9789144094601 by Smakprov Media AB

Fr책n stoff till studie Om analysarbete i kvalitativ forskning Jens Rennstam & David W채sterfors

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38207 ISBN 978-91-44-09460-1 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2015 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: archetype/shutterstock.com Bilder: s. 9 Pavel Gergelizhiu/shutterstock.com s. 65 mikeledray/shutterstock.com s. 173 Zdorov Kirill Vladimirovich/shutterstock.com Printed by Graficas Cems S.L., Spain 2015

GREPPBAR METOD är en serie böcker om olika sätt att bedriva forskning. Från forskningsfråga till slutsats. Skrivna av erfarna forskare. För dig som är nyfiken. På nya tillvägagångssätt och gamla beprövade metoder. På nya insikter om samhället och hur man kan göra det komplexa och oöverskådliga greppbart.

Fler titlar i Greppbar metod: Netnografi: Att forska om och med internet, av Martin Berg Visuella metoder, av Vaike Fors & Åsa Bäckström För uppdaterad lista och mer information, se www.studentlitteratur.se/greppbarmetod

Seriens redaktörer Peter Svensson är docent i företagsekonomi och forskar och undervisar på Företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Hans forskning handlar oftast om språkets roll i organiseringen av relationer, utbyten och arbete. Sara Eldén är fil.dr i sociologi och forskar och undervisar på Sociologiska institutionen vid Lunds universitet. Hennes forskningsintressen är familj och nära relationer, som hon studerar utifrån ett intersektionellt perspektiv. Ola Håkansson är förläggare på Studentlitteratur och ansvarig för serien Greppbar metod. www.studentlitteratur.se/greppbarmetod

Innehåll Förord 7 Del I Inledning 1 Varför analysera? 11 Motiv till kvalitativt analysarbete 13 Översikt och läsanvisning 25 2 Analytiska spår 27 Kvale och den intervjuades livsvärld 28 Charmaz och systematisk förankring i empirin 32 Alvesson och poängrik forskning 38 Silverman och naturligt förekommande data 41 Baker och medlemsskapande intervjuer 46 Emerson och excerpt-commentary units 49 Gubrium och Holstein: vad och hur 53 Riessman och narrativ analys 57 Sammanfattning 62 Del II Analys i praktiken 3 Sortera 67 Vad och hur 69 Umgås med materialet 80 Den framsorterade ordningens stilistiska kraft 88 Sortering för analytisk induktion 92 Sortera om och granska på nytt 97 Sorteringens vågspel 98 Sammanfattning 101

I nn e h å ll

4 Reducera 103 Kategorisk reducering 104 Illustrativ reducering 111 Berättelser som reduceringsprincip 118 Kritiska incidenter och nyckelincidenter 128 Sammanfattning 135 5 Argumentera 137 Teoretisering som empiriberoende argumentation 138 Att argumentera med och mot tidigare kunskap 142 Argumentera med empiri – en stilistisk modell 148 Analogier 157 Argument i samhället 163 Sammanfattning 170 Del III Avslutning 6 Sammanfattning och slutsatser 175 Analys som kreativt hantverk 177 Råd 181 Referenser 187 Person- och sakregister 195

Varför analysera?

Den här boken handlar om analysarbete i kvalitativ forskning, alltså det arbete som forskare och studenter lägger ner på att begripa kvalitativa data, vanligtvis intervjuutskrifter, fältanteckningar och texter av olika slag. Vi föreställer oss en forskare eller student som sitter med insamlat kvalitativt material framför sig och ställer sig frågan: ”Och nu då?” I detta läge, när fältarbetet börjar övergå till analys, är den här boken mest användbar. Ordet begripa (i ”begripa kvalitativa data”) kan ersättas av andra: förstå, förklara, utforska, strukturera, redogöra för, tolka, teoretisera. Vi har skrivit boken i en akademisk miljö där studenter och kollegor använ der olika ord för att ange sitt förhållande till kvalitativt material. Någon skulle kanske akta sig för ordet ”förklara” och i stället förespråka ”förstå”, eller bestämt ta avstånd från ”strukturera” och i stället välja ”teoretisera”, och så vidare. Ingen enighet finns kring exakt vad en analytiker egentligen gör, i den meningen att alla forskare och studenter skulle kunna enas kring en och samma definition.1

1 Förmodligen finns det heller ingen poäng med sådan enighet. Mångfalden garanterar inte bara spännande forskning utan håller också den vetenskapsteoretiska och metodologiska debatten i gång. Så länge (en viss) oenighet råder får debatterna bränsle.

DEL I I n l e d n i ng

Ändå, menar vi, finns gemensamma beröringspunkter. De kan for muleras så här: Den forskare eller student som arbetar med kvalitativt material måste i regel hantera åtminstone tre problem. Det första är kaosproblemet. Det är ingen ordning på materialet! Utskrifter och anteckningar breder ut sig lite hur som helst på skrivbordet eller i datorn, även om insamlingen varit förhållandevis strukturerad. Det andra är representationsproblemet. Allt detta material kan inte återges i studien! Något måste framhävas på bekostnad av något annat – det mesta måste faktiskt sättas ”inom parentes”. Och det tredje problemet är auktoritetsproblemet, det vill säga svårigheten i att hävda sig gentemot andra forskare eller ”tyckare”. Vad kan jag egentligen säga med detta material? Finns här verkligen något relevant och nytt? För att bemöta dessa återkommande problem föreslår vi tre aktiviteter: sortera, reducera och argumentera. Om forskaren eller studenten lyckas dela upp eller gruppera materialet, placera det för stunden irrelevanta eller perifera i bakgrunden och utforma en övertygande argumentation på basis av materialet – ja, då har analysarbetet goda förutsättningar att ta fart. All analys verkar i någon mån involvera (eller i alla fall beröra) dessa tre handlingar, alldeles oavsett studiens antaganden och utformning i övrigt. Den forskare eller student som känner sig villrådig inför ett analysarbete kan alltså ha god hjälp av att börja sortera, reducera och argumentera. Man kan göra det i den ordningen eller i en annan ordning, och man kan göra det på oräkneliga sätt, men när eller om man känner sig förvirrad, riktningslös eller kanske bara oföretagsam, ja, då har man nytta av dessa tre aktiviteter.

Ungefär så kan budskapet i denna bok formuleras. Man kan läsa resten av boken som en utfyllnad och nyansering av ovanstående samman fattning, som en metodologisk essä över dessa tre handlingar. Bokens poäng är alltså kommunicerad redan här och nu. Detaljerna i att sortera, reducera och argumentera ska vi ägna resten av boken åt. Vi visar hur man kan gå till väga i den analytiska processen och hur teoribildning kan ske utifrån kvalitativt material. Vi frågar oss hur systematiskt ett analysarbete egentligen kan vara och vilken betydelse fantasi, kreativitet och tolkningsglädje har, och

K A P ITEL 1 Va r f ö r a na lys e r a?

vi överväger olika sätt att bryta mot konventionella och förutsägbara ansatser. Vi anför en rad metodologiska auktoriteter för att identi fiera en terminologi för analysarbetet, och vi jämför olika traditioner med varandra. Vårt syfte är att ge inblick i analysarbetets ”svarta låda”. Därför använder vi oss i stor utsträckning av våra egna studier för att exempli fiera. Det riskerar att uppfattas som självcentrerat, men vi menar att det är en förutsättning för att kunna presentera analysarbetets detaljer. Vi vet mer om hur vi själva har analyserat än hur andra har gjort det och hoppas att våra resonemang kring egna analyser tillhör bokens styrkor.

Motiv till kvalitativt analysarbete En bok av det här slaget kan också introduceras på andra sätt. Att ”sitta med” kvalitativt material, när inträffar det? Det är väl knappast en själv klar situation? Frågan är varför man skulle ”sitta med” sådant material. Varför ska kvalitativa data över huvud taget samlas in? Varför ska man bemöda sig om, som Ahrne och Svensson (2011 s. 17) formulerar det, att fråga människor eller inleda diskussioner med dem? Varför ska man ”vara med och titta och observera” det människor gör och säger, eller studera deras texter och bilder? Det finns kloka, vedertagna svar på dessa frågor. Man brukar fram hålla att kvalitativ metod är skapad för att förstå social interaktion och vad olika samhälleliga fenomen betyder i det sammanhang där de skapas. Man understryker också att kvalitativ metod har utvecklats för att utforska sådant som inte kan beskrivas med siffror. Kvalitativa studier syftar inte till att mäta hur mycket och hur många utan till att begripa processer, betydelser och kvaliteter, till exempel ”hur makt utövas, hur beslut fattas, varför människor protesterar, hur kreativa miljöer uppkommer, hur människor lär känna och lär sig förstå varandra eller hur konflikter uppkommer” (Ahrne & Svensson 2011 s. 14). Vi instämmer i att kvalitativ analys fyller denna funktion. I denna bok kommer vi i kvalitativ anda till exempel att analysera betydelsen av konflikter på en kriminalvårdsanstalt, hur diskurser påverkar vad det

DEL I I n l e d n i ng

innebär att vara döv, hur ingenjörsarbete styrs och hur varumärkesori entering påverkar organisationer och samhälle. Men man kan också diskutera värdet av kvalitativ analys med utgångspunkt i olika analytikers motivation. Det bör finnas ett intresse hos studenten eller forskaren för att samla in kvalitativt material. Om analytikern inte ”känner för” kvalitativ forskning, om han eller hon inte ser någon särskild mening i kvalitativt material, då blir analysarbetet sannolikt ytterst motigt. I vissa sammanhang har kvalitativ forskning rent av blivit en norm som den enskilde kan känna sig fången i. Det är förmodligen inte särskilt motiverande. Fler än en gång har vi handlett studenter som suckat inför uppgiften att göra observationer eller inter vjuer till en uppsats. ”Vad ska det ge?” ”Det blir ju bara så lite.” Låt oss därför skissera några förhoppningsvis energigivande svar på frågan ”Varför undersöka?” såsom den kan ställas i några kvalita tiva studier. Vi utgår från tre verk: Konsten att lyckas som par (Eldén 2009), Everyday arias (Atkinson 2006) samt Stephen R. Barleys och Gideon Kundas (2001) upprop för kvalitativa studier av arbete i artikeln ”Bringing work back in”.

Djupdykning i populära fenomen I början av sin undersökning av populärterapi tar Sara Eldén (2009 s. 9–12) direkt avstamp i samtiden. Närmare bestämt tar hon avstamp i populärterapeutiska teveprogram om parförhållanden. Det har blivit vanligt, påpekar Eldén, att exponera parrelationer och utsätta dem för ingående rådgivning från en lång rad experter: psykologer, terapeuter, coacher, familjerådgivare eller kändisar. Parrelationernas problem ska lösas inför öppen ridå. Ett ”före” följs av ett ”efter”, där relationen antas ha räddats eller förbättrats av rådgivningen, och publiken förväntas lära sig av dramat. Eldén (2009 s. 9) frågar sig: Vad är det för bild av heterosexuella parrelationer som framträder i populärterapeutiska fenomen som självhjälpsböcker och tv-program med parfokus? Vad är det för ideal och visioner som skapas om ett

K A P ITEL 1 Va r f ö r a na lys e r a?

liv i par, och vad är det som tvärtom ses som problematiskt? Vilka antaganden om paret, om individen, om experten och inte minst om kön görs i den berättelse som konstrueras här?

Här finns en tydlig motivation till kvalitativ forskning. Dessa frågor – som bottnar i en undran inför ett fenomen som nog var och en känner igen – kan inte besvaras utan kvalitativt material. Analytikern måste ”in i” självhjälpsböckerna, teveprogrammen och deras webbforum. Nyfikenheten inför innebörden av fenomenet ”terapi för par i popu lära former” driver forskaren att dyka ner i manifestationerna av detta fenomen för att närmare reda ut hur det är beskaffat. En bevekelsegrund för kvalitativ forskning går nog inte att formulera enklare. Vad är det som pågår här? Vad betyder det? Underförstått är att vi inte säkert kan veta vad som pågår här och vad det betyder, även om vi kanske har våra misstankar. Det vore förhastat att säga att vi på förhand kan räkna ut vilken ”bild av heterosexuella parrelationer” som populärterapin rymmer, eller dess ideal och visioner om kön. Vi har inte undersökt detta på ett systematiskt eller ingående sätt. Det blir därför lockande att ge sig i kast med kvalitativt material, även om andra forskare förmodligen redan har studerat något liknande. Man har på känn att saken inte är färdigundersökt och att man själv har något att tillföra. Det kan man förstås inte riktigt veta, men känslan kan ändå motivera arbetet. Formeln blir: Ta ett välkänt fenomen i din närhet och fråga dig: ”Vad händer här?” och ”Vad betyder det?”2 När Eldén utvecklar sin introduktion framträder mer specifika motiv. Samhället i dag präglas av en omfattande psykologisering (Eldén 2009 s. 10), skriver hon. Begrepp som självförtroende, självkänsla, trauma, ”jobba med sig själv” eller ”hitta sig själv” har blivit allmängods i medier och vardagsprat. Psykologiseringen utgår från att den enskilda individen 2 Samma sorts frågor bildar enligt Peter L. Berger (1963 s. 25) en grundläggande infallsvinkel för sociologer. Vad gör människor med varandra här? I vilket förhållande står de till varandra? På vilket sätt är dessa förhållanden organiserade i institutioner? Vilka är de kollektiva tankar som driver människor och institutioner? Genom att ställa sådana frågor kan ett intensivt och gränslöst intresse för människors göranden och låtanden komma till sin rätt, menar Berger.

DEL I I n l e d n i ng

ska ”hantera” sig själv och konfrontera sina problem, vilket noga taget bildar ett spänningsförhållande gentemot parterapi. Här är det ju paret och inte individen som står i centrum. Autonomin är satt inom parentes, åtminstone så länge syftet är att paret ska kunna bevaras som just par. Populärkulturella parterapier kan alltså tänkas artikulera en ”spän ning mellan par och individ”, vilket för Eldén gjorde fältet extra intres sant att studera (Eldén 2009 s. 10–11). Det finns en motsägelse inbakad i fenomenet som bottnar i psykologiseringen som trend. Vems bästa ska gå först, den enes eller den andres? Kan parets bästa förenas med den enskildes, såsom terapins aktörer betraktar det? Ett liknande intresse, påpekar Eldén, finns hos berömda teoretiker i sociologi, som Anthony Giddens (1995), Ulrich Beck och Elisabeth Beck-Gernsheim (1995, 2002). För dem är självhjälpsböcker och andra ”reflexiva resurser” långt ifrån ointressant material. Tvärtom, genom att läsa sådant material kan samhällsförändringar studeras i detalj. ”Äkten skapet, som förut präglades av förutsägbarhet, tydliga könsroller och ojämlikhet, har i dag ersatts av en relation utan färdiga manus” (Eldén 2009 s. 11). Nyckelformuleringen här är ”utan färdiga manus”. Populär kulturen försöker oavbrutet förse oss med manus, just på grund av att traditionernas bojor slutligen (?) håller på att lossas. ”Färdiga manus” produceras oavbrutet i ett samhälle där ingenting längre är helt och hållet givet. Det sker bland annat med offentlig parterapi. Eldén är alltså ett generellt samhällsfenomen på spåren: hur vi ersätter traditioner med andra normer. Eldén (2009 s. 11–12) förbinder också populärterapin med feministiska forskningsintressen, framför allt vad gäller jämställdhet. Självhjälps böcker och terapiprogram på teve inrymmer ett slags kulturell berättelse om par som å ena sidan omhuldar jämställdhet, å andra sidan reproduce rar en förgivettagen könsordning. Genom att inkludera empiriskt material från webbforum – där läsare besvarar terapin och ibland invänder mot den – konkretiserar Eldén denna motsättning och identifierar rörelser i den. Läsarna gestaltar en viss interaktiv dynamik i förhållande till de ”manus” som terapeuterna producerar. Skribenter kan till exempel gå till attack mot representationer i självhjälpsböcker, där kvinnan förväntas 16

K A P ITEL 1 Va r f ö r a na lys e r a?

sköta barn och hushåll medan mannen fixar bilen och tränar, och de kan hårt kritisera svärmödrar som skämt bort sina söner och ta det som intäkt för att mannen i ett förhållande inte lärt sig utföra hushållsarbete. ”Hittade du honom sittande i mammas trygga famn”, skriver signaturen elisabet i en nätdiskussion, ”med full markservice? Du kommer att få jobba hårt med 3 barn i familjen” (Eldén 2009 s. 198). Eldéns svar på frågan ”Varför undersöka?” formuleras alltså sam hällstillvänt och inomakademiskt på en och samma gång. Relevansen i det utvalda materialet finns både i det faktum att det utgör ett prov på ett frapperande fenomen i dagens samhälle och i det faktum att samma slags material redan har teoretiserats av forskare i böcker och tidskrifter, på konferenser och i lärosalar – men i dessa teoretiseringar finns outredda frågor. På ett underförstått sätt tilltalar Eldéns material också det ganska rudimentära samhällsintresse som vi var och en förmodligen kan känna när vi till vardags ”undersöker” vecko- och kvällstidningar, nöjes- och hälsoreportage, realityshower och gör-om-mig-program. En del av nöjet består ju i att utforska vad andra tittar på och läser, vad som känne tecknar vår samtid. Inför detta kan vi himla med ögonen eller allvarligt begrunda klokheterna, men det spelar kanske en underordnad roll. Vi förhåller oss ändå till denna mediala produktion och bekräftar därmed dess relevans. På så sätt känns Eldéns urval igen. Vi har stött på det förut, i vår egen vardag, men vi har inte analyserat det. För att summera så här långt kan vi konstatera att motiv till kvalitativ forskning finns i olika varianter:

■■ att djupdyka i och förklara pågående samhällsförändringar ■■ att utforska kvaliteter i fenomenet F: Vad händer här? Vad gör människor med varandra? Vad betyder det?

■■ att detaljstudera spänningsförhållanden eller motsägelser inom och kring ett fenomen

■■ att identifiera och utforska könsordning på en skenbart könsneutral arena

■■ att fånga och teoretisera kulturella uttryck för samtiden. © Författarna och Studentlitteratur

DEL I I n l e d n i ng

Grundforskning om sociala handlingar Bredvid dessa varianter av motiv kan man ställa Paul Atkinsons (2006) etnografiska studie av operavärlden. Här finns en mer lågmäld och tillbakalutad inramning, skriven i en personlig ton. Atkinson har studerat den walesiska nationaloperan genom att observera själva produktions processen i replokalerna. Han försöker visa hur en operaföreställning förverkligas genom kollektiv handling, närmare bestämt hur det häpnads väckande och extraordinära framträdandet under premiärkvällen har föregåtts av en lång rad segslitna förhandlingar mellan producenter och artister. Bakom föreställningens glamorösa extas finns ytterst oglamorösa repetitioner där minsta steg och gest ska nötas in. Små episoder repe teras i detalj, om och om igen, tills producenten är nöjd eller resignerar inför det faktum att det inte kan bli bättre (Atkinson 2006 s. 118). Artis terna anpassar sina steg, röster, ansiktsuttryck och försöker mödosamt jämka ihop en kollektiv uppvisning. ”Nej, nej, försök igen! Det ska vara en mer upprörd ton.” Men i Atkinsons motiv till studien saknas argument av typen ”opera finns numera överallt i samhället” eller ”opera angår oss alla”. Atkinson försöker inte sälja in sitt ämne på det sättet. Inte heller jämför han med andra forskares operaintresse eller försöker påvisa att just opera skulle spegla en samhällsutveckling särskilt väl. I stället berättar Atkinson om hur hans operaintresse har blivit användbart för att studera ett grundläggande socialt fenomen som han länge intresserat sig för: performance, människors framträdanden inför varandra. Atkinsons operaintresse som student kom att hamna helt utanför hans antropologiska och sociologiska forskning under tjugo år. Atkinson ägnade sig mest åt att undersöka läkarutbildning och medicinska miljöer, och steget mellan den inriktningen och opera studier kan vid första anblicken verka långt. Men performance blev förbindelselänken. I sina studier av medicinare var Atkinson nämligen intresserad av samma sociala former som han senare började ringa in i operavärlden.

K A P ITEL 1 Va r f ö r a na lys e r a?

Han studerade till exempel medicinarnas ”heliga processioner” på sjuk huset, deras uppvisningar av medicinsk rationalitet, deras näst intill tea trala utpekanden av symptom och iscensättningar av diagnosticeringar. På det sättet, skriver han, finns det ingen skarp skiljelinje mellan medicinsk etnografi och opera-etnografi. Intresset för hur sociala aktörer åstad kommer och ”producerar” sig själva – vardagens dramaturgi (Goffman 1959/1991) – förenar det ena med det andra. Genom att samla material om hur en operaföreställning förverkligas får Atkinson en utomordentlig grund för att förklara precis den aspekt av mänskligt samspel som han hela tiden har intresserat sig för. Det faktum att miljöerna är så olika – medicinarnas ”scen” och operascenen – kan också få oss att urskilja det allmängiltiga. Nog framstår walesiska operan som en speciell miljö, men slutsatserna som Atkinson drar måste inte vara bundna av det. Vi skapar och återskapar våra identiteter genom framträdanden, menar han, och detsamma gäller organisationer och institutioner: In an important sense, theatricality and dramaturgy are pervasive features of everyday life and work. We do not just happen to be who we are; we create and re-create who we are by enacting ourselves. Likewise, social organizations and institutions do not just happen day by day: they too are enactments. (Atkinson 2006 s. 152)

Ytterligare en förbindelselänk mellan Atkinsons tidigare medicinska etnografier och hans opera-etnografi är hans metodologiska intresse, vilket han definierar i närapå etiska termer. Att observera, och därmed försöka dokumentera vad människor gör (och hur de gör det), står för ett djupt engagemang i människors vardag, arbete och miljöer, menar han. Det handlar inte bara om en forskningsmetod utan om ett vidare och personligt åtagande för att försätta sig i en sådan situation att man verkligen förstår mänsklig handling. Även hos Atkinson finns alltså ett svar på frågan ”Varför undersöka?”, även om det kanske främst skymtar mellan raderna. Hans kvalitativa material (etnografiska fältanteckningar från den walesiska operan)

DEL I I n l e d n i ng

framstår som behövligt. Förutan det kan vi knappast säga något om operaföreställningar som kollektiv handling. Vi kan knappast förut sätta hur ett musikdrama formas och förbereds, och vi kan knappast undersöka det med enbart enkäter eller officiell statistik. Vi kan för stås spekulera, men det skulle snabbt bli klichémässigt – ett hopkok av allmänna föreställningar (till exempel prestationsångest, divalater, rampfeber). Om vi på allvar vill förstå hur operaföreställningar ”blir till” måste just det material som Atkinson samlat in vara synnerligen relevant. Han går inte bara på premiären för att njuta av det färdiga verket, utan han iakttar repetitionerna, pratar med artisterna, deltar i deras möten, luncher och fester, och så vidare. Med hjälp av hans analytiska inramning – intresset för vardaglig dramaturgi och performance – blir detta material dessutom relevant för studiet av många andra kulturfenomen, i förlängningen allt yrkesliv. Atkinson vill slå ett slag för etnografiska studier av kulturella fenomen i allmänhet, för att fånga den sociala organisation och det kollektiva handlande som åstadkommer och bär upp det. Vi kan nu alltså lägga till ytterligare några motiv för kvalitativ forskning:

■■ att vidga betydelsen av ett särskilt begrepp (till exempel performance) genom att föra in det i nya sammanhang

■■ att använda ett specifikt socialt sammanhang som man personligen är intresserad av (till exempel ett arbete eller en yrkesgrupp) för att utforska ett mer generellt begrepp (till exempel performance)

■■ att utforska hur ett visst fenomen ”görs” (till exempel hur opera blir till)

■■ att åskådliggöra och specificera hur människor, institutioner och organisationer framträder inför varandra

■■ att försätta sig i en ”etnografisk situation” (i nära interaktion med fältmedlemmar) så att man kan förstå mänsklig handling just där den äger rum

■■ att i detalj karakterisera kollektiv handling.

K A P ITEL 1 Va r f ö r a na lys e r a?

Eldén och Atkinson är inga kontraster; här finns likheter och berörings punkter. Vår poäng är inte att måla upp en bild där en sorts motivering till kvalitativ forskning skulle utesluta en annan. Tvärtom, trots varia tionerna förenas Eldén och Atkinson (och oräkneliga andra forskare) i det faktum att de entusiastiskt griper tag i kvalitativt material. Givet deras utgångspunkter, frågor, problemformuleringar, bakgrunder, inläs ningar och ämnesinramningar framstår det långt ifrån som onödigt eller obefogat att arbeta med kvalitativt material och försöka analysera det. Tvärtom, det framstår som förnuftigt och roligt! Det är i den andan vi hoppas att vår bok blir läst. Vi kan också notera att både Eldén och Atkinson undviker en vanlig men något klichéartad motivering till kvalitativa studier: att fånga ”sub jektets perspektiv”. Även om det kan finnas goda skäl till att lyfta fram andras röster (till exempel de marginaliserades röster i ett samhälle) så är det problematiskt att göra anspråk på att helt och hållet representera en annan människas eller grupps autentiska perspektiv, ståndpunkt eller subjektivitet. Silverman (2010) tillhör dem som menar att en sådan ambition är romantisk och ligger alltför nära journalistik. (Se kapitel 2 för en vidareutveckling av hans argument.)3 De motiv vi har lyft fram genom Eldén och Atkinson handlar i stället om viljan att undersöka samhället och ”det sociala”, att skaffa belägg för det man påstår och att utveckla sina påståenden med hjälp av dessa belägg, att följa sin personliga nyfikenhet och våga utmana eller bortse från förgivettagna sanningar. Den viljan bör vi respektera och kultivera.

3 Kritiker av det som Silverman kallar romantiska motiv (framför allt i intervjustudier) brukar framhålla att människors subjektivitet bättre kan fångas om forskaren följer människors samspel och deras sociala kontexter. Att försöka ”lyfta ut” och isolera deras ”röster” är ett skakigare projekt. Att däremot försöka fånga subjektens berättelser, redogörelser och diskurs användning brukar inte träffas av anti-romantisk kritik, eftersom sådana motiv på ett tydligt sätt ramar in empirin och inte låter den stå isolerad från sociala former eller samhället i stort.

DEL I I n l e d n i ng

Metodologisk frustration En tredje uppsättning motiv för att undersöka kvalitativt skulle vi kunna kalla metodologisk frustration. Det arbete som utförts av organisations forskarna Stephen R. Barley och Gideon Kunda kan illustrera detta. Barley och Kunda menar – något tillspetsat – att vi inte vet så mycket om hur arbetet i organisationer har förändrats sedan 1970-talet eftersom fors kare inte har ägnat sig åt kvalitativa analyser av organisationsmedlemmar och deras arbete. Denna metodologiska brist verkar frustrera Barley och Kunda. De påpekar att forskarsamhället har noterat många förändringar, fast de mäts kvantitativt och handlar om en strukturell nivå (Barley & Kunda 2001 s. 76–77):

■■ traditionellt fabriksarbete har minskat, medan servicearbete, tekniskt, professionellt och så kallat ”kunskapsintensivt” arbete har ökat

■■ anställningsförhållanden är alltmer instabila och folk byter jobb oftare

■■ vi använder alltmer informationsteknologi på arbetsplatserna ■■ samarbetsförmåga i tvärfunktionella team anses vara allt viktigare. Allt detta är intressant, menar Barley och Kunda, men bristen på kva litativa studier av arbete har lett till att man har dragit förhastade slut satser. Framför allt har man på grundval av strukturella och kvantitativt mätbara förändringar antagit att nya organisationsformer existerar. Och inte nog med det, de nya formerna framställs dessutom som motsatsen till de gamla (ett fenomen som Barley och Kunda kallar för conceptual inversion). Fram till 1970-talet dominerade idén att organisationer är ”byråkratier”, med tydliga hierarkier, specialiserade arbetsuppgifter och regler för vad som ska göras och hur det ska göras. På grund av struktu rella förändringar antog man sedan ganska plötsligt att organisationer inte är byråkratier utan platta (icke-hierarkiska) ”nätverk” av aktörer. På samma sätt tas de kvantitativt uppmätta förändringarna som intäkt för att karriärer numera är ”gränslösa”, medan de tidigare begränsades till den byråkrati individen jobbade i. 22

K A P ITEL 1 Va r f ö r a na lys e r a?

Barley och Kunda (2001) vänder sig mot dessa slutsatser. De menar att den intressanta frågan inte är om organisationer och karriärer har gränser eller inte – organisationer och karriärer har alltid gränser – utan snarare hur de dras. Även om folk byter jobb oftare och en enskild orga nisation mer sällan utgör en plattform för en persons karriär så är det missvisande att kalla karriärer gränslösa, och även om organisationer interagerar med fler aktörer i dag kan man inte anta att alla har förvand lats från byråkratier till platta nätverk. Man kan säga att Barley och Kunda är metodologiskt frustrerade. De kritiserar att forskare drar kvalitativa slutsatser baserat på kvantitativa förändringar, och deras artikel kan läsas som ett upprop till kvalitativa studier av de kvantitativa förändringarna. För att besvara frågor kring hur organisering och arbete förändrats kan man inte bara räkna hur många fler eller färre fabriksarbetare eller läkare det finns, hur ofta folk byter jobb, hur många i arbetslivet som har universitetsutbildning och så vidare. Man måste också analysera hur arbetspraktiker och arbets diskurser har förändrats och vad det innebär för dem som arbetar och för organisationen som helhet.4 Vad betyder det för arbetstagare att de inte längre kan utgå från att en enskild organisation utgör plattform för deras karriär? Vad kännetecknar ”samarbete i tvärfunktionella team”, ”ökad IT-användning” och ”kunskapsintensivt arbete”, och vad innebär det för dem som arbetar? För att begripliggöra detta måste man komma nära praktiken. Man måste prata med folk, observera dem och studera deras texter. Det är viktigt att notera att Barleys och Kundas metodologiska frus tration inte ska läsas som en kritik av kvantitativa studier. Tvärtom tar de avstamp i kvantitativa förändringar för att ställa forskningsfrågor som kräver fördjupande eller kompletterande analys. Lärdomen här är alltså att intressanta kvantitativa fakta eller förändringar ofta kan fungera som utgångspunkt för kvalitativ analys. 4 Barley och hans kollegor har förverkligat sitt upprop i studier av ingenjörers arbete (se t.ex. Barley 1996, 2005, Bechky 2006). Även Rennstams (2007, 2012) studier av ingenjörer, som används flitigt som exempel i denna bok, har påverkats mycket av Barleys och Kundas argument.

DEL I I n l e d n i ng

Följaktligen kan vi bygga vidare på vår lista av motiv för kvalitativ forskning:

■■ att utmana förhastade slutsatser om ett fenomen (till exempel ”platta nätverk”, ”gränslösa karriärer”)

■■ att utforska praktiker och processer under, inom eller bakom kvantitativt uppmätta förändringar

■■ att utforska vad förändringarna innebär för berörda aktörer ■■ att plocka isär ett konstaterat faktum (till exempel ”ökad IT-användning” och ”mer kunskapsintensivt arbete”) och begripliggöra det i mer konkreta termer

■■ att utforska hur sociala mekanismer (till exempel ökad IT-användning) driver samhällsförändringar. Listan kan göras mycket längre – det finns gott om anledningar till kvalitativ forskning. Vår ambition med ovanstående genomgång är att väcka eller förstärka intresset för analys av kvalitativt material. För hoppningsvis har vi gett fördjupad insikt i vad det kan innebära att studera samhälleliga fenomen i ett sammanhang, hur de skapas och vad de betyder. I ljuset av ovanstående ”upprop” till kvalitativ analys kan det vara klokt att understryka att goda motiv till en studie inte alltid är det samma som en akademiskt gångbar fråga och problemställning.5 Även om forskning ofta har sitt ursprung i nya fenomen i samhället eller orga nisationer, eller i sociala eller organisatoriska problem (Bryman 2011), så är dessa inte detsamma som forskningsproblem. Det som karakteri serar forskningsproblem är att de formuleras i relation till existerande litteratur på området (Silverman 1993, Styhre 2013). Ett socialt problem måste alltså göras till ett forskningsproblem. Akademiker problematiserar genom att identifiera brister i littera

5 För den som vill läsa mer om akademiska problemställningar och forskningsfrågor finns det gott om böcker, till exempel Holme & Solvang (1997), Bryman (2011), Alvehus (2013) och Styhre (2013).

K A P ITEL 1 Va r f ö r a na lys e r a?

turen, till exempel i termer av att fenomenet inte har analyserats särskilt mycket trots att det anses vara viktigt, eller att det finns goda anled ningar till att analysera fenomenet från ett nytt perspektiv (t.ex. Alvehus 2013, Bryman 2011, Holme & Solvang 1997).6 Man kan till exempel utan att hänvisa till någon litteratur ställa sig frågan: ”Vad innebär det att vara man i en kvinnodominerad bransch?” Men för att frågan ska ses som en del av ett teoretiskt problem måste den formuleras i ljuset av litteraturen om kön och organisationer.

Översikt och läsanvisning För den som vill välja en egen läsordning, eller bara vill få grepp om boken som helhet, vill vi kort beskriva bokens struktur.7 I kapitel 2, Analytiska spår, presenteras olika metodologiska auktori teter. Presentationen är inte att betrakta som uttömmande. Den präglas av vår bakgrund och hemvist (företagsekonomi respektive sociologi) men ger också uttryck för ett antal centrala idéer som i stor utsträckning har präglat debatten i kvalitativ metodologi. Syftet med kapitlet är att skapa en bas för att förstå de mer konkreta exempel vi ger i efterföljande kapitel. Man kan läsa kapitlet rakt av för att ta del av denna bas, men man kan också bläddra tillbaka till det allteftersom vi i de tre därpå följande kapitlen refererar till idéerna. Kapitlen 3, 4 och 5 utgör kärnan i boken. Kapitel 3 handlar om hur 6 Precis som när det gäller analysarbete finns det inga enkla recept för problemställning och formulering av forskningsfrågor. I stället rör det sig om en process präglad av ”fantasi och förmåga till kreativt tänkande” (Holme & Solvang 1997 s. 38). Johan Asplund (1970, 2002) erbjuder ett vackert sätt att diskutera problematisering. Han liknar det vid rebus- och mysteriekonstruktion. Alvesson och Kärreman (2007a, 2012), som nog inspirerats mycket av Asplund, beskriver också problemställning i termer av mysteriekonstruktion (och analys i termer av mysterielösning, vilket vi återkommer till i kapitel 2). Alvesson menar också att en fungerande problemställning utmanar och pekar ut tvetydigheter i rådande föreställningar kring ett fenomen (Alvesson & Sandberg 2011). 7 Boken har i sin helhet skrivits av båda författarna tillsammans, med samma arbetsinsats. Ansvaret för grundtexterna för respektive kapitel har varierat. David har skrivit grunden för kapitel 3 och Jens grunden för kapitel 4. Båda har ansvarat för grunden till olika avsnitt av kapitlen 1, 2 och 5. Därefter har boken utformats i tätt samarbete mellan författarna.

DEL I I n l e d n i ng

man kan sortera när man står inför en brokig mängd insamlade data, och kapitel 4 handlar om hur man kan reducera materialet för att skapa en behändig representation av det. Kapitel 5 handlar om hur man kan använda sig av materialet för att argumentera med eller mot andra auk toriteter som gjort studier inom samma område. Det är värt att poängtera att dessa tre kapitel syftar till att illustrera ett antal tillvägagångssätt och tänkesätt som vi finner användbara. Därmed inte sagt att det inte finns andra sätt. I det avslutande kapitlet betraktar vi analysarbete som ett kreativt hantverk, och den tolkningen betonar en viss rörelsefrihet. Metaforen ”hantverk” sätter fingret på både det systematiska och det kreativa i kvalitativ forskning.

Jens Rennstam är docent i företagsekonomi och David Wästerfors är docent i sociologi, båda vid Lunds universitet. De har lång erfarenhet av undervisning, handledning och kvalitativ forskning.

Från stoff till studie Om analysarbete i kvalitativ forskning Finns det ett enkelt sätt att analysera intervjuer, observationer och dokument? Svaret är nej. Analysarbete är notoriskt mångbottnat och det finns sannerligen mer än ett sätt. Men den här boken visar hur arbetet kan bli smidigare. Författarna hävdar att all analys innefattar tre handlingar: sortera, reducera och argumentera. Om forskaren eller studenten lyckas dela upp och iordningställa materialet, skära bort det irrelevanta (eller ”zooma ut” från det perifera) och därtill utforma en argumentation på basis av materialet – ja, då får analysarbetet goda förutsättningar. Med hjälp av dessa tre handlingar kan forskaren eller studenten lättare vandra sin slingrande men spännande väg från stoff till studie. Boken behandlar det analytiska hantverket och dess strävan mot att teoretisera. Genom goda råd och illustrativa exempel vill författarna ingjuta entusiasm i kreativt analysarbete.

Art.nr 38207