CHRISTINA hรถgardh-ihr
ROSBOKEN Fรถr dig som drรถmmer om rosor
christina hรถgardh-ihr
rosboken fรถr dig som drรถmmer om rosor
3
Innehåll 6
Förord
10
1. Jag vill ha en randig ros som doftar gott
20
2. Vilda och tama
28
3. Rosa fick namn av Linné
36
4. Snälla, doftande och lättodlade rosor för din trädgård
och blommar hela sommaren!
64
5. Klättrande, klängande och lite vilt ostyriga
86
6. Tuffa rosor för naturtomten
110
7. Rosor för kallt klimat
124
8. Kinkiga franska madamer och
144
9. Rosor i kruka i stan, på terrassen och balkongen
andra rosor i behov av extra vård 154
10. Vem vill inte ha ett rosenträd?
160
11. Det finns rosor utan taggar!
166
12. På fest i rosenlandet
170
13. Plantera, vattna, klippa
180
14. Suaveolens betyder ljuvligt doftande
187
Tack
188
Litteraturlista
189
Register 5
1. Jag vill ha en randig ros som doftar gott och blommar hela sommaren! Första gången jag bestämde mig för att köpa rosor köpte jag dem med ögonen. Jag hade tittat på flera olika ljuvliga sorter med rosa, vita, fyllda, bollformade, doftande och randiga blommor. I fan-
motstående sida Rosa gallica ’Mécène’, buskros med randiga, ljuvliga blommor som blommar vid ett tillfälle varje sommar.
tasin kombinerade jag dem i en rabatt som jag då hade runt en mindre, rektangulär damm. Till sällskap fick rosorna, förutom salamandrar och näckrosor, en hel del kryddväxter. Jag hade läst en artikel om en örtagårdskvinna på Österlen, Ulrika Lindhagen, som menade att örter som kamomill, mejram och vitlök var rena sjuksystrarna i en rosenrabatt. Det var ett mycket bra råd, som jag fortfarande praktiserar. Och vid den här tidpunkten var kryddväxterna nog den enda förklaringen till att en hop bourbonrosor stod ut några somrar i dammrabatten i vår då torra och blåsiga trädgård, som mest bestod av sandjord. Idag vet jag bättre vad rosor behöver. På sidan 13 följer fem grundråd till dig som vill bli med rosenrabatt. 10
11
12
Ω Köp inte rosor enbart med ögonen, låt inte fär-
gen och rosens blommor avgöra valet. Ω Bestäm om du ska ha en buskros, klätterros,
rabattros, miniatyrros eller stamros. Ta därefter
motstående sida Rosa moyesii ’Marguerite Hilling’ på väg mot höga höjder i Trädgårdsföreningens rosarium i Göteborg.
reda på rosens omfång, storlek, höjd, eventuella taggar och grenarnas tjocklek. Ω Ta reda på vilken zonangivelse som gäller för ditt område och för den ros
du vill köpa. Ω Ta reda på vad det är för jord i din trädgård, eventuellt via en jordanalys. Ω Välj i möjligaste mån friska rosor. (Man kan förstås ha några enstaka kin-
kiga franska madamer att slösa energi på och resten kan vara lättskötta!) Det första rådet kan tyckas lite strängt. Och för vana rosodlare som odlar på optimala jordar är det ett onödigt råd. Men för dig som vill få ut mesta möjliga av din rosodling på liten yta, inte vill ha så många sorter och inte har så gott om tid är det ett nödvändigt råd. Ta reda på så mycket fakta som möjligt om de rosor du vill köpa och låt dig inte förföras av vackra bilder på rosens blommor. Till råd nummer två kan tilläggas att rosens omfång varierar både beroende på vilken sort det är och på var i Sverige, eller på vilken typ av jord, den växer. Så här skulle en grov indelning kunna se ut: Artrosor: Allt från buskar som inte blir mer än 1 m höga till buskage på upp till 4 meters höjd och lika mycket i omkrets. 13
Gammaldags buskrosor: Från 1 × 1 m till 2,5 × 2,5 m i höjd och omkrets. Moderna buskrosor: Från 1 × 1 m till 2 × 2 m. Rabattrosor: 1,25 × 1,25 m. Klätterrosor: Från ramblerrosor, som klättrar rakt upp och oftast blommar överdådigt vid ett tillfälle, till honungsrosor och rosor från Wichurana-gruppen, som brer ut sig åt alla sidor och kan bli mellan 2 och 6 m höga (kanske upp till 10 m vid riktigt gynnsamma förhållanden!). Miniatyrrosor: Har ofta ett krypande växtsätt och brer ut sig längs marken; blir runt 80 cm eller lägre på höjden. Råd nummer tre handlar om odlingszoner. Zonangivelsen som står på rosens etikett när man köper den på plantskolan anger var i landet rosen kan odlas. Sverige är indelat i åtta odlingszoner. Indelningen bygger på meteorologiska observationer och är unik för vårt land – i andra länder gäller andra indelningsgrunder. Zonangivelserna gäller för fruktträd, prydnadsträd, bärbuskar och prydnadsbuskar. Perenner omfattas inte av zonkartan, som du kan ta del av på Riksförbundet Svensk Trädgårds hemsida, www.tradgard.org. Zon 1 återfinns i landets mildare delar och zon 8 i de med kärvare klimat, som våra fjälltrakter. Hav och stora sjöar gör klimatet mildare, varför det precis intill Vättern är zon 2 och vid Norrlands havskust zon 5. På samma sätt kan det finnas olika klimat i ett och samma zonområde. Man kan ha, eller skapa, mikroklimat i sin egen trädgård. Det pågår ständigt observationer och provodling av rosor runtom i landet för eventuella ändringar i zonangivelserna.
14
15
Det fjärde rådet inför val av rossorter handlar om jordens kvalitet i trädgården. Om du tar reda på kvaliteten med hjälp av en jordanalys kan du sedan anpassa jorden för att få rosorna att trivas. En jordanalys ger svar på jordart, pH-värde, ledningstal och mullhalt. Jordanalysen genomförs på
motstående sida En surrande, pollinerande humla eller ett bi är en välkommen syn bland rosor. Getingar, nyckelpigor och blåmesar har bland annat löss på menyn men uppskattar inte giftbesprutade blommor.
ett laboratorium; kontakta Riksförbundet Svensk Trädgård eller din lokala trädgårdsförening för mer information. PH-värdet anger jordens surhetsgrad. Är jorden sur är pH-värdet lågt (< 7 ). Då trivs torv- och surjordsväxter som rododendron, ljung och bergvallmo. Är pH-värdet högt (> 7, basisk jord) trivs kalkälskande växter som ölandstok, kattfot och kaprifol. Rosor vill ha ett pH-värde mellan 5,5 och 6,5. Ledningstalet är ett mått på koncentrationen av lösliga näringssalter som finns i markvätskan. Med hjälp av ledningstalet får man veta om kökslandet eller gräsmattan behöver tillskott av näring. För många rosor ska ledningstalet helst vara högre än 2. Mullhalten anger hur mycket mullämnen som finns i matjorden och ger en fingervisning om hur levande jorden är. Mikroorganismerna i jorden är beroende av mullämnen och nedbrytbart material för sin trivsel. Rosor vill ha en levande och mullrik jord. Mycket daggmask, alltså!
16
17
Det femte rådet handlar om friska rosor. Det finns rosor som aldrig drabbas av sjukdomar som svartfläcksjuka och rosrost. Men det är också viktigt att
motstående sida Rosblad som blivit svårt angripna av svartfläcksjuka.
klargöra skillnaden mellan sjukdomar och skadedjursangrepp. Skadedjur är löss, larver, stritar, tripsar, steklar, sniglar, möss, sorkar, rådjur, vildsvin och liknande. De ser inte skillnad på rossorter – möjligtvis känner de igen rosor med mjuka blad och mindre taggar. Skadedjur, eller hellre »djur« rätt och slätt!, finns i vår naturliga miljö och det är bättre att vi lär oss att leva med dem än att kämpa mot dem. Jag menar nu inte att vi bara ska låta rådjuren äta upp alla våra rosknoppar eller låta rosorna bli helt klibbiga av lusangrepp. Men minns att det i naturen alltid finns något större som äter det som är mindre. Och om vi inte stör den naturliga gången för mycket med gifter med mera kan vi kanske leva i balans med varandra. Mild såplösning, illaluktande bollar med blodmjöl eller en extremt taggig rosenhäck är några giftfria tips. De sjukdomar som drabbar rosor är vanligtvis svampsjukdomar som rost och svartfläcksjuka. Mjöldagg och barkfläcksjuka är också vanligt förekommande. Generellt kan man säga att vissa rosor drabbas mer av vissa sjukdomar än andra. Rosa alba ’Maxima’ får förr eller senare rosrost. Och bourbonrosen ’Louise Odier’ utan svartfläcksjuka vore en sensation! Vissa år får nästan alla hybridiserade rosor angrepp. Och andra år, när det är bra balans mellan sol och regn, blir angreppen färre. Några bra råd för att minska sjukdomsangrepp på rosor är: 18
Ω Plantera inte för tätt inpå andra rosor eller intill varma husgrunder. Ω Övergödsla inte med kväverika gödselmedel. Ω Vattna vid torrperioder. Ω Iaktta dina rosor under säsongen – när du ser sjukdomsangrepp, klipp bort
bladen och bränn dem direkt. Läs mer om hur du kan motverka sjukdomar i kapitel 12, som handlar om god rosjord. 19
Norstedts Besöksadress: Tryckerigatan 4 Box 2052 103 12 Stockholm www.norstedts.se Norstedts ingår i Norstedts Förlagsgrupp AB, grundad 1823 © 2010 Christina Högardh-Ihr, text och foto, och Norstedts, Stockholm Övriga fotografer: Författarporträtt: Ulla Alderin s. 61 och 158: Lars-Åke Gustavsson s. 153: Ulla Bärg Formgivning: Tobias Kvant Prepress: Fälth & Hässler, Värnamo Tryckt i Italien 2010 isbn 978-91-1-302793-7 4