några Internetdroger 124 LAGAR OCH TILLÄMPNING 133 Narkotikastrafflagen 134 Lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor 137 FRAMTIDEN 143 Myndigheterna på efterkälken 144 Minska efterfrågan 145 REFERENSER 147 NÅGRA WEBBADRESSER 149 REGISTER 151
Partydroger inlaga ny.indd 6
10-11-18 15.35.39
INLEDNING
Under åren kring millennieskiftet förändrades attityden i Sverige till rekreationsdroger. Det blev mer accepterat att använda stämningsförhöjande droger som till exempel ecstasy, amfetamin, kokain och psykedeliska svampar som alternativ till alkohol i samband med fest. Drogerna kallades ”partydroger” och de var både lätta att få tag i, billiga och enkla att använda. Partydrogerna fick allt större plats i ungdomskulturen och Internet bidrog till spridningen. Eftersom de ofta fanns tillgängliga i miljöer där ungdomar rörde sig, blev det nödvändigt att föräldrar och personal inom skola, vård och behandling, liksom inom rättsväsendet fick tillgång till information och kunskap. År 2001 anordnade kurssekretariatet vid Uppsala universitet ett tvådagars seminarium i Uppsala med rubriken ”Partydroger”. Seminariet blev fullsatt och från övriga landet var intresset stort. Sedan dess har ytterligare sju, åtta partydrogseminarier arrangerats på olika håll i landet. Författarna till den här boken, före detta kriminalinspektör Gunnar Hermansson, och överläkare Stefan Sparring, chef vid Beroendecentrum Maria Ungdom, i Stockholm, har båda föreläst vid samtliga seminarier. Efterfrågan på kunskap om partydroger är konstant, men eftersom det saknas både utbildningstillfällen och bra litteratur på området föddes idén att skriva den här boken. Benämningen partydroger kan förvisso vara kontroversiell och för några år sedan uppfattades den ibland som drogpositiv. Men vi anser att det är bättre att vara rak och tydlig och använder därför ordet partydroger som ett samlingsnamn på olika festdroger. 7
Partydroger inlaga ny.indd 7
10-11-18 15.35.44
Vi vill bland annat ge en koncentrerad bild av olika drogers ursprung, utbredning, tillgång, användningsområden, ruseffekter och skadeverkningar. Utbudet av gamla och nya, lagliga och olagliga droger är stort och föränderligt och vi har därför valt att begränsa oss till de stämningsförhöjande droger som är mest förekommande. Vi tar inte med den vanligaste – legala – partydrogen av alla, nämligen alkohol som redan är ett väldokumenterat problemområde. Vi tar heller inte upp missbruket av anabola androgena steroider, AAS, ett kemiskt framställt könshormon där avsikten är att öka muskelstyrka och volym hos användaren. AAS ingår numera i ett blandmissbruk som är vanligt främst bland unga män som gärna vistas på krogen och som använder AAS för dess androgena effekt såsom ökad sexualdrift, förhöjd självkänsla med mera. Förutom en ingående beskrivning av de vanligaste partydrogerna inleds boken med ett avsnitt om olika drogers historik och utveckling. I ett av kapitlena beskriver vi hjärnans neuroanatomi och förklarar belöningsbanor, signalsubstanser, receptorer och andra begrepp som är väsentliga att känna till. I ett eget kapitel skildras de så kallade Internetdrogerna liksom nätets betydelse i sammanhanget. Vi ger också en översyn av aktuell lagstiftning. Boken avslutas med några tankar och idéer om hur vi ser på droger och drogmissbruk i framtiden.
Historik Användning av rusgifter och droger har förekommit sedan urminnes tider. Hallucinogena växter, bland annat svampar och kaktusar, spelade en betydelsefull roll i gamla syd- och centralamerikanska kulturer. Många av drogerna betraktades som heliga av indianbefolkningen i Mexiko och var föremål för religiös dyrkan. Människor har också i medicinska syften och i religiösa sammanhang utnyttjat de berusande och narkotiska effekterna av substanser i hampaväxten Cannabis sativa, opiumvallmo, och kokabuskens blad. I Kina har efedraväxten Ma Huang varit känd som medicinalväxt i drygt 5000 år. Växtens grenar innehåller efedrin som är besläktat med 8
Partydroger inlaga ny.indd 8
10-11-18 15.35.44
amfetamin och ansågs bota astma och luftrörskatarr. (Källa: Lust och lidande, Matts Bergmark.) Förutom de lagliga och socialt accepterade drogerna tobak och alkohol, som också har en lång historia, var Sverige nästan helt förskonat från något vidare utbrett drogmissbruk ända fram till 1960-talet. Men redan på 1930-talet introducerades centralstimulantia i tablettform inom sjukvården; amfetamin. Det var den amfetaminliknande substansen fenmetrazin (Preludin), vars allmänt uppiggande och framför allt aptitnedsättande och viktminskande egenskaper som man ville åt. ”Bantningstabletterna” blev snart populära som rusmedel i snävare kretsar och till sist tvingades Medicinalstyrelsen skärpa reglerna för förskrivning av amfetamin och fenmetrazin. I slutet av 1940-talet spreds missbruket av centralstimulantia bland bohemer, prostituerade och kriminella i Stockholm som hade lärt sig att lösa upp tabletterna och injicera dem. Andra missbrukargrupper i landet följde efter och drogens popularitet ledde till att amfetamin klassades som narkotika år 1958 och fenmetrazin året därpå.
Legalförskrivning ökade missbruket av amfetamin
Det illegala injektionsmissbruket av amfetamin och fenmetrazin ökade efterhand, främst i Stockholm och i synnerhet under det så kallade legalförskrivningsexperimentet åren 1965–67. Medicinalstyrelsen tillät då några läkare i Stockholm att förskriva narkotika till ett mindre antal kroniska missbrukare. Det var i huvudsak amfetamin- och Preludintabletter men också opiatiska läkemedel. Tanken var att om missbrukarna fick så mycket narkotika som de ville ha, så skulle de efterhand självmant gå över till mindre doser och till slut komma bort från sitt missbruk. Legalförskrivningen startade med ett tiotal patienter, men omfattade snart över 100 missbrukare. Utdelningen av narkotika till de här personerna var ofattbart generös. Experimentet spårade snabbt ur och lades ner år 1967. Den huvudansvarige läkaren hade då skrivit ut 3,4 miljoner doser centralstimulantia och 600 000 doser opiater till 110 9
Partydroger inlaga ny.indd 9
10-11-18 15.35.44
patienter. Många sålde preparaten vidare till andra missbrukare och en ung kvinna dog av en överdos. Missbruket och den illegala handeln med amfetamin har sedan dess varit omfattande i Sverige.
Cannabis och LSD följde med Flower-Power och hippiekulturen
I vissa jazzkretsar i Stockholm förekom ett begränsat missbruk av cannabis redan omkring år 1950. Men det dröjde till hippiekulturens första våg i mitten av 1960-talet innan missbruk av hasch och marijuana spreds mer allmänt i landet. Sedan dess har haschmissbruket ständigt ökat och nu är det, tillsammans med rökning av marijuana, det vanligast förekommande illegala narkotikamissbruket både i Sverige och i de flesta andra länder. Under en tid med diverse ungdomsprotester, ”flumkultur” och psykedelisk filosofi på 1960-talet, missbrukades också LSD. LSD-doserna som florerade var starka och det rapporterades om rena vansinneshandlingar och om missbrukare som fick svåra psykosgenombrott. Drogen fick dåligt rykte och blev alltmer sällsynt under en följd av år.
Heroin och kokain på 1970-talet
Det så kallade vita heroinet som injiceras, introducerades på den illegala marknaden i Sverige i mitten av 1970-talet. Risken för dödliga överdoser visade sig vara hög och sedan dess har heroin betraktats som en av de farligaste drogerna på den illegala marknaden. Under 1990-talet började också det bruna rökheroinet smugglas till Sverige. Det spreds framför allt i den södra och västra delen av landet, där det fortfarande är vanligast. Heroin har aldrig förknippats med partydroger och 2008–09 kunde man skönja en viss nedgång av heroinmissbruket i Sverige. Ett preparat som däremot räknas till partydrogerna är kokain som missbrukats sedan slutet av 1970-talet i Sverige. Drogen var länge åtkomlig endast i storstäderna och det förhållandevis höga priset var en av anledningarna till att det främst spreds bland innefolket i nattklubbsmiljöer. 10
Partydroger inlaga ny.indd 10
10-11-18 15.35.44
Ecstasy och ravekulturen
Under en följd av år på 1980-talet var huvudsakligen fyra preparat tillgängliga på narkotikamarknaden. Hasch och amfetamin förekom över hela landet, medan heroin och kokain hade en mer begränsad spridning. De flesta som prövade narkotika på den tiden kom från mer socialt utsatta grupper. Mot slutet av 1980-talet var nyrekryteringen av narkotikamissbrukare låg – en trend som höll i sig in på 1990-talet då drogsituationen förändrades i Sverige. Spridningen av de etablerade preparaten ökade och nya preparat fördes in på marknaden. Ravekulturen, som under några år spridits över Europa, nådde Sverige. Ravefesterna arrangerades i stora och ofta övergivna lokaler och man dansade till ny musik som techno och house hela natten och ibland in på förmiddagen nästa dag. Ecstasy introducerades som en designad ravedrog och missbrukades till en början på illegala ravefester.
Lagstiftning och polisinsatser
Den snabba spridningen av narkotikamissbruket i mitten av 1960-talet tvingade fram effektivare lagstiftning. Sedan början av 1920-talet hade olika förordningar och kungörelser i viss mån reglerat hanteringen av kokain och efterhand också cannabis och amfetamin. Sveriges första narkotikastrafflag trädde i kraft den 1 april 1968. Lagen gäller i princip fortfarande, men den har reviderats ett flertal gånger. År 1968 bestämdes maxstraffet för grovt narkotikabrott till fyra års fängelse, men det höjdes redan året därpå till sex års fängelse. Efter ytterligare en höjning år 1972 är högsta straffet för grovt narkotikabrott sedan dess tio års fängelse. Från början var det tillåtet enligt narkotikastrafflagen att använda narkotika för eget (miss)bruk. Det var likaså tillåtet att inneha narkotika i mindre mängder för eget bruk. Det var egentligen inte förrän år 1988 som det blev formellt straff bart att olovligen bruka narkotika och därmed också olagligt att inneha även små mängder för eget bruk. Olovligt bruk av narkotika är ett ringa brott och påföljden är och har alltid varit böter, trots att fängelse upp till sex månader ingår i straff11
Partydroger inlaga ny.indd 11
10-11-18 15.35.44
skalan för ringa narkotikabrott sedan år 1993. I och med att fängelsestraff infördes fick polisen befogenhet att tillgripa tvångsmedel som kroppsbesiktning, det vill säga ta urinprov och/eller blodprov när de skäligen kunde misstänka att någon olovligen använt narkotika.
12
Partydroger inlaga ny.indd 12
10-11-18 15.35.44
PARTYDROGER
Bakgrund Polisen i Halland ingrep mot en ravefest utanför Falkenberg i slutet av november 2000. Av de cirka 150 ungdomarna som fanns i lokalerna visade många tecken på drogpåverkan. Polisen fann partydroger slängda på golvet eller undangömda på olika ställen. Sammanlagt anträffades 110 ecstasytabletter, samt metamfetamin, amfetamin, GHB, hasch och marijuana, psilocybinsvamp och efedrintabletter. Förutom dessa droger spårades även kokain och diazepam i urinprov på ett 20-tal ungdomar som togs med för provtagning. De flesta partydrogerna fanns representerade. Detta scenario, som är en skildring av en verklig händelse, var vanligt i västra Sverige från millennieskiftet och några år därefter. Ravefester hade på nytt blivit populära och förlades ofta till mindre städer och ibland ute i naturen. Länsnarkotikaroteln i Västra Götaland märkte en markant ökning av användandet av syntetdroger från år 2000 i hela länet. Ecstasy och GHB var de droger som ökade mest, men också andra partydroger förekom på fester, krogar och i barer. Även på andra håll i landet noterades ett ökat missbruk av syntetiska droger vid den här tiden, och liknande rapporter kom också från övriga Norden och från USA. Någonting hände vid millennieskiftet och ecstasy började på allvar flöda in till tidigare nästan obearbetade marknader. När tillgången ökade gick priserna ner till en hundralapp per tablett och även de yngsta missbrukarna började använda ecstasy. 13
Partydroger inlaga ny.indd 13
10-11-18 15.35.44
DE VANLIGASTE PARTYDROGERNA Amfetamin Metamfetamin Kokain Ecstasy LSD Psykedeliska svampar Hasch och marijuana GHB, GBL och BD Bensodiazepiner
Det var också vid millennieskiftet som benämningen partydroger, eller festdroger, började användas. Partydroger var då ingen term för helt nya droger, utan här avsågs naturligtvis ecstasy, men också amfetamin och kokain och även cannabis, LSD, bensodiazepiner och ett flertal andra droger som vanligtvis används i festsammanhang. Blandmissbruk blev nu allt vanligare, och uppiggande, stämningsförhöjande och i vissa fall hallucinogena preparat började användas i stället för – eller som komplement – till alkohol. Missbruksbilden ändrades bland ungdomar och nya trender växte fram: N YA A N VÄ NDA RGRUPPER
Narkotikamissbruk började förekomma i alla samhällsgrupper och inte bara inom vissa subkulturer. Tidigare hade barn och ungdomar från mer utsatta miljöer förknippats med drogmissbruk mer än andra jämnåriga. Men olika undersökningar visade att attityden till droger förändrats och att viljan att prova droger blivit mer jämnt fördelad mellan olika samhällsgrupper. N YA PREPA R AT
Förutom cannabis och amfetamin, som varit mest utbredda under flera år, började också en del nya syntetiska preparat bli populära. Droger som ecstasy, GHB, bensodiazepiner med flera, ökade alltmer och användes ofta samtidigt i ett blandmissbruk. 14
Partydroger inlaga ny.indd 14
10-11-18 15.35.44
N YA MIS SBRUK S S ÄT T
Partydroger tas oralt, vanligtvis som tabletter, eller genom att till exempel ”bomba” amfetamin (svälja en liten mängd pulver inlindat i lite mjukt papper, servett eller liknande). Vissa droger sväljs ner i vätskeform. Det var ”okej” att ta ett par tabletter eller dricka några klunkar vätska. Ungdomarna uppfattade det som att ”ha kontroll”, vilket den som injicerar inte anses ha. Det blev också vanligare att snorta eller röka vissa syntetiska droger. N YA MIL JÖER
Den illegala droganvändningen bredde ut sig från de klassiska narkomanmiljöerna till att bli en del av den allmänna ungdomskulturen. Partydroger fanns där ungdomar roade sig och tillgången var oftast god. Internet började användas för handel med nya droger och för spridning av positiv information om droger och droganvändning. Inställningen till partydroger förändrades. Ungdomar som valde att testa icke förbjudna droger, till exempel GHB och GBL – som på den tiden inte var reglerade – eller illegala droger tog kalkylerade risker och använde partydroger lite då och då. Det var upp till var och en att välja. Om man själv kunde bestämma när och hur man använde drogerna, kunde man också sluta eller avstå när man ville. Man hade ”järnkoll” och den som tappade kontrollen var en ”förlorare”. Dessa attityder kan väl sägas gälla än idag, men det ständigt ökande utbudet på Internet av nya oprövade och ofta lagliga droger har också inneburit att många väljer att ta större risker idag när det gäller sitt liv och sin hälsa. De nya influenserna kom som så ofta från USA via Västeuropa till Norden. Den ökade användningen av kemiska substanser var en internationell trend som kunde ses i de flesta länder i Västeuropa. En ny kultur, som inkluderade kläder, musik och ecstasy/amfetamin, hade växt fram. Kraften i spridningen var stor, men missbruket av ecstasy blev aldrig riktigt så omfattande i Sverige som i exempelvis England och Holland och andra länder på kontinenten. Myndigheternas reaktion på de nya trenderna och ungdomarnas nya inställning till droger kartlades av en statlig narkotikakommission. I rap15
Partydroger inlaga ny.indd 15
10-11-18 15.35.44
porten Vägvalet – Den narkotikapolitiska utmaningen lade man år 2000 fram en mängd förslag till åtgärder från samhället för att effektivisera narkotikapolitiken. Det resulterade i att regeringen under år 2002 tillsatte en nationell narkotikasamordnare med sitt kansli Mobilisering mot narkotika (MOB) inom Socialdepartementet. MOB:s huvuduppgift var att initiera och samordna en mängd insatser och etablera en långsiktig struktur inom ramen för regeringens narkotikahandlingsplan. Efter regeringsskiftet år 2006 beslöt man att avveckla MOB och verksamheten upphörde i slutet av år 2007. Narkotikasamordnaren hade då bland annat medverkat till en förbättrad samordning i narkotikafrågor mellan myndigheter och andra aktörer. I slutrapporten angavs att färre unga nu prövar narkotika, men att tillgången på droger hade ökat. Statens Folkhälsoinstitut (FHI) och Socialstyrelsen fick ta över ansvaret och arbeta fram nya riktlinjer för att förverkliga regeringens mål om ett narkotikafritt samhälle. Regeringens övergripande mål är fortfarande att Sverige ska vara fritt från narkotika och dopning och anger en handlingsplan med tre delmål: • Färre människor ska börja missbruka. • Fler människor med missbruksproblem ska få hjälp att sluta. • Tillgången på narkotika ska minska. I praktiken har regeringen inte satt narkotikafrågan i fokus och den nämns heller inte i valrörelsen år 2010. I polisens arbete blir narkotikabekämpningen alltmer integrerad med den övriga brottsbekämpningen och den hamnar därför lite i skymundan. År 2006 tillsattes den statliga Narkotikautredningen för att se över och effektivisera narkotika- och dopningslagstiftningarna. Utredningens betänkande (SOU 2008:120) har – i juni 2010 – resulterat i en (1) lagrådsremiss. De föreslagna lagändringarna kan träda i kraft tidigast i slutet av år 2010. År 2008 tillsattes Missbruksutredningen för att få en samlad översyn av den svenska missbruks- och beroendevården. Utredningen ska vara klar i november 2010. 16
Partydroger inlaga ny.indd 16
10-11-18 15.35.44
NEUROANATOMI
Liksom många andra stora medicinska upptäckter blev de två amerikanska forskarna James Olds och Peter Milners bidrag till förståelsen om våra inlärda beteenden och reaktionsmönster till som av en slump. Olds och Milner inledde år 1954 vid McGill University i Montreal en serie djurförsök där de letade efter områden i hjärnan som reglerar smärta och lustupplevelser. Till sin stora förvåning fann de ett område djupt i hjärnan som vid elektrisk stimulering fick försöksdjuren att försaka både dryck och föda till förmån för fortsatt stimulering. Forskarna hade letat efter områden som reglerar beteenden, och upptäckten som sådan var kanske inte helt överraskande, men kraften i reaktionen hos försöksdjuren förvånade. Olds och Milner hade upptäckt vad som senare har kommit att kallas hjärnans belöningsbanor. Några år senare bidrog även den svenske forskaren och Nobelpristagaren Arvid Carlsson med en viktig pusselbit när han kartlade dopamin och visade att det är en viktig del av belöningsbanorna, liksom en av hjärnans viktigaste signalsubstanser. (Vi ska titta närmare på detta i nästa avsnitt.) Det här området är fortfarande något av en vit fläck på kartan och kunskaperna omvärderas och revideras fortlöpande. I stora drag gäller dock fortfarande det Olds och Milner upptäckte i Montreal i början av 1950-talet. Beskrivningen i den här boken av hjärnans neuroanatomi och funktion har ingen som helst ambition att vara heltäckande utan får ses som grundläggande och kraftigt förenklad. Det följande kapitlets syfte är alltså inte att vara komplett utan syftet är istället att vara en lagom lättbegriplig introduktion till ett viktigt, men samtidigt för många ovant perspektiv på missbruket och beroendeproblematikens utveckling. Om det inspirerar någon till att läsa vidare och fördjupa sina kunskaper skulle det vara en lycklig omständighet, förslag på litteratur och länkar finns i slutet av boken. 17
Partydroger inlaga ny.indd 17
10-11-18 15.35.44
Neuroanatomi Som ni kanske kommer ihåg från grundskolans biologilektioner är en typisk cell oftast rund till utseendet med ett tunt omgivande cellmembran och en cellkärna i mitten som bland annat rymmer cellens DNA. Så ser de flesta celler ut. En del av dem är dock anpassade för speciella uppgifter och de kan därför variera till utseendet, som till exempel våra nervceller, eller neuron, som i stora drag påminner om tunna spindlar. Utskotten ser ut som långa ben och cellkärnan i mitten som spindelkroppen, se bild 1. dendriter
soma
axon
BILD 1. Neuron med dendriter, axon och terminal som ligger i närheten av ett annat neuron.
terminal
18
Partydroger inlaga ny.indd 18
10-11-18 15.35.44
Det är med hjälp av dessa utskott som neuronet kommunicerar med andra celler i hjärnan och också utför sina uppgifter. Neuronet har flera utskott som tar emot information, dendriter, men bara ett som förmedlar informationen vidare, axonet. Informationsöverföringen över dendriter och axon sker med hjälp av en elektrisk impuls, en aktionspotential. Den går att mäta med hjälp av elektroder fastsatta på huvudet, så kallad elektroencefalografi (EEG), det här görs vid utredningar av olika misstänkta sjukdomstillstånd, till exempel epilepsi. Den elektriska signalen, eller aktionspotentialen, går alltså först från dendriterna till axonet och därefter slutligen ända ner till den droppformsliknande förtjockningen i slutet av axonet, den så kallade terminalen. Varje terminal ligger i direkt närhet till en annan nervcells dendrit, se bild 1. Mellan nervcellerna sker informationsförmedlingen inte längre elektriskt utan övergår istället till en kemisk reaktion med hjälp av signalsubstans. Det kan låta lite komplicerat, men det är egentligen ganska logiskt. Inuti terminalen finns små blåsor, vesiklar, där signalsubstansen bildas, se bild 2 som visar en teckning av en dopaminterminal. När aktionspotentialen, de elektriska impulserna, når terminalen får den flera av vesiklarna att röra sig mot terminalens vägg där de smälter samman med cellmembranet och därefter tömmer sitt innehåll av signalsubstans i mellanrummet mellan två neuron. På intilliggande neurons dendrit, som tar emot informationen, finns speciella mottagare för signalsubstansen, receptorer, där signalsubstansen ”dockar” och ger upphov till en ny elektrisk impuls. På så sätt går informationsflödet vidare, se bild 2. Innan vi fortsätter med exempel på hur det här fungerar i verkligheten måste ytterligare en funktion på terminalen förklaras, och det är återupptagspumpen, se bild 3. Signalsubstans får nämligen inte ”simma” omkring hur länge som helst mellan två nervceller efter ett utsläpp och på måfå docka med sina receptorer, tanken är ju att det här ska vara en kontrollerad och exakt reaktion. Till sin hjälp har därför varje terminal en egen liten ”dammsugare” som startar direkt efter att signalsubstansen blivit frisläppt. Signalsubstansen har i praktiken alltså bara några millisekunder på 19
Partydroger inlaga ny.indd 19
10-11-18 15.35.44
dopamin återupptagspump
utsidan
insidan dopaminreceptor postsynaptisk cell
BILD 2. En synaps (dopamin) med en terminal som innehåller vesiklar, synapsspatium, postsynaptisk cell med receptorer.
BILD 3. Som bild 2, men på denna bild syns även återupptagspump på terminalen.
sig att hitta en receptor och fastna där, innan den sugs tillbaka in i terminalen. Där bryts den ner i beståndsdelar för att sen åter tas upp i vesiklarna och där sättas ihop till ny signalsubstans. Tanken med återvinning är med andra ord inte någon ny idé … Nu frågar sig kanske vän av ordning varför hjärnan har krånglat till det på det här sättet. Det är lite som om man var tvungen att ta färjan varje gång man tog en avfart på motorvägen. Skulle det inte vara mycket enklare och snabbare om nerverna istället hade direktkontakt med varandra? Svaret på den frågan finns i bild 1, som dock ljuger lite. Det är nämligen så att det runt terminalen finns inte bara en cell utan flera tusen som alla kan aktiveras av den signalsubstans som kommer från en terminal. Därefter påverkar varje aktiverad cell i sin tur tusentals celler. Man behöver inte vara mattegeni för att förstå utväxlingen i det hela. Det här är själva grundförutsättningen för den höga hastigheten i centrala nervsystemet – allt hade gått oändligt mycket långsammare om cellerna varit ”seriekopplade”. 20
Partydroger inlaga ny.indd 20
10-11-18 15.35.44
Det här området som vi har beskrivit ovan, terminalen med återupptagspumpen, mellanrummet mellan neuronen samt receptorerna på mottagande cell, är de strukturer som brukar sammanfattas under begreppet synaps. Varje terminal producerar en specifik signalsubstans och beroende på var i hjärnan synapsen sitter löser den olika uppgifter. Samma signalsubstans används alltså för olika syften i olika bansystem. I belöningsbanorna, till exempel, används signalsubstanserna dopamin och serotonin, men de är också några av hjärnans grundläggande signalsubstanser och används till många andra uppgifter. Vad har då allt detta för praktisk betydelse? Jo. Alla läkemedel eller droger som påverkar hjärnan har sin effekt på det här ovan beskrivna området, det vill säga i någon del av synapsen. Vid Parkinsons sjukdom till exempel, orsakas symptomen av att de dopaminproducerande terminalerna förstörs i ett bansystem som är viktigt för finjusteringen av våra rörelser (pyramidalbanorna). Det här orsakar svårigheter att kontrollera rörelser och ger upphov till bland annat tremor (skakningar), stelhet och igångsättningssvårigheter. Behandlingen går ut på att tillföra konstgjort dopamin i tablettform eftersom mottagande receptorer på dendriterna i pyramidalbanorna fortfarande fungerar – åtminstone i början av sjukdomsförloppet. I en annan del av hjärnan tror man att en överproduktion, eller överkänslighet, av dopamin orsakar sjukdomstillståndet schizofreni. Här har man valt att inte försöka reglera frisättningen av dopamin utan istället koncentrera sig på att få fram mediciner som blockerar receptorerna, så kallad neuroleptika. Det ges vanligen som tabletter eller som depot-injektion. Det man kan fråga sig är hur de olika läkemedlen förstår vilken del av hjärnan de ska leta upp. I ett system ska ju dopamin tillföras, i ett annat blockeras. Svaret är helt enkelt att vi idag inte har lyckats få fram läkemedel som är så sofistikerade att de uteslutande når en speciell del av hjärnan, även om forskningen på det här området har gått fram betydligt under det senaste decenniet. Läkemedel påverkar alltså delar av hjärnan det aldrig var meningen att de ska nå och detta ger upphov till oönskade effekter, eller med andra ord, biverkningar. I den kliniska vardagen kan det innebära att om en patient med Parkinson får för mycket dopamin kan biverkning21
Partydroger inlaga ny.indd 21
10-11-18 15.35.44
arna visa sig i form av förvirring och psykosliknande symptom och på samma sätt kan en patient som behandlas med receptorblockerande neuroleptika reagera med Parkinsonliknande biverkningar, det vill säga tremor, skakningar och stelhet. Även återupptagspumpen är föremål för manipulering. I belöningsbanorna är utsöndringen av serotonin viktig för regleringen av vårt humör, vår självbild, och förtröstan inför framtiden. Här har till exempel den förhärskande teorin varit att depressioner och ångesttillstånd orsakas av en obalans i de här systemen och då kan en ökning av serotoninnivåerna i synapsen fås genom att återupptaget blockeras med antidepressiva läkemedel, vanligen läkemedel ur gruppen SSRI (Selectiv Serotonin Reuptake Inhibitor). På senare år har det visat sig att det förmodligen är mycket mer komplicerat än så, men vi kan nöja oss med den här förklaringen. I de följande kapitlen ska vi se hur de illegala drogerna påverkar de här systemen på ett liknande sätt, hur de ger de önskvärda effekterna men även biverkningarna. Vi ska också titta på hur systemen ibland ”laddas ur”, utan närvaro av droger, och vilken beteendemodifierande betydelse det har – sannolikt för de flesta av oss i allmänhet, men för våra missbrukande patienter i synnerhet.
Belöningsbanorna
De flesta droger som tas frivilligt av människor tas också frivilligt av försöksdjur. Det kan tyckas som en självklarhet, men det innebär att även djur besitter liknande belöningssystem som vad vi gör. Man har till och med funnit belöningsbanor hos grodor och sniglar och ännu enklare livsformer. När man hittar den här typen av gemensamma strukturer brukar det vara ett tecken på att systemen är uråldriga och således utvecklats mycket tidigt under vår historia. För att förstå vilket sammanhang belöningsbanorna har i hjärnan är det bra att i stora drag förstå hjärnans uppbyggnad som kan beskrivas utifrån lite olika perspektiv. Den vanligaste – och enklaste – modellen är kanske att beskriva hjärnans anatomi som storhjärnan med sina
22
Partydroger inlaga ny.indd 22
10-11-18 15.35.44
två hjärnhalvor; lillhjärnan och hjärnstammen som förbinder hjärnan med ryggmärgen, se bild 4. Den kan också beskrivas ur ett funktionellt perspektiv där till exempel pannloberna är centrum för personligheten och omdöme, hjässloberna omfattar centrum för känsel och viljestyrda rörelser, eller synbarken i nacken som bland annat tolkar alla synintryck, se bild 5. storhjärnan
BILD 4. En hjärna med storhjärna, lillhjärna och hjärnstam.
lillhjärnan
hjärnstam
Det finns ytterligare ett sätt att beskriva hjärnan och det är utifrån ett evolutionärt perspektiv. Det vill säga föreställningen om hur de olika delarna av hjärnan har formats och utvecklats fram till dagens moderna människa. Det går fortfarande att följa den här utvecklingen på ett foster som under perioder utvecklar både gälar och svans. Utifrån ett sådant perspektiv kan hjärnan delas in i tre distinkta utvecklingsstadier som omger varandra, ungefär som lagren på en lök. Längst in och längst ner finns alltså hjärnstammen som ibland även kallas reptilhjärnan. Härifrån regleras våra mest basala funktioner såsom andning, hjärtrytm och blodtryck, liksom primitiva instinkter; försvar, flykt, vän, fiende, födointag, reproduktion, med mera. Förut23
Partydroger inlaga ny.indd 23
10-11-18 15.35.44
stora hjärnan
omdöme, inlevelse
centrum för viljestyrda muskelrörelser
centralfåra känselcentrum smakcentrum samordning av känsel, syn och hörsel
131
PANNLOB
HJÄSSLOB
förståelse av språk (Wernickes area) NACKLOB
talcentrum (Brocas area) hörselcentrum
TINNINGLOB syncentrum
luktcentrum hjärnstam
lilla hjärnan förlängda märgen andningscentrum cirkulationscentrum
BILD 5. Hjärnan med de olika områdena och funktionerna färgade.
om att den är säte för de ovan nämnda primitiva funktionerna kommer namnet dessutom av att hjärnstammen faktiskt till sitt utseende är förvånansvärt likt hjärnan hos en reptil. Den omges av mellanhjärnan, eller däggdjurshjärnan som den ibland också kallas, och utgörs av det limbiska systemet där vi hittar belöningsbanorna. Här är reaktionerna fortfarande enkla och inte sällan impulsstyrda, men det finns ändå tecken på högre utveckling. Istället för direkt instinktiva beteenden finns här en begynnande förmåga till avvägning mellan drifter som hunger, sexualitet, sömn, lust eller olust och möjligheter till omedelbar behovstillfredsställelse. Istället för en primitiv flykt- eller försvarsreaktion kan en situation tolkas på ett mer medvetet sätt och ge upphov till fruktan eller vrede till exempel, som sen styr handlandet – ett handlande som sker efter en enkel analys – men likväl är ett handlande som baseras på en viss kognitiv bearbetning. Även den instinktiva omsorgen om avkomman uppstår här, liksom – kanske inte helt förvånande – lusten att leka. 24
Partydroger inlaga s1-160.indd 24
10-11-22 10.17.46
Slutligen omges allt av neocortex, som på latin betyder ”nya barken” och i praktiken utgörs av hjärnans yttre grå skikt, det skal som ger hjärnan dess utseende. Enligt logiken ovan kallas den här delen ibland också för ”den mänskliga hjärnan”. Här finns högre varseblivningsprocesser, känsla av medvetande, logiskt tänkande, språk och högre sociala funktioner. Ett neocortex finns hos alla djur, men i mycket olika stadier av utveckling. För att öka arean på ett begränsat utrymme är neocortex hos de flesta djur därför kraftigt veckad. Ju fler veck, desto fler grå celler ryms, och följaktligen högre kapacitet. Den mänskliga hjärnan har flest veck. En mushjärna minst med en nästan helt jämn yta.
Dopaminsurfande
Som tidigare nämnts är dopamin och serotonin signalsubstanserna i belöningsbanorna. Utsöndringen av dopamin leder till kortvariga och övergående känslor, till exempel lycka, triumf, och potens. Tillverkningen av dopamin i terminalen är förhållandevis enkel och går fort och systemet kan därför tömmas ofta. Serotonin ger en mer subtil effekt och är viktigt för regleringen av bland annat självbild, ångestnivå samt omtanke om andra. Tillverkningen av serotonin är mer komplicerat än dopamin och tar därför längre tid. Systemet är alltså inställt på att utsöndras långsamt på en basalnivå hela tiden och toleransen när det utsätts för kortslutningar i form av droger är dålig. Man kan också tänka sig att den depression som ibland uppstår när någon har varit utsatt för långvarig påfrestning delvis kan förklaras av att serotoninsystemen inte längre förmår kompensera. Vi behöver dock inte alltid ta till droger för att få de här systemen att öka sin utsöndring. Genom att söka lustfyllda moment i vardagen kan vi öka aktiviteten i belöningsbanorna. Det kan handla om basala handlingar som att äta lunch eller ta en fika med arbetskamraterna, lyckas med någon detalj i arbetet, eller – kanske inte helt ovanligt – hålla koll på klockan och räkna ner inför arbetsdagens slut. Det senare exemplet innehåller också moment av den förmodligen starkaste ”triggern”, det vill säga förväntan av en belöning. Det kan vara 25
Partydroger inlaga ny.indd 25
10-11-18 15.35.48
juana – listan över illegala droger som finns i omlopp kan göras lång. En mängd nya preparat som med små ”korrigeringar” i den kemiska strukturen kan kringgå lagstiftningen och säljas över Internet, har dessutom dykt upp på marknaden. Den här boken handlar om dessa droger. Partydroger ger en samlad bild av olika stämningsförhöjande drogers ursprung, utbredning, användningsområden, skadeeffekter och verkan. Boken beskriver hjärnans neuroanatomi samt hur vårt belöningssystem
HE R M A N S S O N • S PA R R IN G
Amfetamin, ecstasy, kokain, LSD, Spice, GHB, svamp, hasch och mari-
G U N N A R H E R M A N S S O N • S T E FA N S PA R R I N G
PA R T Y DR OGER
fungerar. Den innehåller tydliga fallbeskrivningar både ur medicinskt också Internets roll i den förändrade attityden till droger. Boken vänder sig till personal inom den förebyggande och behandlande ungdomsvården. Även anställda inom rättsväsendet, lärare och elevvårdsteam och andra som i sitt dagliga arbete kommer i kontakt med ungdomar har stor nytta av denna bok.
PA R T Y D R O G E R
och polisiärt perspektiv och redogör för aktuell lagstiftning. Den belyser
Författarna, före detta kriminalinspektör vid Rikskriminalpolisen Gunnar Hermansson och Stefan Sparring, chef vid Maria Ungdom, Beroendecentrum Stockholm, har mångårig erfarenhet av arbete med droger, drogmissbruk och ungdomar; vilka de medicinska effekterna är och vad som händer när en växande människa utsätts för olika narkotiska preparat. Stora delar av boken bygger på deras föreläsningar och seminarier om ”partydroger” som anordnats i samarbete med Uppsala universitet.
Best.nr 47-09927-6 Tryck.nr 47-09927-6
4709927ot.indd 1
10-11-24 07.42.55