Page 1

ÅK 4–6

LÄRARENS GUIDE TILL

LÄRARENS GUIDE TILL PREST ÄR LÄRARHANDLEDNINGAR I DE PRAKTISK-ESTETISKA ÄMNENA I ÅK 4–6. I Lärarens guide till slöjd får du som lärare stöd i hur du kan arbeta med det teoretiska innehållet inom ämnet och koppla detta till de praktiska momenten i din undervisning. Du får ett rikligt bedömningsstöd med tydliga exempel och konkretiserade kunskapskrav. Boken tar även upp hur du kan arbeta formativt i undervisningen och hur du kan flippa din slöjdundervisning. Därefter följer förslag till tre längre slöjprojekt där du kan arbeta material- och teknikövergripande i både textilslöjd och träslöjd. I boken finns kopieringsunderlag med bland annat stödmallar till eleverna. Eleverna har även tillgång till en elevwebb där de kan öva mer på ord och begrepp. Till boken medföljer en lärarwebb där bilder och kopieringsunderlag finns tillgängliga för visning på exempelvis interaktiv skrivtavla. Koden till lärarwebben hittar du på insidan av omslaget.

teori · praktik · bedömning

Elin Holm Elin jobbar på Kunskapsskolan i Norrköping och undervisar i slöjd och bild för åk 6–9. Elin är aretemeriterad förstelärare och arbetar för att driva utvecklingen av slöjd- och bildämnena inom Kunskapsskolan. Ludvig Widén Ludvig jobbar på Kunskapsskolan i Norrköping och undervisar i slöjd och bild för åk 6–9. Ludvig är en erfaren flippare av sina slöjdfilmer. Han driver Youtubekanalen Magister Slöjd.

ISBN 978-91-27-44917-6

9 789127 449176

27-44917-6_SLÖJD_OMSLAG.indd 1,3

elin holm · ludvig widén

2017-11-22 11:10


27-44917-6_SLÖJD_INLAGA_senaste.indd 1

2017-11-29 11:26


Innehåll Förord .. ......................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

Om slöjd

.............................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

Innehåll och upplägg .. ............ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Slöjd – om ämnet .................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Slöjd – vad säger Lgr 11?....... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Slöjd – förmågor att utveckla .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Slöjd – kunskapskrav åk 6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Slöjd – centralt innehåll åk 4–6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Bedömning ................................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Långsiktig planering .............. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Dokumentera . ......................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Vad säger forskningen? ....... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Formativa metoder i undervisningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Flippa slöjdsalen ...................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Att komma igång med flippad undervisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Tips för din vardag som slöjdlärare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Slöjdsalen .. ............................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Hantverkets lärdomar – redovisningar och tolkning av slöjdföremål . . . . . . . . 43 Tolka slöjdföremåls kulturella och estetiska uttryck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Kopieringsunderlag T1–T5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48

Tre slöjdprojekt

........... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

53

Tre slöjdprojekt . ....................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 Översikt del 2 ........................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 1 Trädhänget .............................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 Förankring i kursplanen .. ...... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 Ämnesspecifika ord och begrepp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 2 Tittskåp..................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 Förankring i kursplanen .. ...... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 Ämnesspecifika ord och begrepp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 3 Bygg en stad .......................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 Förankring i kursplanen .. ...... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 Ämnesspecifika ord och begrepp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 Kopieringsunderlag S1–S10 .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 Litteraturförteckning . . .......... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132

27-44917-6_SLÖJD_INLAGA_senaste.indd 3

2017-11-29 11:26


Innehåll och upplägg Lärarens guide till slöjd är tänkt att ge dig som slöjdlärare tips och idéer kring hur du kan tänka vid planering och genomförande av undervisningen och bedömning av elevernas kunskaper. Handledningen inleds med en teoretisk del där författarna fokuserar på bedömning och aktuell forskning. De lyfter även fram hur man kan arbeta formativt och ger förslag på ett flertal olika formativa metoder som passar i slöjdundervisningen. I handledningens andra del beskrivs tre slöjdprojekt. Projekten är tänkta att vara materialöverskridande, men går att anpassa så att det passar att göra inom respektive materialinriktning. På omslagets insida finns en aktiveringskod till lärarwebben. Där finns kopieringsunderlagen i digital version. Det innebär att man t.ex. kan arbeta med dem på digital storbild vid gemensamma genomgångar. Till materialet finns även en elevwebb, där eleverna kan träna begreppsförståelse. Elevwebben nås via extramaterial på www.nok.se/digital.

Slöjd – om ämnet Slöjd är ett ämne med flera materialinriktningar. Det har det varit länge, men traditionsenligt har slöjdämnet delats upp i trä- och metallslöjd och textilslöjd, vilket har sin grund i den gosslöjd och flickslöjd som ämnet härstammar ur från tidigt 1900tal. Denna tradition lever kvar i många skolor, mycket på grund av hur slöjdsalarna är utformade samt deras läge i lokalerna, men också beroende på hur slöjdlärarutbildningarna har sett ut. En förändring har dock skett och i skrivande stund utbildas slöjdlärare på Göteborgs universitet och Konstfack i Stockholm i alla materialinriktningar. Flera skolor anpassar också sina slöjdsalar efter detta och placerar dem intill varandra eller gör en sal där alla material kan bearbetas. Det går inte att bortse från att hela vår samhällsutveckling har startat med att vi har skapat saker med händerna, och att det på ett sätt är grunden till vår existens och samhället vi lever i idag. Att ha kunskaper om material, produkter och tekniker tror vi gör att man får en större förståelse för sin omvärld och människans olika förutsättningar beroende på var i världen hen lever. Att bli medveten om vilken skadlig inverkan bomull har på miljön och människorna som jobbar med denna. Att få en förståelse för varför vi inte har råd att hugga ner regnskogen för att bygga stora båtar i mahogny. Att förstå varför det är bra att kunna laga och i viss mån kunna bedöma kvalité på en produkt för att spara på jordens resurser. Icke att förglömma att det är otroligt praktiskt att ha slöjdens erfarenheter med sig, för att kunna laga ett par byxor eller skruva ihop ett bord som gått sönder.

6 om slöjd

27-44917-6_SLÖJD_INLAGA_senaste.indd 6

2017-11-29 11:26


Slöjd – vad säger Lgr 11? Slöjdens kursplan innefattar fyra förmågor som eleverna ska ges möjlighet att utveckla i skolans undervisning. Vi har också centralt innehåll att förhålla oss till och undervisa om. Viktigt att tänka på är att det är förmågorna som bedöms gentemot kunskapskraven. Det centrala innehållet i ämnet ska vi som slöjdlärare undervisa om, men inte bedöma. Slöjdens fyra förmågor går att behandla var för sig i slöjdundervisningen, men en stor fördel med slöjden är att de olika faserna och förmågorna till stor del är beroende av varandra. Det blir därför naturligt att jobba med slöjdens förmågor som en helhet i slöjdprojekt. Detta gör också att eleverna kan få en större förståelse för hur slöjdens processer hänger ihop med varandra. De slöjdprojekt som presenteras i boken är därför projekt som är av längre karaktär och som behandlar alla fyra förmågorna i en helhet. På Skolverkets hemsida finns stödmaterial till slöjdämnet såsom kommentarmaterial och bedömningsstöd till kursplanen. Till exempel kom ett stödmaterial till slöjdens estetiska och kulturella uttryck i december 2016. Denna fjärde förmåga har enligt Nationella ämnesutvärderingen 2013 visat sig vara den som många slöjdlärare anser är svårast att undervisa om och ett stödmaterial kring detta har varit efterfrågat. Kommentarmaterialet till kursplanen är bra att använda för att läsa mer ingående, men också för att ha som uppslagsverk om du har funderingar kring en förmåga eller ett kunskapskrav. Det är viktigt att vara väl förtrogen med kursplanen och vad som står i den för att kunna förmedla slöjdens syfte till eleverna. Innan du är väl förtrogen med den är det absolut ingen nackdel att också vara öppen gentemot eleverna om det är så att du måste kolla upp något eller fundera kring någon skrivelse. Det skapar snarare en större förståelse hos eleverna att slöjd är ett komplext ämne som vi måste vända och vrida på och att vi lärare inte alltid sitter inne med alla svar.

8 om slöjd

27-44917-6_SLÖJD_INLAGA_senaste.indd 8

2017-11-29 11:26


Slöjd – förmågor att utveckla • Formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker,

• välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets- och miljöaspekter, • analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp • och tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck.

Slöjd – kunskapskrav åk 6 E

C

A

Eleven kan på ett enkelt och delvis genomarbetat sätt formge och framställa enkla slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner.

Eleven kan på ett utvecklat och relativt väl genomarbetat sätt formge och framställa enkla slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner.

Eleven kan på ett välutvecklat och väl genomarbetat sätt formge och framställa enkla slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner.

I arbetet med några hantverkstekniker kan eleven använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.

I arbetet med några hantverkstekniker kan eleven använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert och ändamålsenligt sätt.

I arbetet med några hantverkstekniker kan eleven använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert och ändamålsenligt sätt.

Utifrån syftet med slöjdarbetet och någon miljöaspekt väljer eleven tillvägagångssätt och ger enkla motiveringar till sina val.

Utifrån syftet med slöjdarbetet och någon miljöaspekt väljer eleven tillvägagångssätt och ger utvecklade motiveringar till sina val.

Utifrån syftet med slöjdarbetet och någon miljöaspekt väljer eleven tillvägagångssätt och ger välutvecklade motiveringar till sina val.

Eleven kan i slöjdarbetet bidra till att utveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial.

Eleven kan i slöjdarbetet utveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial.

Eleven kan i slöjdarbetet utveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial och sådant som eleven själv har sökt upp.

Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt.

Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som efter någon bearbetning leder framåt.

Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt.

Eleven kan ge enkla omdömen om sin arbetsinsats och hur den har påverkat slöjdföremålets kvalitet.

Eleven kan ge utvecklade omdömen om sin arbetsinsats och hur den har påverkat slöjdföremålets kvalitet.

Eleven kan ge välutvecklade omdömen om sin arbetsinsats och hur den har påverkat slöjdföremålets kvalitet.

Dessutom tolkar eleven slöjdföremåls uttryck och för då enkla resonemang om symboler, färg, form och material.

Dessutom tolkar eleven slöjdföremåls uttryck och för då utvecklade resonemang om symboler, färg, form och material.

Dessutom tolkar eleven slöjdföremåls uttryck och för då välutvecklade resonemang om symboler, färg, form och material.

om slöjd 9 27-44917-6_SLÖJD_INLAGA_senaste.indd 9

2017-11-29 11:26


Formativa metoder i undervisningen ”Bedömning är ett av de effektivaste pedagogiska redskapen för att utveckla elevers lärande - förutsatt att bedömningen genomförs på ett bra sätt.” Christian Lundahl Formativ bedömning pekar ut målet, talar om för eleven var den befinner sig i lärprocessen och hur hen ska arbeta vidare för att nå målen. I tidigare avsnitt presenteras den formativa bedömningens fem nyckelstrategier som ligger till grund för elevernas utveckling.

• Att tydliggöra lärandemål, kunskapskvaliteter och betygsnivåer. • Att skapa synliga tecken på lärande.

• Att ge återkoppling som utvecklar lärandet.

• Att aktivera elever som resurser för varandra.

• Att förmå eleverna att ta lärandet i egna händer. Syftet med att arbeta med formativa metoder i undervisningen är framför allt att synliggöra lärandet - både för elever och lärare. Att antingen fördjupa elevernas förståelse av kunskapskrav eller förmågor genom att dessa görs tydliga och synliga, genom självskattning, respons från andra elever eller respons från lärare. En viktig del är också att ge en återkoppling tillbaka till läraren om i vilken grad eleverna har nått upp till målen för lektionen, eller kort och gott, vad de lärt sig och vad de behöver öva mer på. All denna återkoppling blir meningslös om inte tid och möjlighet ges till att utveckla arbetet eller öva mer på det moment som var svårt. Att få återkoppling på vad man inte kan, utan att ges möjlighet att utveckla förmågan, blir till en kritik som mer bryter ner självförtroendet än vad den utvecklar lärandet. Dessa metoder ska alltså ses som en hjälp för eleverna och dig som lärare att utveckla undervisningen. För att responsen ska bli fruktsam behöver den resultera i en förändrad undervisning. Här följer ett antal formativa metoder som är användbara i slöjdundervisningen.

18 om slöjd

27-44917-6_SLÖJD_INLAGA_senaste.indd 18

2017-11-29 11:26


Flippa slöjdsalen Traditionellt innebär flippad undervisning att i förhand ge eleverna i uppgift att titta på filmer och klipp med genomgångar inför nästa lektion. Istället för att ta lektionstid till genomgång och låta eleverna öva genom läxor hemma utan lärarstöd, kan lektionstiden användas till bearbetning av innehållet under handledning av läraren. Det flippade klassrummet är väldigt i ropet och flera slöjdlärare har varit frontfigurer i att producera instruktionsfilmer. Andra blir oroliga av detta och ser det som ett försök att ersätta läraren. Filmer kommer aldrig att ersätta en slöjdlärare, frågorna finns ofta kvar, skillnaden blir att man som pedagog hinner med följdfrågorna. Genom att underlätta för eleverna att själva kunna inhämta kunskap från fler ställen än enbart läraren, går det i förlängningen att lägga tid på fördjupade pedagogiska samtal istället för att de tidskrävande instruktionerna ska ta all tid. Att flippa undervisningen ger kanske inte de revolutionerande förändringar som vissa vill ge intryck av, men det öppnar upp möjligheter för pedagogiken. Undervisningen kan med filmer som resurs komma ett steg längre; istället för att bara förklara, kan lärare fokusera på att fylla igen de kunskapsluckor där eleverna inte förstod eller lägga tid på att eleverna ska bearbeta eller öva på innehållet, något man inte hinner om hela lektionen gått åt till genomgång. Att arbeta på detta sätt i slöjd har vissa svårigheter jämfört med hur flippad undervisning exempelvis kan användas i NO. Vid mer avancerade moment och tekniker läggs det tid till att eleverna först får titta på en film samt att momentet gås igenom

36 om slöjd

27-44917-6_SLÖJD_INLAGA_senaste.indd 36

2017-11-29 11:26


på lektionen också. Samtidigt gör det att eleverna inte möter innehållet för första gången på lektionen och har därför större möjlighet att ta till sig innehållet under genomgången. I slöjdundervisning finns det fler vinster än så. Ofta är slöjdundervisningen relativt fri, vilket gör att eleverna ställs inför helt olika problem och behöver många individuella genomgångar. Lite sarkastiskt har det här kallats för den skållade illerns pedagogik eftersom lärarens enda sätt att räcka till är att springa från elev till elev och instruera. För många elever räcker det inte heller med endast en genomgång för att de ska förstå och lära sig. I slöjdundervisning kan flera moment vara så svåra att eleverna inte är mottagliga för en genomgång i tekniken innan de befinner sig på det aktuella arbetsmomentet i sitt slöjdarbete. Om eleverna då på egen hand och i egen takt kan titta, pausa och titta igen på ett videoklipp som förklarar en slöjdteknik gör det att du får en undervisning som är mer anpassad till elevernas behov. Du som lärare får också mer tid till pedagogiska diskussioner istället för att bara fungera som en instruktör. Ytterligare en fördel med att flippa undervisningen är att det finns möjlighet att ta igen vad som missats på lektionen om någon har varit frånvarande. Elever i behov av särskilt stöd kan gynnas ännu mer av flippar då exempelvis elever med vissa fysiska funktionshinder såsom nedsatt syn eller hörsel kan ha svårt att tillgodogöra sig en teknikgenomgång i större grupp, medan instruktionen blir mer tillgänglig på dator med hjälpmedelsprogram. Vid nya eller svåra moment kan filmer användas som en inträdesbiljett, se avsnittet Formativa metoder. Nackdelen skulle kunna vara tekniska begränsningar och att det kräver en hel del arbete för att komma igång. Samtidigt finns det enormt mycket instruktioner på Youtube som går att använda, man behöver inte nödvändigtvis spela in allt själv.

om slöjd 37 27-44917-6_SLÖJD_INLAGA_senaste.indd 37

2017-11-29 11:26


Tips för din vardag som slöjdlärare Slöjdsalen Att få en sal med ordning i för din och elevernas arbetsmiljö kan vara en riktig utmaning. Stundtals känns det som en utopi, men det finns knep för att oftare ha bättre ordning i salen. Märk upp allt så tydligt som möjligt. Att det står namn på alla verktyg, redskap och material hjälper eleverna att se var de hör hemma, vilket gör att det blir lätt att göra rätt vid städningen. Det gynnar också elevernas användande av ämnesspecifika begrepp, det är språkförstärkande och underlättar för alla elever, men särskilt för de med ett annat modersmål än svenska. Att det är lätt att se var material finns, kan bespara tid så att du som pedagog kan få möjlighet att svara på mer kvalificerade frågor än ”var är saxarna” . Sätt upp QR-koder i salen med fakta om material och verktyg. Genom att ha små QR-koder på symaskinerna med en länk till en film om hur maskinen träs eller hur man spolar undertråd ökar möjligheten för eleverna att själva ta reda på svaret istället för att du som slöjdlärare alltid ska förklara momentet. I flera avseenden är det alltså en god idé att underlätta för eleverna att själva hitta informationen i salen. På så sätt blir det fler källor till lösningar och kunskap än bara läraren. Därför är det bra att ha små checklistor och kortare faktatexter om sådant som eleverna ofta frågar.

om slöjd 41 27-44917-6_SLÖJD_INLAGA_senaste.indd 41

2017-11-29 11:26


T1 Mall för planering Planering för område:

vad ska eleverna kunna?

48 om slöjd |

vad och hur ska eleverna göra?

vad ska bedömas?

Kopieringsunderlag

© 2017 Elin Holm, Ludvig Widén och Natur & Kultur Lärarens guide till slöjd, Lärarhandledning ISBN 978-91-27-44917-6

27-44917-6_SLÖJD_INLAGA_senaste.indd 48

2017-11-29 11:26


T2

Begreppsbank Metallord och begrepp

Bygga

Avbitartång Kombinationstång Luffarslöjd/Trådslöjd Plattång Rundnostång/böjtång Ståltråd

Borr Bräda Furu Förborra Hammare Plywood Spika

Träord och begrepp Blad Dyckert Egg Fiberriktning Fogsvans Furu Hovtång Hörnfog Kryssfaner /Plywood LinD Lös tapp Parerstång Rätvinkligt Sandpapper/slippapper Skaft Snickarhammare Strykmått Stålskala Träfiber Trälim Tälja Täljgrepp Täljkniv Vinkelhake/anslagsvinkel Ändträ

Tvärnåla Tyg Ull Undertråd Virka Virknål Vändsy Övertråd

Textila ord och begrepp Aviga Bomull Fast maska Fiber Fästa Fästa garn Garn Knappnål Linjal Luftmaska Längsnåla Löpögla Mönster Mönsterpapper Nålfiltsplatta Nåltova Raksöm Räta Sick-sack Stoppnål Sy Symaskin Sömsmån Textilsax Tovningsnål Trådrak

Kopieringsunderlag

© 2017 Elin Holm, Ludvig Widén och Natur & Kultur Lärarens guide till slöjd, Lärarhandledning ISBN 978-91-27-44917-6

27-44917-6_SLÖJD_INLAGA_senaste.indd 49

| om slöjd 49

2017-11-29 11:26


DEL 2

TRE SLÖJDPROJEKT

tre slöjdprojekt 53

27-44917-6_SLÖJD_INLAGA_senaste.indd 53

2017-11-29 11:26


TRE SLÖJDPROJEKT De tre slöjdprojekten som beskrivs i den här delen är tänkta som uppgifter av längre karaktär. Om detta inte passar din skolas undervisningsmodell går det bra att välja ut några av lektionerna och utgå från dessa för att på så sätt få flera kortare uppgifter. Slöjdprojekten är planerade utifrån tidigare nämnda metoder som forskning har visat är gynnsamma för elevens utveckling. Om man väljer att skala i projekten är det är därför viktigt att planera så att metoderna ändå kan användas i undervisningen. När man startar upp ett nytt projekt som man inte har jobbat med tidigare kan det vara svårt att göra allt rätt från början. Ha ambitionen att projektet ska bli lite bättre för varje gång det genomförs. Det krävs oftast en del erfarenhet för att kunna bedöma hur lång tid ett moment kommer att ta för eleverna, särskilt om man aldrig har gjort projektet förr. Reflektera och diskutera med kollegor om varför vissa moment går sämre och varför vissa går bättre.

Översikt del 2 Trädhänget Tittskåp Bygg en stad

54

27-44917-6_SLÖJD_INLAGA_senaste.indd 54

2017-11-29 11:26


Kunskapskrav E

C

A

Eleven kan på ett enkelt och delvis genomarbetat sätt formge och framställa enkla slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner.

Eleven kan på ett utvecklat och relativt väl genomarbetat sätt formge och framställa enkla slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner.

Eleven kan på ett välutvecklat och väl genomarbetat sätt formge och framställa enkla slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner.

I arbetet med några hantverkstekniker kan eleven använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.

I arbetet med några hantverkstekniker kan eleven använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert och ändamålsenligt sätt.

I arbetet med några hantverkstekniker kan eleven använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert och ändamålsenligt sätt.

Utifrån syftet med slöjdarbetet och någon miljöaspekt väljer eleven tillvägagångssätt och ger enkla motiveringar till sina val.

Utifrån syftet med slöjdarbetet och någon miljöaspekt väljer eleven tillvägagångssätt och ger utvecklade motiveringar till sina val.

Utifrån syftet med slöjdarbetet och någon miljöaspekt väljer eleven tillvägagångssätt och ger välutvecklade motiveringar till sina val.

Eleven kan i slöjdarbetet bidra till att utveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial.

Eleven kan i slöjdarbetet utveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial.

Eleven kan i slöjdarbetet utveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial och sådant som eleven själv har sökt upp.

Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt.

Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som efter någon bearbetning leder framåt.

Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt.

Eleven kan ge enkla omdömen om sin arbetsinsats och hur den har påverkat slöjdföremålets kvalitet.

Eleven kan ge utvecklade omdömen om sin arbetsinsats och hur den har påverkat slöjdföremålets kvalitet.

Eleven kan ge välutvecklade omdömen om sin arbetsinsats och hur den har påverkat slöjdföremålets kvalitet.

Dessutom tolkar eleven slöjdföremåls uttryck och för då enkla resonemang om symboler, färg, form och material.

Dessutom tolkar eleven slöjdföremåls uttryck och för då utvecklade resonemang om symboler, färg, form och material.

Dessutom tolkar eleven slöjdföremåls uttryck och för då välutvecklade resonemang om symboler, färg, form och material.

tre slöjdprojekt 57

27-44917-6_SLÖJD_INLAGA_senaste.indd 57

2017-11-29 11:26


Bedömningsstöd Bedömningen för Trädhänget har tre delar. I planeringen motiverar eleverna sina val, i utvärderingen reflekterar de runt sin arbetsprocess och tolkar slöjdföremåls uttryck. Förmågan att formge och framställa föremål bedöms under arbetets gång, i vad som framkommer i elevernas utvärdering och i själva slöjdföremålet. De olika frågorna i planeringen och utvärderingen är tänkta att underlätta bedömningen av förmågor och kunskapskrav. Att använda lärandematriserna framtagna för de ovan nämnda hjälper också bedömningen. I lärandematrisen finns ett exempel på E-nivå: ”Den är gjord i ull för att det är mjukt och det är en hund också.” Det finns två anledningar till det: dels underlättar det för elever som har det tufft med reflektioner, att faktiskt förstå vad som krävs, dels är det inte ovanligt att elever överskattar sin förmåga och tror att de resonerar på A-nivå när de i själva verket ligger på E-nivå. Om de då kan se detta exempel är det lättare för dem att avgöra om de resonerar på en högre nivå än E. Forskning säger till och med att killar generellt i högre grad överskattar sin förmåga, vilket är en utmaning som är bra att vara medveten om och arbeta förebyggande med (Håkansson & Sundberg 2012). För E, C och A krävs av eleven olika nivå av egna formulerade handlingsalternativ. För en A-nivå kräver det i större utsträckning att eleven har gjort en plan och då formulerat flera handlingsalternativ på förhand. Även om detta i de flesta fall är något som eleven har förberett redan vid planeringsstadiet, eftersom det är rimligt att ett väl utfört arbete börjar med en bra planering, behöver det inte vara så i alla lägen. Vissa elever kommer sannolikt att uppvisa en förmåga att formulera handlingsalternativ på en A-nivå under arbetets gång även utan att det går att utläsa i deras planering. När det gäller bedömning av själva slöjdföremålen är det viktigt att också här ge eleverna förklaringar och förtydliganden på hur olika slöjdföremål kan se ut på olika nivå. Här är det också viktigt att förklara och peka på vad med slöjdföremålet som har genererat ett visst betyg så att eleverna kan översätta skillnaden mellan nivåerna till sitt eget slöjdföremål. När uppgiften presenteras eller när ni i planeringen har tänkt jobba med elevexempel är det bra att visa bilder/produkter och prata kring dessa. Här är det förstås olika förklaringar till olika material och tekniker, men om man arbetar med att nåltova ull kan man peka på att om produkten är väl genomarbetad ska den kännas fast, samt att man inte ska kunna se igenom slöjdföremålet när det är färdigt. Om man tovar ihop flera olika delar ska de också sitta ihop ordentligt när det är färdigt. Om eleven använder ståltråd tenderar vissa att vilja limma ihop de olika delarna. Slöjdföremålet blir mer utvecklat när ståltråden är najad med en tunnare tråd, eller när delarna är tvinnade runt varandra eller när delarna krokar i varandra och på så sätt låser ihop sig.

58 tre slöjdprojekt

27-44917-6_SLÖJD_INLAGA_senaste.indd 58

2017-11-29 11:26


Lärandematris Tittskåp jag berättar

berättar hur mitt rum ska se ut och hur färger och möbler passar ihop med min huvudperson.

berättar hur mitt rum ska se ut och ger berättar hur mitt rum ska se ut och ger några olika exempel på hur färger och några olika exempel på hur färger och möbler passar ihop med min huvudperson. möbler passar ihop med min huvudperson.

berättar om vilket material jag ska återanvända.

berättar om vilket material jag ska återanvända och varför.

berättar hur inredningen är anpassad till vad min huvudperson arbetar med eller gör. berättar om vilket material jag ska återanvända och varför.

beskriver

beskriver vad mina möbler ska vara gjorda av och hur de ska tillverkas.

beskriver några olika alternativ till vad mina möbler ska vara gjorda av och hur de ska tillverkas.

beskriver några olika alternativ till vad mina möbler ska vara gjorda av och hur de ska tillverkas.

förklarar varför ett alternativ är bättre än ett annat.

förklarar varför de materialen passar bäst till vad jag vill att det ska likna.

Enkla motiveringar.

Utvecklade motiveringar.

Välutvecklade motiveringar.

berättar om hur jag har jobbat och hur mitt tittskåp blev.

berättar om hur jag har jobbat och hur mitt tittskåp blev.

berättar om hur jag har jobbat och hur mitt tittskåp blev.

berättar om hur tittskåpet skulle kunna bli bättre och

berättar om hur tittskåpet skulle kunna bli bättre och

förklarar varför.

förklarar vad jag skulle förändra om jag skulle göra tittskåpet en gång till.

Enkla omdömen.

Utvecklade omdömen.

Välutvecklade omdömen.

berättar om inredningens symboler, färg, form och material.

berättar om inredningens symboler, färg, form och material.

berättar om inredningens symboler, färg, form och material.

berättar om vem jag tror ska bo i rummet och varför jag tror det.

berättar om vem jag tror ska bo i rummet och ger förslag på olika detaljer som gör att jag tror det.

berättar om vem jag tror ska bo i rummet och ger förslag på olika detaljer som gör att jag tror det.

förklarar Utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets- och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångssätt och ger motiveringar till sina val berättar

förklarar Ger omdömen om sin arbetsinsats och hur den har påverkat slöjdföremålets kvalitet. berättar

ger också förslag på andra symboler, färger, former och möbler som skulle passa rummets huvudperson. Dessutom tolkar eleven slöjdföremåls uttryck och för då resonemang om symboler, färg, form och material. formger och framställer

Enkla resonemang.

Utvecklade resonemang.

Välutvecklade resonemang.

har gjort ett tittskåp med ett innehåll som passar den som bor där.

har gjort ett tittskåp med ett innehåll.

har gjort ett tittskåp med ett innehåll.

Det mesta av innehållet i tittskåpet är välgjort och material och färg visar vem som bor där.

Hela innehållet i tittskåpet är välgjort och material och färg visar vem som bor där.

Sidorna har små glipor. De flesta spikarna sitter lika långt från kanten.

Sidorna har inga eller mycket små glipor. Alla spikarna sitter lika långt från kanten.

På ett utvecklat och relativt väl genomarbetat sätt.

På ett välutvecklat och väl genomarbetat sätt.

Sidorna är spikade så att de sitter ihop.

Eleven kan formge och framställa slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner. I arbetet med några hantverkstekniker kan eleven använda handverktyg, redskap och maskiner.

På ett enkelt och delvis genomarbetat sätt.

tre slöjdprojekt 79

27-44917-6_SLÖJD_INLAGA_senaste.indd 79

2017-11-29 11:27


S5 T1

Arbetsbeskrivning Snickra ett hus av trä Material Hyvlad furu 12 x 95 mm Kryssfaner (plywood) 4 mm Spik till huset: dyckert 40 mm långa Spik till taket: dyckert 20 mm långa

1 Ta en bräda, 12 mm tjock, 95 mm bred. att änden på brädan är rätvinklig 2 Kolla med anslagsvinkel. Annars, mät och såga av 2 cm. av sidorna på huset: 3 Såga två bitar som är 12 cm långa.

en av bitarna på den långa brädan, 4 Lägg använd den som mall så att du får en markering 95 mm från kanten (bredden på biten). vinkelhake och dra ett 5 Använd rätvinkligt streck.

kanten på ditt streck, 6 Från gör ett 45-gradigt kryss.

116 tre slöjdprojekt | 27-44917-6_SLÖJD_INLAGA_senaste.indd 116

Kopieringsunderlag

© 2017 Elin Holm, Ludvig Widén och Natur & Kultur Lärarens guide till slöjd, Lärarhandledning ISBN 978-91-27-44917-6

2017-11-29 11:27


S6 T1

Arbetsbeskrivning Sy ett hus

material Blyertspenna Linjal Mönsterpapper Papperssax Tygsax Tygkrita/textilpenna Vävt tyg

Knappnålar Sytråd Synål Symaskin Vadd Ev. broderinål, broderigarn, textilfärg, pärlor för dekoration.

OBS! Tänk på att du alltid måste fästa tråden när du syr raksöm genom att sy framåt några stygn, backa och sy framåt igen.

1

Rita av mönsterdelarna på mönsterpapper. Lägg till 1 cm sömsmån runt alla mönsterdelar.

2 Klipp ut mönsterdelarna och

nåla fast dem på ditt valda tyg.

120 tre slöjdprojekt | 27-44917-6_SLÖJD_INLAGA_senaste.indd 120

kopieringsUnderlag

© 2017 Elin Holm, Ludvig Widén och Natur & Kultur Lärarens guide till slöjd, Lärarhandledning ISBN 978-91-27-44917-6

2017-11-29 11:27


ÅK 4–6

LÄRARENS GUIDE TILL

LÄRARENS GUIDE TILL PREST ÄR LÄRARHANDLEDNINGAR I DE PRAKTISK-ESTETISKA ÄMNENA I ÅK 4–6. I Lärarens guide till slöjd får du som lärare stöd i hur du kan arbeta med det teoretiska innehållet inom ämnet och koppla detta till de praktiska momenten i din undervisning. Du får ett rikligt bedömningsstöd med tydliga exempel och konkretiserade kunskapskrav. Boken tar även upp hur du kan arbeta formativt i undervisningen och hur du kan flippa din slöjdundervisning. Därefter följer förslag till tre längre slöjprojekt där du kan arbeta material- och teknikövergripande i både textilslöjd och träslöjd. I boken finns kopieringsunderlag med bland annat stödmallar till eleverna. Eleverna har även tillgång till en elevwebb där de kan öva mer på ord och begrepp. Till boken medföljer en lärarwebb där bilder och kopieringsunderlag finns tillgängliga för visning på exempelvis interaktiv skrivtavla. Koden till lärarwebben hittar du på insidan av omslaget.

teori · praktik · bedömning

Elin Holm Elin jobbar på Kunskapsskolan i Norrköping och undervisar i slöjd och bild för åk 6–9. Elin är aretemeriterad förstelärare och arbetar för att driva utvecklingen av slöjd- och bildämnena inom Kunskapsskolan. Ludvig Widén Ludvig jobbar på Kunskapsskolan i Norrköping och undervisar i slöjd och bild för åk 6–9. Ludvig är en erfaren flippare av sina slöjdfilmer. Han driver Youtubekanalen Magister Slöjd.

ISBN 978-91-27-44917-6

9 789127 449176

27-44917-6_SLÖJD_OMSLAG.indd 1,3

elin holm · ludvig widén

2017-11-22 11:10

Profile for Smakprov Media AB

9789127449176  

9789127449176  

Profile for smakprov