Ann Kristin Larsen
Metod helt enkelt EN iNTrODuKTiON TiLL saMH채LLsvETENsKapLig METOD
Förord till den svenska upplagan Som student på universitet och högskola ställs man ofta inför uppgiften att själv undersöka hur saker och ting förhåller sig. Högskoleprogrammens avslutande examensarbete är den mest omfattande uppgiften där forskningsmetodik och vetenskapligt förhållningssätt tillämpas. Boken Metod helt enkelt fungerar som en handbok till enklare forskningsuppgifter och ger en god introduktion till hur exempelvis ett examensarbete kan planeras och genomföras. De flesta högskolekurser har en fastställd litteraturlista och en av lärarna bestämd struktur som består av föreläsningar, seminarier, gruppdiskussioner och liknande. Det som kännetecknar för självständiga forskningsuppgifter på högskolan är emellertid att de är just självständiga, vilket ställer högre krav på studenten. De ska också vara forskningsförberedande och vetenskapliga. Nu ska man inte låta sig förskräckas av ord som forskningsmässigt och vetenskapligt. De förväntningar och krav som kan ställas på ett examensarbete är inte desamma som de som kan ställas på ett vetenskapligt arbete. Skillnaden är tid och resurser. På den begränsade tid en student har till sitt förfogande gäller det först och främst att visa upp att man är förtrogen med ett vetenskapligt sätt att arbeta. Ann Kristin Larsen arbetar som lektor på Høgskolen i Oslo och har erfarenhet av såväl vetenskapligt arbete som undervisning om vetenskapligt arbete. Metod helt enkelt är en bok som på ett förenklande sätt går igenom det vetenskapliga arbetssättets grundförutsättningar. Med hjälp av en konkret forskningsuppgift – hur upplever studenter övergången från att vara student till att vara yrkesarbetande – åskådliggör hon det man kan kalla vetenskapens generella drag. Processen från den kanske trevande starten till resultat och rapportering av undersökningen presenteras och diskuteras. 3
Innehåll Förord till den svenska upplagan Författarens förord
4
del i Forskningsmetoder och forskningsprocesser
9
Kapitel 1 Om samhällsvetenskaplig forskning
11
Forskning kontra kunskap i allmänhet Är våra forskningsresultat sanna? Säger våra resultat något som gäller för alla? Tendenser och nyanser Jag själv och samhället omkring mig Forskning och etik Olika forskningstraditioner Objektivitet och subjektivitet
11 11 12 12 13 13 14 15
Kapitel 2 Om samhällsvetenskaplig metod
3
17
Vad är metod? 17 Vad är samhällsvetenskaplig metod? 17 Faser i forskningsprocessen 18 Forskningens utgångspunkt: problemformuleringen 19 Val av metod: två huvudtyper 21 Kvalitativa och kvantitativa data 22 Kvalitativa och kvantitativa metoder 22 Fördelar och nackdelar med de två huvudmetoderna 25 Metodtriangulering 28 5
metod helt enkelt
del ii Kvantitativa metoder
31
Kapitel 3 Fas 1: Problemformulering
33
Teoretiska och operationella definitioner
Kapitel 4 Fas 2: Val av enheter och variabler Vad är enheter, variabler och värden? Val av enheter Val av variabler
Kapitel 5 Fas 3: Datainsamling
34 37 37 37 40 45
Datakällor 45 Strukturerade intervjuer 46 Standardiserade intervjuer 46 Enkäter 47
Kapitel 6 Fas 4: Bearbetning av data
53
Bortfall och svarsprocent 53 Klassifikationstabell 53 Kodning och datamatriser 55
Kapitel 7 Fas 5: Analys av data Univariat analys Bivariat analys Trivariat analys
Kapitel 8 Fas 6: Tolkning av resultaten Möjliga felkällor
6
59 59 63 66 69 71
Innehåll
del iii Kvalitativa metoder
73
Kapitel 9 Fas 1: Problemformulering
75
Kapitel 10 Fas 2: Val av enheter och variabler
77
Icke-sannolikhetsurval 77 Urval av variabler 80 Validitet och reliabilitet 80
Kapitel 11 Fas 3: Datainsamling Den kvalitativa intervjun Observation som metod Användning av text och dokument
Kapitel 12 Fas 4: Bearbetning av data
83 83 89 95 97
Matris som hjälpmedel 97 Datareduktion 98 Registreringsmetoder 98
Kapitel 13 Fas 5: Analys av insamlat material
101
Innehållsanalys 101 Berättelseanalys 102 Diskursanalys 102 Konversationsanalys 103 Meningsanalys – arbetsgång 103 Delanalys 104
Kapitel 14 Fas 6: Tolkning av insamlat material Möjliga felkällor
107 108
7
metod helt enkelt
del iv Uppsatsen
111
Kapitel 15 Fas 7: Uppsatsskrivning
113
Innehållsmässiga krav Rapportens form Litteraturhänvisningar i texten Vad betyder ”att diskutera”? Diverse skrivtips
Litteraturlista Index
8
113 114 120 123 124 125 127
Del I forskningsmetoder och forskningsprocesser
Kapitel 1 Om samhällsvetenskaplig forskning Vad går egentligen forskning ut på? Vad skiljer forskning från kunskap i allmänhet? Är all forskning sann? Det är frågor som vi ska studera närmare i det här kapitlet.
Forskning kontra kunskap i allmänhet Vad skiljer forskningsbaserad kunskap från kunskap i allmänhet? Emellanåt läser vi om forskningsresultat i tidningar eller i facklitteratur och tänker: ”Varför har man lagt ned så mycket pengar på att ta reda på detta? Är det inte något som alla redan vet?” Ibland kan det stämma, men vi kan inte lita på att denna förmodade allmänkunskap överensstämmer med verkligheten. Kanske har det uppstått vissa myter? Kanske har vissa saker ändrat sig? Eftersom risken finns kan vi inte använda denna kunskap som underlag för att till exempel sätta igång nya åtgärder eller förändringar. Vi kan inte veta säkert om det vi tror verkligen stämmer. Vi behöver forskningsbaserad kunskap för att förstå och förklara och för att eventuellt utveckla och förändra. Vi kan inte grunda oss på antaganden, föreställningar, myter och personliga erfarenheter.
Är våra forskningsresultat sanna? Forskning ger oss kunskap som vi kan lita på, om den är genomförd på ett seriöst och reproducerbart sätt. Ändå måste man ta hänsyn till den osäkerhet som är förknippad med forskning. Det finns alltid en viss felmarginal när forskningsresultat presenteras i siffror. Vid olika 11
Del I forskningsmetoder och forskningsprocesser typer av forskningsprojekt, till exempel vid resultat som man fått genom intervjuer och observationer, måste man också ta hänsyn till att det kan finnas en viss osäkerhet. Kanske skulle en annan forskare ha kommit fram till andra resultat? Kanske skulle resultaten ha blivit annorlunda om de inhämtats några veckor senare? Här kan tillfälligheter ha påverkat.
Säger våra resultat något som gäller för alla? När man hittar olika samband i forskningen, måste man förstå att det rör sig om tendenser. Resultaten gäller inte för alla. Då och då utbrister någon: ”Nej, det stämmer inte. Så är det inte i vår familj.” Men forskningen visar inte hur ”alla” har det, den försöker hitta tendenser. Det kommer alltid att finnas undantag från hur ”de flesta” har det. När man påstår att kvinnor uträttar mer hushållsarbete än män, är detta riktigt, även om det inte gäller för alla heterosexuella par. Det är alltså av intresse att hitta tendenser som gäller för det stora flertalet.
Tendenser och nyanser Även om forskningen ofta sysslar med att finna det genomsnittliga, att upptäcka tendenser, vill man också kunna urskilja nyanser. Ofta läser man artiklar i tidningar som ger intrycket att det skrivna gäller för alla, även om det inte är på det viset. Man kan t.ex. få intrycket att alla kvinnor föder sitt första barn efter fyllda 30 för att rubriken på en artikel lyder: ”Kvinnor väntar med barnafödandet. Föder sitt första barn när de är över 30 år.” När man läser vidare står det att den genomsnittliga åldern för förstföderskor är 30,7 år och intrycket är fortfarande att detta gäller alla. Men det stämmer inte. Det är en genomsnittssiffra. Det innebär att vissa är äldre och andra är yngre. Det förhåller sig så att det först och främst är kvinnor med högre utbildning som väntar med barnafödande, andra kvinnor får barn många år tidigare. Detta är viktig information som ger oss en mer nyanserad bild av kvinnor och deras ålder vid första barnets födelse. 12
1 Om samhällsvetenskaplig forskning
Jag själv och samhället omkring mig Vi drar gärna slutsatser utifrån oss själva och våra egna liv. Till exempel hävdar somliga att vi har ett jämställt samhälle, eftersom de själva upplever sin tillvaro som jämställd. Ännu lättare blir det att dra denna slutsats om man observerar att ens vänner också lever i jämställda förhållanden. Det grundar man kanske på att de delar på hushållsarbete och barnomsorg. Men är det verkligen likadant för andra bara för att man själva upplever samhället på ett visst sätt? Kan man generalisera hela befolkningen utifrån sig själv och sina närmaste? Nej, det kan man förstås inte. Man måste bortom det privata och personliga när man ska studera samhället.
Forskning och etik Det kommer alltid att uppstå etiska dilemman i all forskning, och var och en som genomför ett forskningsprojekt måste ta ställning till etiska principer. Dessa problem uppstår i olika faser i processen (Halvorsen 2003): • vid val av ämne och frågeställning • vid datainsamlingen • vid användning och förmedling av forskningsresultaten. Det kan hända att man väljer ett ämne eller en frågeställning som många uppfattar som oetisk. Kanske kommer personer som deltar i undersökningen att känna sig illa berörda? Blir man som forskare partisk om man väljer den aktuella frågeställningen? Kommer vissa personer att skildras på ett olyckligt sätt? Själva datainsamlingen kan också innebära många etiska dilemman. Här följer några exempel på frågor man kan ställa sig: Deltar alla i undersökningen av fri vilja? Är det rätt att göra dolda observationer? Är det rätt att inte ge informanterna (de som svarar på en enkät eller blir intervjuade) all information om undersökningen? Är det rätt att ställa vissa privata eller intima frågor? Det kan hända att man måste 13
Del I forskningsmetoder och forskningsprocesser justera uppläggningen av undersökningen om svaret är nej på dessa frågor. När det gäller användningen och förmedlingen av forskningsresultaten är anonymitet för informanterna i de allra flesta fall synnerligen viktigt. Om det inte är möjligt att säkerställa den, måste man noga tänka över om resultaten kan offentliggöras. Ett annat svårare dilemma är om man har ett visst mål med det man publicerar. Försöker man främja sin egen åsikt eller sina intressen är forskningen inte objektiv. Detta är de allra flesta fall ytterst olyckligt. Vetenskapsrådet har i skriften Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning angivit normer för vad som anses vara ett gott forskningsetiskt förhållningssätt. De viktigaste principerna är: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Olika forskningstraditioner Om man frågar olika människor om deras syn på forskning, får man säkert många olika svar. Enkelt uttryckt handlar forskning om att tillägna sig ny kunskap och om att använda systematiska metoder för att inhämta kunskapen. Vi måste dock följa vissa vetenskapliga regler för att utveckla denna kunskap. Forskning är ju något som hör vetenskapen till. Dessa regler varierar för olika vetenskaper, och inom olika traditioner och riktningar inom varje vetenskap. Exempelvis är det skillnad på hur forskningen bedrivs inom naturvetenskap och inom samhällsvetenskap. Ändå är det så att inte all samhällsvetenskaplig forskning sker enligt samma forskningsregler. Slutsatsen blir att det finns flera sätt att bedriva samhällsvetenskaplig forskning på.
14
1 Om samhällsvetenskaplig forskning
Objektivitet och subjektivitet Vikten av att vara objektiv, dvs. saklig och fri från personliga värderingar, varierar beroende på traditioner och metoder. Det finns också olika syn på i vilken grad det är möjligt att vara objektiv. Det är viktigt att tänka på att bakom all forskning finns människor med skilda erfarenheter, värderingar och attityder och annat som hör det subjektiva till. Det är svårt att lägga sådant helt åt sidan när man forskar. Erfarenheter och värderingar har betydelse för vilket angreppssätt man väljer, hur man formulerar sina frågeställningar, och det kommer också att i viss utsträckning påverka hur man tolkar svaren. Det är alltså omöjligt att vara helt objektiv när man sysslar med forskning. Objektivitet är ändå bra som ideal, även om det är ouppnåeligt.
15
Kapitel 2 Om samhällsvetenskaplig metod I detta kapitel ska vi titta närmare på vad metod är, hur en forskningsprocess kan se ut, vad en problemformulering är och skillnaden mellan kvantitativa och kvalitativa metoder. Det är nödvändigt att känna till olika metoder och vad det innebär att använda respektive metod. Valet av metod får stor betydelse för datainsamlingsprocessen och de resultat man kommer fram till. Man måste därför ta sig tid att tänka igenom vad vi vill uppnå med undersökningen. Alltför dålig metodkunskap kan leda till att kvaliteten på undersökningen blir dålig och att den i värsta fall blir oanvändbar.
Vad är metod? När man genomför en undersökning eller ett forskningsprojekt måste man använda sig av något slags metod. Metoden kan betraktas som ett verktyg eller redskap. Ett sådant redskap är tillvägagångssättet man använder för att få svar på frågor och få ny kunskap inom ett område. Metoderna handlar om hur man hämtar in, organiserar och tolkar information.
Vad är samhällsvetenskaplig metod? Samhällsvetenskap är ett samlingsnamn för flera ämnesdiscipliner, bland andra sociologi, psykologi, pedagogik, organisationsvetenskap, statsvetenskap, socialt arbete, sjuk- och hälsovård och ekonomi. Det
17
Del I forskningsmetoder och forskningsprocesser gemensamma för dessa discipliner är att de handlar om människor och samhälle. Viktiga begrepp är handling, struktur, mönster, relationer, organisation och institutioner. Många av ämnesdisciplinerna är tvärfackliga. Sjuk- och hälsovård består till exempel av både medicin och samhällsvetenskap. Inom sociologin hittar vi riktningar som handlar om organisationsvetenskap medan andra har inslag från socialpsykologin. De olika disciplinerna har delvis olika traditioner när det gäller hur man hämtar in, organiserar och tolkar information. De olika ämnena har dessutom ofta olika typer av frågeställningar. Skillnaderna handlar bland annat om hur konkreta och avgränsade de är, om de ställer upp hypoteser som ska testas, eller om de har som mål att generalisera eller inte.
Faser i forskningsprocessen Man brukar dela in forskningsprocessen i olika faser. Det är inte alltid faserna följer en bestämd ordning. När man till exempel använder kvalitativa metoder arbetar man ofta samtidigt med flera av faserna. Det är ett systematiskt sätt att arbeta på, och många har god hjälp av att följa en sådan struktur. Fasindelningen ser ut så här: 1 Problemformulering 2 Val av metod 3 Val av enheter och variabler 4 Datainsamling 5 Bearbetning data 6 Analys av data 7 Tolkning av resultaten 8 Utarbetande av uppsats, rapport etc. Fas 1, val av problemformulering, tar vi upp först. Längre fram i boken kommer vi tillbaka till denna fas, först utifrån kvantitativa metoder och därefter utifrån kvalitativa metoder.
18
2 Om samhällsvetenskaplig metod
Forskningens utgångspunkt: problemformuleringen Problemformuleringen1 är utgångspunkten för forskningsprocessen och den ska ange vilka fenomen som ska undersökas, vilka egenskaper hos dessa fenomen man önskar belysa, och den ska besvara frågeställningen om arbetet har en specificerad sådan. En problemformulering utgör också en avgränsning och konkretisering av området för undersökningen. Det måste alltid finnas en problemformulering för att det ska vara möjligt att göra en undersökning. Innan man bestämmer sig för en sådan avgränsning är det viktigt att man har satt sig in ordentligt i ämnet. Det första som man bör göra är därför att skaffa litteratur som behandlar ämnesområdet och sätta sig in i det aktuella forskningsläget. På grundval av den kunskap som man då får kan man formulera en frågeställning som det går att arbeta vidare med. Många som lagt ned för lite tid på själva problemformuleringen har upplevt att den av olika orsaker inte fungerat i praktiken. Det är alltså viktigt att lägga ned mycket tid på att utarbeta en bra problemformulering, men man måste också bemöda sig om att komma vidare i projektet. Vissa arbetar utifrån mycket konkreta och avgränsade problemformuleringar medan andra väljer löst formulerade. Generellt kan man säga att det är enklare att arbeta med ett projekt som har en klart formulerad problemformulering. Om inte annat så är det tidsbesparande. Man bör alltså vara försiktig med att använda för vittgående problemformuleringar. Många har kanske upplevt att de har samlat in information som egentligen inte ger svar på frågeställningen. Det är givetvis problematiskt, för då kan man ju inte använda den informationen som underlag för att diskutera sin frågeställning. Det kan vara bra att ha den nedskrivna frågeställningen till hands under tiden man arbetar med undersökningen. På så vis kan man hela tiden bevaka att man håller sig 1
I den svenska upplagan används termen problemformulering. Den kan sägas vara en sammanslagning av begreppen syfte och frågeställning.
19
Del I forskningsmetoder och forskningsprocesser till det man ska skriva om. Det gäller särskilt när man utarbetar intervjuguide och frågeformulär. Då undviker man problemet med att data inte står i överensstämmelse med frågeställningen. Om detta ändå händer kan man välja att justera frågeställningen så att den stämmer överens med de data man har. Det kan också vara klokt att justera problemformuleringen under processens gång. Man tillägnar sig ofta mer kunskap om ämnet efter hand och inser då att det är nödvändigt att göra modifikationer för att undersökningen ska bli bra. Det vanligaste är nog att problemformuleringen utmynnar i konkreta frågor – frågeställningen – speciellt vid kvantitativa undersökningar. Här tänker vi oss en fråga om faktiska förhållanden som undersökningen tar sikte på att besvara. Detta är det vanligaste sättet att formulera frågeställningar på, och för många det enklaste. Genom att försöka finna svar på en fråga vet vi precis vad vi vill uppnå, och det är lättare att hålla den röda tråden genom hela forskningsprocessen. Det är också lättare att avgränsa genom att ställa konkreta frågor. Ett tips är att använda frågeord som vad, hur, varför, på vilka sätt osv, som ger mer spänning och spelrum än frågor som kan besvaras med ett ja eller nej. Det blir också enklare när det är dags att diskutera den inhämtade informationen. Ett annat sätt att utforma problemformuleringen är att göra en beskrivning av vad man önskar belysa. Om man inte är helt säker på vad man letar efter, kan man välja att formulera en bred frågeställning utan konkreta frågor och i stället ange undersökningens syfte. Detta är vanligt när det inte finns så mycket forskning tidigare inom ämnet, eller när området är så komplext att det är svårt att göra en klar avgränsning. Frågeställningen kan följas av en hypotes som är ett påstående om faktiska förhållanden som undersökningen ska bekräfta eller förkasta. Oftast har man vissa antaganden om faktiska förhållanden, och vill ta reda på om dessa antaganden är riktiga. I det konkreta arbetet har man alltid en hypotes och det är bra om man gör den tydlig både för sig själv och för läsaren.
20
2 Om samhällsvetenskaplig metod
Exempel på problemformulering Jag funderar på att göra en undersökning kring upplevelser och erfarenheter vid övergång/omställning från högskola till arbetsliv. Det är alltså ämnet för min forskningsidé. Med utgångspunkt i denna ska jag försöka göra en problemformulering som jag kan arbeta efter. Innan jag bestämmer mig för hur jag vill formulera mitt forskningsproblem, försöker jag tänka på hur detta kan se ut i de olika alternativ vi diskuterade ovan: Syfte Syftet med denna undersökning är att studera hur högskoleutbildade upplever att börja arbeta sedan de avslutat sina studier. Frågeställning Hur upplever nyutexaminerade sin omställning från högskola till arbetsliv? Hypotes De flesta nyutexaminerade upplever sin omställning från högskola till arbetsliv som ett chockartat möte med verkligheten.
Innan man går vidare i processen är det alltid nödvändigt att noggrant klargöra vad som omfattas av frågeställningen. Genom ett sådant klargörande blir man medveten om vad man ska göra, och genom att noggrant skriva om detta även i rapporten kommer läsaren att få en bättre insikt i vad undersökningen går ut på. Detta fungerar också som en avgränsning.
Val av metod: två huvudtyper Det är vanligt att skilja mellan två huvudtyper av metoder. När man ska göra en undersökning, måste man tänka igenom vad man vill uppnå med undersökningen och välja metod därefter. Vi ska nu studera vad som skiljer kvalitativa och kvantitativa metoder, och för- och nackdelarna med respektive angreppssätt.
21
Kapitel 5 Fas 3: Datainsamling Datainsamlingen är en synnerligen central fas i undersökningsprocessen. Det handlar nu om att få tag i den information man söker så att man får in ett relevant material som utgör grunden för det analytiska arbetet. Det är det arbetet som omvandlar information till kunskap som i sin tur gör det möjligt att besvara frågeställningen. Denna konkreta information kallas empiriska data. Sådana data kan vi samla in från olika källor.
Datakällor Man brukar skilja mellan primärdata och sekundärdata. Primärdata är nya data som forskaren själv samlar in med olika metoder. Sekundärdata är först och främst forskningsdata, dvs. data från undersökningar som andra har gjort. Dessa är tillgängliga i böcker, rapporter, avhandlingar osv. Dessutom finns forskningsdata vid statistiska centralbyrån, Kungliga biblioteket m.fl. institutioner. Andra typer av sekundärdata är det som kallas folkbokföringsdata som man finner i olika offentliga register. Det kan röra sig om kyrkböcker, folkbokföringsregister, straffregister osv. Somliga använder sig av så kallade processdata, t.ex. tidningsuppgifter, riksdagsdebatter och tv-program. Det är data som uppstår löpande i samhället (Halvorsen 2003). Forskare har t.ex. studerat barn och reklam, könsroller i medier, användning av härskartekniker i tv-debatter. Även om man baserar sitt projekt på primärdata är det viktigt att ha med tidigare forskning inom det fält man studerar. Man kan också vilja göra en ny undersökning över något som redan har gjorts för att 45
Del II Kvantitativa metoder se hur saker och ting har ändrat sig. Man bör då givetvis jämföra sina resultat med de andra forskarnas. Samtidigt bör man bedöma validiteten och reliabiliteten hos de gjorda undersökningarna, dvs. studera dem kritiskt. Tidigare forskning på området kan vara en hjälp när man sedan ska tolka de egna resultaten. Vi ska nu se på hur man kan samla in primärdata. I detta avsnitt berör vi några vanliga kvantitativa metoder och återkommer till några kvalitativa metoder i kapitel 11. Kvantitativa insamlingsmetoder förutsätter att frågeställningen är ordentligt preciserad och väl genomarbetad. Detta är nödvändigt om man ska kunna ställa bra frågor. De vanligaste kvantitativa metoderna är strukturerade eller standardiserade intervjuer och enkäter i form av frågeformulär.
Strukturerade intervjuer Det är kanske lätt att tro att intervju är en form av kvalitativ metod, men det beror på vad för slags intervju det är. Vid en strukturerad intervju är alla frågor bestämda i förväg, de kommer i en bestämd ordningsföljd och alla får samma frågor. Det finns också färdiga svarsalternativ som bara ska kryssas i. Frågorna läses upp antingen vid ett personligt möte eller per telefon. Sådana intervjuer betraktas som en kvantitativ metod eftersom de är strukturerade, ett större antal personer ofta ingår, resultatet uttrycks i siffror och eftersom forskaren generaliserar utifrån resultaten. Typiska exempel på sådana undersökningar är marknadsanalyser där intervjuare ringer hem till personer och ställer frågor om konsumtion och kunskap om produkter osv.
Standardiserade intervjuer Dessa intervjuer liknar de strukturerade med undantag av att det inte finns fasta svarskategorier. Här kan personerna som intervjuas själva formulera sina svar. Läs mer om intervjuer i kapitel 11. 46
5 Fas 3: Datainsamling
Enkäter I enkätundersökningar läser respondenterna (personerna som fyller i formuläret) själva frågorna och noterar sina svar på frågeformuläret. Vid brevenkäter skickas frågeformuläret med post, och det returneras också i regel med post. Man bör lägga med ett färdigfrankerat svarskuvert, vilket ökar möjligheten att få det tillbaka. Enkäter sänds också ofta som e-post. Sådana enkäter är tidsbesparande, men det kan vara svårt att få formulären i retur. Man bör överväga om man ska locka med vinster eller en premie om respondenten returnerar formuläret, vilket nog kan vara en morot för många att delta. Vid gruppenkäter delas frågeformulär ut till en grupp individer medan forskaren är på plats, och forskaren samlar in enkätformulären efteråt. Det ökar chanserna att få hög svarsprocent, men det tar också mer tid.
Att ställa frågor i enkäter Man måste bestämma hur svaren ska registreras, om de ska vara öppna eller slutna. Är frågorna öppna betyder det att respondenterna får svara hur de vill. Om däremot frågorna är slutna är svarsalternativen givna på förhand. Då gäller det bara att kryssa för det svar som väljs. Det finns för- och nackdelar med bägge sätten. En viktig fördel med öppna svar är att man får möjlighet att upptäcka okunskap och missförstånd. Man kan ofta ur svaret läsa ut om respondenten till exempel har förstått frågan. En annan viktig fördel är att man inte påverkar respondenten att ge bestämda svar, vilket är fallet när svarsalterntiven är givna. Å andra sidan finns det absolut många fördelar med slutna svarskategorier. Det kan till exempel hända att vissa av frågorna är lite svåra att förstå. Då kan svarsalternativen göra frågan lättare att begripa. Slutna svarsalternativ underlättar dessutom intervjuarens arbete och kodning av svaren. Svarsalternativ är få och det gör det lättare att jämföra svar från olika respondenter i och med att de är likadant formulerade. Det krävs större motivation från respondentens sida att besvara 47
Del II Kvantitativa metoder öppna frågor än slutna. Det kräver trots allt mer att formulera ett svar än att sätta kryss för det alternativ som passar bäst. Å andra sidan leder slutna frågor in respondenten i en bestämd tankebana, något som kan ge ett felaktigt intryck. Det är därför en fördel att kombinera öppna och slutna frågor i ett frågeformulär. På så vis uppvägs nackdelarna med de båda frågetyperna. Emellertid är det mycket arbetskrävande att senare behandla sådana svar. Man bör därför begränsa användning av öppna frågor så att det blir hanterbart. Många föredrar slutna frågor med möjlighet att dessutom svara med egna ord under. Detta är möjligt om inte urvalet är så stort. Man måste också tänka på att alla svarsalternativ finns med. Det får inte förekomma att en respondent inte svarar för att det inte finns något passande svarsalternativ. Om man ställer frågor om människors åsikter bör även svarsalternativet ”vet inte” finnas med. Om vi till exempel frågar hur man tänker rösta i nästa val, är det viktigt att denna kategori finns med. Ibland kan också alternativet ”annat” behövas. Ett sådant exempel är frågan: Vad anser du är det viktigaste området för politikerna att satsa pengar på? Svarsalternativen är: äldreomsorg, barnomsorg, vägar, miljöskydd. Här kan de ju finnas personer som tycker att helt andra områden är viktiga och därför behövs kategorin ”annat”. Om inte detta alternativ finns med påverkas svarsfördelningen eftersom den svarande tvingas att svara (kryssa för något som han eller hon egentligen inte anser) eller avstår från att svara. Som sagt kan det vara klokt att ge utrymme för svarspersonen att förklara, fördjupa eller lägga till. Det ger bättre information och kan reda ut missförstånd. Om man har fasta svarsalternativ innebär detta mindre merarbete med databearbetningen och att man lättare kan jämföra svaren. Det är svårt att jämföra svar som olika personer själva har formulerat, eftersom svaren kan vara så olika. Många öppna frågor till ett stort antal människor gör att efterbearbetningen blir väldigt arbetskrävande. För att få fram ett bra och nyanserat formulär är det en god idé att genomföra några informella intervjuer. Med underlag från samtalen/ intervjuerna har man en bättre uppfattning om vad man bör fråga om.
48
5 Fas 3: Datainsamling Det är också viktigt att prova ut formuläret genom ett pilottest, dvs. man testar formuläret på några få personer innan den egentliga datainsamlingen startar. På detta sätt får man en möjlighet att justera formuläret innan det skickas ut till alla. Några goda råd beträffande utformning av frågeformulär (baserade delvis på Hellevik 2002, Halvorsen 2003): • Tänk igenom längden på frågeformuläret. Ofta blir formulär alltför långa, det ställs för många frågor som man tycker kan vara trevliga att ha med. Det gör att man får med många frågor som egentligen inte belyser frågeställningen. Det är klokt att för varje fråga tänka: Bidrar denna fråga till att besvara min frågeställning? Om svaret är nej bör den tas bort. För långa formulär kan leda till att en del svarspersoner inte orkar lägga ned tid på att svara på alla frågor. Å andra sidan är det ofta en bra idé att ta med flera operationaliseringar av centrala teoretiska begrepp i frågeställningen för att säkerställa god validitet (se avsnittet ”Teoretiska och operationella definitioner” i kapitel 3). • Frågeformuläret ska vara självförklarande. Layouten är viktig. Ge ordentligt med utrymme för svaren. Det är också viktigt att följebrevet är utformat så att svarspersonen blir motiverad att svara. Det är vanligt att man skickar med ett frankerat svarskuvert. • Formulera precisa frågor och svarsalternativ som inte kan missförstås. • Använd enkel satsbyggnad så att frågorna är lätta att läsa och förstå. • Undvik ledande frågor (lägg inte svaren i munnen på respondenten). Ett exempel: ”Bortsett från vid våldtäkt, när anser du att abort ska vara tillåtet?” Undantag är när man vill kartlägga attityder genom att respondenten ska hålla med om eller inte hålla med om bestämda påståenden. T.ex. attityder till arbete: ”Jag tycker det är bra att anlita svart arbetskraft.” • Undvik abstrakta begrepp, fackuttryck och främmande ord. Om sådana ord inte går att undvika, så måste de förklaras.
49
Del II Kvantitativa metoder • Undvik oklara frågor av typen ”Hur många …?”, ”Hur länge …?”, ”Hur ofta …”. T.ex. ”Hur ofta äter du fisk?” Precisera hellre till ”hur många gånger åt du fisk förra månaden?” • Använd gärna exempel som illustrerar vad frågan handlar om. • Följden på frågorna kan påverka svarsfördelningen. Särskilt om det är många frågor kan respondenten bli uttröttad. Ordningsföljden bör verka logisk, inte förvirrande eller irriterande. Börja med lätta frågor, och placera mer känsliga frågor mitt i frågeformuläret. Uppvärmningsfrågor som t.ex. kön, ålder, civilstånd kan komma först. Exempel på en känslig fråga är attityden till otrohet. Om man har väldigt många bakgrundsfrågor kan också detta verka tröttande, och då kan man välja att sprida ut dem. • Lägg in kontrollfrågor som visar hur konsekvent respondenten är i sina svar. Det kan man göra genom att ställa samma fråga på olika sätt och sedan kontrollerar om svaren stämmer överens. Detta gäller speciellt vid påståenden. • Be inte människor försöka minnas händelser som skett för länge sedan. • Om respondenterna är en sammansatt grupp, där inte alla ska svara på allt, blir det aktuellt med filtrerande frågor. Dessa dirigerar respondenterna till nya frågor beroende på vad de svarade på tidigare frågor. Ett exempel: ”Hade du någon yrkespraktik innan du började med utbildningen? Ja/nej. Om ja, vilket typ av praktik hade du?” • Ställ gärna frågor som ställts i andra undersökningar. Då kan man jämföra svaren.
50
Kapitel 9 Fas 1: Problemformulering Vi har tidigare sett att frågeställningen kan uttryckas på olika sätt. Kvalitativa undersökningar har ofta vagare frågeställningar än kvantitativa undersökningar, men man kan också använda klart formulerade frågor inom kvalitativ forskning. Ofta beror valet av tillvägagångssätt på hur mycket som tidigare gjorts inom det aktuella forskningsområdet och om man vet vad man vill få ut av undersökningen.
Frågeställning Den frågeställning jag tog fram i avsnittet om kvantitativa metoder lämpar sig också som utgångspunkt för en kvalitativ undersökning. Den formulerades så här: Hur upplever nyutexaminerade sin omställning från högskola till arbetsliv? Som vi ser är den inte så tydligt avgränsad. Det finns utrymme för ett brett angreppssätt. Vidare kom jag fram till att det var särskilt tre omständigheter jag ville belysa närmare: • De förväntningar på den kommande yrkesutövningen som förmedlas genom utbildningen. • Internutbildning och mottagande på arbetsplatsen. • Hur omställningen mellan olika arbetsförhållanden upplevs. Dessa konkretiseringar kan jag också använda i en kvalitativ undersökning.
75
Del III Kvalitativa metoder
detta kapitel har handlat om • vad man ska tänka på när man väljer frågeställningar i kvalitativa undersökningar.
övningsuppgift • Utgå från samma frågeställning du använde i övningsuppgiften för de kvantitativa undersökningarna och se om den går att använda även i en kvalitativ undersökning. Om det inte är möjligt, försök då skriva om den till en frågeformulering som passar bättre. Försök också att formulera den som en temabeskrivning. Om du har valt en frågeställning som inte alls passar för en kvalitativ metod kan du välja en helt annan frågeställning.
76
Metod helt enkelt En introduktion till samhällsvetenskaplig metod Ann Kristin Larsen Det finns viktiga skillnader mellan forskningsbaserad kunskap och allmänt vetan de. Vi kan inte säkert veta att det vi tror verkligen stämmer. Våra beslut kan inte grundas på antaganden, föreställningar, myter eller personliga erfarenheter. För att förstå och förklara det som sker i vår omvärld och för att utveckla och för ändra behöver vi forskningsbaserad kunskap. fungerar som en handbok till grundläggande forsknings uppgifter genom att steg för steg belysa hur man kan arbeta med en samhälls vetenskaplig undersökning. Boken ger en introduktion till hur exempelvis ett examensarbete kan planeras och genomföras, samt hur man kan disponera och skriva en uppsats.
METOD HELT ENKELT
Ann Kristin Larsen är sociolog och arbetar som lektor på lärarutbildningen vid Högskolan i Oslo Översättning: Bo och Ethel Kärnekull Fackgranskning: Nils Andersson, Malmö högskola