9789144097435

Page 1

KARRIÄRVÄGLEDNING En forskningsöversikt

Anders Lovén (red.)


Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38324 ISBN 978-91-44-09743-5 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2015 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Översättning: Lisa Sjösten (kapitel 3 och 11) Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Merydolla/Shutterstock.com Printed by Dimograf, Poland 2015


INNEHÅLL

Om författarna  11 1 Inledning  15

Referenser 18 2 Vägledningsfältets historia och utveckling  19 Anders Lovén

Den korta historien  19 Allas ansvar – ingens ansvar  23 50 år och ingen förändring  25 Vad är vägledning?  26 Vägledningsmodeller 29 Målstyrningen har aldrig fungerat  31 Den snäva vägledningen  33 Professionen vägledning  35 Hur går vi vidare?  41 Nya organisationsformer  41 Den internationella scenen  42 Career Management Skills – begrepp i tiden  44 Det är inte vägledarnas fel  45 Referenser 46

©  F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

3


Innehåll

3 Forskning om studie- och yrkesvägledning  49 Jenny Bimrose & Alan Brown

Inledning 49 Vägledningsforskning: teori och praktik  50 Att forska om studie- och yrkesvägledning  51 Vägledningsforskningens förändrade roll  54 Att integrera vägledningsforskningen  57 Slutsatser och reflektioner  58 Referenser 60 4 Teorier inom vägledningsfältet  63 Anders Lovén

Skepsis eller teoriförakt?  63 Personlig vägledningsteori – en del av vår ryggsäck  64 Teorier som en karta  65 Strömningar inom vägledning  66 Matchningstraditionen – i går och i dag  67 Personcentrerad tradition  68 Utvecklingsinriktad tradition – processvägledning  68 Den sociologiska kritiken  69 Postmoderna strömningar  70 Ett urval teorier med relevans för vägledning  70 En modern matchningsteori  71 Konstruktivistiska teorier  72 Postmoderna teorier med anknytning till managementsektorn  74 Teorisammansmältning – ett fåfängt hopp?  76 Careership – en överbryggande teori?  77 Systemteori som ramverk  78 Teorier – en spegel av samhället  80 Vägledaren som balanskonstnär  81 Sökandes advokat eller systemets förlängda arm  81 Råd efterfrågas men inte styrning  82 Gränsdragning mellan vägledning och terapi  82 Process eller brytpunkt?  83

4

©  F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r


Innehåll

Men hur hjälper teorierna?  83 Karriärteorier i samtalen  84 Teorierna som analysinstrument  85 Lagommänniskan 86 Den rastlöse planeraren  87 Karriärkarusellen 88 Tågluffaren med öppen biljett  91 Charterresenären som bokade biljett tidigt  91 Den orutinerade resenären som knappt varit utomlands  92 Fler analyser efterlyses  92 Dags att sammanfatta  92 Referenser 93 Appendix 97 Super i praktisk tillämpning  97 Verktyg för förändring  98 Positive Uncertainty – som verktyg  99 5 Vägledning i ett EU-perspektiv  101 Anki Bengtsson

Inledning 101 Policy och styrning genom social kontroll  102 Karriärhantering som social kontroll av individualisering och ansvarstagande 103 Humankapital och individualiseringen av ansvar  106 Karriärhantering och ”anställningsbarhet”  108 Kompetenser och självutvärdering  111 Sammanfattning   114 Referenser 115 6 Kommunerna och vägledning – de goda exemplen  119 Lena Jutdal

Mål och ansvarsfördelning  122 Kollegialt lärande och hela skolans ansvar  124 Samarbete och gemensamma verktyg  125

©  F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

5


Innehåll

Elevens behov i centrum  128 Samverkan med omvärld och arbetsliv  129 Implementering och fortsatt utvecklingsarbete  131 Vägledning genom hela skoltiden  132 Fortsatt behov av utveckling  134 Referenser 134 7 Vägledning på gymnasiemarknaden  135 Lisbeth Lundahl

Förändrad skola – ny vägledarroll?  135 Gymnasiemarknadens framväxt och nuläge  136 Konkurrensens inverkan i två regioner  139 Vägledarröster från åtta skolor  140 Tre skilda konkurrenssammanhang  141 Inställningen till fria skolval och konkurrensutsättning  143 Svårare att vägleda och navigera i det nya gymnasielandskapet  144 Marknadsföringen en ny arbetsuppgift  146 Vägledardilemman 148 Avslutande kommentarer  151 Referenser 152 8 Vägledning i nya kontexter  155 Rie Thomsen, Randi Boelskifte Skovhus & Rita Buhl

Kontext som plats för social praktik  157 Ett exempel på platsens betydelse  158 Vägledning i verkstäder och i socialt utsatta bostadsområden  159 Vägledningskafé på Vapnagaard  160 Vägledning i yrkesutbildningens praktiklokal  162 ”Matverkstad” med vägledning  163 En reflektionsmodell  165 Skapa möjligheter, struktur och ingångar  166 Att vara i gemenskap och bli sedd  168 Vägledning i gemenskaper  169

6

©  F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r


Innehåll

Hur vi undersöker potentialen för vägledning  170 Vi summerar  171 Referenser 172 9 Vägledningens innersta rum  175 Åsa Sundelin

Bakgrund 175 Fallstudien och dess sammanhang  179 Samtalens innehåll  181 Samtalen mellan Said och Elsa   181 Sammanfattning 189 Samtalens kommunikativa projekt  191 Said 192 Elsa 193 Samspel och …  194 … konsekvens  194 Avslutande diskussion  196 Referenser 198 10 Coachning och vägledning – syskon och rivaler  201 Christer Langström

Inledning 201 Coachning i vid bemärkelse  202 Fenomenet coachning  204 En länk mellan vägledning och coachning?  206 Coachningens effekter  208 Motivation, värderingar och erfarenheter  210 Biografi, erfarenhet och reflektion  212 Biografiskt lärande  214 Reflekterande frågor  215 Slutsats: Lär av varandra!  215 Referenser 216

©  F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

7


Innehåll

11 Den lärande mentorn  219 Simon Schulin

Inledning 219 Skillnaden mellan vägledning och mentorskap  221 Varför en mentor?  222 Alla elever till gymnasieskolan  224 Mentorns reflektions- och kommunikationsmatris  227 Det goda mentorskapet  236 1. Relation  237 2. Resurser  240 3. Realism  241 4. Re-aktion  242 Mentorskapets faser  242 Slutsats 244 Referenser 245 12 Att använda yrkesbeskrivningar i vägledning  247 Frida Wikstrand & Ylva Ulfsdotter Eriksson

Inledning 247 Yrkesinformerande material – en källa för reproduktion  250 Metod och material  251 Hur vägledare ser på och använder yrkesbeskrivningar i vägledning  251 Yrkesbeskrivningarnas användningsområden  252 Talet om yrken och om att förhålla sig neutral  254 Vägledarnas egna bilder  255 Hur vägledarna i studien arbetar med yrkesbeskrivningar  256 För de som är osäkra – ”att tratta ner” alternativen  256 Att matcha intressen mot yrken  257 Att vidga perspektiv i vägledningssamtal  259 Slutsatser 260 Vi summerar  262 Referenser 262

8

©  F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r


Innehåll

13 Ungdomar med osäker framtid  265 Anders Lovén

Bakgrund 265 Careership – en teori om väljande  266 Urval och metod  268 Resultat 269 Då – uppväxt och skola  269 Från harmoniskt lågstadium till kaotiskt högstadium  270 Mobbning och skolk  271 Hur hanteras mobbning?  271 Rundgång innan- och utanför gymnasieskolan  272 Viktiga personer  273 Varför blir det som det blir?  273 Råd till en 16-åring  274 Uppföljningsintervjuer 275 Framtiden 276 En ständig jojo-tillvaro?  277 Analys och diskussion  277 Vad betyder brytpunkterna?  278 Vägledningens roll  279 En vägledningsmodell för dessa ungdomar  280 Efter 20 år – vägledarna i centrum  282 Väljer ungdomarna?  283 Diskussion 284 Varningstecken finns – men få reagerar  286 Avslutande synpunkter och förslag.  286 I grundskolan  288 I gymnasieskolan  288 Efter gymnasieskolan  289 Referenser 290

©  F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

9


Innehåll

14 Nya karriärval mitt i livet: omställningsprocesser och biografiska brott  293 Anders Hallqvist

Inledning 293 Tidigare forskning  294 Strategiska val  296 Biografiskt lärande  299 Reflexivitet och handling i omställningsprocesser  303 Avslutande kommentarer  310 Referenser 311 15 Vägledning, inkludering och exkludering  315 Fredrik Hertzberg

Intervjupersonerna och deras sammanhang  318 Vägledningens mål  319 Lärandemålens kontext (1): utbildningspolitik och social skiktning  323 Lärandemålens kontext (2): risken för otillbörlig påverkan  326 Inkludering, förnuft och exkludering  328 Sammanfattande diskussion  333 Referenser 335 16 På väg mot framtiden  339 Anders Lovén

Vilken riktning tar svensk vägledning?  341 Inga större förändringar sker i mål och riktlinjer  342 Målen blir mer anpassade till verkligheten  342 En ny vägledarutredning  343 Utvecklingsscenariot 344 Samtalsscenariot 344 Isoleringsscenariot 344 Nytänkscenariot 345 Visionen om tio år  346 Referenser 347 10

©  F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r


OM FÖRFAT TARNA

Anki Bengtsson är doktorand i pedagogik vid Stockholms universitet. Hennes forskningsintresse är europeisk utbildningspolicy och mer precist under­söker hon hur karriärvägledning och karriärhantering formas genom policy­ diskurser och makt-/kunskapsrelationer. Professor Jenny Bimrose är prodekan för Institute for Employment Research vid University of Warwick, England. Hon har genomfört en rad forskningsprojekt såväl inom som utanför England. Under senare år har hon fokuserat på teori och praktik i vägledning främst utifrån ett genusperspektiv. Randi Boelskifte Skovhus är lektor på VIA University College och PhDstuderande på Institut for Uddannelse og Pædagogik, Aarhus Universitet. Hennes forskning berör vägledning på grundskolans senare årskurser. Hon intresserar sig för hur vägledare i samverkan med skolrepresentanter arbetar för att ungdomar utvecklar sin kompetens vid karriärval. Alan Brown är Professorial Fellow vid University of Warwick och har bland annat forskat om karriärutveckling; byte av yrkesidentiteter under livsutvecklingen, karriäranpassning och arbetsplatsförlagd vägledning. Rita Buhl är lektor på VIA University College. Rita är medförfattare till flera läroböcker inom vägledning, bl.a. om vägledning i gemenskaper och gruppvägledning, samarbete med familjen kring vägledning och perspektiv på relationer, metoder och samarbetets betydelse i vägledningssammanhang.

©  F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

11


Om författarna

Anders Hallqvist är doktor i pedagogik och lektor vid Linköpings universitet (LiU) En del av sin tjänst gör han vid HELIX (www.liu.se/helix), ett flervetenskapligt forskningscenter som bedriver arbetslivsforskning i ett partnerskap mellan universitet, industri, offentlig sektor och arbetsmarknadsorganisationer. Hans forskningsintressen rör bl.a. karriärer, biografier och självbiografiskt berättande. Fredrik Hertzberg är doktor i etnologi och universitetslektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet. Hans forskningsintresse är riktat mot övergången skola–arbetsliv för ungdomar med utländsk bakgrund, med fokus på identitet, inkludering och exkludering. Han har studerat såväl ungdomars egna utbildningsstrategier som institutionella praktiker och policyutveckling. Lena Jutdal är utredare vid Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Hon har särskilt intresserat sig för frågor som rör ungas etablerings på arbetsmarknaden och övergångar från utbildning till arbete. Christer Langström är universitetsadjunkt och doktorand vid Stockholms universitet. I forskningen riktar han fokus mot att – ur ett biografiskt perspektiv – undersöka vilken betydelse professionellt samtalsstöd i form av studie- och karriärvägledning och karriärcoachning har för vuxnas lärande i omställningssituationer, både ur samhälls- och individperspektiv. Anders Lovén är doktor i pedagogik och universitetslektor vid Malmö högskola. Han har gett ut forskningsrapporter om vägledning ur såväl makrosom mikroperspektiv. Det sistnämnda har berört vägledningssamtal i skola och arbetsförmedling. Under senare år har han främst forskat kring ungdomar utan gymnasieutbildning och deras väg genom utbildningssystemet. Lisbeth Lundahl är professor vid institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet. Hennes forskning rör utbildningspolitik, ungdomspolitik och övergångar mellan skola och arbete. Hon leder ett svenskt forskarnätverk om karriärutveckling och vägledning och är en av ledarna för det nordiska forskningscentret Social Justice through Education.

12

©  F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r


Om författarna

Simon Schulin är doktorand vid Malmö högskola och har en master i guidance. Han är anställd vid University College Syddanmark. Utöver att utbilda skolledare handlar en stor del av hans arbete och forskningsintressen om bland annat mentorskap för socialt utsatta. Han har under fyra år varit kursoch projektledare för mentordelen i EU:s största socialfondsprojekt. Åsa Sundelin är adjunkt och doktorand vid institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet. Hon har varit verksam som lärare på studie- och yrkesvägledarprogrammet sedan 1999 och är också verksam internationellt. I sitt pågående avhandlingsarbete intresserar hon sig för studie- och yrkesvägledande samtals möjligheter och begränsningar i migrationsprocesser och övergångar. Rie Thomsen är doktor i pedagogik, universitetslektor och ledare för forskningsprogrammet Livslang Læring vid Aarhus Universitet. Hennes forskningsintressen berör särskilt kollektiva vägledningsformer som gruppvägledning inom individuella program (UU), i gymnasier, yrkesutbildning, professionsutbildningar och universitet. Hon deltar också i ett antal europeiska forsknings- och utvecklingsprojekt. Ylva Ulfsdotter Eriksson är docent i sociologi vid Institutionen för Sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet. Ulfsdotter Eriksson undervisar inom personal- och arbetsliv och forskar i yrkes- och professionssociologi om bland annat föreställningar om yrken, yrkesstatus och erfarenheter av att arbeta i lågstatusyrken. Frida Wikstrand är doktor i arbetsvetenskap och universitetslektor vid Malmö högskola. Hon undervisar på Studie- och yrkesvägledarutbildningen vid Malmö högskola och forskar om bland annat arbete, teknik och genus samt om vägledning och genus.

©  F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

13



KAPITEL 1

Inledning

Behovet av en forskningsöversikt inom vägledningsområdet har länge varit stort. Professionen vägledning har efter hand blivit en stor yrkesgrupp som i dag arbetar såväl inom som utanför utbildningssystemet. Enstaka översikter har gjorts tidigare, dock med delvis annan inriktning än denna boks. Fransson och Lindh (2004) ger en bred översikt av forskningsområden som haft betydelse för vägledning. Avsikten var emellertid inte att ge en djupare beskrivning av de olika forskningsprojekt som presenterades. I Vetenskapsrådets rapportserie från 2008 beskriver Lindh och Lundahl forsknings­ området vägledning, och med utgångspunkt i pågående forskning pekar de ut vita fläckar och angelägna forskningsbehov. I Lundahl (2010) ges en mer detaljerad översikt av ett avgränsat forskningsprojekt benämnt ”Individen, vägarna, valen”. Innevarande antologi fyller en delvis annan funktion och syftet är att genom nedslag i ett antal forskningsprojekt ge en bred översikt av forskning inom vägledningsområdet. Idén härstammar från forskningsnätverket KAV, karriärutveckling och vägledning1. Nätverket samlar forskare från flera discipliner och ett antal av dessa forskare bidrar med artiklar i denna antologi. För att bredda perspektivet har även några utländska forskare inbjudits och medverkar med bidrag. Fokus i boken ligger på vägledning inom utbildningssystemet, där huvuddelen av de yrkesverksamma vägledarna befinner sig. Flera kapitel handlar dock om mer övergripande frågor eller berör unga vuxnas respektive vuxnas situation i utbildning och arbetsliv. Många av bidragen i antologin knyter an till viktiga utvecklingsområden inom vägledning, och fördjupar kunskapen inom en rad områden med relevans för 1  Se även www.facebook.com/kavnatverket

©  F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

15


1 Inledning

fältet. Förhoppningen är att denna antologi bidrar till en fördjupad diskussion om vägledningens mål, dess utmaningar och inte minst förtjänster och brister i praktiken. Anders Lovén inleder med en betraktelse över vägledningens nu-situation relaterad till dess historiska utveckling. Inte minst vägledningens mål och syften behandlas i ett kritiskt perspektiv. De brittiska forskarna Jenny Bimrose och Alan Brown understryker i sin genomgång av vägledningsforskning vikten av allsidig och bred forskning. De pekar på att vägledningsforskningen dominerats av kvantitativ forskning och efterlyser fler kvalitativa, longitudinella studier. Författarna understryker också behovet av en utbyggd forskning baserad i vägledningens praxis. I kapitlet ”Teorier inom vägledningsfältet” diskuterar och reflekterar Anders Lovén över hur vägledarna kan använda teorier i sitt vardagsarbete. Med utgångspunkt i ett antal forskningsprojekt exemplifierar han hur teorier kan utnyttjas i det dagliga vägledningsarbetet. Lovén pekar särskilt på vikten av att vägledare är medvetna om sina egna utgångspunkter och sin egen teoriförankring. I kapitel 4 beskriver Anki Bengtsson hur EU:s politik med fokus på karriärbegreppet kan analyseras genom en läsning av olika policydokument. Syftet är att förstå hur den samhälleliga utvecklingen i Europa – mot en s.k. ”kunskapsekonomi” – vävs samman med en social kontroll av människors liv och välbefinnande. Utifrån en kartläggning genomförd av Sveriges kommuner och landsting (SKL) beskriver därefter Lena Jutdal hur vägledningen bedrivs i skolsystemet, och ett antal goda exempel lyfts fram. Jutdal redovisar dessa och sammanfattar vad som behöver göras för att åstadkomma en bättre måluppfyllelse inom vägledning. Lisbeth Lundahl knyter i kapitel 6 an till en i högsta grad aktuell fråga: marknadsutsättningen av skolan. Kapitlet handlar om hur vägledararbetet påverkas när allt fler gymnasieskolor ingår i och måste agera på skolmarknader. Kapitlet bygger på enkätsvar från vägledare på ett sextiotal gymnasieskolor, och beskriver vägledarnas syn på hur konkurrensen påverkar skolans arbete och verksamma vägledare. En fördjupad intervjustudie med vägledare kompletterar bilden. ”Vägledning i nya kontexter” är rubriken på efterföljande kapitel som i flera avseenden pekar mot framtiden och ett nytt förhållningssätt kring 16

©  F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r


1 Inledning

vägledning. Författarna Rita Buhl, Randi Boelskifte Skovhus och Rie Thomsen beskriver hur vägledning med framgång kan bedrivas i icke-traditionella miljöer, och de ger med ett antal exempel insikt om hur detta kan genomföras. Med avstamp i det faktum att en och en halv miljon av Sveriges invånare är födda utomlands, och vart femte barn anses ha utländsk bakgrund genom att antingen själv vara född utanför Sveriges gränser eller ha två föräldrar som är födda utomlands, diskuterar Åsa Sundelin i kapitel åtta vad detta betyder för den snäva vägledningen. ”Vägledningens innersta rum” är rubriken för Åsa Sundelins studie av vägledningssamtal mellan studie- och yrkesvägledare och nyinvandrade elever i gymnasieskolans introduktionsprogram språkintroduktion. Christer Langström reflekterar i sitt kapitel kring coachning som fenomen i relation till studie- och karriärvägledningen. Han inleder med ett antal frågor som han stegvis besvarar. Hur framträder coachning ställt i relation till studie- och karriärvägledning? Vad är coachning egentligen och finns det kanske något att lära av coachning för verksamma inom området studie- och karriärvägledning? Och omvänt – har studie- och karriärvägledning något att tillföra coachning? Simon Schulin diskuterar i kapitel 11 ett fyraårigt utvecklingsförsök kring vägledning i Danmark som finansierats av EU. Syftet var att utvärdera genomströmningseffekten av elever som påbörjar gymnasieskolan och att utveckla metoder som förhindrar elevavhopp genom att kombinera externa mentorer med de ordinarie vägledningsinsatser som finns inom utbildningsinstitutionerna. I kapitlet beskrivs vad mentorskap i detta sammanhang innebär och hur det kan komplettera den institutionsbundna vägledningen. Vi har alla bilder och föreställningar av yrken och om de människor som utför olika arbeten. I Ylva Ulfsdotter Erikssons och Frida Wikstrands kapitel presenteras en studie där vägledare intervjuats med syfte att beskriva hur de arbetat med och talat om arbete och yrken vid ett antal gymnasieskolor i Sverige. Vad som händer med de ungdomar som inte har en avslutad gymnasieskola diskuterar Anders Lovén i kapitel 13. Genom ett större intervjumaterial får läsarna en bild av hur ungdomarna själva beskriver sin väg mot vuxen­ livet. Lovén frågar sig också hur ungdomarna reflekterat och navigerat under resan och vilken roll studie- och yrkesvägledningen spelat. En annan typ av utmaning beskrivs i Anders Hallqvists kapitel om hur ©  F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

17


1 Inledning

personer som mitt i livet förlorar jobbet resonerar och agerar när de tar sig vidare till ett nytt arbete. Allt fler karriärval äger rum senare i livet, och ibland står vuxna inför uppgiften att hantera förändringar i sin yrkesverksamhet och i sina karriärer. Författaren reflekterar över olika handlingsstrategier och tillvägagångssätt som personer i omställning använder sig av. Fredrik Hertzberg belyser i sitt kapitel hur ett antal vägledare i grundskola och gymnasium resonerar kring målsättningarna med deras vägledning, och framför allt vad de vill att eleverna ska lära sig. Artikeln bygger på en intervjustudie, där vägledare beskriver sitt arbete med ungdomar med utländsk bakgrund, och hur deras vägledande praktik utformas efter de behov, möjligheter och önskemål som dessa ungdomar har/antas ha. Antologin avslutas av Anders Lovén som sammanfattar en del av de resonemang som sprungit fram ur artiklarna och diskuterar med utgångspunkt i dessa ett antal scenarier för vilken väg vägledningen kan komma att ta i framtiden.

Referenser Fransson, K. och Lindh, G. (2004). Ungdomars utbildnings- och yrkesval – i egna och andras ögon. Stockholm: Skolverket. Vetenskapsrådet (2008). Lundahl, L. och Lindh, G. Den resandes ensak, forskning om karriärutveckling och karriärvägledning I: Individ, samhälle, lärande (red. Lundgren, U.P.).

18

©  F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r


©  F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

19


Redaktören för denna bok, Anders Lovén, är doktor i pedagogik och universitetslektor vid Malmö högskola. Övriga författare är Anki Bengtsson, Jenny Bimrose, Randi Boelskifte Skovhus, Alan Brown, Rita Buhl, Anders Hallqvist, Fredrik Hertzberg, Lena Jutdal, Christer Langström, Lisbeth Lundahl, Simon Schulin, Åsa Sundelin, Rie Thomsen, Ylva Ulfsdotter Eriksson och Frida Wikstrand.

KARRIÄRVÄGLEDNING En forskningsöversikt I vårt alltmer individualistiska samhälle ökar pressen på människor att göra val. Inte minst unga människor måste tidigt i livet fatta beslut om frågor som rör utbildning, yrke och karriär. Studie- och yrkesvägledning, ofta benämnt karriärvägledning, blir därmed alltmer centralt, liksom vårt behov av forskningsbaserad kunskap om dessa praktiker. Den här boken erbjuder en forskningsbaserad översikt av karriärvägledningsfältet. Vägledningens utveckling, dess teorier och framtidsperspektiv ramas in i ett antal kapitel som berör såväl unga som vuxnas navigerande i en alltmer svåröverskådlig utbildnings- och arbetsmarknad. Hur beskriver vägledare yrken? Vilken betydelse har marknadsutsättning av skolor för vägledningen? Vad skiljer vägledning från coaching? Vad sker i mötet mellan vägledare och elev? Det är några exempel på frågor som belyses i antologin. Namnkunniga forskare från Sverige, Danmark och England bidrar här med översikter och fördjupningar som ger insikter inom ett alltför obeforskat område. Karriärvägledning vänder sig till studerande på högskola och universitetet men även till verksamma vägledare, lärare och skolledare; yrkesgrupper vars uppgift det är att skapa samverkan mellan utbildning och arbetsliv.

Art.nr 38324

www.studentlitteratur.se


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.