9789144097435 by Smakprov Media AB

KARRIÄRVÄGLEDNING En forskningsöversikt

Anders Lovén (red.)

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38324 ISBN 978-91-44-09743-5 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2015 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Översättning: Lisa Sjösten (kapitel 3 och 11) Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Merydolla/Shutterstock.com Printed by Dimograf, Poland 2015

INNEHÅLL

Om författarna 11 1 Inledning 15

Referenser 18 2 Vägledningsfältets historia och utveckling 19 Anders Lovén

Den korta historien 19 Allas ansvar – ingens ansvar 23 50 år och ingen förändring 25 Vad är vägledning? 26 Vägledningsmodeller 29 Målstyrningen har aldrig fungerat 31 Den snäva vägledningen 33 Professionen vägledning 35 Hur går vi vidare? 41 Nya organisationsformer 41 Den internationella scenen 42 Career Management Skills – begrepp i tiden 44 Det är inte vägledarnas fel 45 Referenser 46

Innehåll

3 Forskning om studie- och yrkesvägledning 49 Jenny Bimrose & Alan Brown

Inledning 49 Vägledningsforskning: teori och praktik 50 Att forska om studie- och yrkesvägledning 51 Vägledningsforskningens förändrade roll 54 Att integrera vägledningsforskningen 57 Slutsatser och reflektioner 58 Referenser 60 4 Teorier inom vägledningsfältet 63 Anders Lovén

Skepsis eller teoriförakt? 63 Personlig vägledningsteori – en del av vår ryggsäck 64 Teorier som en karta 65 Strömningar inom vägledning 66 Matchningstraditionen – i går och i dag 67 Personcentrerad tradition 68 Utvecklingsinriktad tradition – processvägledning 68 Den sociologiska kritiken 69 Postmoderna strömningar 70 Ett urval teorier med relevans för vägledning 70 En modern matchningsteori 71 Konstruktivistiska teorier 72 Postmoderna teorier med anknytning till managementsektorn 74 Teorisammansmältning – ett fåfängt hopp? 76 Careership – en överbryggande teori? 77 Systemteori som ramverk 78 Teorier – en spegel av samhället 80 Vägledaren som balanskonstnär 81 Sökandes advokat eller systemets förlängda arm 81 Råd efterfrågas men inte styrning 82 Gränsdragning mellan vägledning och terapi 82 Process eller brytpunkt? 83

Innehåll

Men hur hjälper teorierna? 83 Karriärteorier i samtalen 84 Teorierna som analysinstrument 85 Lagommänniskan 86 Den rastlöse planeraren 87 Karriärkarusellen 88 Tågluffaren med öppen biljett 91 Charterresenären som bokade biljett tidigt 91 Den orutinerade resenären som knappt varit utomlands 92 Fler analyser efterlyses 92 Dags att sammanfatta 92 Referenser 93 Appendix 97 Super i praktisk tillämpning 97 Verktyg för förändring 98 Positive Uncertainty – som verktyg 99 5 Vägledning i ett EU-perspektiv 101 Anki Bengtsson

Inledning 101 Policy och styrning genom social kontroll 102 Karriärhantering som social kontroll av individualisering och ansvarstagande 103 Humankapital och individualiseringen av ansvar 106 Karriärhantering och ”anställningsbarhet” 108 Kompetenser och självutvärdering 111 Sammanfattning 114 Referenser 115 6 Kommunerna och vägledning – de goda exemplen 119 Lena Jutdal

Mål och ansvarsfördelning 122 Kollegialt lärande och hela skolans ansvar 124 Samarbete och gemensamma verktyg 125

Innehåll

Elevens behov i centrum 128 Samverkan med omvärld och arbetsliv 129 Implementering och fortsatt utvecklingsarbete 131 Vägledning genom hela skoltiden 132 Fortsatt behov av utveckling 134 Referenser 134 7 Vägledning på gymnasiemarknaden 135 Lisbeth Lundahl

Förändrad skola – ny vägledarroll? 135 Gymnasiemarknadens framväxt och nuläge 136 Konkurrensens inverkan i två regioner 139 Vägledarröster från åtta skolor 140 Tre skilda konkurrenssammanhang 141 Inställningen till fria skolval och konkurrensutsättning 143 Svårare att vägleda och navigera i det nya gymnasielandskapet 144 Marknadsföringen en ny arbetsuppgift 146 Vägledardilemman 148 Avslutande kommentarer 151 Referenser 152 8 Vägledning i nya kontexter 155 Rie Thomsen, Randi Boelskifte Skovhus & Rita Buhl

Kontext som plats för social praktik 157 Ett exempel på platsens betydelse 158 Vägledning i verkstäder och i socialt utsatta bostadsområden 159 Vägledningskafé på Vapnagaard 160 Vägledning i yrkesutbildningens praktiklokal 162 ”Matverkstad” med vägledning 163 En reflektionsmodell 165 Skapa möjligheter, struktur och ingångar 166 Att vara i gemenskap och bli sedd 168 Vägledning i gemenskaper 169

Innehåll

Hur vi undersöker potentialen för vägledning 170 Vi summerar 171 Referenser 172 9 Vägledningens innersta rum 175 Åsa Sundelin

Bakgrund 175 Fallstudien och dess sammanhang 179 Samtalens innehåll 181 Samtalen mellan Said och Elsa 181 Sammanfattning 189 Samtalens kommunikativa projekt 191 Said 192 Elsa 193 Samspel och … 194 … konsekvens 194 Avslutande diskussion 196 Referenser 198 10 Coachning och vägledning – syskon och rivaler 201 Christer Langström

Inledning 201 Coachning i vid bemärkelse 202 Fenomenet coachning 204 En länk mellan vägledning och coachning? 206 Coachningens effekter 208 Motivation, värderingar och erfarenheter 210 Biografi, erfarenhet och reflektion 212 Biografiskt lärande 214 Reflekterande frågor 215 Slutsats: Lär av varandra! 215 Referenser 216

Innehåll

11 Den lärande mentorn 219 Simon Schulin

Inledning 219 Skillnaden mellan vägledning och mentorskap 221 Varför en mentor? 222 Alla elever till gymnasieskolan 224 Mentorns reflektions- och kommunikationsmatris 227 Det goda mentorskapet 236 1. Relation 237 2. Resurser 240 3. Realism 241 4. Re-aktion 242 Mentorskapets faser 242 Slutsats 244 Referenser 245 12 Att använda yrkesbeskrivningar i vägledning 247 Frida Wikstrand & Ylva Ulfsdotter Eriksson

Inledning 247 Yrkesinformerande material – en källa för reproduktion 250 Metod och material 251 Hur vägledare ser på och använder yrkesbeskrivningar i vägledning 251 Yrkesbeskrivningarnas användningsområden 252 Talet om yrken och om att förhålla sig neutral 254 Vägledarnas egna bilder 255 Hur vägledarna i studien arbetar med yrkesbeskrivningar 256 För de som är osäkra – ”att tratta ner” alternativen 256 Att matcha intressen mot yrken 257 Att vidga perspektiv i vägledningssamtal 259 Slutsatser 260 Vi summerar 262 Referenser 262

Innehåll

13 Ungdomar med osäker framtid 265 Anders Lovén

Bakgrund 265 Careership – en teori om väljande 266 Urval och metod 268 Resultat 269 Då – uppväxt och skola 269 Från harmoniskt lågstadium till kaotiskt högstadium 270 Mobbning och skolk 271 Hur hanteras mobbning? 271 Rundgång innan- och utanför gymnasieskolan 272 Viktiga personer 273 Varför blir det som det blir? 273 Råd till en 16-åring 274 Uppföljningsintervjuer 275 Framtiden 276 En ständig jojo-tillvaro? 277 Analys och diskussion 277 Vad betyder brytpunkterna? 278 Vägledningens roll 279 En vägledningsmodell för dessa ungdomar 280 Efter 20 år – vägledarna i centrum 282 Väljer ungdomarna? 283 Diskussion 284 Varningstecken finns – men få reagerar 286 Avslutande synpunkter och förslag. 286 I grundskolan 288 I gymnasieskolan 288 Efter gymnasieskolan 289 Referenser 290

Innehåll

14 Nya karriärval mitt i livet: omställningsprocesser och biografiska brott 293 Anders Hallqvist

Inledning 293 Tidigare forskning 294 Strategiska val 296 Biografiskt lärande 299 Reflexivitet och handling i omställningsprocesser 303 Avslutande kommentarer 310 Referenser 311 15 Vägledning, inkludering och exkludering 315 Fredrik Hertzberg

Intervjupersonerna och deras sammanhang 318 Vägledningens mål 319 Lärandemålens kontext (1): utbildningspolitik och social skiktning 323 Lärandemålens kontext (2): risken för otillbörlig påverkan 326 Inkludering, förnuft och exkludering 328 Sammanfattande diskussion 333 Referenser 335 16 På väg mot framtiden 339 Anders Lovén

Vilken riktning tar svensk vägledning? 341 Inga större förändringar sker i mål och riktlinjer 342 Målen blir mer anpassade till verkligheten 342 En ny vägledarutredning 343 Utvecklingsscenariot 344 Samtalsscenariot 344 Isoleringsscenariot 344 Nytänkscenariot 345 Visionen om tio år 346 Referenser 347 10

OM FÖRFAT TARNA

Anki Bengtsson är doktorand i pedagogik vid Stockholms universitet. Hennes forskningsintresse är europeisk utbildningspolicy och mer precist undersöker hon hur karriärvägledning och karriärhantering formas genom policy diskurser och makt-/kunskapsrelationer. Professor Jenny Bimrose är prodekan för Institute for Employment Research vid University of Warwick, England. Hon har genomfört en rad forskningsprojekt såväl inom som utanför England. Under senare år har hon fokuserat på teori och praktik i vägledning främst utifrån ett genusperspektiv. Randi Boelskifte Skovhus är lektor på VIA University College och PhDstuderande på Institut for Uddannelse og Pædagogik, Aarhus Universitet. Hennes forskning berör vägledning på grundskolans senare årskurser. Hon intresserar sig för hur vägledare i samverkan med skolrepresentanter arbetar för att ungdomar utvecklar sin kompetens vid karriärval. Alan Brown är Professorial Fellow vid University of Warwick och har bland annat forskat om karriärutveckling; byte av yrkesidentiteter under livsutvecklingen, karriäranpassning och arbetsplatsförlagd vägledning. Rita Buhl är lektor på VIA University College. Rita är medförfattare till flera läroböcker inom vägledning, bl.a. om vägledning i gemenskaper och gruppvägledning, samarbete med familjen kring vägledning och perspektiv på relationer, metoder och samarbetets betydelse i vägledningssammanhang.

Om författarna

Anders Hallqvist är doktor i pedagogik och lektor vid Linköpings universitet (LiU) En del av sin tjänst gör han vid HELIX (www.liu.se/helix), ett flervetenskapligt forskningscenter som bedriver arbetslivsforskning i ett partnerskap mellan universitet, industri, offentlig sektor och arbetsmarknadsorganisationer. Hans forskningsintressen rör bl.a. karriärer, biografier och självbiografiskt berättande. Fredrik Hertzberg är doktor i etnologi och universitetslektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet. Hans forskningsintresse är riktat mot övergången skola–arbetsliv för ungdomar med utländsk bakgrund, med fokus på identitet, inkludering och exkludering. Han har studerat såväl ungdomars egna utbildningsstrategier som institutionella praktiker och policyutveckling. Lena Jutdal är utredare vid Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Hon har särskilt intresserat sig för frågor som rör ungas etablerings på arbetsmarknaden och övergångar från utbildning till arbete. Christer Langström är universitetsadjunkt och doktorand vid Stockholms universitet. I forskningen riktar han fokus mot att – ur ett biografiskt perspektiv – undersöka vilken betydelse professionellt samtalsstöd i form av studie- och karriärvägledning och karriärcoachning har för vuxnas lärande i omställningssituationer, både ur samhälls- och individperspektiv. Anders Lovén är doktor i pedagogik och universitetslektor vid Malmö högskola. Han har gett ut forskningsrapporter om vägledning ur såväl makrosom mikroperspektiv. Det sistnämnda har berört vägledningssamtal i skola och arbetsförmedling. Under senare år har han främst forskat kring ungdomar utan gymnasieutbildning och deras väg genom utbildningssystemet. Lisbeth Lundahl är professor vid institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet. Hennes forskning rör utbildningspolitik, ungdomspolitik och övergångar mellan skola och arbete. Hon leder ett svenskt forskarnätverk om karriärutveckling och vägledning och är en av ledarna för det nordiska forskningscentret Social Justice through Education.

Om författarna

Simon Schulin är doktorand vid Malmö högskola och har en master i guidance. Han är anställd vid University College Syddanmark. Utöver att utbilda skolledare handlar en stor del av hans arbete och forskningsintressen om bland annat mentorskap för socialt utsatta. Han har under fyra år varit kursoch projektledare för mentordelen i EU:s största socialfondsprojekt. Åsa Sundelin är adjunkt och doktorand vid institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet. Hon har varit verksam som lärare på studie- och yrkesvägledarprogrammet sedan 1999 och är också verksam internationellt. I sitt pågående avhandlingsarbete intresserar hon sig för studie- och yrkesvägledande samtals möjligheter och begränsningar i migrationsprocesser och övergångar. Rie Thomsen är doktor i pedagogik, universitetslektor och ledare för forskningsprogrammet Livslang Læring vid Aarhus Universitet. Hennes forskningsintressen berör särskilt kollektiva vägledningsformer som gruppvägledning inom individuella program (UU), i gymnasier, yrkesutbildning, professionsutbildningar och universitet. Hon deltar också i ett antal europeiska forsknings- och utvecklingsprojekt. Ylva Ulfsdotter Eriksson är docent i sociologi vid Institutionen för Sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet. Ulfsdotter Eriksson undervisar inom personal- och arbetsliv och forskar i yrkes- och professionssociologi om bland annat föreställningar om yrken, yrkesstatus och erfarenheter av att arbeta i lågstatusyrken. Frida Wikstrand är doktor i arbetsvetenskap och universitetslektor vid Malmö högskola. Hon undervisar på Studie- och yrkesvägledarutbildningen vid Malmö högskola och forskar om bland annat arbete, teknik och genus samt om vägledning och genus.

KAPITEL 1

Inledning

Behovet av en forskningsöversikt inom vägledningsområdet har länge varit stort. Professionen vägledning har efter hand blivit en stor yrkesgrupp som i dag arbetar såväl inom som utanför utbildningssystemet. Enstaka översikter har gjorts tidigare, dock med delvis annan inriktning än denna boks. Fransson och Lindh (2004) ger en bred översikt av forskningsområden som haft betydelse för vägledning. Avsikten var emellertid inte att ge en djupare beskrivning av de olika forskningsprojekt som presenterades. I Vetenskapsrådets rapportserie från 2008 beskriver Lindh och Lundahl forsknings området vägledning, och med utgångspunkt i pågående forskning pekar de ut vita fläckar och angelägna forskningsbehov. I Lundahl (2010) ges en mer detaljerad översikt av ett avgränsat forskningsprojekt benämnt ”Individen, vägarna, valen”. Innevarande antologi fyller en delvis annan funktion och syftet är att genom nedslag i ett antal forskningsprojekt ge en bred översikt av forskning inom vägledningsområdet. Idén härstammar från forskningsnätverket KAV, karriärutveckling och vägledning1. Nätverket samlar forskare från flera discipliner och ett antal av dessa forskare bidrar med artiklar i denna antologi. För att bredda perspektivet har även några utländska forskare inbjudits och medverkar med bidrag. Fokus i boken ligger på vägledning inom utbildningssystemet, där huvuddelen av de yrkesverksamma vägledarna befinner sig. Flera kapitel handlar dock om mer övergripande frågor eller berör unga vuxnas respektive vuxnas situation i utbildning och arbetsliv. Många av bidragen i antologin knyter an till viktiga utvecklingsområden inom vägledning, och fördjupar kunskapen inom en rad områden med relevans för 1 Se även www.facebook.com/kavnatverket

1 Inledning

fältet. Förhoppningen är att denna antologi bidrar till en fördjupad diskussion om vägledningens mål, dess utmaningar och inte minst förtjänster och brister i praktiken. Anders Lovén inleder med en betraktelse över vägledningens nu-situation relaterad till dess historiska utveckling. Inte minst vägledningens mål och syften behandlas i ett kritiskt perspektiv. De brittiska forskarna Jenny Bimrose och Alan Brown understryker i sin genomgång av vägledningsforskning vikten av allsidig och bred forskning. De pekar på att vägledningsforskningen dominerats av kvantitativ forskning och efterlyser fler kvalitativa, longitudinella studier. Författarna understryker också behovet av en utbyggd forskning baserad i vägledningens praxis. I kapitlet ”Teorier inom vägledningsfältet” diskuterar och reflekterar Anders Lovén över hur vägledarna kan använda teorier i sitt vardagsarbete. Med utgångspunkt i ett antal forskningsprojekt exemplifierar han hur teorier kan utnyttjas i det dagliga vägledningsarbetet. Lovén pekar särskilt på vikten av att vägledare är medvetna om sina egna utgångspunkter och sin egen teoriförankring. I kapitel 4 beskriver Anki Bengtsson hur EU:s politik med fokus på karriärbegreppet kan analyseras genom en läsning av olika policydokument. Syftet är att förstå hur den samhälleliga utvecklingen i Europa – mot en s.k. ”kunskapsekonomi” – vävs samman med en social kontroll av människors liv och välbefinnande. Utifrån en kartläggning genomförd av Sveriges kommuner och landsting (SKL) beskriver därefter Lena Jutdal hur vägledningen bedrivs i skolsystemet, och ett antal goda exempel lyfts fram. Jutdal redovisar dessa och sammanfattar vad som behöver göras för att åstadkomma en bättre måluppfyllelse inom vägledning. Lisbeth Lundahl knyter i kapitel 6 an till en i högsta grad aktuell fråga: marknadsutsättningen av skolan. Kapitlet handlar om hur vägledararbetet påverkas när allt fler gymnasieskolor ingår i och måste agera på skolmarknader. Kapitlet bygger på enkätsvar från vägledare på ett sextiotal gymnasieskolor, och beskriver vägledarnas syn på hur konkurrensen påverkar skolans arbete och verksamma vägledare. En fördjupad intervjustudie med vägledare kompletterar bilden. ”Vägledning i nya kontexter” är rubriken på efterföljande kapitel som i flera avseenden pekar mot framtiden och ett nytt förhållningssätt kring 16

1 Inledning

vägledning. Författarna Rita Buhl, Randi Boelskifte Skovhus och Rie Thomsen beskriver hur vägledning med framgång kan bedrivas i icke-traditionella miljöer, och de ger med ett antal exempel insikt om hur detta kan genomföras. Med avstamp i det faktum att en och en halv miljon av Sveriges invånare är födda utomlands, och vart femte barn anses ha utländsk bakgrund genom att antingen själv vara född utanför Sveriges gränser eller ha två föräldrar som är födda utomlands, diskuterar Åsa Sundelin i kapitel åtta vad detta betyder för den snäva vägledningen. ”Vägledningens innersta rum” är rubriken för Åsa Sundelins studie av vägledningssamtal mellan studie- och yrkesvägledare och nyinvandrade elever i gymnasieskolans introduktionsprogram språkintroduktion. Christer Langström reflekterar i sitt kapitel kring coachning som fenomen i relation till studie- och karriärvägledningen. Han inleder med ett antal frågor som han stegvis besvarar. Hur framträder coachning ställt i relation till studie- och karriärvägledning? Vad är coachning egentligen och finns det kanske något att lära av coachning för verksamma inom området studie- och karriärvägledning? Och omvänt – har studie- och karriärvägledning något att tillföra coachning? Simon Schulin diskuterar i kapitel 11 ett fyraårigt utvecklingsförsök kring vägledning i Danmark som finansierats av EU. Syftet var att utvärdera genomströmningseffekten av elever som påbörjar gymnasieskolan och att utveckla metoder som förhindrar elevavhopp genom att kombinera externa mentorer med de ordinarie vägledningsinsatser som finns inom utbildningsinstitutionerna. I kapitlet beskrivs vad mentorskap i detta sammanhang innebär och hur det kan komplettera den institutionsbundna vägledningen. Vi har alla bilder och föreställningar av yrken och om de människor som utför olika arbeten. I Ylva Ulfsdotter Erikssons och Frida Wikstrands kapitel presenteras en studie där vägledare intervjuats med syfte att beskriva hur de arbetat med och talat om arbete och yrken vid ett antal gymnasieskolor i Sverige. Vad som händer med de ungdomar som inte har en avslutad gymnasieskola diskuterar Anders Lovén i kapitel 13. Genom ett större intervjumaterial får läsarna en bild av hur ungdomarna själva beskriver sin väg mot vuxen livet. Lovén frågar sig också hur ungdomarna reflekterat och navigerat under resan och vilken roll studie- och yrkesvägledningen spelat. En annan typ av utmaning beskrivs i Anders Hallqvists kapitel om hur © F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

1 Inledning

personer som mitt i livet förlorar jobbet resonerar och agerar när de tar sig vidare till ett nytt arbete. Allt fler karriärval äger rum senare i livet, och ibland står vuxna inför uppgiften att hantera förändringar i sin yrkesverksamhet och i sina karriärer. Författaren reflekterar över olika handlingsstrategier och tillvägagångssätt som personer i omställning använder sig av. Fredrik Hertzberg belyser i sitt kapitel hur ett antal vägledare i grundskola och gymnasium resonerar kring målsättningarna med deras vägledning, och framför allt vad de vill att eleverna ska lära sig. Artikeln bygger på en intervjustudie, där vägledare beskriver sitt arbete med ungdomar med utländsk bakgrund, och hur deras vägledande praktik utformas efter de behov, möjligheter och önskemål som dessa ungdomar har/antas ha. Antologin avslutas av Anders Lovén som sammanfattar en del av de resonemang som sprungit fram ur artiklarna och diskuterar med utgångspunkt i dessa ett antal scenarier för vilken väg vägledningen kan komma att ta i framtiden.

Referenser Fransson, K. och Lindh, G. (2004). Ungdomars utbildnings- och yrkesval – i egna och andras ögon. Stockholm: Skolverket. Vetenskapsrådet (2008). Lundahl, L. och Lindh, G. Den resandes ensak, forskning om karriärutveckling och karriärvägledning I: Individ, samhälle, lärande (red. Lundgren, U.P.).

Redaktören för denna bok, Anders Lovén, är doktor i pedagogik och universitetslektor vid Malmö högskola. Övriga författare är Anki Bengtsson, Jenny Bimrose, Randi Boelskifte Skovhus, Alan Brown, Rita Buhl, Anders Hallqvist, Fredrik Hertzberg, Lena Jutdal, Christer Langström, Lisbeth Lundahl, Simon Schulin, Åsa Sundelin, Rie Thomsen, Ylva Ulfsdotter Eriksson och Frida Wikstrand.

KARRIÄRVÄGLEDNING En forskningsöversikt I vårt alltmer individualistiska samhälle ökar pressen på människor att göra val. Inte minst unga människor måste tidigt i livet fatta beslut om frågor som rör utbildning, yrke och karriär. Studie- och yrkesvägledning, ofta benämnt karriärvägledning, blir därmed alltmer centralt, liksom vårt behov av forskningsbaserad kunskap om dessa praktiker. Den här boken erbjuder en forskningsbaserad översikt av karriärvägledningsfältet. Vägledningens utveckling, dess teorier och framtidsperspektiv ramas in i ett antal kapitel som berör såväl unga som vuxnas navigerande i en alltmer svåröverskådlig utbildnings- och arbetsmarknad. Hur beskriver vägledare yrken? Vilken betydelse har marknadsutsättning av skolor för vägledningen? Vad skiljer vägledning från coaching? Vad sker i mötet mellan vägledare och elev? Det är några exempel på frågor som belyses i antologin. Namnkunniga forskare från Sverige, Danmark och England bidrar här med översikter och fördjupningar som ger insikter inom ett alltför obeforskat område. Karriärvägledning vänder sig till studerande på högskola och universitetet men även till verksamma vägledare, lärare och skolledare; yrkesgrupper vars uppgift det är att skapa samverkan mellan utbildning och arbetsliv.

Art.nr 38324