9789144104560 by Smakprov Media AB

Intervjuer Anette Hallin & Jenny Helin

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38778 ISBN 978-91-44-10456-0 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2018 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Jens Martin; Jonas Bilberg (foto på A. Hallin) Printed by GraphyCems, Spain 2018

GREPPBAR METOD är en serie böcker om olika sätt att bedriva forskning. Från forskningsfråga till slutsats. Skrivna av erfarna forskare. För dig som är nyfiken. På nya tillvägagångssätt och gamla beprövade metoder. På nya insikter om samhället och hur man kan göra det komplexa och oöverskådliga greppbart.

Fler titlar i Greppbar metod: Netnografi: Att forska om och med internet, av Martin Berg Visuella metoder, av Vaike Fors & Åsa Bäckström Från stoff till studie: Om analysarbete i kvalitativ forskning, av Jens Rennstam & David Wästerfors Fallstudier, av Tommy Jensen & Johan Sandström Enkäter: Att formulera frågor och svar, av Magnus Hagevi & Dino Viscovi Fokusgrupper, av Synneve Dahlin-Ivanoff & Kristina Holmgren För uppdaterad lista och mer information, se www.studentlitteratur.se/greppbarmetod

Seriens redaktörer Peter Svensson är docent i företagsekonomi och forskar och undervisar på Företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Hans forskning handlar oftast om språkets roll i organiseringen av relationer, utbyten och arbete. Sara Eldén är fil.dr i sociologi och forskar och undervisar på Sociologiska institutionen vid Lunds universitet. Hennes forskningsintressen är familj och nära relationer, som hon studerar utifrån ett intersektionellt perspektiv. Ola Håkansson är förläggare på Studentlitteratur och ansvarig för serien Greppbar metod. www.studentlitteratur.se/greppbarmetod

Innehåll Förord 7 Inledning: Varför intervju? 9 Del I Historisk översikt 1 Intervjumetodens framväxt och spridning 21 Intervjuns framväxt som vetenskaplig metod 21 Handböcker om intervjumetodik 27 Del II Arbetsprocessen och hantverkets beståndsdelar 2 Före 31 Vem ska jag intervjua? 31 Inför intervjusituationen 36 Etiska riktlinjer 47 Redo? 49 3 Under 51 Konsten att vara närvarande 51 Att intervjua olika personer 57 Visualiseringstekniker 60 Intervjuer via telefon och olika digitala tekniker 62 Dokumentation 66 Redan slut? 69 4 Efter 71 Att transkribera 71 Att analysera 74 Att skriva och skriva om 79 Att avsluta 81

I nn e h å ll

5 En metod – fyra intervjustudietyper 83 Olika kunskapsanspråk 83 Den opartiska intervjustudien: att kartlägga och bevisa samband 84 Den tolkande intervjustudien: att skapa förståelse 89 Den dialogiska intervjustudien: en samskapande process 93 Den kritiska intervjustudien: att ta ställning 97 Sammanfattande reflektion 101 6 Att ge och få feedback 103 Att ge feedback 103 Att ta emot feedback 107 Del III Intervjustudiens framtid 7 Aktuella samhällstrender 111 Samspelet mellan samhälle och metod 111 Den post-faktiska eran 112 Den digitala utvecklingen 113 Utmanande av gränser 114 Avslutande ord 116 Referenser 117 Person- och sakregister 123

Inledning: Varför intervju? Utifrån några nyligen publicerade studier diskuterar vi här vad som kan studeras med hjälp av intervju som forskningsmetod. Vi reflekterar också över vad det innebär att genomföra intervjuer i ett ”intervjusamhälle”, alltså ett samhälle där intervjun blivit vanligt förekommande i människors vardag. Slutligen introducerar vi fyra olika typer av intervjustudier, som bygger på olika kunskapsanspråk, samt beskriver bokens syfte och fortsatta innehåll.

Intervjun som forskningsmetod Hur har arbetet på fabriker i Sverige förändrats allteftersom robotar har tagit över en del av operatörernas arbete? Vad tänker egentligen människor som jobbar inom serviceyrken om att kunderna ger dricks – och varför ger kunderna dricks, trots att dricksen är inkluderad i notan? Och hur påverkas relationen till ens barn när man börjar dejta som pensionär och skaffar sig en ny partner? Det här är tre studier, från olika samhällsvetenskapliga discipliner, som genomförts under de senaste åren med hjälp av intervjuer. De är också tre, av många, exempel på att intervjun kan användas som forskningsmetod för att studera vitt skilda frågor. Studien av hur arbete på fabriker förändrats när robotar installerats är ett exempel på en intervjustudie som fokuserat på hur något har förändrats över tid, i det här fallet operatörernas arbete. Studien, som genomfördes genom att åtta forskare intervjuade operatörer och deras chefer på åtta olika fabriker, visade att operatörernas arbetsuppgifter i takt med robotiseringen av fabriksmiljön blivit mindre fysiskt krävande men mer intellektuellt krävande. Att jobba på en robotiserad fabrik innebär att operatören kan fokusera på produktionsprocessen, snarare än på maskinerna, och att de därmed behöver vara socialt kompetenta och ha kreativ förmåga på ett annat sätt än tidigare, då det var viktigare att vara fysiskt stark (Launberg 2017, Hallin 2017).

I nl e dning : Va r f ö r in t e rvju?

Intervjuer ger också möjlighet att ta reda på hur människor uppfattar ett visst fenomen. Studierna av hur människor uppfattar dricks på restauranger och hur äldre människors relationer till sina barn förändras när de skaffar sig en ny partner är exempel på det. Genom att intervjua tio anställda vid en exklusiv restaurang i Malmö och fjorton av restaurangens kunder kunde forskaren Paula Mulinari (2016) visa att det finns en spänning mellan hur anställda och kunder ser på dricks. Medan kunderna använder dricks som ett sätt att uttrycka uppskattning för det individuella bemötande och service de får vid restaurangbesöket, utövar de anställda ett slags motstånd mot den individualisering som kundernas agerande när de dricksar innebär, genom att lägga dricksen i en gemensam pott som de sedan delar lika på. I en annan intervjubaserad studie, med tjugoåtta personer i åldrarna 63–91, år kunde Torbjörn Biltgård och Peter Öberg (2017) visa att barn till äldre som skaffade sig nya partners i stor utsträckning var positiva till dessa och inkluderade dem i familjen. Samtidigt visar deras studie att de äldre såg sina nya partners som ett sätt att fortsätta klara sig på egen hand, utan sina barns hjälp. Att skaffa sig en ny partner ”på ålderns höst” var alltså ett sätt för dem att behålla sin autonomi som åldrande människa – att fortsätta vara vuxen och självständig även om de fick allt svårare att klara sig själva. Genom intervjuer kan man alltså skaffa sig en inblick i hur människor uppfattar saker, hur de tänker, resonerar, tycker och känner. Här har intervjun en unik möjlighet jämfört med andra forskningsmetoder. För att kartlägga ett förlopp eller förstå hur något fungerar är en möjlighet att utgå från dokumentation, eftersom olika skriftliga källor tillsammans kan ge en relativt bra bild av en händelsekedja, en process, ett skeende eller en rutin. Men för att förstå hur människor uppfattar något, hur de tänker och resonerar kring ett visst fenomen, eller varför en händelse ägde rum och varför en process ser ut som den gör, så kan man behöva prata med människor, och då är alltså intervjun en användbar forskningsmetod. Det finns dock också tillfällen när intervjun inte är lämplig som metod. För att till exempel studera hur något sker i realtid, till exempel hur samspelet mellan en lärare och dennes elever går till i en klass10

I nl e dning : Va r f ö r in t e rvju?

rumsmiljö, är observation som metod mer lämplig. Beroende på vilken kunskap som eftersöks är det förstås också möjligt att genomföra en observationsstudie och komplettera den med intervjuer. Genom observationerna kan man som en tredje part observera det som händer, till exempel samspelet mellan elever och lärare, och genom intervjuerna kan de inblandade personerna – lärarna och eleverna – ge sin syn på det som händer. Vid valet av metod är det alltså nödvändigt att fundera igenom vad man kan förstå genom just den metoden.

Intervjusamhället Intervjun har blivit en vanlig metod inom samhällsvetenskaplig forskning, men den har även blivit allt vanligare utanför den akademiska världen. Dagligen ser vi intervjuer genomföras i media, såväl i nyhetsprogram och tidningar där människor intervjuas om hur de reagerat i olika situationer, som i olika tv-program där värdarna intervjuar mer eller mindre kända människor om vad de gjort och varför, hur de mår, tänker och känner. Vi lever i det som ibland kallas intervjusamhället (Atkinson & Silverman 1997, Silverman 2013), där intervjuer genomförs både i underhållningssyfte och för att ge nyheter ett mänskligt ansikte. Hur ska man förklara den här utvecklingen, och vilka konsekvenser får den för den som vill genomföra intervjuer i forskningssyfte? För det första har intervjusamhällets framväxt att göra med att människor i dag uppfattar sig själva och andra som enskilda och unika individer som har personliga erfarenheter som är av intresse för allmänheten. Utifrån denna syn på individen har intervjun blivit ett medel för oss att förstå varandra och oss själva. Genom att låta oss intervjuas och se intervjuer med andra så bekräftar vi oss själva, och därmed har intervjun kommit att bli en integrerad del av konstruktionen av vår vardag (Gubrium & Holstein 2012). För det andra förutsätter intervjun som metod att den som intervjuas samtycker till att låta sig intervjuas och vill svara på frågorna – annars blir det ju ingen intervju. Detta är också en förändring. I dag ställer många upp på att låta sig intervjuas, och vi ”vet” hur en intervju går

I nl e dning : Va r f ö r in t e rvju?

till: att en person ställer frågor och att den andre förväntas svara på dessa frågor. För bara hundra år sedan var inte intervjuer så vanligt förekommande och det var inte självklart att människor visste hur de skulle bete sig när de intervjuades. För det tredje hänger intervjusamhällets framväxt nära ihop med framväxten av modern massmedia och modern teknik. I dag kan i stort sett vem som helst genomföra och publicera intervjuer med hjälp av digital teknik. Inom forskningen genomförs webbaserade intervjuer och netnografiska studier har vuxit fram som en möjlighet att studera grupper av människor på nätet. Men bara för att intervjustudier har blivit enklare att genomföra innebär det inte att kvaliteten på intervjuerna blivit bättre. Att genomföra intervjuer – oavsett om det är i ett vetenskapligt sammanhang eller inte – är en konst. Med ny teknik kommer nya utmaningar som exempelvis har att göra med hur forskaren kan skapa närhet till den som intervjuas. Intervjuns normalisering och intervjusamhällets framväxt för alltså med sig att människor å ena sidan vet hur en intervju går till, men att det å andra sidan är lätt att ta metoden för given och skrida till verket utan djupare reflektion. För att undvika detta är det viktigt att sätta sig in både i intervjuns möjligheter som forskningsmetod och i det praktiska hantverket.

Intervjun – ett medvetet samtal Ordet intervju kommer från engelskans interview och franskans entrevue. Detta begrepp består av två delar, där den första delen (eng. inter, fr. entre) betyder ”emellan” och den andra delen (eng. view, fr. voir) betyder ”att se”. ”Intervju” betyder alltså att man ser eller får en glimt av varandra. Det är precis detta som intervjun handlar om: att människor möts och att den som intervjuar får en inblick i den intervjuades värld. Samtidigt är intervjun, till skillnad från en del vardagliga samtal, ett samtal med ett syfte – ett syfte som den som intervjuar har formulerat mer eller mindre specifikt före samtalet.

I nl e dning : Va r f ö r in t e rvju?

Enkelt uttryckt är intervjun ett samtal där människor lyssnar på varandra – eller lyssnar in varandra. Som ordets ursprung antyder handlar nämligen inte intervjun bara om att lyssna till vad intervjupersonen säger utan om att försöka närma sig den andre för att förstå hen. Detta innebär att den som intervjuar behöver ha en öppen och nyfiken inställning under själva intervjusituationen. Risken med att beskriva intervjun på det här sättet är att det är lätt att få för sig att intervjun ”bara innebär att man pratar med någon”. Om intervjun är ett samtal som vilket som helst så kan det väl inte vara så svårt att genomföra intervjuer i forskningssyfte? Riktigt så enkelt är det inte. Även om intervjun är ett samtal där den som intervjuar och den som intervjuas lyssnar in varandra, skiljer sig intervjun, när den används som vetenskaplig metod, från de samtal människor har med varandra i sin vardag. Forskning handlar om att på ett medvetet och reflekterat sätt skapa kunskap om ett fenomen. Det betyder att forskaren noggrant behöver välja vilka metoder hen använder sig av, överväga hur dessa används och fundera igenom hur hen kan förklara för andra hur studien har genomförts, varför de sätt hen valt är lämpliga och vilka begränsningar det finns med de metoder som valts. Detta gäller även intervjun som vetenskaplig metod. Att göra intervjuer innebär att ett antal samtal med människor genomförs, med utgångspunkt i en förståelse för att samtalens genomförande också speglar ett visst synsätt på hur kunskapen om det fenomen som studeras blir till. För att förstå detta bättre behöver man förstå vilka ”kunskapsanspråk” intervjuer som genomförs i forskningssyfte kan ha. Utifrån detta genomförs sedan intervjuerna, som då kan beskrivas som samtal som förs på ett medvetet sätt.

Intervjustudiens kunskapsanspråk Inom vetenskapsteori kallas kunskapsanspråk för epistemologi, vilket betyder ”läran om kunskap”. Det här syftar på att det finns olika sätt att se på hur kunskap blir till. Kunskapsanspråk handlar alltså om hur man

I nl e dning : Va r f ö r in t e rvju?

tror att en viss metod kan utveckla kunskap om något. Den som anser att kunskap främst utvecklas utifrån observationer av objektiva data och att det går att utifrån dessa iakttagelser dra generella slutsatser har en annan syn på kunskap än den som menar att kunskap är ett resultat av subjektiva observationer som dessutom är beroende av det sammanhang där studien genomförs. Beroende på hur kunskap uppfattas kommer intervjustudien att utformas på olika sätt. Att intervjustudier kan genomföras på olika sätt utifrån olika kunskapsanspråk är viktigt att känna till för att förstå hur genomförandet av intervjuer skiljer sig åt i olika studier. Det är också viktigt eftersom kvalitetskriterierna skiljer sig åt beroende på vilket slags studie som genomförs. I den här boken kommer vi att beskriva fyra typer av intervjustudier, vilka bygger på olika kunskapsanspråk:

■■ Den opartiska intervjustudien, som syftar till att skapa objektiv och generaliserbar kunskap. Här är det viktigt att som forskare försöka hålla distans till den intervjuade så att denne inte påverkas av intervjun. Ofta bygger den opartiska intervjustudien på att teoretiska påståenden formuleras som fungerar som en utgångspunkt för studien på något sätt.

■■ Den tolkande intervjustudien, där syftet är att skapa förståelse för de människor eller det fenomen som studeras genom vad som ibland kallas för djupintervjuer. Eftersom forskare som gör den här typen av intervjustudier menar att förståelse är något subjektivt gör de inte anspråk på att kunskapen som skapas är objektivt sann eller generell. De låter ofta det empiriska materialet vara drivande i formuleringen av teoretiska påståenden.

■■ Den dialogiska intervjustudien, där det betonas att kunskap skapas i samspelet mellan den intervjuade och den som intervjuar. Utifrån den dialogiska intervjustudien är det inte heller generaliserbar kunskap som är i fokus, utan intresset är främst riktat mot individuella, lokala och kontextuella perspektiv.

I nl e dning : Va r f ö r in t e rvju?

■■ Den kritiska intervjustudien, slutligen, genomförs med utgångspunkt i en kritik av ett samhälleligt fenomen, och intervjustudien är tänkt att skapa kunskap för att förstå, belysa och kanske i förlängningen ändra på fenomenet. Det kan till exempel innebära att man intervjuar grupper av människor som sällan hörs, att man lyfter fram perspektiv som är undertryckta eller bortglömda och så vidare. De fyra typerna beskrivs mer utförligt i kapitel 5, men vi tycker det är viktigt att redan så här i början presentera dem kortfattat, så att det blir tydligt att de val som görs före, under och efter genomförandet av intervjuer hänger ihop med vilken typ av intervjustudie som genomförs. Vår uppfattning är inte att alla intervjustudier bör, eller kan, kategoriseras enligt just denna uppdelning. Naturligtvis kan intervjustudier beskrivas på olika sätt, och forskare utvecklar över tid sin egen intervjumetodik. Syftet med att skilja på dessa fyra är att visa på att intervjuer kan genomföras med olika syften (de kan ha olika kunskapsanspråk), och de kan därmed skilja sig åt i genomförandet. Genom uppdelningen av de fyra typerna av intervjustudier blir det också tydligt att forskning bygger på olika grundantaganden och att de därmed har olika kvalitetskrav. Slutligen, genom att uppmärksamma dessa fyra olika typer hoppas vi också stimulera till reflektion om hur just du vill genomföra din studie.

Bokens syfte och upplägg Den här boken är skriven för dig som vill genomföra en intervjubaserad forskningsstudie. Kanske ska du som läser boken genomföra din första intervjustudie, eller så har du provat på och behöver ytterligare ”kött på benen” vad gäller att motivera varför du har gjort som du har gjort och fler idéer om hur du kan utveckla din studie. Boken har primärt tre syften:

■■ Att visa på intervjustudiens mångfald. Även om intervju kan ses som en metod så finns det en stor variation i hur en intervjustudie kan genomföras.

I nl e dning : Va r f ö r in t e rvju?

■■ Att diskutera praktiska frågor – intervjuandets hantverk – som kan vara till hjälp både vid det egna genomförandet och vid bedömningen av andras intervjustudier.

■■ Att visa på hur grundläggande antaganden om vetenskaplig kunskap (kunskapsanspråk) är förknippade med utformningen av en intervjustudie och vilka kvalitetskrav som därmed ställs på studien. Boken är tänkt som en introduktion till intervjun som forskningsmetod, både för dig som ska genomföra intervjuer och för dig som ska granska studier som andra genomfört med hjälp av intervjuer. Som ett stöd i detta arbete beskriver vi i kapitel 1 några av de mest kända intervjustudierna inom samhällsvetenskaplig forskning, vilket ger en förståelse för hur intervjun kom att etableras som forskningsmetod inom samhällsvetenskap. I kapitlet tar vi också upp några av de många böcker som handlar om hur intervjuer genomförs i forskningssammanhang. I nästföljande tre kapitel diskuterar vi arbetsprocessen och intervjuandets hantverk. Kapitlen är disponerade enligt en tänkt kronologi och handlar om det som behöver göras före själva intervjusituationen (kapitel 2), vad som är viktigt att tänka på under intervjuernas genom förande (kapitel 3) samt vad det går att göra efteråt med det material man får genom intervjuerna (kapitel 4). I kapitel 5 fördjupar vi beskrivningen av de fyra typer av intervju studier som presenterats kortfattat ovan. Där finns också en beskrivning av vad som utmärker god kvalitet i en intervjustudie, något som hänger ihop med vilken intervjustudietyp man använder sig av. I kapitel 6 byter vi fokus och för en diskussion om vad som kan vara viktigt att tänka på när man ger feedback och bedömer kvaliteten i någon annans intervjustudie. Slutligen återkopplar vi i kapitel 7 till diskussionen om intervjuns utveckling som forskningsmetod i förhållande till aktuella samhällsförändringar. Vi vill framhålla att vi medvetet har försökt att hålla boken kort, så att du som läsare inte ska drunkna i allt som skulle kunna sägas om

I nl e dning : Va r f ö r in t e rvju?

intervjun som metod. Det innebär att vi har behövt välja bort saker, och för att kompensera för detta refererar vi i texten till litteratur som du med fördel kan vända dig till för fördjupad läsning. Litteraturen vi hänvisar till utgörs av handböcker, vetenskapliga artiklar men också texter som vi själva finner inspirerande när det handlar om intervjuer.

Anette Hallin är docent och lektor i företagsekonomi vid Mälardalens högskola. Hon är utbildad lärare och har skrivit böcker om metod och projektledning. Hennes forskning handlar om hur organisering sker genom ständigt pågående och röriga processer och genom samspelet mellan teknik/det materiella och organisering/det sociala. Jenny Helin är docent i företagsekonomi och lektor vid Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet Campus Gotland. Jenny forskar om fantasi och drömmeri i organisatoriska kontexter, samt akademiskt skrivande och samskapande forskningsmetoder.

INTERVJUER Med den här boken vill författarna visa på intervjustudiens variationsrikedom. Även om intervju kan ses som en metod så finns det nämligen många olika sätt att genomföra en intervjustudie. Fyra intervjutyper beskrivs: den opartiska, den tolkande, den dialogiska och den kritiska. Intervjuandets hantverk, alltifrån planering till själva intervjusamtalet och skrivandet av en text diskuteras också, och viktiga frågor belyses med olika exempel från samhällsvetenskaplig forskning. Boken fungerar som stöd både när du genomför din egen studie och vid återkoppling på andras intervjustudier.

Art.nr 38778

studentlitteratur.se