9789147108169 by Smakprov Media AB

Upp-a lag 19

Ku n s k a p

DENNYA NYAAFFÄRS AFFÄRS DEN Den nya affärs grundläggande bok i redovisning. REDOVISNINGEN ärärenengrundläggande bok i redovisning. REDOVISNINGEN

reDovisningen

som läromedelsklassiker påi redovisningsområdet. Boken behandlar extern redovisFramställningen bygger huvudsak regler och lagar som definierar redovisFramställningen bygger i huvudsak påpå dede regler och lagar som definierar redovisning, ekonomisk planering och kontroll ur ett redovisningsperspektiv. Budgetering, ningsområdet i Sverige. Även teorier och normer som ligger grund redovisningsområdet i Sverige. Även teorier och normer som ligger tilltill grund förför redovislöpande redovisning, årsbokslut och räkenskapsanalys belyses. Författarna ger en ningensanvändningsområde användningsområdebehandlas behandlasutförligt. utförligt. Bokenska skadärför därförsessessom somenen ningens Boken generell introduktion till hur redovisningsfrågor behandlas för alla former av fögenerell introduktion till hur redovisningsfrågor behandlas för alla former av föregenerell introduktion till hur redovisningsfrågor behandlas för alla former av föreretag i Sverige – det principiella och allmängiltiga utgör basen för bokens innetag i Sverige, det principiella och allmängiltiga utgör basen bokens innehåll. tag iSärskilt Sverige, det principiella och allmängiltiga utgör basen förför bokens innehåll. håll. utrymme ägnas den internationella normoch regelutvecklingen. Den Särskilt utrymme ägnas den internationella normoch regelutvecklingen. Särskilt utrymme ägnas den internationella normoch regelutvecklingen. alltigenom dominerande kontoplanen i både privat och offentlig verksamhet för redovisning i Sverige – BAS-planen – används genomgående för att också betona Den alltigenom dominerande kontoplanen i både privat och offentlig verksamhet Den alltigenom dominerande kontoplanen i både privat och offentlig verksamhet bokens praktiska relevans. redovisning i Sverige – BAS-planen – används genomgående också betona förför redovisning i Sverige – BAS-planen – används genomgående förför attatt också betona Boken är avsedd för användning i den grundläggande universitets- och högbokens praktiska relevans. bokens praktiska relevans. skoleutbildningen inom främst ämnesområdet företagsekonomi, men är genom sitt pedagogiska upplägg också lämpad för övrig vuxenutbildning i olika former: Per Arvidson lärare och forskare vid FöretagsekoArvidson är är lärare och forskare självstudier, företagsintern utbildningPer och högre gymnasiala studier.vid Företagseko-

nomiskaInstitutionen InstitutionenvidvidEkonomihögskolan, Ekonomihögskolan, nomiska LundsUniversitet Universitetoch ochkonsult konsulti iBlueberryhill Blueberryhill Lunds Management Consulting. Management Consulting. Per Arvidson är lärare och forskare vid Företagsekonomiska institutionen vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet och konsult i Thomas Carrington lärareoch ochforskare forskareinom inom Thomas Carrington är ärlärare Blueberryhill Management Consulting.

redovisning och revision Uppsala Universitet. redovisning och revision vidvid Uppsala Universitet. Thomas Carrington är lärare och forskare inom redovisning och Han läroboksförfattare i redovisning, finansiell analys och revision högskolenivå. Thomas Han är är läroboksförfattare i redovisning, finansiell analys och revision påpå högskolenivå. Thomas revision vid Uppsala universitet. Han är läroboksförfattare i också exekutiv ledamot Svenska Revisionsakademin. är är också exekutiv ledamot avav Svenska Revisionsakademin. redovisning och revision på högskolenivå.

Gustav Johed är lärare och forskare i Stockholms redovisning. Gustav disputerade 2007 Uppsala UniverGustav Johed är lärare lärare och forskare i redovisning. Gustav disputerade 2007 vidvid Uppsala UniverGustav Johed är och forskare vid universitet. Han undervisar främst i externsitet och jobbar numera som forskare och lärare Stockholms Universitet. Gustav undervisar sitet och jobbar numera som forskare och lärare vidvid Stockholms Universitet. Gustav undervisar redovisning och forskar om redovisningens roll i bolagsstyrning.

DEN DEN NYA NYA AFFÄRSREDOVISNINGEN AFFÄRSREDOVISNINGEN

Boken handlar om extern redovisning och ekonomisk planering och kontroll ur Boken handlar om extern redovisning och ekonomisk planering och kontroll ur ettett är ett komplett utbildningspaket som vägleder och inspirerar dig genom helalöpande lärprocessen. Paketet består av årsredovisfyra delar: redovisningsperspektiv. Budgetering, löpande redovisning, årsbokslut, årsredovisredovisningsperspektiv. Budgetering, redovisning, årsbokslut, en faktabok, en övningsbok,behandlas. en lösningsbok och eLabbet – ett webbaserat studiening och räkenskapsanalys behandlas. ning och räkenskapsanalys stöd där du efter varje kapitel kan testa dina kunskaper. Det pedagogiska upplägget med figurer, verklighetsanknutna fallstudier och övningsuppgifter Boken är avsedd användning i den grundläggande universitetoch högskoleutBoken ärfaktarutor, avsedd förför användning i den grundläggande universitetoch högskoleutunderlättar inlärningen och hjälper dig att utveckla de färdigheter du behöver i din bildningen inom främst ämnesområdet Företagsekonomi, men den genom bildningen inom främst ämnesområdet Företagsekonomi, men den ärär genom sinsin framtida yrkesroll. pedagogiska uppläggning också lämpad övrig vuxenutbildning i olika former: pedagogiska uppläggning också lämpad förför övrig vuxenutbildning i olika former: självstudier, företagsintern utbildning och högre gymnasiala studier. självstudier, företagsintern utbildning och högre gymnasiala studier. Sedan mer än 25 år tillbaka har Den nya affärsredovisningen etablerat sin position

ste

s t i n gå r !

eLabb

DEN NYA NYA AFFÄRS AFFÄRS DEN REDOVISNINGEN REDOVISNINGEN O MA SSO JAJA NN THTH O MA SSO NN

PERARVIDSON ARVIDSON THOMAS THOMASCARRINGTON CARRINGTON GUSTAV GUSTAVJOHED JOHED PER A NS L INDQ U IST O LOOV LOV LARSON LENNART LENNART ROHLIN H AHNS L INDQ U IST LARSON ROHLIN

främst i externredovisning och forskar redovisningens i bolagsstyrning. främst i externredovisning och forskar omom redovisningens rollroll i bolagsstyrning.

Nytt i den 19:e upplagan: • De teoretiskaMed blocken har ytterligare fördjupats. Med boken följer eLabbet som hjälper tillämpa bokens boken följer eLabbet som hjälper digdig attatt tillämpa bokens

• Uppdateringar kopplade till nya skatteregler och regelverk har gjorts.

att prova bokföringsprogrammet BL eBokföring. Läs mer om detta på den bakre omslagspärmens insida.

UPP LAGA 18 U ppl ag a 1 19 UP PLAGA 8

innehåll och klara kursen bättre. Här kan du öva på instuderings-

och klara kursen bättre. Här kan du öva på instuderings• Avsnitten ominnehåll den finansiella analysen har frågor fallstudier. också göra kunskapstester och frågor ochoch fallstudier. DuDu kankan också göra kunskapstester ochsamarbete ta ta I ett med Björn Lundén moderniserats och innehållet blivit ännu mer fördjupningsbonusmaterial. i boken deldel av av fördjupningsochoch bonusmaterial. LäsLäs mermer i boken ochoch på på AB erbjuds Den nya Information integrerat i boken. affärsredovisningens läsare möjlighet www.liber.se/elabbet. www.liber.se/elabbet.

Best.nr 47-09899-6 Best.nr 47-09102-7 Best.nr 47-09102-7 Best.nr 47-10816-9 Tryck.nr 47-09899-6

47-09102-7-04 Tryck.nr 47-09102-7-04 Tryck.nr 47-10816-9 Tryck.nr

UPPLAGA UPPLAGA U ppl ag a1818 19

4710816_Omslag.indd 1,3

2013-06-11 14.15

Aktivera Har du en egen bokhylla på www.liber.se/online? – Aktivera enkelt ditt eLabb med koden från boken!

Studera Är du redo att börja plugga? – Studera med boken DNA och uppnå kursmålen!

Öva Är allting glasklart? – Öva dig på relevanta frågor och få mer vägledning i DNA | eLabb!

Pröva Är du redo för verkligheten? – Pröva dina nya kunskaper i en framtida roll som redovisningsansvarig och gör dina egna tolkningar och beslut i DNA | eLabb!

Testa Är du redo för tentan? – Testa dina kunskaper i DNA | eLabb!

Innehållsförteckning Förord 8 Några principer för bokens uppläggning 10 1. EKONOMISK INFORMATION – GRUND FÖR BESLUTSFATTANDE 12 Ekonomisk information – centrala frågeställningar 13 Varför ställs frågor av ekonomisk karaktär? 13 Vilka frågor ställs och av vem? 14 Intressentmodellen 15 Vilken typ av ekonomisk information ska löpande bokföras? 17 Hur ska den ekonomiska informationen presenteras? 18 Vad ska analyseras? 19 Ekonomisk planering och kontroll 21 Är det möjligt att starta ett företag: marknad och resurser? 21 Är det lämpligt: verksamhetens lönsamhet? 23 Hur styra verksamheten? 24 2. REDOVISNINGENS GRUNDER I 26 Planering och budgetering 27 Likviditetsbudget 28 Resultatbudget 29 Balansbudget 30 Ekonomiska grundbegrepp – en sammanfattning 32 Löpande bokföring 35 Dubbel bokföring 36 Löpande bokföring på konton 37 Löpande bokföring för Hjulmans Budﬁrma 39 Bokslut 44 Avslutning av konton 44 Framräkning av resultat utan bokslut 48 Budgetuppföljning 53 3. REDOVISNINGENS GRUNDER II 56 Planering och budgetering 56 Företagets miljö- och verksamhetsinriktning 57 Företagets verksamhet och uppbyggnad 57

Likviditetsbudget för 20x2 60 Resultatbudget för 20x2 61 Balansbudget för 20x2 63 Löpande bokföring 63 Löpande bokföring i Hjulmans Budﬁrma 20x2 66 Bokslut 69 Periodisering av anläggningstillgångar 69 Periodisering av varuutgifter 70 Interimsfordringar och interimsskulder 71 Intäkter och kostnader till resultaträkningen 74 Tillgångar, eget kapital och skulder till balansräkningen 76 Bokslut på bokslutstablå 77 Budgetuppföljning 80 4. REDOVISNINGENS TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER, NORMER, REGLER OCH PRAXIS 86 Teoretiska utgångspunkter 87 Gränser i tiden 87 Gränser i rummet 88 Redovisningens syfte 89 En ”politisk” process 91 Normer 91 Redovisningens normbildare 91 Internationaliseringen av redovisningen 93 Grundläggande antaganden 95 Redovisningens kvalitativa egenskaper 99 Lagar och regler 101 Bokföringslagen 102 Allmänt om bokföringsskyldighet 102 Löpande bokföring 105 Hur den löpande bokföringen avslutas 107 Årsredovisningslagen 109 Resultaträkningen 110 Balansräkningen 112 Praxis 113 God redovisningssed 114 Rättvisande bild 115 BAS-planen 116

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Grundprinciper för BAS-kontoplanen 117 Kontoplanens uppbyggnad 118 Avläsningsmetoden – vid bokslut med dator 122 5. VARUTRANSAKTIONER 132 Varutransaktioner ur olika aspekter 132 Köpeavtalet – den juridiska aspekten 133 Leveransen – den materiella aspekten 133 Betalningen – den ﬁnansiella aspekten 134 Mervärdesskatt (moms) 137 Redovisning av moms 138 Redovisning av moms 141 Redovisning av varutransaktioner 146 Fakturan – information om transaktionen 146 Köparens redovisning av inköpsfakturor 148 Säljarens redovisning av försäljningsfakturor 148 Returer och gottgörelser – kreditnota 149 Hemtagningsutgifter och utlägg 150 Kassarabatter och dröjsmålsränta 151 Redovisning av kassarabatter 153 Beräkning av remissabelopp 154 Sammanfattning 156 Bruttoresultat 156 Kundfordringar och leverantörsskulder 163 Huvudbokföringens konton 163 Reskontra 164 Redovisning av förskott 164 Utländsk valuta 167 Redovisning av fordringar och skulder i utländsk valuta 167 Redovisning av kursdifferens 169 6. NÅGRA ANDRA AFFÄRSHÄNDELSER 172 Personalkostnader 173 Lön och preliminär skatt 173 Lagstadgade arbetsgivaravgifter 175 Semesterlöner 175 Redovisning av löner, personalskatter och arbetsgivaravgifter 176 Redovisning av löner, personalskatter och arbetsgivaravgifter (hela året) 177

BAS-planens uppdelning av personalkostnader 178 Fastigheter 180 Köp av fastighet 180 Redovisning av fastighet i rörelsen 181 Redovisning av fastighetsköp 182 Redovisning av fastighetsförsäljning 184 Värdepapper 188 Aktier och andra andelar 188 Köp och försäljning av aktier – kortfristig placering 190 Obligationer och andra värdepapper 191 Factoring och leasing 192 Factoring 192 Redovisning av factoring 195 Leasing 196 Aktiebolagets inkomstskatt 197 Företagets skattetransaktioner för beskattningsåret (inkomståret) 2 199 Redovisning av aktiebolagets inkomstskatt år 1 200 Redovisning av aktiebolagets inkomstskatt år 2 201 Årets beskattningsbara resultat 205 Skattekonto hos Skatteverket 206 Utan skattekonto 206 Med skattekonto 206 7. ÅRSBOKSLUT – TILLGÅNGAR 208 Lagens regler för redovisning och beskattning 209 Årsbokslutet – två funktioner 210 Kapitlets disposition 212 Tillgångar – ett teoretiskt perspektiv 212 Värdering av anläggningstillgångar 215 Grundläggande begrepp och regler 216 Fördelning av avskrivningar över tiden 217 Immateriella anläggningstillgångar 221 Materiella anläggningstillgångar 224 Finansiella anläggningstillgångar 230 Värdering av omsättningstillgångar 236 Grundläggande begrepp och regler 237 Varulager 238 Kortfristiga fordringar 245

7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Kortfristiga fordringar (och skulder) i utländsk valuta 250 Kortfristiga placeringar 252 Kassa och bank 254 8. ÅRSBOKSLUT – SKULDER OCH EGET KAPITAL 256 Skulder 257 Skulder – ett teoretiskt perspektiv 257 Avsättningar 260 Obeskattade reserver 261 Avskrivningar över plan 261 Bokfört värde enligt räkenskapsenlig avskrivning 265 Redovisning av överavskrivningar 266 Kollektiv överavskrivning på maskiner och inventarier 273 Periodiseringsfonder 278 Övriga möjligheter till resultatreglerande åtgärder i bokslutet 281 Eget kapital i olika företagsformer 282 Eget kapital – ett teoretiskt perspektiv 282 Företagsformer 283 Enskild ﬁrma 283 Handelsbolag 284 Kommanditbolag 286 Ekonomisk förening 286 Aktiebolag 287 Aktiebolagets organ enligt ABL 290 9. EXTERNA RAPPORTER OCH RÄKENSKAPSANALYS 296 Externa rapporter 296 Årsredovisning i aktiebolag 297 Förvaltningsberättelse 298 Balansräkning och resultaträkning 298 Noter 302 Koncernredovisning 306 Utvidgad informationsskyldighet 307 Revision i aktiebolag 310 Räkenskapsanalys 311 Lönsamhet 314 Lönsamhetsanalys för Game Invention AB 317 Soliditet 319

Soliditetsanalys för Game Invention AB 320 Likviditet 321 Likviditetsanalys för Game Invention AB 323 Kassaﬂöde 324 Kassaﬂödesanalys för Game Invention AB 324 Andra nyckeltal 327 BAS-nyckeltal 328 10. ANALYS OCH SAMBAND 334 Facit 339 Sakregister 375 Bilaga 380

Förord (utdrag) Den nya affärsredovisningen är en grundläggande lärobok inom områdena affärsredovisning, budgetering och årsredovisning, men också ﬁnansiering och räkenskapsanalys behandlas. Boken handlar om ekonomisk planering och kontroll ur ett redovisningsperspektiv. Flertalet exempel anknyter till mindre och medelstora företags problem, men också ett börsnoterat storföretag ingår bland exemplen. Boken är avsedd för användning i den grundläggande högskoleutbildningen inom främst ämnet företagsekonomi, men den är genom sin pedagogiska uppläggning också lämpad för vuxenundervisning i olika former, självstudier och företagsintern utbildning. Olov Larson

Lennart Rohlin

Förord till femte upplagan Denna upplaga innebär en genomgripande revidering av Den nya affärsredovisningen. Inriktningen har renodlats mot just affärsredovisning. Redovisningens betydelse både för styrningen av företaget och för informationsgivningen till externa intressenter betonas. Framställningen sker genomgående med utgångspunkt i BAS-kontoplanen. Övergivandet av den tidigare tillämpade kontoplanen med fem kontoklasser medför säkert en betydande förändring i pedagogiken för lärare som använt boken tidigare. I samband med arbetet med revideringen har värdefulla synpunkter lämnats av många personer vid olika universitet och högskolor, bl.a. i form av en relativt omfattande enkät som på ett tidigt stadium genomfördes av universitetslektor Sigurd Hansson. Ett varmt tack! Ett särskilt tack vill jag rikta till kollegorna vid Lunds universitet som har kommit med mängder med uppslag och som med stort tålamod har diskuterat de problem som uppstått under arbetets gång. Undertecknad ansvarar ensam för bearbetningen. Lund den 14 oktober 1986 Jan Thomasson

Förord till åttonde upplagan Bokens huvudförfattare, Jan Thomasson, avled sommaren 1988. Under de år vi hade möjlighet att arbeta tillsammans var Jan vår läromästare och vän, och det är vår förhoppning att förändringarna i denna upplaga är i hans anda. Kollegorna vid Ekonomihögskolan i Lund har på olika sätt aktivt bidragit vid omarbetningen. Ett stort tack till Er alla! Ett särskilt tack till Kristina Artsberg, som medverkat till avsnittet om hur redovisningsnormer bildas, och till SvenArne Nilsson, som under hela arbetets gång varit den bästa av sparring-partners, idogt läsande och kommenterande. Lund i juli 1994 Per Arvidson

Hans Lindquist

Förord till artonde upplagan Upplaga 18 innehåller – utöver sedvanliga uppdateringar inom redovisningsområdet – ﬂera förändringar. Nedan följer en beskrivning av dessa. En av boken huvudförfattare – Hans Lindquist – avled sommaren 2008. Hans bidrog under många år till bokens pedagogiska utveckling. Hans förmåga att förklara många gånger komplexa sammanhang i redovisningen torde ha varit unik. Det var en förmån att få arbeta och inspireras av vännen Hans – vi hoppas att förändringarna i denna bok är i hans anda. I den nya upplagan har två författare tillkommit – Thomas Carrington, Uppsala universitet, och Gustav Johed, Stockholms universitet. Gustav och Thomas är båda lärare och forskare i redovisning och har i denna upplaga särskilt ansvarat för att ge boken ett fördjupat teoretiskt innehåll. Därutöver har de också ansvarat för en uppdatering och modernisering av analysavsnitten i boken. I samband med upplaga 18 introducerar vi också det så kallade eLabbet. Detta är en webbaserad tjänst för bokens alla läsare. I eLabbet ﬁnns det mer än 80 olika övningar i varierande form som läsaren av boken kan lösa som självstudier. Lund, Uppsala och Stockholm i januari 2010 Per Arvidson

Thomas Carrington

Gustav Johed

Förord till nittonde upplagan I upplaga 19 har sedvanliga uppdateringar av relevanta lagar och regler inom redovisningsområdet arbetats in i läroboken. Därutöver har följande förändringar gjorts: ■

I de inledande kapitlen har delar av de tidigare relativt omfattande exemplen på budgetområdet tonats ned för att på så sätt få större fokus på grundläggande redovisnings- och bokföringskunskaper.

■

Avsnitten om redovisningens teoretiska normer, utgångspunkter, regler och praxis har utvecklats och uppdaterats. Det är vår ambition att vår lärobok alltid ska ligga i linje med den regel- och normutveckling som kontinuerligt sker inom redovisningsvärlden. Läsarens förståelse för hur utvecklingen på dessa områden påverkar den konkreta redovisningen/ bokföringen är en central pedagogisk ambition i denna bok.

■

Sänkningen av den svenska bolagsskatten från och med år 2013 till 22 % påverkar ﬂera avsnitt i boken och har därför medfört uppdatering i relevanta exempel.

■

Bokens exempel på årsredovisningar har uppdaterats.

Lund, Uppsala och Stockholm i maj 2013 Per Arvidson

Thomas Carrington

Gustav Johed

Några principer för bokens uppläggning En pedagogisk tanke med den senaste omarbetningen av denna lärobok i affärsredovisning är att den ska erbjuda två olika sätt att genomföra en grundkurs i externredovisning. Alternativ 1 innebär att man följer kapitelordningen 1–10, och i så fall kan de nio första kapitlen sägas höra nära samman tre och tre. De tre första kapitlen handlar om redovisningens grunder. Här introduceras grundläggande begrepp och den dubbla bokföringens principer samt årsredovisningens betydelse som beslutsunderlag. I kapitel l till 3 följer man ett nystartat företag under dess två första verksamhetsår, från budgetering till löpande bokföring och bokslut samt uppföljning av budgetar. De tre följande kapitlen behandlar mer ingående redovisningen av olika typer av affärshändelser. Kapitel 4 behandlar grundläggande regler och principer av betydelse för redovisningsarbetet samt BAS-planen, en kontoplan som har fått stor spridning bland svenska företag. I kapitel 5 behandlas transaktioner med anknytning till inköp och försäljning av varor, medan personalkostnader och diverse andra affärshändelser behandlas i kapitel 6. I de tre nästkommande kapitlen behandlas årsbokslut och årsredovisning samt annan extern rapportering. Uppdelningen har gjorts så att kapitel 7 och 8 behandlar årsbokslutet: i kapitel 7 diskuteras värderingen av tillgångar och i kapitel 8 värderingen av skulder, obeskattade reserver och eget kapital. Kapitel 9 ägnas åt dels årsredovisningen och övrig extern rapportering, dels analysen av årsredovisningen (s.k. räkenskapsanalys). Avslutningsvis, i kapitel 10, repeteras hur sambandet ser ut mellan de tre grundläggande rapporterna i redovisning – resultaträkning, balansräkning och kassaﬂödesanalys. Alternativ 1 innebär att man utgår från konkreta händelser (fallföretaget Hjulman) och följer processerna budgetering, bokföring, bokslut och budgetkontroll. Efter årsbokslut/årsredovisning och annan extern rapportering följer analys av räkenskaperna. Alternativ 2 innebär att man efter kapitel 1 fortsätter med kapitel 9, dvs. efter att ha diskuterat årsredovisningens betydelse som beslutsunderlag för olika intressenter fortsätter man med att diskutera hur man kan analysera en årsredovisning (dvs. genomföra en räkenskapsanalys). Poängen med detta pedagogiska grepp är att utveckla studenternas förståelse för den helhet som balans- och resultaträkning utgör. Genom att tidigt visa studenterna en referensram kan man underlätta inlärningen av bokföring av olika affärshändelser. Alternativ 2 innebär: ■

Ett initialt fokus på helheten (kapitel 1+9)

■

Därefter grundläggande bokföring och redovisning (kapitel 2–8)

■

Återkoppling till helheten (repetition av kapitel 9 samt inläsning av kapitel 10). *

* *

11 NÅGRA PRINCIPER FÖR BOKENS UPPLÄGGNING

Vi introducerar BAS-kontoplanen och avläsningsmetoden i kapitel 4, för att därefter helt basera framställning och tillämpningar på dem. Bokens illustrationer och exempel baseras på BAS-planen, som i sin tur utgår från årsredovisningslagen och bokföringslagen. BAS-planen är synnerligen ﬂexibel i olika avseenden och man bör ägna ett betydande utrymme åt att diskutera alternativa möjligheter till lösningar av olika slag av problem inom BAS-planens ram. Många av bokens uppgifter kan följaktligen lösas på olika sätt. Lösningarna bak i boken ger av bl.a. utrymmesskäl i allmänhet bara en möjlig lösning. Andra lösningar kan vara minst lika bra och det är viktigt att man diskuterar olika alternativ. För att inte principiella och viktiga drag ska skymmas av detaljer är exempel och siffror mycket enkla. Detta innebär att vi i vissa fall gjort en avvägning mellan, å ena sidan, pedagogisk tydlighet och, å andra sidan, bokföring i praktiken. Exempelvis har vi valt att bokföra avskrivningar endast en gång per år, även om man i många företag gör detta oftare för att erhålla så aktuella rapporter som möjligt. Till denna bok hör ett samlingshäfte med lagtext och en kontoförteckning enligt BAS-kontoplanen. Man bör gå igenom samlingshäftet översiktligt när man börjar studera boken. Därefter bör man använda det ﬂitigt under studiernas gång. Det är viktigt att man inte bara läser om t.ex. lagregler, utan att man någon gång ser originaltexten. Boken är upplagd så att den ska ge goda möjligheter till självstudier. Den studerande ska själv kunna läsa in stoffet och arbeta med bokens uppgifter och repetitionsfrågor. Den lärarledda undervisningen kan koncentreras kring allmänna översikter, tillämpningsuppgifter samt diskussioner kring bokens frågor och uppgifter.

KAPITEL 1

Ek o no m is k i nf o r ma ti o n – c e n tr a l a fr å g e s tä l l n i n g a r 1 3 E k o n o mi s k p l a n e r i n g o c h k o n tr o l l 2 1

Ekonomisk information – grund för beslutsfattande I DEFINITION AV REDOVISNING (ENLIGT REDOVISNINGSPLAN HANDBOK) ”Registrering och rapportering av värdet av företagets resurser och deras ﬁnansiering samt de händelser som förändrar dessa bl.a. så att utbytet av erhållna prestationer i relation till insatta resurser framkommer.”

alla verksamheter, oberoende av inriktning, ställs en mängd frågor av ekonomisk karaktär från olika perspektiv och intressenter. Man vill veta hur den ekonomiska utvecklingen har varit under den senaste tiden, om företaget klarar av att betala sina räkningar under nästa år, hur den framtida ekonomiska utvecklingen ser ut för företaget etc. För att kunna besvara alla dessa frågor behöver man någon form av ekonomiskt underlag som beskriver de gjorda ekonomiska transaktionerna i den berörda organisationen. Denna bok handlar om hur företag och organisationer på ett systematiskt och enhetligt sätt ställer samman och rapporterar de händelser av ekonomisk karaktär som ägt rum, s.k. affärshändelser. Den metod som används och som beskrivs i denna bok kallas för affärsredovisning. Nedan ges några exempel på centrala frågeställningar som kan besvaras utifrån företagets affärsredovisning:

”Tjänar företaget några pengar?”

Grundläggande för det stora ﬂertalet företag är givetvis frågan om verksamheten genererar något överskott, dvs. går företaget med vinst? Man brukar i detta sammanhang analysera om företaget är lönsamt eller inte. Svaret på denna fråga har en mängd implikationer som berör företaget och dess intressenter. I de allra ﬂesta fall är det absolut nödvändigt att företag genererar ett överskott, åtminstone över en längre tidsperiod. I annat fall måste företaget få ekonomiska tillskott från annat håll, exempelvis från ägare, banker och stat.

13 E K O N O M I S K I N F O R M AT I O N – G R U N D F Ö R B E S L U T S FAT TA N D E

”Har företaget några pengar?”

En för företag lika viktig förutsättning som att gå med vinst är att de har tillräckligt med kontanta medel för att betala sina löpande räkningar. Normalt sköter lönsamma företag sina betalningar så att det alltid ﬁnns likvida medel i företagets kassa eller bank. Dock är det ingen självklarhet – det ﬁnns exempel på lönsamma företag vars kassa/bankmedel har tagit slut p.g.a. för stora investeringar, för stora skulder etc.

”Är företaget skyldigt några pengar?”

När ett företag startas eller ska växa i storlek finns det ofta behov av extra kapital för att klara långsiktiga investeringar, etableringar etc. Anledningen till detta är dels att det ofta finns en tidsförskjutning från det att varorna/tjänsterna produceras och levereras till dess att kunden betalar för dessa, dels att större investeringar många gånger kräver en längre tidsperiod innan de är ”återbetalda”. När nytt kapital ska anskaffas för sådana ändamål är det därför av största vikt att känna till hur mycket som redan är upplånat, liksom hur företaget har skött tidigare återbetalningar av lån eller motsvarande. I analyssammanhang fokuseras främst företagets betalningsförmåga på lång sikt, något som ibland benämns soliditet. För att underlätta förståelsen för hur affärsredovisningen är uppbyggd inleder vi nedan med att diskutera redovisningens syfte och hur olika intressenter kan använda redovisningen i sitt beslutsfattande samt att kort presentera redovisningens kanske två mest betydelsefulla dokument – resultaträkningen och balansräkningen. (Den årsredovisning som används som illustration i detta kapitel är samma årsredovisning som senare analyseras i kapitel 9.) Därefter introducerar och beskriver vi det fallföretag som genomgående används i kapitel 2 och 3 för att illustrera affärsredovisningens grundläggande begrepp, definitioner och tekniker.

Ekonomisk information – centrala frågeställningar Som antytts ovan utgör affärsredovisningen viktig information för företagen och dess intressenter. Nedan formuleras och besvaras ett antal centrala frågor kring syftet med den ekonomiska informationen samt hur denna används:

Varför ställs frågor av ekonomisk karaktär? Den ekonomiska information som produceras i redovisningen har som främsta syfte att utgöra ett underlag för beslutsfattande. Tillsammans med företagets

AFFÄRS REDOVISNING Affärsredovisningens syfte är bl.a. att minst en gång om året förse externa intressenter med information om resultat och ekonomisk ställning. Den tillgodoser också företagsledningens informationsbehov bl.a. för kontroll mot budget av kostnader, intäkter och resultat. Den är obligatorisk enligt bokföringslagen, vars regler gäller för alla bokföringsskyldiga.

14 KAPITEL 1

REDOVISNINGENS TVÅ UPPGIFTER • Ge en del av den information som ligger till grund för verksamhetens styrning. • Ge ekonomisk information till olika externa intressenter (= andra intressenter än beslutsfattare i företaget).

övriga informationssystem (statistik, prognoser, budget etc.) berör dessa beslut en mängd företagsinterna områden såsom produktionsbeslut, prissättningsbeslut, investeringsbeslut, utdelningsbeslut, förvärvsbeslut etc. Sådana beslut ger ofta uttryck för företagens behov av att med hjälp av redovisningen planera och kontrollera sin verksamhet, vilket ibland också kallas ekonomistyrning. Internt i företagen kan man bryta ned den ekonomiska informationen utifrån vilket informationsbehov som föreligger i den enskilda situationen. Man kan exempelvis undersöka företagets ekonomi utifrån olika nivåer såsom hela företaget, delar av företaget, enstaka produkter och marknader. Dessa nivåer kan i sin tur analyseras med olika ekonomiska mått och för olika tidsperioder (helår, halvår, kvartal etc.). Redovisningen utgör också, tillsammans med annan information (kreditupplysningar, marknadsbedömningar, konjunkturanalyser etc.), underlag för beslut utanför företaget såsom beviljande av krediter, skatteberäkningar och aktievärdering. Om vi jämför den ekonomiska information som är tillgänglig vid en extern analys i förhållande till en intern analys, så är den förstnämnda relativt begränsad. Konkurrensvillkor och företagshemligheter anges ofta som skäl för att begränsa mängden och detaljrikedomen av lämnad information. Som utomstående får man därför ofta hålla till godo med offentlig information i form av årsredovisningar/ årsbokslut, vilka emellertid är betydelsefulla informationskällor för den som har kunskap att läsa och analysera dem.

Vilka frågor ställs, och av vem? Beslutssituationerna skiljer sig åt beroende på vem som ska fatta besluten eller, annorlunda uttryckt, utifrån vilket perspektiv besluten fattas. Det ﬁnns ett antal s.k. intressenter (se faktaruta ”Intressentmodellen”) till den verksamhet som företagen bedriver, och därmed också till den ekonomiska information som beskriver företagets utveckling. En av affärsredovisningens viktigaste uppgifter är att tillgodose alla dessa intressenters behov av relevant ekonomisk information. Exempel på olika intressenter och beslutssituationer ges nedan: Företagsledning Ledningen använder årsredovisningen för en rad olika ändamål, t.ex. för att fatta beslut om utrymmet för investeringar i nya maskiner, men också för att få en övergripande bild av företagets ekonomi. I större företag har ledningen normalt tillgång till mer detaljerad information än den som lämnas i årsredovisningen, men i många mindre företag är årsredovisningen alternativt årsbokslutet den enda mer systematiskt sammanställda ekonomiska information som existerar. Exempel på områden som analyseras av företagsledningen är: ■

Vilken lönsamhet har företaget?

■

Hur ser företagets soliditet ut?

■

Hur god likviditet har företaget?

15 E K O N O M I S K I N F O R M AT I O N – G R U N D F Ö R B E S L U T S FAT TA N D E

Intressentmodellen Företagets intressenter Företaget är för sin existens beroende av omvärlden på samma sätt som många individer – inte bara de anställda inom företaget – är beroende av företaget. De individer eller grupper av individer för vilka detta

ömsesidiga beroendeförhållande är speciellt starkt kan med ett gemensamt namn kallas intressenter i företagets verksamhet.

Kunder och leverantörer Utbetalningar

FÖRETAG

Varor

Inbetalningar

Varor

LEVERAN– TÖRER

KUNDER

LÅNGIVARE

STAT OCH KOMMUN

Enligt resursmodellen omvandlas produktionsresurserna från leverantörerna inom företaget till varor och tjänster som säljs till kunderna. Betalningsströmmarna går i motsatt riktning.

Långivare och samhälle

Lån Amorteringar Räntor

Skatter FÖRETAG

Samhällsservice

Intressentmodellen

ÄGARE

STAT OCH KOMMUN

LÅNGIVARE

FÖRETAGSLEDNING

Anställda LEVERANTÖRER

Företaget stöds finansiellt med tillskott från långivare och andra finansiärer. I motsatt riktning betalas amorteringar och räntor. Företaget utnyttjar tjänster från det allmänna i fråga om rättskipning, undervisning, arbetsförmedling m.m. Det allmänna uppbär skatter och får hjälp från företagen med inbetalning av skatter för anställda m.m.

KUNDER

Företagets interna intressenter, företagsledning och anställda, utgör det man vanligen kallar företag och ersätter därför i denna figur rutan ”företag”. Även ägarna har skisserats mer centralt än de externa intressenterna för att markera den ofta fasta anknytningen till företaget. De anställda har grupperats runt företagsledningen för att antyda att det i princip är genom de anställda som kontakterna med de externa intressentgrupperna upprätthålls. Företagsledningen har en central roll. Den avgör inom vissa gränser bl.a. med vilka intressenter man ska hålla respektive ta kontakt och i vilken omfattning olika intressenters resurser ska engageras.

Aktieägare Ägare, som ofta inte är direkt involverade i verksamheten, såsom aktieägare i börsnoterade företag, kan använda årsredovisningen för att bedöma följande områden: ■

Ska jag köpa eller sälja aktier i företaget?

■

Finns det utrymme för aktieutdelning i företaget?

■

Krävs det tillskott av ägarkapital i företaget?

16 KAPITEL 1

Långivare Banker och andra kreditinstitut kan använda årsredovisningen som underlag för att fatta beslut om de ska bevilja företag ett lån eller inte, om storleken på lånet och om villkoren för lånet enligt följande: ■

Ska företaget beviljas kredit?

■

Hur mycket ränta klarar företaget av att betala?

■

Vilka ekonomiska säkerheter ﬁnns det i företaget?

Leverantörer Leverantörer kan använda årsredovisningen som underlag för beslut om de ska kräva kontant betalning eller lämna en kredit på de varor som ska levereras respektive de tjänster som ska utföras. Exempel på frågor är därför: ■

Ska man bevilja sina kunder kredit?

■

Hur är kundens likviditet, dvs. betalningsförmåga på kort sikt?

■

Är kunden så betydelsefull att man ska hjälpa denne med mer långfristig ﬁnansiering?

Kunder Kundföretag, som överväger att anlita andra företag som leverantörer (av exempelvis IT-tjänster), kan vara intresserade av att leverantören ﬁnns kvar på marknaden i framtiden. Årsredovisningen kan då användas för att bedöma leverantörens förmåga att klara sämre tider, t.ex. en lågkonjunktur. Exempel på frågeställningar är: ■

Hur är leverantörens soliditet, dvs. kapitalstyrkan på längre sikt?

■

Ska förskott lämnas till leverantören?

■

Kommer leverantören att kunna fullfölja sina åtaganden?

Anställda Anställda och fackföreningar använder årsredovisningen för att uppskatta utrymmet för exempelvis löneökningar, medan de som överväger att ta anställning kan använda årsredovisningen för att bedöma om företaget kommer att ﬁnnas kvar framöver eller riskerar att få problem inom kort. Exempel på frågor är: ■

Finns det utrymme för löneökningar?

■

Hur stor del av företagets kostnader utgörs av personalkostnader?

■

Hur mycket pengar sätts av till pensionsmedel?

Stat och kommun Eftersom företagen utgör en viktig del i samhällsekonomin har staten ett stort intresse av att följa den ekonomiska utvecklingen för dessa. Företagens samlade ekonomi har många gånger en stor betydelse för den näringspolitik som fastställs

17 E K O N O M I S K I N F O R M AT I O N – G R U N D F Ö R B E S L U T S FAT TA N D E

av riksdag och regering. Därutöver har företagens förmåga att betala skatt, något som kan utläsas i årsredovisningen, betydelse för hur olika samhällstjänster ska ﬁnansieras, vilket leder till frågor av nedanstående karaktär: ■

Hur mycket skatt ska företaget betala?

■

Hur stora skatteskulder har företaget?

■

Tar företaget emot bidrag från stat och kommun?

Trots att intressenternas beslutssituationer är mycket olikartade så ﬁnns det vissa likheter i de analyser av årsredovisningar som intressenterna gör. Vanligtvis analyserar de företagets lönsamhet (”tjänar företaget tillräckligt med pengar?”), företagets likviditet och betalningsförmåga på kort sikt (”har företaget några pengar?”), samt företagets soliditet och kapitalstyrka på lång sikt (bl.a. ”är företaget skyldigt några pengar?”).

Vilken typ av ekonomisk information ska löpande bokföras? För att säkerställa att företagens intressenter får tillgång till åtminstone viss mängd ekonomisk information som beslutsunderlag, ﬁnns det lagar som reglerar vad företagen löpande ska bokföra (bokföringslagen) liksom hur denna information ska ställas samman och redovisas (årsredovisningslagen). Beträffande vad som noteras och bearbetas i företags redovisningssystem kan man skilja mellan två typer av information: ■

En typ av information rör företagets transaktioner med omvärlden, dvs. när företaget säljer till kunder, köper från leverantörer, betalar lön till anställda, tar ut pengar från plusgirot och sätter in på checkkontot etc. Enligt lag är näringsidkare skyldiga att bokföra sådana transaktioner med omvärlden, vilka i bokföringslagen benämns affärshändelser.

■

En annan typ av information rör interna förhållanden, t.ex. för vilket ändamål en viss resurs anskaffats och internleveranser mellan avdelningar. Det är helt och hållet upp till företagen om de vill bokföra detta. Framför allt är det något större och mer komplexa företag som gör detta, bl.a. för att göra bättre produktkalkyler och för att kontrollera intäkter och kostnader i verksamhetens olika delar.

All information bokförs och bearbetas normalt i ett och samma integrerade redovisningssystem, ur vilket man sedan (beroende på mottagare) hämtar information och utformar rapporter. Indelningen av redovisningen i extern redovisning (eller affärsredovisning) och intern redovisning handlar då om vilken information som bokförs och redovisas, inte redovisningssystemet som sådant. I denna bok begränsar vi oss till att behandla redovisning av företagets transaktioner med omvärlden (affärshändelser).

18 KAPITEL 1

Hur ska den ekonomiska informationen presenteras? Normalt en gång per år ska företag göra en offentlig sammanställning av sin affärsredovisning, vilken benämns ”årsredovisning” eller (om den är mindre omfattande och detaljerad) ”årsbokslut”. Omfattningen och detaljrikedomen beror främst på företagets storlek. Generellt sett gäller att ju större företaget är, uttryckt i omsättning eller antal anställda, desto mer detaljrik ekonomisk information är företaget skyldigt att redovisa. Störst är kraven på börsnoterade företag. Men även om omfattningen av och detaljrikedomen på den ekonomiska informationen varierar så är kärnan i alla årsredovisningar och årsbokslut resultaträkningen och balansräkningen. För ett exempel på hur dessa vanligtvis ser ut, se resultaträkning och balansräkning på nästa sida för datorspelsutvecklingsföretaget Game Invention AB. I resultaträkningen kan man utläsa hur det under den senaste redovisningsperioden (normalt 12 månader) har gått för företaget eller, annorlunda uttryckt, om företaget har gjort en vinst eller förlust. Därutöver kan man också utläsa vad det beror på om företaget har gått med vinst eller förlust. Exempel på frågor som kan besvaras utifrån resultaträkningen är: Har företaget ökat sin försäljning? Har lönekostnaderna minskat under året? Har räntekostnader ökat under året? Vanligtvis är man ju inte bara intresserad av hur det gått för företaget, utan också varför det gått som det gjort. I balansräkningen kan man utläsa den ekonomiska ställningen för företaget vid en viss given tidpunkt, normalt dagen för bokslutet som inträffar den 31 december om företaget har kalenderår som redovisningsperiod. I balansräkningen finner man dels en uppställning över alla ekonomiska tillgångar som finns i företaget (inventarier, varulager, kundfordringar, likvida medel etc.), dels hur alla dessa tillgångar är finansierade (banklån, leverantörsskulder, skatteskulder etc.). Utöver ovanstående innehåller en årsredovisning också förklaringar och förtydliganden till hur olika poster uppstått i resultat- och balansräkningen, vilka vanligtvis benämns ”noter”. Djupet i och omfattningen av dessa noter varierar med företagen storlek. Börsnoterade företag har vanligtvis flera sidor förklarande text, exempelvis hur ett resultat har uppstått. I de allra största företagen ska man även presentera hur det s.k. kassaflödet förändrats under redovisningsperioden. Frågor som ”Hur har företaget genererat likvida medel under året?” och ”Till vad har företaget använt likvida medel under året?” besvaras i en kassaflödesanalys.

19 E K O N O M I S K I N F O R M AT I O N – G R U N D F Ö R B E S L U T S FAT TA N D E

Vad ska analyseras? Som framgått av tidigare avsnitt ﬁnns det en mängd områden som kan analyseras utifrån den information som ﬁnns i årsredovisningen. En mer systematiserad form av analys benämns nyckeltalsanalys alternativt räkenskapsanalys. I dessa analyser beräknas, utifrån framför allt resultat- och balansräkningar (ibland också Rörelsens intäkter Årsredovisning 2012

550000-2238

Game Invention AB

Resultaträkning (tkr) Nettoomsättning

Not 1

Rörelsens kostnader Handelsvaror Övriga externa kostnader Personalkostnader Not 3 Valutakursförluster Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Not 2, 8, 9 Rörelseresultat Ränteintäkter Räntekostnader

Not 4 Not 5

Resultat efter ﬁnansiella poster

2012

2011

59 038

51 577

–11 264 –30 675 –10 669 –150

–8 318 –30 320 –7 995 –601

–2 273

–2 328

4 007

2 015

101 –189

176 –356

3 919

1 835

Bokslutsdispositioner

Not 6

–571

–537

Skatt på årets resultat

Not 7

–1 006

–503

2 342

795

ÅRETS RESULTAT

Game Invention AB

Årsredovisning 2012

550000-2238

Balansräkning TILLGÅNGAR (tkr)

2012-12-31

2011-12-31

4 945 4 945

6 859 6 859

543 543

785 785

5 488

7 644

Varulager Färdiga varor och handelsvaror Summa varulager

5 361 5 361

5 444 5 444

Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

6 628 44 1 337

5 551 311 385

Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Varumärke och försäljningsrätter Not 8 Summa immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier Summa materiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar

Not 9

Omsättningstillgångar

Summa kortfristiga fordringar Kassa och bank

8 009

6 247

11 859

7 713

SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

25 229

19 404

SUMMA TILLGÅNGAR

30 717

27 048

20 KAPITEL 1

Årsredovisning 2012

550000-2238

Game Invention AB

Balansräkning EGET KAPITAL OCH SKULDER (tkr)

2012-12-31

2011-12-31

Bundet eget kapital Aktiekapital (l00 000 aktier, kvotvärde SEK 50) Reservfond Summa bundet eget kapital

5 000 1 000 6 000

5 000 100 5 100

Fritt eget kapital Balanserad vinst Årets resultat Summa fritt eget kapital

1 634 2 342 3 976

1 738 796 2 534

Summa eget kapital

9 976

7 634

4 785

4 214

3 100 3 100

5 080 5 080

8 468 285 2 448

6 904 9 1 646

1 655 12 856

1 561 10 120

30 717

27 048

Ställda säkerheter

Inga

Ansvarsförbindelser

Inga

Eget Kapital

Obeskattade reserver

Not 10

Not 11

Långfristiga skulder Banklån Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

Not 12

Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

utifrån kassaﬂödesanalysen), en mängd nyckeltal. Dessa nyckeltal används för att bedöma hur framgångsrikt företaget varit, både historiskt och i förhållande till andra företag. Slutsatserna från dessa analyser används i sin tur för att göra uppskattningar och bedömningar av företagets framtida utveckling. För börsnoterade företag blir därför denna form av analys en viktig del i värdering av företaget, och därmed också i värderingen av exempelvis företagets aktier på börsen. Den analys som grundar sig på resultat- och balansräkningen fokuserar i huvudsak de tre områden som vi nämnt tidigare, nämligen: ■

Lönsamhet

■

Likviditet, dvs. betalningsförmåga på kort sikt

■

Soliditet, dvs. betalningsförmåga på lång sikt (kapitalstyrka).

De nyckeltal som beräknas för ovan nämnda områden är vanligtvis relationstal. För exempelvis lönsamhetsmått är det vanligt att man deﬁnierar någon form av vinstmått utifrån resultaträkningen och relaterar detta till någon del av balansräkningen. Ett exempel på detta är nyckeltalet ”Avkastning på sysselsatt kapital”, där vinstmåttet från resultaträkningen relateras till samtliga tillgångar som företaget

21 E K O N O M I S K I N F O R M AT I O N – G R U N D F Ö R B E S L U T S FAT TA N D E

enligt balansräkningen förfogar över. Genom att sådana beräkningar uttrycks i procent blir det fullt möjligt att jämföra lönsamheten för olika typer av företag, oavsett storlek och bransch. Ju högre procenttal, desto bättre avkastning/lönsamhet. Detta, och övriga mått, återkommer vi till i kapitel 9. Där presenteras de viktigaste nyckeltalsmått som används vid räkenskapsanalys i olika sammanhang. Där görs också beräkningar och tolkningar av nyckeltal utifrån datorspelsutvecklingsföretaget Game Invention AB:s årsredovisning.

Ekonomisk planering och kontroll För att öka konkretiseringsgraden och reducera komplexiteten avseende redovisning av affärshändelse utgår vi i återstoden av detta kapitel, liksom i kapitel 2 och 3, från ett litet nystartat företag. I Astad, en stad i en medelstor kommun, arbetar Jan Hjulman som chaufför i ett större transportföretag. Hjulman kan sitt jobb och trivs med det, men han känner att han vill ”prova på något nytt” och funderar på att starta ett eget budbilsföretag. Det är naturligtvis ett stort steg att säga upp sin anställning och starta en egen verksamhet. Hjulman är en eftertänksam person och han har satt sig ganska väl in i vad det innebär att driva ett eget företag. Han tycker det verkar rimligt att ställa sig följande frågor: 1 Är det möjligt att starta ett företag? – marknad och resurser 2 Är det lämpligt? – verksamhetens lönsamhet 3 Hur styra verksamheten? – ekonomisk planering och kontroll. För att besvara dessa frågor behöver Hjulman göra klart för sig vad det innebär att starta eget, vilka förutsättningar som måste vara uppfyllda för att driva verksamheten och vilka krav denna ställer på honom.

Är det möjligt att starta ett företag: marknad och resurser? En modell för att beskriva ett företags verksamhet, och som kan användas oavsett vilken typ av företag det gäller, är den s.k. resursmodellen (se bild 1:1). Redan denna enkla bild ger en ganska god uppfattning om vilken typ av verksamhet det är fråga om: ett litet företag (inga anställda) med en begränsad omfattning på verksamheten (endast en bil anskaffas) som säljer transporttjänster. Utifrån denna beskrivning av verksamheten kan Hjulman under huvudfrågan ”Är det möjligt?” precisera tre delfrågor: ■

Hur ser konkurrens- och marknadssituationen ut, dvs. kommer jag att lyckas med att sälja transporttjänsterna?

RESURSMODELL Exempel på en modell som beskriver några aspekter av ett företag och dess verksamhet. Resursmodellen anger bl.a. prestationer och resurser.

22 KAPITEL 1

BILD 1:1

Transportverksamhetens resurser och prestationer.

STYRNING

Anskaffning av produktionsresurser: • budbil • drivmedel, reparationstjänster m.m.

LEVERANTÖRER

➠

Ägarens insatser av egna produktionsresurser: • eget arbete och kunnande • eget risktagande

PRODUKTION

➠

av transporttjänster (körningar)

Avyttring av prestationer

➠

• i form av transporttjänster

➠

KUNDER

Likvida resurser • erforderligt kapitalbehov vid starten • behov av likvida resurser efter starten

■

Klarar jag av verksamheten rent kunskapsmässigt?

■

Hur stort måste startkapitalet vara? Har jag möjlighet att skaffa fram detta?

Kapitalbehov och ﬁnansiering De två förstnämnda frågorna är förstås viktiga att besvara, men är inte direkt kopplade till denna boks område, nämligen affärsredovisning. Vi ska därför framför allt se lite närmare på den sistnämnda frågan ovan, den om startkapital (kapitalbehov) och ﬁnansiering, eftersom det ger oss tillfälle att direkt föra in en av redovisningens viktigaste modeller, balansräkningen. ”Hur stort måste startkapitalet vara, och har jag möjlighet att skaffa fram detta?” är en viktig fråga för Hjulman. Med ett ”kapital” menar man då de resurser av olika slag som ett företag har vid starten eller vid en senare tidpunkt, t.ex. vid det första årets slut. Kapitalet brukar vara sammansatt av bland annat likvida resurser (t.ex. kontanter) och produktionsresurser (t.ex. varor, bilar, fastigheter). Vid den tidpunkt då en rörelse startar består kapitalet vanligtvis endast av kontanter, men ganska snart kanske dess sammansättning förändras genom att en del av kontanterna används för att köpa in produktionsresurser, t.ex. en bil.

23 E K O N O M I S K I N F O R M AT I O N – G R U N D F Ö R B E S L U T S FAT TA N D E

Hjulman beräknar att kapitalbehovet vid starten är 600 tkr. För verksamheten krävs en budbil och han har förvissat sig om att kunna köpa en sådan för 500 tkr mot kontant betalning. Dessutom räknar han med att behöva ytterligare 100 tkr i kontanter för att kunna köpa in och betala övriga produktionsresurser, t.ex. drivmedel, under den första tiden då ännu inga pengar börjat flyta in från kunderna. En annan fråga är finansieringen, dvs. från vilka finansieringskällor kapitalet (i form av pengar) ska anskaffas. Hjulman klarar finansieringen genom en egen kontant insats på 120 tkr, som han har innestående på bank, och ett lån på 480 tkr av banken. Av kontanterna används 500 tkr första dagen för att finansiera bilköpet.

TVÅ RESURS BEGREPP: Resurserna kan vara sammansatta av • likvida resurser (t.ex. kontanter) • produktionsresurser (t.ex. varor, bilar).

FINANSIERING Kapital kan anskaffas (ﬁnansieras) genom bl.a. • upptagande av lån från utomstående (främmande kapital) • kredit från leverantörer (främmande kapital) • ägarens egen insats (eget kapital).

Balansräkning En sammanställning som visar företagets ekonomiska ställning, dvs. tillgångar (kapitalanvändningen) och ﬁnansiering (kapitalanskaffningen), vid en viss tidpunkt kallas balansräkning. Se bild 1:2. Efter moget övervägande kommer Jan Hjulman fram till att han har de nödvändiga förutsättningarna för att kunna starta ett eget budbilsföretag. Han har de kunskaper som behövs, konkurrens- och marknadssituationen är sådan att han bedömer det som fullt troligt att han kan få avsättning för sina tjänster, och det nödvändiga kapitalbehovet vid starten kan han också klara. Men kommer verksamheten att löna sig? BILD 1:2

Beräkning av ekonomisk ställning vid rörelsens start (tkr). Tänkt balansräkning startdagens morgon Kassa

600

Eget kapital Banklån

600

Tänkt balansräkning startdagens kväll 120

Bil

500

Eget kapital

480

Kassa

100

Banklån

600

Är det lämpligt: verksamhetens lönsamhet? Även om kvalitativa bedömningar är utomordentligt viktiga när Jan Hjulman ska bestämma sig för om han ska starta ett eget företag, är det naturligtvis också nödvändigt att han gör bedömningen att företaget blir lönsamt. Han vill självfallet kunna försörja sig på verksamheten, skaffa en ny bil när den gamla blir utsliten och i framtiden kanske utveckla och utvidga företaget. Hjulman har klart för sig att det är lönsamheten på längre sikt som är viktig. Under det första året, dvs. på kort sikt, är det vanligt att en ny rörelse inte går så bra, och det främsta problemet är ofta att få de likvida medlen att räcka till. Hjulman räknar dock med att göra en vinst redan år 1 (vilket vi återkommer till i kapitel 2).

600

120 480 600

24 KAPITEL 1

Hur styra verksamheten? I ett företags verksamhet måste ständigt olika typer av beslut fattas. En beslutssituation uppstår för Hjulman om han t.ex. får order på fler körningar än han hinner med. Han måste då besluta vilka körningar han ska välja respektive vilka körningar han måste avstå från. För sådana situationer kan man hämta viss del av beslutsunderlaget från redovisningen. Hjulmans beslutssituation då han överväger att starta eget är dock av helt annan karaktär än beslutssituationen i exemplet ovan. Verksamheten har ännu inte kommit i gång och det finns då inte någon information att hämta från redovisningen. När Hjulman efter något år budgeterar en planerad expansion är hans utgångsläge för beslutsfattande bättre än det var inför starten. Han har då skaffat sig mer erfarenheter från verksamheten, och genom den systematiska ekonomiska informationen från redovisningen får han ett bättre grepp om intäkter och kostnader. Men redan inför det första verksamhetsåret kan Hjulman uppskatta (budgetera) intäkter och kostnader, inbetalningar och utbetalningar etc., något vi återkommer till i nästa kapitel. När det gäller den strategiska styrningen har redovisningen dock ett mer begränsat värde som beslutsunderlag. På denna nivå krävs det framför allt framtidsbedömningar av olika yttre faktorer, såsom konkurrens och efterfrågan. Redovisningsinformation kan ändå utgöra en viktig del av beslutsunderlaget vid den strategiska planeringen. Nu när vi konstaterat att de nödvändiga förutsättningarna för Hjulman att starta sitt företag finns kommer vi i kapitel 2 och 3 att följa företagets utveckling under de två första åren.

Diskutera 1:1 En modell är en förenklad bild över en del av verkligheten. Den anger vissa väsentliga faktorer och samband (men inte alla) för det problem- eller tillämpningsområde som modellen gäller. Varför använder vi modeller? 1:2 Vilka faktorer och samband anges i resursmodellen? På vilka sätt är resursmodellen en förenkling? 1:3 Gå in på Nyföretagarcentrums checklista för att starta företag (www. nyforetagarcentrum.com/startsida/starta_eget_foretag/verktygsladan/ checklistan). Jämför de råd som ges där med det resonemang Hjulman för i detta kapitel. 1:4 Varför är det motiverat att säga att beslutet att starta ett eget företag är ett strategiskt beslut? 1:5 Beskriv några väsentliga skillnader mellan service-, handels- och industriföretag mot bakgrund av resursmodellen. 1:6 Anta att Hjulman i stället överväger att starta en reparationsverkstad.

25 E K O N O M I S K I N F O R M AT I O N – G R U N D F Ö R B E S L U T S FAT TA N D E

Beskriv verksamheten och bedöm Hjulmans förutsättningar mot bakgrund av verksamhetens krav. 1:7 För vilka typer av beslut kan följande intressenter tänkas vilja få information genom företagets externa rapporter, och vilket slags information vill man ha i respektive fall? a Bank som ska behandla en låneansökan från företaget. b Person som överväger att söka anställning i företaget. c Person som överväger att köpa aktier i företaget (eller sälja dem han redan har). d Leverantör som överväger att bevilja företaget en relativt stor, kortfristig kredit. 1:8 Om ett företags resurser anskaffats för 100 tkr och det främmande kapitalet är 40 tkr, hur stort är då det egna kapitalet? 1:9 Ange en generell ekvation, som kan ställas upp för posterna på balansräkningen. 1:10 Varför slutar balansräkningens två sidor alltid på lika stort belopp?

KAPITEL 2

P l a n e r i n g o c h b u d g e te r i n g 2 7 L ö p a n d e b o k fö r i n g 3 5 Bokslut 44 B u d g e tu p p fö l j n i n g 5 3

Redovisningens grunder I I

detta kapitel ska vi tillämpa och vidareutveckla de tankegångar om företagsekonomisk styrning som presenterades i föregående kapitel. Vi inleder med den framåtriktade aktiviteten, planering och budgetering av företags ekonomi ett år framåt med avseende på likviditet, lönsamhet och ekonomisk ställning (tillgångar och ﬁnansiering av tillgångar). Därefter fortsätter vi med redovisning, där vi kan skilja mellan två moment: löpande bokföring, registreringen av information om företagets affärshändelser under året, och bokslutet, sammanställningen av denna information i form av en resultaträkning och en balansräkning. Resultaträkningen visar om företaget genererat en vinst eller förlust, medan balansräkningen visar företagets ekonomiska ställning vid årets slut. Avslutningsvis gör vi en budgetuppföljning med information hämtad från redovisningen. Jämförelsen mellan ”hur man trodde det skulle gå” och ”hur det gick” har både ett bakåtriktat (kontrollerande) och ett framåtriktat (lärande) syfte. Ett av redovisningens huvudsyften är att periodvis förse externa mottagare (främst ägare, långivare och skattemyndigheter) med ekonomisk information. Genom kopplingen budgetering–redovisning vill vi visa på hur redovisningen även tillgodoser en del av företagsledningens informationsbehov. I detta kapitel är budgetering främst ett medel för att klargöra ekonomiska begrepp och samband som är viktiga för att förstå redovisning. Olika tekniker för budgetuppställande, liksom frågor som rör budgeteringsprocessen, faller därför utanför ramen för denna bok.

27 REDOVISNINGENS GRUNDER I

Planering och budgetering Jan Hjulman har – som framgått av kapitel 1 – efter moget övervägande beslutat sig för att starta ett eget budbilsföretag: han bedömer konkurrens- och marknadssituationen som god, han anser att han har den nödvändiga kompetensen, och han räknar med att kunna skaffa det kapital som behövs för att starta verksamheten. Hjulmans mål för det första verksamhetsåret är att etablera företaget på marknaden och bygga upp en kundkrets som i framtiden mer eller mindre regelbundet köper företagets transporttjänster. Vad Hjulman behöver göra nu är att planera verksamheten, så att företaget klarar av de löpande betalningsförpliktelserna under året och uppnår en acceptabel lönsamhet. Han försöker därför att förutsäga vad som kommer att hända under det första verksamhetsåret. Han börjar med företagsstarten, som kommer att ske enligt följande: ■

Hjulman kommer att göra en egen kontantinsats på 120 tkr.

■

Han planerar att ta ett banklån på 480 tkr, något han redan diskuterat med banken.

Därefter gör Hjulman en uppskattning av såväl inkomsterna från försäljning av transporttjänster som utgifterna för de resurser han köper in. ■

Han är väl insatt i de olika transportbilsalternativ som ﬁnns och planerar att omgående köpa en bil för 500 tkr och betala kontant.

■

Inkomsterna från transporttjänsterna, som är svårare att beräkna, uppskattar Hjulman till sammanlagt 720 tkr för hela året (60 tkr per månad). Hjulman kommer att begära kontant betalning från kunderna.

■

Mot bakgrund av den uppskattade mängden transporter beräknar Hjulman driftsutgifterna för diesel, olja, reparationer m.m. till totalt 240 tkr (20 tkr per månad). Hjulman planerar att betala kontant för detta.

■

Den 31 december 20x1 kommer Hjulman att kontant betala 60 tkr i ränta på banklånet. Första året är amorteringsfritt.

Med detta underlag kan Hjulman beräkna vilka de ekonomiska konsekvenserna blir – om allt slår in som planerat. Han gör tre budgetar: ■

En likviditetsbudget, som visar inbetalningar och utbetalningar under året samt likvida medel vid årets slut.

■

En resultatbudget, som visar intäkter och kostnader samt årets resultat.

■

En balansbudget, som visar företagets ekonomiska ställning vid årets slut: tillgångar, eget kapital och skulder.

Dessa är de tre s.k. huvudbudgetarna i rörelsedrivande företag. I större, mer komplexa företag gör man ofta separata delbudgetar för försäljning, tillverkning, investeringar, personal osv., vilka sedan ställs samman i de tre huvudbudgetarna.

INKOMSTER är vad företaget får för de varor eller tjänster det säljer, och de uppstår vid försäljningstillfället.

UTGIFTER är vad företaget ger för de resurser det anskaffar, och de uppstår vid anskaffningstillfället.

28 KAPITEL 2

INBETALNINGAR är inﬂödet av pengar och är kopplade till betalningstidpunkten.

UTBETALNINGAR är utﬂödet av pengar och är kopplade till betalningstidpunkten.

Likviditetsbudget Hjulman börjar med att göra en likviditetsbudget, där han beräknar det förväntade flödet av in- och utbetalningar under året samt likvida medel vid årets slut. Se bild 2:1. Inbetalningar är inflödet av pengar från kunder för sålda varor och tjänster, från ägare som satsar pengar i företaget, från kreditinstitut som ger lån osv. Hjulmans budgeterade inbetalningar är kontantinsatsen på 120 tkr, banklånet på 480 tkr och betalningar från kunder för transporter på 720 tkr; sammanlagt 1 320 tkr. Utbetalningar är utflödet av pengar till leverantörer för resurser företaget köpt, till långivare i form av ränta och eventuella amorteringar på lån, till personal i form av löner m.m. Hjulmans budgeterade utbetalningar är 500 tkr för bilen, 240 tkr för driftsutgifterna och 60 tkr i ränta på banklånet; sammanlagt 800 tkr. Hjulman planerar inte att ta ut några pengar för egen del under det första året. Likvida medel är de pengar företaget har tillgängliga, oavsett om de finns som kontanter i kassan eller är insatta på ett plusgirokonto, bankkonto etc. De förväntade likvida medlen vid årets slut uppgår till 520 tkr, vilket Hjulman räknat fram som inbetalningar minus utbetalningar (1 320 tkr – 800 tkr). BILD 2:1

Likviditetsbudget för 20x1. Likviditetsbudget för perioden 20x1-01-01–20x1-12-31 (tkr) Förväntade inbetalningar Hjulmans kontantinsats

120

Banklån

480

Betalning för transporter

720

1 320

Förväntade utbetalningar Inköp av bil

500

Betalning för drift (diesel m.m.)

240

Ränta

Förväntade likvida medel vid årets slut

800 + 520

Hur mycket likvida medel ett företag har vid en viss tidpunkt är naturligtvis beroende på när i tiden inbetalningarna och utbetalningarna infaller. Även om Hjulman har 520 tkr i likvida medel vid årets slut, så är det inte självklart att han därigenom klarar av de löpande utbetalningarna under året. Hjulman resonerar på följande sätt (i stället för att t.ex. göra en månadsvis likviditetsbudget): Den stora utbetalningen för transportbilen i början av året klarar han genom den egna kontantinsatsen plus banklånet han blivit lovad. De löpande utbetalningarna för driften (diesel, olja, reparationer m.m.) klarar han genom att kunderna betalar kontant för transporttjänsterna. Inbetalningarna erhåller han således strax efter utbetalningarna. För säkerhets skull tänker Hjulman förhandla sig till möjligheten att vid behov låna ytterligare 100 tkr av banken.

29 REDOVISNINGENS GRUNDER I

Resultatbudget

INTÄKTER

För att se om företaget uppnår en acceptabel lönsamhet under det första verksamhetsåret fortsätter Hjulman med att göra en resultatbudget, en sammanställning av intäkter och kostnader. Se bild 2:2. Intäkter är försäljningsvärdet av de prestationer (varor och tjänster) som levereras eller utförs under en viss period, t.ex. ett år. Hjulman räknar med att de transporttjänster han säljer till kunderna under året också kommer att vara utförda vid årets slut. Budgeterade intäkter för 20x1 uppgår således till 720 tkr. Kostnader är anskaffningsvärdet för de resurser företaget förbrukar under en viss period. Då Hjulman räknar med att bilen håller i fem år, tar han inte upp hela utgiften för bilinköpet som en kostnad i år. I stället fördelar han utgiften 500 tkr på fem år, så att kostnaden för bilen blir 100 tkr per år. Hjulman antar då, som man ofta gör i företag, att en lika stor del av förbrukningen – värdeminskning p.g.a. åldrande och förslitning – sker varje år. (Det är i och för sig inte självklart att man ska göra lika stora avskrivningar varje år under den ekonomiska livslängden. Denna typ av problem behandlas i kapitel 7 och 8.) Beträffande driftsutgifterna (diesel m.m.) räknar Hjulman med att de kommer att vara förbrukade vid årets slut. Han tar därför upp hela beloppet 240 tkr som en kostnad i den budgeterade resultaträkningen. Räntan på 60 tkr är en kostnad detta år. Det är en ersättning till banken för de pengar företaget lånar under året. (Eventuell amortering på lånet är däremot ingen kostnad! Jfr med upptagandet av lånet, som inte var någon intäkt.) Summa budgeterade kostnader för det första verksamhetsåret uppgår till (100 + 240 + 60 =) 400 tkr.

är försäljningsvärdet av de prestationer (varor och tjänster) som levereras eller utförs under en viss period.

KOSTNADER är anskaffningsvärdet på de resurser företaget förbrukar under en viss period.

BILD 2:2

Resultatbudget för 20x1. Resultatbudget för perioden 20x1-01-01–20x1-12-31 (tkr) Förväntade intäkter Transportintäkter

720

Förväntade kostnader Avskrivning, bil (500/5 år)

100

Driftskostnader (diesel m.m.)

240

Räntekostnader

Förväntat resultat

400

+ 320

Resultatet beräknas som intäkter (försäljningsvärdet för utförda prestationer) minus kostnader (anskaffningsvärdet för förbrukade resurser) för den aktuella perioden. För Hjulmans företag blir det budgeterade resultatet för det första verksamhetsåret 720 tkr – 400 tkr = 320 tkr.

RESULTAT beräknas som intäkter (försäljningsvärdet på utförda prestationer) minus kostnader (anskaffningsvärdet på förbrukade resurser) under en viss period.

30 KAPITEL 2

Periodiseringproblem och matchningsprincipen

MATCHNINGSPRINCIPEN att utifrån en verksamhets intäkter fastställa vilka kostnader man haft för att erhålla dessa intäkter.

När man beräknar resultatet för en period försöker man fastställa vilka prestationer som är utförda inom denna period och vilka resurser som är förbrukade inom denna period. Svårigheten att fastställa vad som hänt under en viss period benämns periodiseringsproblem. En svårighet är att fastställa när utgiften för en anskaffad resurs ska tas upp som en kostnad respektive som en tillgång. Ett sätt att hantera periodiseringsproblem på är att använda matchningsprincipen, vilken innebär att man i tur och ordning försöker besvara följande två frågor: 1 Vilka är intäkterna under perioden? 2 Vilka har kostnaderna varit för att erhålla dessa intäkter? Matchningen innebär att man söker samband mellan intäkter och kostnader. I företag där man under ﬂera år har stora utgifter för att utveckla en ny produkt, men inga intäkter, ska man enligt matchningsprincipen betrakta utgifterna för produktutvecklingen som kostnader först när företaget får intäkter från försäljningen. Enligt matchningsprincipen betraktar man då produktutvecklingen som en investering (en tillgång) som man gör avskrivningar på, när intäkterna från försäljningen uppstår. På motsvarande sätt kan man då behandla t.ex. utbildning som höjer personalens kompetens som en tillgång i stället för en kostnad. Årsredovisningslagen (4 kap. 2 §) tillåter en viss matchning. I praktiken behandlas emellertid utgifter för produktutveckling, personalutbildning osv. vanligtvis som kostnader för den period de uppstår. Skälet till att man kostnadsbokför direkt är bl.a. osäkerheten beträffande framtida intäkter och svårigheten att fastställa samband mellan intäkter och kostnader. (Försiktighets- och realisationsprinciperna har en stark tradition i Sverige, något vi återkommer till i kapitel 4.)

Balansbudget Utifrån tidigare gjorda budgetar kan Hjulman ställa upp en balansbudget, som visar de förväntade tillgångarna vid årets slut och hur de beräknas vara finansierade (med eget kapital och med skulder). Kassan kommer, enligt likviditetsbudgeten, vid årets slut att uppgå till 520 tkr. Bilen kommer att finnas kvar i företaget vid årets slut och har då, efter avskrivningen med 100 tkr, ett restvärde i bokföringen på 400 tkr. Tillgångarna vid årets slut förväntas uppgå till sammanlagt 920 tkr (520 + 400). Tillgångarna vid årets slut kommer att vara finansierade genom dels ett eget kapital på 440 tkr, dels ett banklån på 480 tkr. Det egna kapitalet är ägarens (Hjulmans) andel av företagets tillgångar, och utgörs av kontantinsatsen på 120 tkr plus årets förväntade vinst på 320 tkr.

31 REDOVISNINGENS GRUNDER I

BILD 2:3

Balansbudget. Balansbudget per 20x1-12-31 (tkr) Tillgångar

Eget kapital och skulder

Bil (500 – 100)

400

Eget kapital (120 + 320)

440

Kassa

520

Banklån

480

920

Balansidentiteten I balansbudgeten (bild 2:3) kan vi se att tillgångarna är lika stora som eget kapital och skulder tillsammans, dvs. tillgångar = eget kapital + skulder. Detta samband brukar benämnas balansidentiteten eller balansekvationen. Deﬁnitionsmässigt gäller:

Tillgångar = Eget kapital + Skulder

På den ena sidan om likhetstecknet finns företagets resurser, tillgångarna, på den andra finns de legala anspråk som kan ställas på dessa resurser. Anspråken kan i första hand ställas från fordringsägarna. Vid en likvidation får ägarna det som blir över av tillgångarna efter det att skulderna har blivit betalda. Definitionen av det egna kapitalet kan således skrivas:

Tillgångar – Skulder = Eget kapital

Om tillgångarna ökar mer än skulderna, så ökar det egna kapitalet – vilket betyder att företaget har gjort en vinst. Resultatet för en period kan således också beräknas utifrån balansräkningarna vid periodens början och slut:

Periodens resultat (vinst eller förlust) = Eget kapital vid periodens slut – Eget kapital vid periodens början

I Hjulmans företag kan resultatet räknas fram som 440 tkr – 120 tkr = 320 tkr. (Ovan påpekade vi att en amortering på ett lån inte är en kostnad. Detta framgår tydligt av balansidentiteten då både tillgångar och skulder minskar vid en amortering, medan eget kapital inte påverkas av amorteringen. Däremot medför en ränteutgift att tillgångarna minskar medan skulderna förblir oförändrade, varför eget kapital minskar, dvs. räntan är en kostnad.) Ovanstående samband förutsätter att ägaren inte satt in något kapital i företaget under perioden och inte tagit ut något. Har ägaren satt in eller tagit ut kapital får man justera för detta:

BALANSIDENTITET Tillgångar = Eget kapital + Skulder

32 KAPITEL 2

Periodens resultat = Eget kapital vid periodens slut – Eget kapital vid periodens början + Ägarens uttag – Ägarens insättningar

Man kan alltså säga att vinsten för perioden är det belopp som ägaren kan ta ut under perioden och ändå ha kvar lika mycket eget kapital i företaget vid periodens slut som vid dess början.

Ekonomiska grundbegrepp – en sammanfattning Under Hjulmans arbete med olika budgetar kom vi i kontakt med ekonomiska begrepp som är grundläggande också för redovisningen. Grunden för såväl budgetering som redovisning är således en förståelse för dessa begrepp och sambanden dem emellan: ■

Inkomster är vad företaget får för de varor eller tjänster det säljer, och de uppstår vid försäljningstillfället. I redovisningen registreras inkomster normalt då företaget skriver ut en faktura, ett kvitto e.d. som bekräftar (veriﬁerar) att försäljningen har ägt rum.

■

Inbetalningar är inﬂödet av pengar och är kopplade till betalningstidpunkten, vilken är en annan tidpunkt än försäljningstidpunkten om företaget säljer på kredit.

■

Intäkter är försäljningsvärdet av de prestationer (varor och tjänster) som levereras eller utförs under en viss period, exempelvis ett år.

■

Utgifter är vad företaget ger för de resurser det anskaffar, och de uppstår vid anskaffningstillfället. I redovisningen registreras utgifter normalt då företaget mottar en faktura, ett kvitto e.d. som bekräftar (veriﬁerar) att anskaffningen har ägt rum.

■

Utbetalningar är utﬂödet av pengar och är kopplade till betalningstidpunkten, vilken är en annan än inköpstidpunkten om företaget köper på kredit.

■

Kostnader är anskaffningsvärdet på de resurser företaget förbrukar under en viss period, exempelvis ett år.

33 REDOVISNINGENS GRUNDER I

Sambanden mellan begreppen kan illustreras så här: BILD 2:4

Grundläggande ekonomiska begrepp.

Inkomster Utgifter (RESURSER) Inbetalningar Utbetalningar

Intäkter Kostnader

(LIKVIDITET)

(RESULTAT)

Uppgifter 2:1 Du bestämmer dig för att prenumerera på en större dagstidning och beställer en ettårsprenumeration från 1 maj 20x1 t.o.m. 30 april 20x2. Den 27 april 20x1 får du i brevlådan en faktura (daterad den 25 april) på 1 200 kr avseende en ettårsprenumeration. Som premieprenumerant betalar du halva beloppet den 1 maj och den andra halvan av beloppet den 1 november. a Hur stor är din utgift, och när uppstår den? b Hur stora är dina utbetalningar och när uppstår de? c Hur stor är din prenumerationskostnad per år, per månad, per dag? d Hur stor är din prenumerationskostnad för 20x1? Vad innebär differensen mellan utgift och kostnad för 20x1 för dig? Besvara motsvarande frågor ur tidningsföretagets perspektiv: e Hur stor är företagets inkomst, och när uppstår den? f Hur stora är företagets inbetalningar, och när uppstår de? g Hur stor är företagets prenumerationsintäkt per år, per månad, per dag? h Hur stor är företagets prenumerationsintäkt för 20x1? Vad innebär skillnaden mellan inkomst och intäkt för 20x1 för företaget? 2:2 Beatrice Bengtsson planerar att starta en bilskola och driva den med hjälp av två anställda bilskollärare. Han förväntar sig att följande kommer att inträffa under det första verksamhetsåret. Alla in- och utbetalningar beräknas ske kontant. 1 Ägaren satsar 200 tkr. 2 Ägaren tar ett lån i banken med 400 tkr. 3 Elevavgifterna för kör- och teorilektioner beräknas uppgå till 1 030 tkr. 4 Företaget planerar att köpa tre skolbilar för totalt 480 tkr, vilka beräknas ha en nyttjandeperiod (ekonomisk livslängd) av fyra år, varefter de antas vara helt värdelösa. 5 Driftsutgifter för skolbilar uppskattas till 150 tkr. 6 Löner till två bilskollärare beräknas till 400 tkr.

34 KAPITEL 2

7 Hyra för kontors- och undervisningslokaler samt garage, 60 tkr. 8 På banklånet ska i slutet av året betalas (a) ränta med 40 tkr och samtidigt (b) en amortering på 80 tkr. Gör en likviditetsbudget, en resultatbudget och en balansbudget för företaget utifrån ovanstående planerade affärshändelser för 20x1. 2:3 Ganymedes Matsalar är en mindre matservering. Ägaren för företaget har gjort följande prognos över vad som kommer att ske under det första verksamhetsåret. I början av året händer sannolikt följande: 1 Ägaren satsar kontant 100 tkr. 2 Han tar ett banklån på 750 tkr och lyfter det direkt. Beträffande inkomsterna och utgifterna under året (vilka betalas kontant) har ägaren gjort följande uppskattningar: 3 Serveringsinkomster beräknas till 2 000 tkr. 4 Livsmedel kommer att köpas in för 800 tkr. 5 Lön till personal med 650 tkr. 6 Lokalhyran uppgår till 200 tkr. 7 Ränta på lån, 90 tkr. Dessutom räknar ägaren med att följande sker i slutet av året: 8 Företaget betalar av 250 tkr på banklånet (en amortering). 9 Han tar kontant ut ur rörelsen 230 tkr för privat bruk. 10 Lagret av osålda livsmedel vid årets slut kommer att uppgå till 50 tkr. Gör följande: a Gör en likviditetsbudget, en resultatbudget och en balansbudget. b Beräkna det budgeterade resultatet utifrån balansräkningen. 2:4 Firma Snabbshoppen, K Quick, har vid början respektive slutet av ett år nedanstående balansräkningar:

Tillgångar Varulager Kundfordringar Kassa och bank Eget kapital och skulder Eget kapital Banklån Leverantörsskulder

20x6-01-01

20x6-12-31

262 000 100 000 72 000 434 000

300 000 112 000 76 000 488 000

264 000 110 000 60 000 434 000

312 000 80 000 96 000 488 000

a Ägaren har varken satt in eller tagit ut något kapital under året. Beräkna företagets resultat för året. b Ägaren har tagit ut 20 000 kr/månad. Vilket är företagets resultat för året? c Ägaren har tagit ut 18 000 kr/månad kontant samt varor för totalt 24 000 kr under året. I mars satte han in 100 000 kr kontant. Beräkna företagets resultat.

Den nya affärsredovisningen ISBN 978-91-47-10816-9 (bok med eLabb) ISBN 978-91-47-11110-7 © 1986, 2004, 2006, 2010, 2013 Jan Thomasson, Per Arvidson, Thomas Carrington, Gustav Johed, Hans Lindquist, Olov Larson, Lennart Rohlin och Liber AB Förläggare: Peter Söderholm Redaktör: Mia Ljunggren Omslag: Fredrik Elvander och Nette Lövgren Formgivning: Fredrik Elvander Sättning: LundaText AB Upplaga 19:1 Tryck: Polen 2013

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Tel: 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice: Tfn 08-690 93 30, Fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Upp-a lag 19

Ku n s k a p

DENNYA NYAAFFÄRS AFFÄRS DEN Den nya affärs grundläggande bok i redovisning. REDOVISNINGEN ärärenengrundläggande bok i redovisning. REDOVISNINGEN

reDovisningen

DEN DEN NYA NYA AFFÄRSREDOVISNINGEN AFFÄRSREDOVISNINGEN

ste

s t i n gå r !

eLabb

DEN NYA NYA AFFÄRS AFFÄRS DEN REDOVISNINGEN REDOVISNINGEN O MA SSO JAJA NN THTH O MA SSO NN

PERARVIDSON ARVIDSON THOMAS THOMASCARRINGTON CARRINGTON GUSTAV GUSTAVJOHED JOHED PER A NS L INDQ U IST O LOOV LOV LARSON LENNART LENNART ROHLIN H AHNS L INDQ U IST LARSON ROHLIN

främst i externredovisning och forskar redovisningens i bolagsstyrning. främst i externredovisning och forskar omom redovisningens rollroll i bolagsstyrning.

• Uppdateringar kopplade till nya skatteregler och regelverk har gjorts.

att prova bokföringsprogrammet BL eBokföring. Läs mer om detta på den bakre omslagspärmens insida.

UPP LAGA 18 U ppl ag a 1 19 UP PLAGA 8

innehåll och klara kursen bättre. Här kan du öva på instuderings-

Best.nr 47-09899-6 Best.nr 47-09102-7 Best.nr 47-09102-7 Best.nr 47-10816-9 Tryck.nr 47-09899-6

47-09102-7-04 Tryck.nr 47-09102-7-04 Tryck.nr 47-10816-9 Tryck.nr

UPPLAGA UPPLAGA U ppl ag a1818 19

4710816_Omslag.indd 1,3

2013-06-11 14.15