9789163914911

ORDEN VI ÄLSKAR MED Blädderordbok om kärleksrelationer Mona Blåsjö Katarina Byding

Innehåll Ord som glidmedel eller träningsredskap Inledning ����������������������������������������������������������������������������������� 9 » Gott kamratskap och handfast erotik « Ord för anledningar att vara tillsammans �������������������������������� 15 » I reptilhjärnan är det antingen av eller på « Hjärnforskaren Håkan Fischer intervjuas �������������������������������� 33 » Helt enkelt och oerhört alltså: hophörig « Ord för olika sorters förhållanden ������������������������������������������� 43 » Att låta bli att definiera en relation för att undvika att bli avvisad « Psykoterapeuten Mia Stolt intervjuas �������������������������������������� 59 » Ja! Hur mår du i dag min avgudinna! « Ord för vad en partner kallas ��������������������������������������������������� 67 » Embryo till primärrelationskänsla « Polyparet Sofia och Jenny intervjuas ���������������������������������������� 77 » Wow, det här är jag « Ord för sexuella identiteter ������������������������������������������������������ 85 » Vi kan rucka på normerna genom att rucka på språket « Transaktivisten Yolanda Bohm intervjuas ������������������������������ 101

» Var hittar folk sina kk? « Ord för det kroppsliga i relationer ����������������������������������������� 107 » Vanilj är en bra variant « Nätdejtaren Thomas intervjuas ���������������������������������������������� 129 » Jag digg digg diggar dig « Om hur kärleksspråk låter ����������������������������������������������������� 137 » Vi tar med oss världen in i relationen « Språkforskaren Mats Landqvist intervjuas ���������������������������� 153 » En hopplös syndare är jag « Ord för problem i relationer �������������������������������������������������� 163 » Att inte fastna i det här känsloträsket « Skådespelaren Gunilla Röör intervjuas ���������������������������������� 175 » Man är ju tacksam när de pratar » Kommunikation i relationer �������������������������������������������������� 183 Slut utan sats ������������������������������������������������������������������������� 194 Vad för ord? ��������������������������������������������������������������������������� 196 Några källor ��������������������������������������������������������������������������� 197 Citat ur böcker ���������������������������������������������������������������������� 198

Romantik Något som skiljer sig från vardagen, som bäddar in och framhäver mjuka och kärleksfulla aspekter, eller storslagna upplevelser som att titta på solnedgången tillsammans. Romantiken skiljer sig från det praktiska och rationella, men även från det grovt sexuella. Ordböckerna har som en deldefinition att det är något orealistiskt över det romantiska. Och man kan ju fråga sig om en lång relation kan vara romantisk rakt igenom.

Ordet har sitt ursprung i fornfranskans romanz vilket var en sorts riddarroman.

Sex En kortare form för ”det sexuella” eller ”sexualitet”, av latinets sexus som betyder kön. Sex böjs oftast som t-ord, sexet. Enligt Språkrådet används dock n-formen i vissa uttryck, som säker sex och fri sex (som t-ord hade det hetat säkert sex och fritt sex).

Uttrycket ha sex är ett övergripande begrepp för olika sexuella handlingar men betyder vanligen samlag. Det har blivit vanligare de senaste decennierna. Förr sa man oftare till exempel ligga med.

Snäll Ett ord som värderats på olika sätt av språkanvändarna. En del ser snäll som besläktat med mesig. Men ordet verkar ha vunnit mark på sistone och det behöver inte finnas någon motsägelse i att vara både tuff och snäll.

Tempo Om parterna i en relation har ett liknande tempo kan det underlätta. Det kan handla om allt från hur snabbt förhållandet byggs upp till hur fort man går eller pratar. Av italienska för tid, takt, rytm.

Vi-känsla När vad som är bäst för oss är viktigare än vad som är bäst för mig. Eller en känsla av att höra ihop, att kämpa tillsammans och stödja varandra. Kanske var det vad Märta Tikkanen menade när hon i ”Århundradets kärlekssaga” skrev om att ”stå i bredd”.

26 Ord för anledningar att vara tillsammans

Vad du ger mig: kärleksgåvan frihet till en egen identitet spegelvänd in mot ditt väsen.

Anna Rydstedt, ur dikten ”Vad du ger mig”

Vad söker du? är en vanlig fråga på ­dejtingsajter. En del svarar: Vad jag söker vet jag när jag hittar det. Andra är mer konkreta: någon som vill mig väl, någon att resa med, någon att dränka i kärlek, någon att diskutera med, någon att bli gammal med, någon som fixar datorn …

Ord för anledningar att vara tillsammans 27

» Att låta bli att definiera en relation för att undvika att bli avvisad « Psykoterapeuten Mia Stolt intervjuas

Ingen kan nog vara bättre på att prata om relationer än en psyko­ terapeut som jobbar med par, tänkte vi. Någon som varje dag möter ord för kärlek och måste vara lyhörd för klienternas olika sätt att använda dem, och helst få partnerna att förstå varandra.

Därför sökte Katarina upp Mia Stolt som bland annat hjälper par med relationsproblem.

59

När jag slagit mig ner i fåtöljen på Mias mottagning visar jag en seriestripp från ”Knasen” där officer Lisa och Schassen uttrycker olika uppfattningar om huruvida de har en kärleksaffär eller inte.

– Är det här något du ser i dina möten med klienter?

Mia skrattar och tänker efter: – Ja, det här med att definiera relationer … Det finns en del som tar upp att ”jag vet inte om vi är ett par, jag har inte vågat fråga men jag hoppas ju på det”.

Att vara ett par är ett uttryck som många använder. Och att vara gift, förstås.

– Då har man en ram. Eller ”vi har barn”. Många som kommer hit känner inte alls att de är ett par, det är det sista de känner.

Utan de kommer bara för barnens skull, för de sociala kraven.

Ha lite kul – Vad säger du om ord som sambo och särbo, uppfattas de som lite trista och oromantiska?

– Men de kanske är staketet för att du ska kunna vara mer fri inuti: Vi ruckar inte på det förrän vi i så fall ändrar vår överenskommelse. Det blir en trygghet i att vi har definierat vår relation.

Alltså kan jag få vara arg eller bli besviken på dig för vi är ju ändå gifta eller sambor. I alla relationer finns det känslor som kommer och går, och det svåra är att inte låta känslorna ta över. Alla känner väl ibland att ”herregud varför har jag valt henne?” Men nästa dag vet man det.

– Sen finns det de som skiljer sig varje gång de blir arga, och då blir det väldigt dramatiskt, tillägger Mia. Alla är inte par som kommer till Mia. Men hon funderar på om de som lever ensamma kanske låter bli att säga att de vill vara i ett par. De uttrycker inga behov och det kan vara en anledning till att de är ensamma.

60 Psykoterapeuten Mia Stolt intervjuas

– När jag träffar någon som försöker få till en relation, och har försökt länge, då måste vi försöka definiera, och då kan det handla om att jag frågar: ”Hur ser du på det, är ni ett par nu eller?”

Många som inte lyckas få till en relation har inte vågat fråga: ”Är vi ett par?” För då tar man risken att få höra att ”nej det är vi inte”, eller ”nej, så ser inte jag på vårt förhållande utan jag tänker att vi har ju bara lite dejter”. Man vill inte höra det.

– Så att låta bli att definiera en relation för att undvika att bli avvisad, det tycker jag att jag ser mycket av. Det kan också handla om att man vill undvika att bli indragen i något man inte kan stå för. Att definiera en relation innebär ju att bekräfta vad man vill, och det kan vara svårt att stå för att man bara ”vill ha lite kul” med någon.

Mellan ord och känsla – Hur vi uttrycker oss beror också på vad vi har för anknytningsmönster, säger Mia. Ett visst anknytningsmönster innebär att känslorna går före ordens exakta betydelse. Personer med det mönstret kan spontant häva ur sig exempelvis: ”Du är bäst, jag vill ha dig!” Men för andra kommer orden och logiken först, och de undviker att avslöja sitt känsloläge och sin vilja. De måste först analysera om partnern verkligen är bäst, och säger först något mer försiktigt eller inget alls om den saken. Ett tredje anknytningsmönster är att kunna balansera sitt avstånd till andra; de kan resonera både logiskt och känslomässigt.

– Par som är ambivalenta i sin anknytning kan ha ett starkt känslomässigt språk. De bekräftar varandra mycket, det är sms med ”åh vad jag längtar, bara två timmar kvar!” Och det är mycket värderingar och känslor: ”Vad tycker du om?” Titta, lukta – och använda sinnena. Detta finns förstås också hos de som är sunt passionerade, men det som är typiskt för de ambivalenta är att

Psykoterapeuten Mia Stolt intervjuas 61

» Vi kan rucka på normerna genom att rucka på språket « Transaktivisten Yolanda Bohm intervjuas

Det här med alternativa könsidentiteter, queer och trans – det behövde vi verkligen få kunskaper om och perspektiv på. Mona gick för att intervjua Yolanda Bohm, vice ordförande för RFSL Ungdom. Yolanda kallar sig transaktivist eftersom hon arbetar för att alla själva ska få definiera sina könsidentiteter och att fler ska bli medvetna om att det finns fler än två kön. En a­ nnan anledning att intervjua henne här är att hon är prisbelönad estradpoet och skriver och framför dikter om inte minst kärlek.

101

– Det som är särskilt viktigt med det språkliga är rätten att definiera sig själv, säger Yolanda. Folk vill kategorisera andra för att bekräfta sin egen världsuppfattning men vi kämpar för att definiera oss själva.

Abrakadabra!

Med språket skapar vi. Det är som att säga ”abrakadabra!” och så finns något som inte fanns förut. Nya ord som intergender och cisperson kan få oss att se med nya ögon.

– Det är svårt att tala om sin egen kropp om en inte har ord för den. Och det är framför allt svårt att möta andra människor i ­gemensamma erfarenheter om en inte har ett gemensamt språk för sina erfarenheter och identiteter. När folk försöker passa in saker i en hetero/cis-norm, så blir det svårare för oss som inte passar in i den att prata med varandra.

En hetero/cis-norm vilar på tanken att det förväntade är att alla är heterosexuella och att det finns två separata kön.

Massor av kön – Vi utgår i stället från att det finns massor av olika kön. Även om en tittar på det biologiskt så finns det ett oändligt antal kön, för det finns så många olika variabler att basera kategoriseringen på.

Förutom en biologisk kategorisering pratar man om en psykologisk, en juridisk och en social kategorisering. De biologiska ”variabler” den medicinska forskningen i dag undersöker för att avgöra kön är kromosomuppsättning, hur könshormom balanseras och tas upp av kroppen och hur tydligt könsorganet är. Bara vad gäller könsorgan finns det en mängd varianter där en person till exempel kan ha penis och samtidigt livmoder eller ett yttre könsorgan som är inte är tydligt kvinnligt eller manligt. Alltså är det kanske inte så konstigt om könsorganet inte avgör om en människa identifierar sig som kvinna eller man, eller om andra

102 Transaktivisten Yolanda Bohm intervjuas

tillskriver en ett visst socialt kön. Även om du juridiskt sett är kvinna eftersom du vid födseln hade snippa, är det inte självklart att du själv känner dig som kvinna, att ditt psykologiska kön är kvinna.

Jag berättar att vi kommit att prata om det när vi jobbat med boken – hur känner en person sig som kvinna till exempel?

Går det att beskriva?

– För folk som aldrig har ifråga­ satt eller utforskat sin könsidentitet är det väl självklart: ”Jag är kvinna” eller ”Jag är man”. Men som transperson tänker en mycket mer på det, vad är det som gör mig till just det här, vilken upplevelse i min hjärna eller i min kropp? Men bara för att en är transperson så innebär det inte att en står emot alla normer som finns i samhället. En kanske uppfattar att det finns en kvinnokropp för att den ser ut som den normativa bilden av en kvinnokropp, och så vidare.

– När det gäller att utforska sin identitet handlar det mycket om att hitta vad en inte är, säger Yolanda. En kan bocka av: Det här är jag inte, det här är jag inte. Många börjar med det kön de blivit tilldelade, till exempel ”Man är jag inte”.

Leka med positiva ord Sedan behövs alltså de nya orden för att beskriva något mer positivt. Det positiva behöver också lyftas fram för att unga som söker sin identitet ska ha förebilder. Vad finns bakom orden?

Transaktivisten Yolanda Bohm intervjuas 103

Utlevnad Att utöva sina kinky fantasier i verkligheten i stället för att ha dem bara som fantasier eller utöva dem via nätet eller telefon.

Utlösning, ejakulation, sädesuttömning, sädesavgång Att en mans sperma, säd, töms ut. Vanligen i samband med orgasm men kan också vara utan orgasm, och det förekommer även orgasm utan utlösning.

Kvinnor kan ha en sorts utlösning som ibland kallas fontänorgasm.

Vanilj, vaniljsex Traditionella former av sex som till exempel ­vaginalt samlag och smek.

Vänslas Ett gammalt svenskt ord för att kela och smekas.

Yoni-massage Yoni är en hinduisk symbol för kvinnans könsorgan, och yoni-massage innebär att kvinnans underliv masseras med en viss teknik. Massagen kan frigöra spänningar, och ett ­syfte är också att kvinnan ska få lugn och ro att bara hänge sig åt sin egen njutning, jämfört med den aktivitet som krävs i en sexakt tillsammans med en annan människa. Åskådare, voyeur Person som tänder på att se andra ha sex utan att själv delta aktivt. Älskog Ett gammalt men ännu levande ord för kärleksakten.

En del lär uppfatta det som älgskog, eftersom det låter lika. Men ursprunget har inget att göra med vare sig älgar eller skog, utan ordet kommer från det fornnordiska älskoghe, vilket i sin tur är bildat av älska och håg. Med älska i hågen alltså.

124 Ord för det kroppsliga i relationer

Kulinariska orgasmer och osexiga blanketter Ursprungligen sexuella ord används mer och mer för helt andra saker. Det finns till exempel många sexassociationer i recensioner av dyra restauranger, med ord som orgasmic, sensual och sexy. Den amerikanske forskaren som studerat detta ger exempel på en fras han gillar: ”a naughty deep fried pork belly”.

Samtidigt kan man höra uttryck som ”Den här blanketten var ju inte direkt sexig” och ”Jag vill inte ha en spis som är så osexig!” Osexig har då kommit att stå för något som är fult, obekvämt, oskönt och tråkigt.

Sex is an emotion in motion.

Filmskaparen och skådespelaren Mae West, känd för sin frispråkighet redan på 1930-talet Sköna ord från öst Orden yoni och lingam kommer från sanskrit, ett indiskt språk som svenskan faktiskt är släkt med på långt håll.

Sanskrit är ett språk som genom historien mest använts i litterära och religiösa sammanhang. Och religionen är kopplingen och förklaringen till dessa ovanliga lånord. Massagen av området kring könsorganen och själva organen hade nämligen från början andliga förtecken. Den sägs kunna frigöra andlig energi som är besläktad med – eller till och med densamma som – den sexuella.

Ord för det kroppsliga i relationer 125

En komplimang är enligt SAOL en ”artighetsbetygelse, smickrande lovord”, vilket kan tolkas som att den inte behöver ha så reell grund utan mer syftar till en social effekt.

Kuddsnack Samtal i sängen, ofta mer avspänt än när man är uppe och har kläder på sig.

Kärleksbomba Att överösa varandra med fina kärleksfulla ord och positiv bekräftelse. Kan vara svårt för den som är rädd för att överdriva eller lova för mycket.

Lyssna Höra, ta in, uppfatta, snappa upp – det är ungefärliga synonymer till att lyssna, och lyssna kan man göra på olika sätt.

Aktivt lyssnande handlar om den kommunikativa förmågan att verkligen ta in och försöka förstå det som motparten uttrycker.

Ofta behövs ett bevis på att budskapet nått fram, ett svar eller åtminstone en så kallad stödsignal.

Medberoende En medberoende person har svårt att vara tydlig i sin kommunikation, eftersom hen ofta inte själv vet vad hen känner och vill utan går upp i vad andra vill, särskilt nära anhöriga. Medberoende är ett psykologiskt fenomen som först upptäcktes hos barn till alkoholister och andra missbrukare. Barnen vande sig vid att ha fullt fokus på hur föräldern mådde, för att få kontroll. När personen blir vuxen kan det hända att den gör på samma sätt i andra relationer.

Monolog En pratar och andra lyssnar. Från grekiskans logos som betyder ’ord’, ’tal’, och mono som betyder ’en’.

Nätikett Etikettsregler för nätet. De behövs därför att många frestas att vara mer konfrontativa på nätet än ansikte mot ansikte. Det skrivna språket saknar den redundans, extra information, som talspråket har i form av blickar, gester och möjlighet till följdfrågor. Man behöver därför vara lite mer finkänslig i text och

188 Kommunikation i relationer

She

wants him to want her He wants her to want him To get him to want her She pretends she wants him To get her to want him He pretends he wants her R.D. Laing ger i sin bok ”Knots” bilder av människors komplicerade förhållande till varandra och till kommunikation

Vi

hörs sen, sa han försiktigt.

– Om du känner för det, annars inte.

– Eller om du känner för det.

– Nej, så är det inte tyvärr. Det är om du känner för det som vi hörs.

Lena Andersson, romanen ”Egenmäktigt förfarande”

Kommunikation i relationer 189

Språk och ord spelar stor roll i kärleksrelationer.

Hur sätter vi ord på lust och behov? Vad kallar vi varandra? Orden fångar känslorna och utvecklar dem.

Det här är en ovanlig ordbok som sätter igång samtal mellan älskande och en dialog inom dig själv. Här finns fakta, funderingar och fina citat.

Och inte minst intervjuer om psykologi, teater, transaktivism, nätdejting, hjärnforskning och språkforskning. Författarna är erfarna språkvetare.

Fling, queer och vänslas – bläddra och inspireras av ord!