9789188099105

sofia trygg lycke

Sofia Trygg Lycke är specialistsjuksköterska i barn-

och ungdomsmedicin och grundutbildad psykoterapeut med barn- och ungdomsinriktning. Efter mer än tio år på en överviktsklinik för barn och ungdomar arbetar hon nu med livsstil och hälsa inom Stockholms läns landsting. Hon är även författare och lärare i motiverande samtal, MI.

ISBN 978-91-8809-910-5

9

789188 099105

en viktig bok om övervikt hos barn och ungdomar trygg lycke

Ö

vervikt hos barn och ungdomar kan väcka många frågor och funderingar hos föräldrarna.

En vanlig oro är hur man ska prata med sitt barn om övervikten. Kan det göra skada att ta upp det?

Det kan också vara svårt att komma på vilka förändringar man kan göra i det dagliga livet. Och hur hjälper man barnet att genomföra de förändringar man väl bestämt sig för?

Det här är en viktig bok om övervikt som ger stöd till dig som förälder. Den innehåller råd om mat, dryck och fysisk aktivitet och beskriver på ett lättillgängligt sätt hur man kan förändra vanor för att lyckas.

Här finns även många inspirerande exempel där barn, föräldrar och familjer berättar hur de har gjort.

Med hjälp av bokens alla tips och strategier kan det gå.

för föräldrar

en viktig bok om övervikt hos barn och ungdomar

en viktig bok om รถvervikt hos barn och ungdomar

sofia trygg lycke

© 2016 Författaren och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-8809-910-5

Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm.

Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande.

Redaktör: Linnéa Isheden Omslag och grafisk form: Catharina Ekström Illustrationer: Helena Lunding Hultqvist Första upplagan, första tryckningen Tryck: Dimograf, Polen 2016 Alla återgivna citat publiceras med respektive rättighetsinnehavares tillstånd.

Gothia Fortbildning Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiafortbildning.se www.gothiafortbildning.se

Innehåll författarens tack ..................................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 förord ......................................................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 inledning . ................................................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Om författaren . ......................................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 1 bakgrund och introduktion . ............................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Förändring av levnadsvanor i familjen . ..................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 När barnets vikt uppmärksammas . ........................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Hur vanligt är övervikt? .. ........................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Definitioner av övervikt och fetma .......................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Prata om planerna .. ................................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Föräldrar – de viktigaste personerna för barnet . .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Föräldrar och dåligt samvete ................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 2 samtal om övervikt............................................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Prata med barnet om övervikten eller inte? ............ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Olika samtalsfokus i olika åldrar. ............................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Barn under 3 år..................................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Förskolebarn 3–6 år............................................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Barn 6–12 år. ........................................................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Ungdomar 13–18 år. .............................................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Samtalsstilar .. ............................................................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 Tydliga budskap ....................................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Positiv förstärkning ................................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Positiva uppmaningar ............................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Konflikter och motstånd . ......................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Konflikter med barn . ............................................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Konflikter med tonåringar...................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Konflikter med den andra föräldern. ..................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 Konflikter med anhöriga ....................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 Att ta hjälp av andra ................................................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Familj, släkt och vänner ....................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Professionell hjälp................................................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 3 att förändra ett beteende.................................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 När gör man förändringar? .. ..................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 En förändringsprocess . ............................................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46

Det omedvetna stadiet . ................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Begrundansstadiet .......................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Förberedelsestadiet . ....................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Handlingsstadiet . ............................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 Vidmakthållandestadiet .................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 Olika delar av motivation .................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 Mer om förmåga ............................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Prata mycket om saken .. ................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Hjälp för bra samtal om barnets vanor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 Försök få till en samsyn . ................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 Beröm och bekräfta barnet ofta ...... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 Skapa god stämning........................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 Prata om en sak i taget ................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 Visa barnet vad du vill prata om ..... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 Fråga om det är okej ..................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 Neutral information . ....................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 Råd som underlättar en god kommunikation .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 När och hur ska ni börja?..................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58

Dagsschemat, ett praktiskt hjälpmedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 Förändringsmål. ................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 Handlingsplan. ..................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 Belöningar . .......................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 Att återfalla i gamla vanor ................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 Det kan ta tid . ..................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71

4 vilka förändringar behöver göras?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 Varför äter vi?. ..................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 Hunger och sug. .............................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 Maten................................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 Näringsriktig mat .. ......................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 Måltidsordningen . . .......................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 Den viktiga starten på dagen ........... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 Mjölkprodukter. ............................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 Frukt och grönt . . ............................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 Nötter och frön ............................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 Fisk och skaldjur. ............................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 Fullkorn och fibrer .......................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 Fett ................................................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 Nyckelhålsmärkt mat ...................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 Det som behöver begränsas ............ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 Dryck ............................................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 Innehållsförteckningen – hur kan den hjälpa dig?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 Maten i förskolan, i skolan och på fritids .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87

Kostar det mer att äta nyttigt? . . ............................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 Att umgås utan att äta . ........................................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 Hjälpsamma strategier.......................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 Fysisk aktivitet och stillasittande . ............................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 Vad händer i kroppen när man rör på sig?. ............ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 Stillasittande .. ....................................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 Träning vid övervikt .............................................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 Fysisk självkänsla ................................................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 Idrott i skolan ....................................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 Hinder för träning................................................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 Sömn ......................................................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100

Stress .......... .............................................................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101

5 barn med funktionsnedsättningar ................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 Intellektuell funktionsnedsättning ........................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104 Adhd ......................................................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 Att hjälpa ett barn med funktionsnedsättning ......... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 6 praktiska hjälpmedel och strategier .............. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 Verktyg för att få koll. ............................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110 Dagsschema . ....................................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110 Måltidsordning ..................................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112 Tallriksmodellen. ................................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112 Måltidsmåttet....................................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114 Viktdagbok ........................................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114 Aktivitetsdagbok och stegräknare ........................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115 Framgångslista . .................................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115 7 vanliga svårigheter hos familjer med barn som har lätt att gå upp i vikt .................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117 Barnet som inte vill ha frukost ................................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118 Barnet som hoppar över lunchen i skolan . .............. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118 Barnet som går och plockar ur skåpen . ................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 Barnet som går runt hos kompisar och äter ............. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 Om att äta buffé ....................................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120 Om att gå på kalas och fest ...................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120 Barnet som sitter kvar länge vid skolmaten och tar om flera gånger . . . . . . . . . . . . . . . 121 Barnet som äter för fort .. ......................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 121 Barnet som är ensidigt intresserat av mat . .............. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 122 Barnet som inte vill leka ute .................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123 Barnet som talar osanning. ........................................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124 Barnet som inte lyssnar på uppmaningar.................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125 Om du har svårt att säga nej till mat........................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126

Om du oroar dig för om det är skadligt att ditt barn är hungrigt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126 Om föräldrarna tycker olika . ............... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127 Barnet som bor varannan vecka . ........ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127 Barnet som har smala syskon . ............ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128 Om du är orolig för att barnet blir mobbat .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128 Om föräldrars attityd till sin egen kropp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129 Om livet är upp och ner . ..................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129 Om barnet inte får en hälsosam vikt. .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 130

8 konsekvenser av övervikt ............ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 131 Metabola risker ................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132 Mekaniska problem ............................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132 Hud ..................................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 133 Sömn ................................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 133 Förstoppning . ...................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 133 Tandhälsa............................................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 133 Psykologiska och sociala konsekvenser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 134 Låg självkänsla och missnöje med kroppen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 134 Depression. ..................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 135 Ätstörningar. ................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 135 Attityder.......................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 135 9 så gjorde vi! föräldrar och barn berättar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 137 Mamma till Linda, sjutton år................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 138 Pappa och mamma till Alexander, fjorton år. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 138 Emma, tio år, och hennes mamma . . ... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 140 Pappa till Joseph, sex år ...................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 141 Ellinor, femton år. ................................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 142 Mamma till Amelia, fem år .................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 142 Alicia, elva år, och hennes mamma .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 143 slutord. .................................................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 145 litteraturtips. ....................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 147 Specifikt om hälsosam mat, fysisk aktivitet eller övervikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 147 Allmänt om barn och uppväxt ............ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 147 Webbplatser .. ...................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 148 referenser. ............................................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 149 bilagor.................................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 153

Författarens tack I boken finns ett ordspråk: Det krävs en hel by för att fostra ett barn.

Kanske är det likadant när det gäller att skriva en bok. Denna bok hade jag inte klarat av att skriva utan hjälp från underbara människor som finns runt mig. Så nu vill jag rikta mitt, från hjärtat, tack till er.

Först och främst vill jag tacka alla föräldrar och barn vilka jag haft förmånen att träffa via mitt arbete. Det förtroende och de insikter vi hittat tillsammans har alla legat till grund för boken.

Ett stort tack vill jag också ge Barbro Holm Ivarsson, psykolog, utbildare och författare inom folkhälsoområdet, motiverande samtal och sjukdomsförebyggande metoder. Din skicklighet vad gäller arbetet med att skriva har varit så hjälpsam. Med värme: tack!

Stort tack till Malin Agn, grundare av Sundare Barn, du fantastiska kvinna som har en drivkraft som få. Dina kommentarer och ditt genuina intresse för området har betytt väldigt mycket för bokens utformning.

Tack till Annika Janson, överläkare på Rikscentrum Barnobesitas, Astrid Lindgrens barnsjukhus vid Karolinska Universitetssjukhuset; Christina Näsholm, psykolog och psykoterapeut, utvecklare och lärare i motiverande samtal; Matthias Lidin, specialistsjuksköterska och doktorand vid livsstilsmottagningen, hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset; Eva Flygare Wallén, disputerad specialistsjuksköterska och projektledare för handlingsprogrammet övervikt och fetma, och Liselotte Kuehn Krylborn, distriktssjuksköterska och vårdutvecklingsledare, båda vid Akademiskt primärvårdscentrum, samt Maria Trygg Kindefält, min syster.

Jag vill även tacka alla kollegor runt om i Sverige som alltid delar med sig av kunskap, forskning och erfarenhet i samtal, vid möten, på konferenser och vid föreläsningar. Tack också till min kära familj och till Malin Bössman på Gothia Fortbildning för ditt förtroende och ditt stöd i att skriva boken.

Sammanfattningsvis går mitt tack till de personer som är engagerade och önskar hjälpa barn med övervikt till en mer rättvis framtid. Tillsammans kommer vi ett steg närmare överviktsgåtans lösning. Vi ger oss inte!

Författarens tack

7

Förord Som förälder till ett barn med övervikt och grundare till Sundare Barn kom jag i kontakt med Sofia. Sofia är en riktigt varm människa som man omedelbart fattar tycke för och när jag fick frågan om jag ville skriva förord till hennes bok kände jag mig oerhört hedrad.

För det är ju precis så det måste fungera, vi föräldrar och sjukvårdspersonalen, hand i hand i vårt arbete för att hjälpa våra barn.

Att vara förälder till ett barn med övervikt är ett riktigt slitgöra. Man färdas på en berg- och dalbana utan slut (känns det som). Efter en tid av framgång slår man pannan i väggen och motgången är ett faktum.

Så är det och så kommer det att vara, det är bara att inse. Vad som är en än viktigare insikt är att det bara är att ta nya tag och hugga i igen. För vad är alternativet? Att bara ge upp? Att se sitt barn sakta men säkert färdas mot ett vuxenliv kantat av besvär och potentiella sjukdomar? Nej. Vad vi än gör, hur vi än lyckas med det vi gör just nu är det bättre än att inte göra något alls. Så hur nedslagen du än känner dig som förälder, res dig upp, borsta av dig, andas in, läs den här boken och ta sedan nya tag.

För det är ditt ansvar som förälder, det är du skyldig ditt barn. Som det står i barnkonventionen, artikel 24, ”Varje barn har rätt till bra hälsa”.

Det är precis vad det handlar om, alla är vi olika och just dessa barn har det tufft med vikten (alla har vi något). Så utgå från ditt barn, hur ni kan skapa bästa möjliga förutsättningar till att ditt barn växer upp till en frisk vuxen med ett långt och friskt liv framför sig. Det vet du, ta stöd av Sofias bok, skolsköterskan, BHV-sjuksköterskan, farmor, moster, grannen, skolbespisningspersonalen, bästa kompisens föräldrar, alla som kan skapa förutsättningar för er att lyckas med ett mer hälsosamt liv.

Skruva på de små detaljerna i ert liv, skruva långsamt och på många detaljer för tillsammans bildar de en helhet som gör att ni långsamt men säkert går åt rätt håll.

Precis som Sofia skriver. Lyssna på Sofia. Hon vet.

Malin Agn, mamma och grundare av Sundare Barn

8

en viktig bok om övervikt – hos barn och ungdomar

Nyckeln till framgång för att hjälpa ett barn går genom föräldrarna.

Förord

9

Inledning Nyckeln till framgång för att hjälpa ett barn går genom föräldrarna. Den här bokens syfte är att stötta dig som har ett eller flera barn med övervikt.

Som förälder har du en väldig kraft. När det gäller att hjälpa sitt barn – oavsett bekymmer – är engagemanget, kärleken och förståelsen för barnets unika personlighet de allra främsta framgångsfaktorerna. Boken innehåller råd om mat och fysisk aktivitet och om hur du kan prata med ditt barn om att göra förändringar. Den innehåller också exempel på samtal om förändringar som visar hur andra familjer har gjort.

Du kan klara det. Många andra föräldrar har varit i din situation och lyckats hjälpa sina barn till en hälsosam vikt, ofta på egen hand, ibland med stöd från anhöriga, vänner eller professionella, till exempel BHV-sjuksköterskan eller skolhälsovården. Med hjälp av råden i den här boken kan det gå lättare än du trodde. Övervikt och fetma ökar världen över, bland både barn och vuxna.

Det är ett komplext problem som kan medföra stora risker för hälsa och välbefinnande. Ansvaret för detta kan inte enbart läggas på enskilda val som varje person eller familj gör, det är större än så. För att helt komma till rätta med problemet behöver åtgärder på samhällsnivå vidtas. Ändå är det på den individuella nivån – inom familjen – som du kan påverka mest. Min önskan med boken är att förmedla kunskap jag har om hur du som förälder på bästa sätt kan stödja ditt barn att genomföra de förändringar som behövs. Övervikt, utseende, mat och levnadsvanor är ofta känsliga områden som det ständigt pågår en offentlig debatt runt. Många gånger kan den förvirra, för budskapen kan vara motstridiga och svåra att omsätta till den egna vardagen. Kanske har du god kunskap om bra mat och fysisk aktivitet och ni har redan gjort många hälsosamma förändringar, men det finns ändå överviktsproblem hos en eller flera familjemedlemmar.

Det kan vara så att det i er familj finns arvsanlag som komplicerar. Eller så söker du mer kunskap om mat och fysisk aktivitet. Det kan också vara så att du upplever att själva samtalet är ett dilemma. Ibland blir ämnet

10

en viktig bok om övervikt – hos barn och ungdomar

så känsligt att bara tanken på att ta upp det skapar oro. Som förälder kan man vara rädd för att samtal om detta gör mer skada än nytta. Det har betydelse om du är ensam förälder eller om ni är två eller flera vuxna som stöttar barnet och varandra. Alla som vill hjälpa barnet behöver samarbeta och sträva mot samma mål. Ni behöver prata er samman om vad det är ni vill uppnå och hitta er egen lösning.

Börja med att läsa igenom hela boken och ha en anteckningsbok vid sidan om. I boken finns fakta, tips och ”fundera en stund”-övningar.

Använd de råd du tycker om och försök formulera egna som passar er familj. Tänk efter hur du kan ha de samtal som behövs i din egen familj. Fundera kring vad som passar ditt barn, dig och er familj och hur ni skulle kunna göra för att lyckas med de förändringar som kan vara nödvändiga. Skriv ner dina tankar och idéer i anteckningsboken medan du läser. När du är klar, formulera din handlingsplan och sätt i gång med arbetet. Skriv sedan ner hur det går, revidera det som behövs i planen och gör framgångslistor. Du kommer att få många förslag från boken och egna idéer som kan vara bra att skriva ner. Försök involvera barnets andra förälder så mycket det går och förmedla kunskapen till dem som behöver den.

För att underlätta läsningen skriver jag oftast ”barn” men menar då även tonåringar. När det gäller specifikt yngre barn skriver jag ”små barn” och gäller det specifikt äldre barn skriver jag ”tonåringar” eller ”ungdomar”. Jag skriver till ”dig som förälder”, även om ni är två föräldrar eller flera vuxna runt barnet. Dessutom använder jag ordet ”övervikt” även när det handlar om fetma. Fetma är en diagnos i sjukvården medan övervikt är ett tillstånd. Alla berättelser och exempel i boken är inspirerade av autentiska samtal jag har haft, men de är förändrade eller hopblandade så att enskilda personer inte ska gå att känna igen.

Boken är uppdelad i nio kapitel. Kapitlen kan läsas var för sig för att du ska kunna fördjupa dig utifrån ditt eget intresse, men det bästa är om du läser hela boken. Första kapitlet ger en bakgrund och introduktion till ämnet, andra handlar om hur du kan samtala med barnet och tredje om att förändra ett beteende. Kapitel fyra handlar om vad ni kan försöka förändra, framför allt mat och fysisk aktivitet, men även om sömn och stress. Kapitel fem handlar om barn med övervikt och funktionsnedsättning och kapitel sex beskriver praktiska verktyg och strategier att använda i förändringsprocessen. Kapitel sju tar upp vanliga problemområden

Inledning

11

hos familjer med bekymmer med övervikt hos barn. I bokens åttonde kapitel får du lära dig mer om varför det är viktigt att ägna tid åt detta, vilka konsekvenser övervikt kan medföra. Det avslutande nionde kapitlet innehåller autentiska exempel på hur föräldrar och barn har gjort för att komma till rätta med övervikten. I slutet av boken finns bilagor som Ett litet steg i taget också går att hämta från gothiafortbildning.se.

Sist men inte minst vill jag framhålla att vikten inte är det åt rätt håll och att viktigaste.

Att äta sunt, röra på sig regelbundet och att inte sitta uppmärksamma det stilla för länge ger goda hälsovinster, oavsett vad som händer som fungerar och de förändringar som med antalet kilon på vågen. För stort fokus enbart på vikten görs mer än det som kan skapa bekymmer och fixering som försvårar arbetet. Ett litet hindrar är ofta en steg i taget åt rätt håll och att uppmärksamma det som fungerar framkomlig väg. och de förändringar som görs mer än det som hindrar är ofta en framkomlig väg. Om, eller mer troligt när, det känns motigt: ge inte upp. Vila ett tag. Samla kraft. Gör upp nya planer. Upp på banan igen och försök att hålla fast i det ni lyckats förändra.

Om författaren Jag som har skrivit den här boken är specialistsjuksköterska i barn- och ungdomsmedicin och grundutbildad psykoterapeut med barn- och ungdomsinriktning. Jag är även lärare och författare i motiverande samtal (MI), en evidensbaserad samtalsmetod för att hjälpa människor till förändring, som denna bok bygger på. I över tio år har jag arbetat på Rikscentrum Barnobesitas vid Astrid Lindgrens barnsjukhus på Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm, en överviktsklinik för barn och ungdomar.

Min nyfikenhet vad gäller människor och levnadsvanor väcktes för länge sedan och kanske var det därför jag en gång valde att arbeta som sjuksköterska. Att människor lever på ett sätt som riskerar hälsan utan att få chansen att reflektera över detta är inte okej, menar jag. Tiden som förälder är ett ypperligt tillfälle till reflektion. Då tvingas man stanna upp och fundera över vilka vanor man önskar förmedla till sitt barn.

I skrivande stund arbetar jag på en livsstilsmottagning vid Karolinska Universitetssjukhuset och som vårdutvecklingsledare med Handlingsprogram övervikt och fetma för Stockholms läns landsting samt med samtalsmetoden motiverande samtal vid Akademiskt primärvårdscentrum, Stockholms läns landsting.

12

en viktig bok om övervikt – hos barn och ungdomar

1

Bakgrund och introduktion

Mamma till Molly, nio år Jag vet inte vad jag ska göra. Molly går bara upp i vikt och blir allt tyngre. När hon var liten sprang hon och klättrade. Vi kunde inte gå förbi en lyktstolpe utan att hon skulle klättra upp i den! Nu fixar hon nästan inte att komma upp ur soffan utan att ta hjälp med händerna. Vad ska jag göra? Jag har pratat med skolsköterskan och hon har gett mig en del tips som vi har prövat men dom har inte hjälpt, eller dom räcker inte. Det enda som skett är att Molly nu gömmer godiset. Och det är så laddat nu, vi kan inte ens ta upp ämnet utan att det blir bråk.

Hon ser liksom utmanande på oss när hon tar sin andra eller till och med tredje portion. Ibland laddar jag för att ta konflikten, för jag blir provocerad, men det är som om min osäkerhet får henne att bli mer säker på sig själv. Kanske triggar jag i gång en ätstörning om jag hindrar henne från att äta? Det är ju ändå riktig mat.

Sen ibland är hon så ledsen. När vi ska handla kläder och måste gå på vuxenavdelningen. Det är inte kul när man är nio år. Hon visar inte alltid hur ledsen hon är fast jag märker det ju på henne. Hon är dämpad och så äter hon för att trösta sig.

Hon vill vara som alla andra. Hon vill springa och simma och ha klänning. Det är synd om henne. Jag vet inte vad vi ska göra.

Det kan vara väldigt tufft på många olika sätt att ha ett barn med övervikt. Att veta var man ska börja kan vara svårt. Ska du fokusera på vad barnet stoppar i sig eller hur mycket barnet rör på sig? Eller är det hur ni har det tillsammans som ska vara i fokus? Svaret på alla frågor kan faktiskt vara ja. Det beror på vilket utgångsläge ni har och hur gammalt ditt barn är. Ju yngre barnet är, desto mer kan du bestämma och förändra.

Då är det din egen motivation som ska vara i fokus. Om ditt barn är i Mollys ålder eller äldre behöver ni hitta ett sätt att samarbeta och göra förändringarna till ert projekt. Du klarar det inte själv utan ditt barn och barnet klarar det inte självt utan dig. Det är också det som gör det inspirerande och roligt. Ni båda kommer att lära er om er själva och om varandra.

14

en viktig bok om övervikt – hos barn och ungdomar

Hur föräldrarna till Alexander, åtta år, förändrar hans läsk- och juicevanor Alexanders föräldrar är oroliga över att han dricker så mycket juice och läsk. Vikten har ökat mer än hälsosamt och han har fått hål i tänderna.

Ganska snart efter att de har handlat är juicen och läsken uppdrucken. Alexanders äldre bror, Amos, tränar fotboll flera gånger i veckan.

Han vill gärna ha läsk med sig till träningen och för att få ha den i fred gömmer han den. Allt oftare händer det att läsken är slut när han ska sticka i väg till en träning. Amos misstänker att det är Alexander som har hittat gömställena och de brukar ofta bråka om detta. Nu berättar pappan för sina söner att föräldrarna inte kommer att köpa mer läsk eller juice. De vill inte att deras barn ska dricka mer söta drycker eftersom det inte är bra för någon av dem och de är dessutom trötta på allt bråk mellan bröderna. Pappan säger vidare att han förstår om Amos kommer att handla det själv då och då, han har ju egna pengar och det kan de inte förhindra. För föräldrarna är det dock slutköpt. De har köpt en kolsyremaskin så att barnen kan få bubbelvatten om de är törstiga. Detta resulterar i stora protester från pojkarnas sida. Föräldrarna lyssnar på dem men står fast vid sitt beslut. På längre sikt medför det att Alexander helt slutar med söta drycker, och föräldrarna märker att hans vikt börjar minska.

Förändring av levnadsvanor i familjen Den främsta åtgärden vid övervikt är att äta lagom mycket av bra mat och att röra på sig tillräckligt. Detta gäller oavsett vilken orsak som ligger bakom en onormalt stigande viktkurva och oberoende av ålder och grad av övervikt. Inom en familj kan det finnas barn med övervikt och syskon som väger normalt eller är underviktiga. Det är ett exempel på den komplexitet föräldrar ofta ställs inför. Samma vanor inom en familj medför alltså olika konsekvenser för olika personer.

1. bakgrund och introduktion

15

Rudolf, fyra år Rudolfs föräldrar förstod ingenting efter samtalet på BVC. Gick deras fyraåriga pojke upp för mycket i vikt? De hade haft mer fokus på storasystern som åt för lite och hade svårt att gå upp i vikt. Ständigt denna oro över flickan som aldrig var hungrig och alltid försökte undvika måltiderna. Det hade alltid känts skönt med Rudolf som ätit med god aptit.

När han åt kände de sig nöjda och glada. Nu sa sjuksköterskan på BVC att han gått upp för mycket och att de skulle komma tillbaka och prata om det. Ett barn som äter för mycket och ett som äter för lite, hur skulle de hantera det?

Att ett barn inte kan äta som de övriga kräver att föräldrarna finner ett sätt att hantera varje barns individuella behov. Exakt vilka ändringar som ska ske kan du och ditt barn ofta komma på tillsammans. Ibland behövs bara några mindre förändringar för att vända en negativ viktutveckling hos barnet. Barn brukar oftast vilja samarbeta med sina föräldrar Att ett barn inte och när ni hjälps åt kommer ni på många bra idéer om vad som ska kan äta som de genomföras hos er. övriga kräver att Förändringarna för lite äldre barn bör vara sådana som barnet föräldrarna finner självt klarar av att genomföra med stöd. Ju äldre barnet är, desto ett sätt att han- större möjlighet har hen att bestämma över sig själv och desto mer tera varje barns naturligt blir det att hen tar ett större ansvar. Som förälder är du individuella behov. alltid en viktig förebild för ditt barn och även när ditt barn är äldre är det mest gynnsamt om du också är aktiv och delaktig i de nya levnadsvanorna.

Det här är en process. Långt innan själva förändringen sker har processen startat. Att bli medveten är det första steget. Du har kanske redan reflekterat över varför problemet har uppstått. Din motivation att göra något åt problematiken måste också bli tillräckligt stark, så att det jobb ni lägger på detta är ”mödan värt”. ✿ Fundera en stund: Lever ni som ni vill, och på ett sätt som är bra för er, eller ”går ni bara på” på det sätt som ni alltid har gjort? Vad gör övervikten till ett problem för ditt barn? För dig? Vilka skäl har du för att hjälpa ditt barn? Vad skulle ni vinna på det?

16

en viktig bok om övervikt – hos barn och ungdomar

När barnets vikt uppmärksammas Anledningarna till att vikten ökar oroande mycket hos ett barn kan vara flera och kan av föräldrar också uppfattas olika alarmerande. Forskning visar att föräldrar till barn med övervikt ibland kan ha svårt att se att barnet väger mer än hälsosamt.1

Natali, tio år Brevet från skolsköterskan var vänligt, neutralt och kortfattat.

Hej målsman till Natali.

I dag har vi haft hälsosamtal i skolan i årskurs 4. Bifogar Natalis tillväxtkurvor. Som ni ser har hon ökat en del i vikt. Ni är välkomna på ett besök hos mig för vidare samtal om detta. Det är bra om båda föräldrarna är med och självklart även Natali.

Vänliga hälsningar Marie Svensson, skolsköterska på Solbackaskolan.

Natalis pappa såg på de bifogade tillväxtkurvorna och kände att han blev arg. Han kände sig anklagad, som om han gjort något fel. Markeringen på kurvan visade med pilar på både längden och vikten, och han såg tydligt att markeringen på viktkurvan inte var samstämmig med längdens. Vilket den tydligen skulle vara om man följde sina kurvor. Skulle Natali ha problem med vikten? Nej, det höll han inte med om! Han skulle ringa skolsköterskan, men inte för att komma på något möte. Det hade han verkligen ingen lust till. Nej, han skulle ringa och tala om att de åt bra i familjen och att Natali gick på innebandy och att familjen verkligen inte hade några problem.

Om det är någon utomstående som uppmärksammar dig på att ditt barn börjar väga för mycket kan du såklart reagera på olika sätt. Det är vanligt att känna sig utpekad, bli arg, ledsen och förvånad och få en känsla av att hela föräldraskapet ifrågasätts. Då blir kanske reaktionen därefter. Du kan behöva vara observant på dig själv och försöka hålla isär dina egna känslor och reaktioner från barnet. Alla barn vill vara lyckade inför sina föräldrar. De ska inte behöva bli sedda som ”problem” som ska ”åtgärdas”.

Eller så är det helt annorlunda för dig, kanske har du försökt komma till rätta med överviktsproblemet under flera år och tycker att det är väldigt skönt att äntligen få hjälp utifrån.

1. bakgrund och introduktion

17

Anton, tretton år Antons mamma har fått nog. Hon måste göra något. Anton har ju inget stopp, och nu hade han slutat träna och blivit allt mer stillasittande framför datorn. Hon tänker på alla samtal hon redan haft med Antons lärare ända sedan förskolan, och med fritidspersonal, där hon försökt påpeka: ”Ni kan inte låta honom äta så mycket som han vill, det finns inget stopp! Han kan äta hur mycket som helst.” Ibland hade hon känt sig som en elak mamma, fast hon hela tiden kämpat för att hjälpa honom. Nu var det viktigaste att prata med hans pappa och sedan skulle de prata med Anton, igen. Nu skulle det bli ändring.

✿ Fundera en stund: Hur gick det till när du uppmärksammade ditt barns övervikt? Hur reagerade du?

Hur vanligt är övervikt?

Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät 2014 visar att cirka hälften av Sveriges vuxna befolkning har övervikt och att runt 14 procent har fetma.2 När det gäller ungdomar mellan 16 och 29 år har cirka 26 procent övervikt eller fetma och bland Sveriges 10-åringar tror man att övervikten ligger omkring 20–25 procent. Cirka 3 procent har fetma.3

Definitioner av övervikt och fetma Hur vet man om den vikt barnet har är optimal? När det gäller vuxna kan man få en uppfattning av det genom BMI – ett mått på relationen mellan längd och vikt, det vill säga hur mycket man väger i förhållande till sin kroppslängd. BMI används för att definiera undervikt, normalvikt och övervikt hos vuxna och räknas ut genom att man dividerar vikten (kilo) med längden (meter) gånger två.

Exempel Vikt: 100 kilo Längd: 1,80 meter BMI = 100/(1,8 x 1,8) = 30,9 kg/m²

18

en viktig bok om övervikt – hos barn och ungdomar

BMI:s gränsvärden ska enligt WHO ses som en vägledning och inte som en absolut sanning.4, 5 En mycket vältränad person med stora muskler kan ha ett BMI som visar på övervikt, och en person med liten kroppsvikt men med bukfetma och därmed riskfaktorer för hjärt–kärlsjukdom kan ha ett normalt BMI. Klassifikation BMI (kg/m²) Undervikt < 18,5 Normalvikt 18,5–24,9 Övervikt 25,0–29,9 Fetma 30,0–34,9 Svår fetma 35,0–39,9 Extrem fetma > 40

Hälsorisker Lätt ökade Normala Lätt ökade Måttligt ökade Höga Mycket höga4, 5

För barn varierar tillväxten med åldern och skiljer sig något mellan pojkar och flickor som därför har olika vikt-, längd- och BMI-kurvor. Det enklaste sättet att bedöma om ditt barn är överviktigt är därför att se på tillväxt- och BMI-kurvan som finns i journalen på BVC eller hos skolsköterskan när ditt barn börjat i skolan. Om du inte har tillgång till den kan du räkna ut barnets ISO-BMI (se bilaga 1) – ett jämförelsetal som visar vad barnets BMI motsvarar om det hade varit en vuxen. Gränsvärden för övervikt (BMI 25) och fetma (BMI 30) används. Det verkar som att övervikten driver på tillväxten även på längden. Det finns sidor på Så barn med övervikt växer ibland snabbare än förväntat (en- internet där man ligt standardkurvan) men slutar växa vid förväntad slutlängd. enkelt räknar ut ISOFöre puberteten finns sällan så mycket muskler att det kan BMI genom att fylla i ålder, vikt och längd. förklara en hög vikt och ett högt BMI.

Prata om planerna Du vill hjälpa ditt barn till en hälsosam vikt. För att lyckas behöver du dels bli tydlig inför dig själv med hur ni ska gå till väga, dels involvera barnet och övriga familjemedlemmar. En förändring börjar ofta med en tanke, en önskan. Se till att du får möjlighet att tala högt om din önskan, det är hjälpsamt och leder tankarna vidare. Tänk på skillnaden mellan att tyst tänka: ”I dag ska vi börja cykla tillsammans efter förskolan” och skriva ner det, eller att säga det högt till dig själv och till ditt barn.

Om du känner dig osäker på hur du kan börja förändringsprocessen kan du pröva detta: Fråga någon vuxen som är bra på att lyssna om du

1. bakgrund och introduktion

19

kan få tala om detta en stund. Genom att någon lyssnar på dina planer blir du tydligare inför dig själv och det kan vara hjälpsamt, speciellt om det är en person som betyder mycket för dig och som inte ger dig råd på en gång och talar om för dig hur du ska göra. Om du själv får komma fram till det ökar känslan av hopp och av att det är möjligt. Om du pratar med din partner kan ni turas om att lyssna på varandra. Du kan också skriva ner dina tankar i anteckningsboken.

Om ditt barn är tillräckligt gammalt behöver hen involveras. Invänta en tidpunkt då barnet kanske självt tar upp ämnet och börjar berätta. Ta dig tid att lyssna och försök förstå hur hen ser på det. Om barnet inte vill eller har lust att samtala om sin hälsa och om förändringar behöver du först ta hänsyn till det. Ge den tid som behövs för ditt barn att ”spana in” och känna av vad som är på gång. Ta ansvaret själv men låt barnet veta vad eventuella kommande förändringar kommer att gå ut på (i lagom stor dos). Avdramatisera det hela. Om du involverar barnet för lite är risken stor att förändringarna inte kommer att lyckas. Samtidigt är risken för ett negativt resultat också stor om du pressar barnet till samtal och förändringar. Chansen att en förändring ska lyckas ökar om ni är eniga om att förändringar är nödvändiga. Läs mer om samtalet i nästa kapitel.

Föräldrar – de viktigaste personerna för barnet Föräldraskap handlar många gånger om att utvecklas, utmanas och ibland acceptera saker och ting som de blev även när man inte kände sig nöjd med resultatet. Få saker i livet önskar man att lyckas mer med än just att ta hand om sina barn på bästa sätt och hjälpa dem att bli välfungerande och lyckliga personer. Den lusten och det engagemanget är avgörande för barnet när hen behöver stöd i livet. Det bästa för ett barn är att växa upp i en miljö där det finns kärlek och samtidigt fasta regler, gränser. Då kan barnet förutse vad som kommer att hända och känna att hen har kontroll över situationen, utifrån sin egen förståelse.

I utvecklingen ingår också att pröva om regler och kärlek håller.

I föräldrarollen ingår flera funktioner. Du är den som skyddar och ger kärlek och stöd så att barnet ska utvecklas på ett bra sätt. Du stöttar när det är svårt och ”hejar på” och visar att du tror på ditt barn när hen behöver extra hopp. Som förälder lär du också barnet vad som förväntas av hen och vad som är viktigt. Ibland behöver du sätta gränser då regler 20

en viktig bok om övervikt – hos barn och ungdomar

eller annat inte följs och andra gånger behöver du hjälpa till att fundera ut hur problem kan lösas.

Det händer att föräldrar till barn med övervikt blir påhoppade och ifrågasatta, får råd de inte bett om och åsikter de inte efterfrågat. Andras tyckande uppfattas lätt som kritik. För att vi ska lyssna på någons åsikter om vårt föräldraskap utan att känna oss ifrågasatta underlättar det om: • • • •

Vi litar på personen.

Personen har kunskap om ämnet.

Personen har vårt och vårt barns bästa för ögonen.

Personen lyssnar utan att döma.

Vi behöver ha känslan av att den som ”tycker” har rätt att ”tycka” om oss.

Annars händer det att vi försvarar oss och inte tar in det som sägs. När det gäller föräldrar och föräldraskapet är kretsen som får ”tycka” om föräldraskapet oftast ganska liten.

Nina, mamma till Johan, fjorton år Nina sitter i fikarummet på jobbet och berättar för sina kollegor att hon varje vardagmorgon gör klart frukosten till sin fjortonåriga son Johan.

Hennes kollegor ojar sig och tycker att hon skämmer bort honom. ”Ska han inte kunna göra sin egen frukost, stora pojken? Hur ska det bli när han flyttar hemifrån?” Nina bryr sig inte, hon är van vid att andra har åsikter om hur hon hjälper Johan. Hon vet att det viktigaste är att han ska få i sig lagom mycket till frukost. Hennes erfarenhet är att han klarar skolan bättre och att det är större chans att han äter lagom mycket till lunch när hon hjälper honom. Om han tar frukost själv brukar det bli så mycket att han inte är hungrig till skollunchen och hoppar över den, vilket medför ett för stort och ofta onyttigt mellanmål på eftermiddagen. Då skulle hans vikt börja rusa i höjden igen. Att han kan laga frukost vet hon. Ibland på helgen bakar han bröd till hela familjen.

Utan att vara medvetna om det händer det att vi föräldrar ”sätter en etikett” på våra barn. Lillgammal, busunge, latmask, virrpanna och så vidare. Problemet med det, särskilt om det är en negativ sådan, är att den kan bli en självuppfyllande profetia. Etiketten kan ”fastna” och bli svår att få bort. Om etiketten man har fått är soffpotatis kan det vara svårare att känna sig som en person som tränar framgångsrikt.

1. bakgrund och introduktion

21

Hur vi är som föräldrar påverkas av hur vi själva hade det under uppväxten. En del har svårt att sätta gränser och hålla fast vid dem då barnet testar, andra har svårare att på ett naturligt sätt visa kärlek. Som förälder behöver du kanske ”öva” på det du inte gör naturligt.

Räkna med att ditt barn inte kommer att göra som du vill hela tiden.

Det innebär att du kan behöva välja vilka konflikter du ska ta och vilka du kan låta gå förbi. Det är ju heller inte bra om barnet får bestämma allt och att du undviker att stå på dig om det är något viktigt. Då utvecklas inte en sund relation. En balans med fokus på en bra relation mellan er båda och på det som fungerar är det bästa, visar forskning.6 Det förutsätter såklart att du är tydlig med vilka regler ni har så att barnet vet vad som gäller.

En bra relation med ditt barn, där du förmedlar att barnet är värdefullt, är den främsta framgångsfaktorn både för att genomföra förändringar som gäller övervikt och i andra situationer när livet är besvärligt.

Ju mer problematiskt ni har det i relationen, desto mer ”bratid” – tid som fyller på era energidepåer – behöver ni ha. ✿ Fundera en stund: I vilka situationer trivs du och ditt barn ihop och har det bra? Vad kan du göra för att ni ska få mer av de stunderna?

22

en viktig bok om övervikt – hos barn och ungdomar

Föräldrar och dåligt samvete Att ha dåligt samvete över att man inte gör tillräckligt är för många kanske en ofrånkomlig del av föräldraskapet. Man kan önska att det inte vore så; att varje förälder och människa kunde känna att ”gör jag mitt bästa kan jag vara nöjd, för jag kan ändå inte göra mer just nu”.

Har du ett barn som behöver mer stöd och hjälp än andra barn, på grund av exempelvis övervikt, behöver du försöka vara än mer lyhörd och stödjande. För andra föräldrar kan det vara svårt att förstå hur mycket det kan tära på en. Att alltid behöva uppmuntra till rörelse och tänka på vad, hur ofta och hur mycket ens barn äter är väldigt påfrestande. Håll ut! Ditt barn kommer en dag att tacka dig. När jag på överviktskliniken där jag arbetade ställde frågan: ”Hur gjorde du för att klara det?” till barn eller ungdomar som genomfört en förändring och lyckats, svarade 99 procent att ”Mamma/pappa hjälpte mig genom att de påminde mig, köpte hem andra saker, tog hand om min månadspeng så jag inte kunde köpa godis” och så vidare.

För att klara vardagen och alla krav som ställs behöver du själv fyllas på med energi. Att du tar väl hand om dig själv gör att du klarar mer och mår bättre och det är mer troligt att ni har ett mer avspänt familjeliv. Försök också att ge den andra föräldern bekräftelse på vad du tycker hen gör bra. Att uppmärksamma och medvetandegöra inte bara det som är svårt och inte fungerar, utan också det som är bra och som fungerar i familjen, ger energi och hopp om att det går att förändra och förbättra. Vila i uttrycket ”good enough”, grundat av Donald Winnicott.7 Att vara en tillräckligt bra men inte perfekt förälder är faktiskt det bästa för ett barn.

»Ett klokt föräldrapar påminner varandra, när det känns tungt och motigt: Hur skulle det vara om vi inte gjort någonting alls? Hur skulle det se ut då?

Vi gör så gott vi kan.« Malin Agn, grundare av Sundare Barn

1. bakgrund och introduktion

23

Mamma till Elliot, tolv år Vi har en almanacka i hallen där Elliot skriver upp när han gått ut med hunden. Vi har kommit överens om att han ska göra det två gånger om dagen. Det var han som ville ha hund. När han går själv har vi ibland märkt att han går väldigt korta sträckor. Vi kom på att det blir bättre när han får ett mål eller en utmaning. Vi säger till exempel åt honom att gå till en viss adress och ta ett kort på brevlådan eller på nåt annat märke. Då vet vi att både han och hunden har rört på sig tillräckligt.

När jag eller hans pappa tränar får han också följa med. Han gnäller ibland men går jag själv innebär det förmodligen att han inte kommer i väg och tränar eller rör på sig alls den dagen. Och då mår jag dåligt för det. Men det är kanske bara vi som har det så? Det bästa är när vi kommer i väg på träning utan så mycket gnäll, då får jag energi av det, att vara med honom. När jag ska göra nåt för mig själv, bara för nöjes skull, då läser jag eller stickar. Det finns inget så meditativt och avkopplande som det. Eller så går jag på museum. Det ger mig energi.

✿ Fundera en stund: Vad fyller dig med energi och livslust? Vad i ditt föräldraskap är du mest nöjd med? Vad gör du som är bra för ditt barn?

24

en viktig bok om övervikt – hos barn och ungdomar

sofia trygg lycke

Sofia Trygg Lycke är specialistsjuksköterska i barn-

och ungdomsmedicin och grundutbildad psykoterapeut med barn- och ungdomsinriktning. Efter mer än tio år på en överviktsklinik för barn och ungdomar arbetar hon nu med livsstil och hälsa inom Stockholms läns landsting. Hon är även författare och lärare i motiverande samtal, MI.

ISBN 978-91-8809-910-5

9

789188 099105

en viktig bok om övervikt hos barn och ungdomar trygg lycke

Ö

vervikt hos barn och ungdomar kan väcka många frågor och funderingar hos föräldrarna.

En vanlig oro är hur man ska prata med sitt barn om övervikten. Kan det göra skada att ta upp det?

Det kan också vara svårt att komma på vilka förändringar man kan göra i det dagliga livet. Och hur hjälper man barnet att genomföra de förändringar man väl bestämt sig för?

Det här är en viktig bok om övervikt som ger stöd till dig som förälder. Den innehåller råd om mat, dryck och fysisk aktivitet och beskriver på ett lättillgängligt sätt hur man kan förändra vanor för att lyckas.

Här finns även många inspirerande exempel där barn, föräldrar och familjer berättar hur de har gjort.

Med hjälp av bokens alla tips och strategier kan det gå.

för föräldrar

en viktig bok om övervikt hos barn och ungdomar