9789198024753 by Smakprov Media AB

SAMHร LLS-

KUNSKAP 1B Johan Eriksson,

Peggy Thornstrรถm & Jenny Kesselfors

SAMHÄLLSKUNSKAP 1B JOHAN ERIKSSON, PEGGY THORNSTRÖM & JENNY KESSELFORS NA FÖRLAG

Utgiven av NA Förlag AB, Lund www.naforlag.se © NA förlag AB Produktion: NA Förlag AB Redaktör: Johan Eriksson Grafisk form & layout: Kolossal.se Fotografier från Matton, Johnér, IBL Bildbyrå. ISBN: 978-91-980247-5-3 Tryck: OZGraf, Polen 2015 Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk är förbjuden.

1. VETENSKAP

2. INDIVID OCH GRUPP

3. INFORMATIONS SAMHÄLLET 4. DEMOKRATI

5. POLITIK

124

6. SÅ STYRS SVERIGE

156

7. EUROPEISKA UNIONEN 8. GLOBALA SAMHÄLLET

192

216

9. SAMHÄLLSEKONOMI 10. PRIVATEKONOMI 11. RÄTTSSTATEN REFERENSLISTA GRAFIK OCH TABELLER SAKREGISTER

250

290

322

346

350

354

ODJUR, GUD ELLER MÄNNISKA? Redan för drygt 2300 år sedan konstaterade den grekiske filosofen Aristoteles att: ”Den som helt och hållet kan stå utanför samhället är antingen ett odjur eller en Gud.” Du som läser dessa inledande rader är förhopp ningsvis inget odjur. Du är sannolikt inte heller någon Gud. Du är förmodligen en ganska vanlig människa, som lever tillsammans med mig och miljontals andra människor på jorden. Vi lever i olika typer av sam hällen och gemenskaper: från familjen, kompisarna, klassen, via kommunen, nationen, den Europeiska unionen och hela vägen upp till det världsomspän nande, globala samhället. I alla dessa sammanhang – från det lilla till det stora – måste vi klara av att samarbeta, utvecklas och lösa konflikter tillsammans med andra människor.

Förord

Med andra ord: ingen av oss kommer undan samhäl let! Det betyder samtidigt att alla människor har nytta av vissa samhällskunskaper. Samhällskunskap handlar om väldigt grundläggande frågor, som de flesta människor har åsikter om. Några exempel: • Är det rättvist att vissa människor är mycket rikare än andra? Vad betyder egentligen ”rättvisa”? • Vilka människor har makten i samhället – och är det verkligen rätt personer? • Går det att fatta beslut som inte alla håller med om, men som ändå känns okej att följa? • Hur ska vi hantera personer som vägrar att följa samhällets gemensamma regler? • Är det någonsin rätt att straffa eller döda andra människor? Samhällskunskap handlar ytterst om liv och död, om kärlek, frihet, rättvisa, krig och fred. Det är ämnen som de flesta människor är intresserade av och som vi gärna diskuterar med andra. Därför är samhällskun skap ett ämne som till stor del bygger på aktivitet, och livliga diskussioner.

SÅ KAN NI ANVÄNDA BOKEN Genom boken får ni kunskaper som täcker Skolverkets kunskapskrav inom gymnasiekursen samhällskunskap 1b. Bokens 11 kapitel är fristående och kan läsas i valfri ordning. Förutom rena fakta kunskaper innehåller boken många möjligheter till reflekterande frågor och förslag på diskussionsäm nen, som förhoppningsvis bidrar till aktiviteten i klassrummet. Samhällskunskap handlar många gånger om ganska komplicerade samband och relationer mellan olika aktörer, som lättast kan förstås genom att både läsa och se sammanfattande bilder. Därför innehåller boken ett stort antal grafiska modeller, som kan ge er en snabb översikt av centrala ämnesområden. En förteckning av bokens grafiska modeller finner ni på sid. 350 . De faktakunskaper som presenteras i boken knyts ihop och sammanfattas i slutet av varje kapitel med hjälp av kontrollfrågor och nyckelord, som med fördel kan användas för instudering. Dessutom finns alltid två eller tre större ”uppdrag” i slutet av varje kapitel. Dessa uppdrag ställer lite större krav på självständigt arbete och analysförmåga, och ger er möjlighet att pröva på samhällsveten skaplig forskning på egen hand. De olika uppdragen använder sig av vissa grundläggande metoder för den samhällsvetenskapliga forskningen som presenteras i bokens inledande kapitel, som heter ”Vetenskap”. Johan Eriksson, huvudförfattare och redaktör

Förord

Kapitel tre

Informations

samhället

INLEDNING

INFORMATIONSSAMHÄLLET

Data, information och kunskap

Kommunikationsprocessen

KOMMUNIKATION OCH PÅVERKAN

Kommunikationsprocessen

Olika typer av information

DET ÖPPNA SAMHÄLLET 75 Demokratin och opinionsfriheten

Offentlighetsprincipen

Frihetens gränser

MASSMEDIA

Massmedias samhällsfunktioner

Massmediernas makt

Mediepolitiken

Vad är en nyhet?

Kritik mot massmedierna

Mediekonsumtion

SAMMANFATTNING

Nyckelord

INSTUDERINGSFRÅGOR

UPPDRAG: OPINION!

Går det över huvud taget att hitta

”sanningen” i de miljontals terabyte som flyter runt på internet?

Informationssamhället

INLEDNING För bara ett par generationer sedan – i början av 1900-talet – så var det inte så himla viktigt med tillgång till information, eller att räknas som högut bildad eller kompetent. Det fanns ännu inte några radio- eller tevesändningar, de flesta människor ägde bara någon enstaka bok, och tidningarna bestod av en handfull sidor. För de flesta räckte det med att gå i grundskolan sex år för att sedan kunna få ett riktigt bra jobb i industrin. Idag är läget lite annorlunda: du förväntas att gå i skolan minst 12 år, och gärna betydligt mer. Den som sedan vill hänga med i arbetslivet får räkna med att vidareutbilda sig flera gånger under yrkeskarriären. Det talas om ett ”livslångt lärande”. Större delen av världens informa tionsresurser finns tillgängliga för oss via mobiler, plattor och datorer. Vi översköljs av tusentals olika budskap varje dag. Frågan är inte längre hur vi ska få tag på information – det handlar snarare om hur vi ska undvika att dränkas i informations havet. Går det över huvud taget att hitta ”sanningen” i de miljontals terabyte som flyter runt på internet? Och vad händer med vårt privatliv – vår personliga integritet – när även de mest privata situationer kan publiceras genom ett par knapptryck?

INFORMATIONSSAMHÄLLET Du lever i informationssamhället. Ibland kallas det också nätverkssamhället, eller kunskapssamhället. Varför sätts just dessa namn och etiketter på vår tid? Jo, det beror förstås på att så gott som alla samhälls sektorer har blivit beroende av snabba och pålitliga informationsflöden. Elproduktion, sjukvård, sociala kontakter, utbildning, demokrati – ja, till och med den kriminella världen bygger idag på olika typer av delad information i nätverk. Betrakta följande exempel på hur beroende vi faktiskt är av IT och informationstjänster: • Samhällsfunktioner: Nästan hela samhällets infrastruktur styrs numera med hjälp av IT. Det handlar om elproduktion, sjukvård, utbetal ningar av studiemedel, frånvaroanmälan i skolan, skattebetalningar och mycket mer. • Ekonomi och arbetsliv: En växande del av pro duktionen och landets BNP bygger på olika typer av IT-baserade tjänster och kunskapsproduktion. Dessutom är även tillverkningsindustrin och den traditionella tjänsteindustrin allt mer beroende av IT-baserade stödsystem.

• Kunskap och utbildning: Data och information är i sig inte alls värdefulla. Det är först när vi tolkar informationen och omvandlar den till kunskap som den blir användbar. Och kunskapen har verkligen blivit allt viktigare i våra liv. För hundra år sedan gick de flesta bara sex år i sko lan. Idag ägnar många minst 20 år åt att utbilda och vidareutbilda sig. • Demokrati och öppenhet: Även demokratin och politiken påverkas av den nya tekniken. Medborgarna kan ta del av protokoll och allmänna handlingar på nätet, titta på debatter i riksdagen och kommunfullmäktige, och många politiker kan nås direkt via bloggar, mobiler och e-post. • Säkerhet: I och med det ökade beroendet av IT har också den kriminella världen flyttat över till nätverken. Genom att ta sig in på bankkonton, kapa identiteter och genom att sälja droger, vapen och piratkopierade varor över nätet har den organiserade brottsligheten hittat nya affärsmöjligheter.

• Nätverk och sociala kontakter: Nätverkssamhället underlättar möjligheterna att knyta kontakter över hela världen. Med hjälp av internet kan vi snabbt hitta likasinnade och t.ex. organisera politiska protester eller bilda opinion i en viss fråga.

Informationssamhället

Nomadsamhället

Bondesamhälle

Industrisamhället

Informationssamhället

c:a 200 00 f.kr.–10 000 f.kr

10 000 f.kr–1900f.kr

1900–1980

1980–

Jakt, fiske, samlande

Jordbruk

FRÅN NOMAD TILL NÄTVERKARE Människlighetens historia kan delas in i epoker som tar sin utgångspunkt i samhällets ekonomiska aktivitet. Under en mycket lång tid var människan en kringvandrande nomad och livnärde sig på det som naturen gav. Därefter följde perioder som präglades av jordbruksproduktion, industriell tillverkning och tjänsteproduktion. Många menar att den viktigaste produktionsfaktorn i dagens samhälle är information, eller kunskap, som förmedlas via IT-baserade nätverk.

Informationssamhället

Industriproduktion

Information, kunskap

1990 – SÅ VAR DET DÅ

KORTFATTAD MEDIEHISTORIA

• Sverige hade tre tevekanaler.

• 3000 f.kr: Skriftkonsten uppstår.

• Det fanns ingen reklamradio.

• 1450-talet: Gutenberg utvecklar tryckeri

• Mobiltelefonerna kunde väga ett halvt kilo. • Det gick att skicka c:a 10kbit/s över nätverken. • Internet fanns inte, kodspråket HTML var bara en idé.

tekniken och möjliggör den kommande massproduktionen av böcker och tidningar. • 1800-talet: Den moderna dags- och kvällspressen tar form. Telegrafen revolutionerar möjligheten att sända långväga information. • 1922: Radiosändningarna inleds i Sverige. • 1956: Första officiella teveprogrammet från SvT: ”Sigge slår på stora trumman”. • 1990: Tim Berners-Lee revolutionerar nätverkstekniken genom hypertexten (HTML), vilket är starten för ett världs omspännande nät, WWW, eller internet. • 1996: Google grundas. • 2004: Facebook startar som ett hobby projekt för studenter på Harvard.

Informationssamhället

DATA, INFORMATION OCH KUNSKAP Vi har idag en större tillgång till data och information än någonsin tidigare – ingen tvekan råder om den saken. Mer data och information betyder dock inte att vi automatiskt också är smartare, rikare, eller bättre än tidigare generationer. För att kunna använda all denna data och infor mation på ett bra sätt krävs nämligen också att vi kan tolka och förstå informationen, och sedan omvandla den till kunskaper. Ett enkelt exempel: data som ligger på olika servrar på internet kan du inte tolka utan att ta hjälp av t.ex. en dator och särskild programvara. Lyckas du

tolka datan så att du kan läsa en viss text, eller se en film så har du visserligen tagit del av ny information – men det är ju inte alls säkert att du egentligen har förstått något, det vill säga fått nya kunskaper. Många menar dessutom att inte ens kunskaper är tillräckligt för att utveckla oss själva eller samhället i rätt riktning. För detta krävs något så svårfångat som vishet, eller klokhet. En stor del av de nya kunskaper som vi kan tillgodogöra oss i informationssamhället kan användas både för goda och onda ändamål. Vem som helst kan skaffa sig kunskaper om både drogoch vapentillverkning på nätet, men det är få som anser att denna kunskap bör användas i praktiken.

40,000

30,000

VÅRT DIGITALA UNIVERSUM: INFORMATIONS MÄNGDERNA ÖKAR 50 GÅNGER FRÅN 2010 TILL 2020. (Exabytes)

20,000

Källa: IDC’s Digital Universe Studt, sponsored by EMC, December 2012

10,000

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Informationssamhället

TÄNK EFTER Är den genomsnittlige svensken smartare idag än för 100 år sedan? Motivera ditt svar!

används för att göra

PEN SKA KUN NDA NVÄ 3) A

VISHET Kunskap som goda gärningar

som kan användas i praktiken

NEN ATIO ORM INF

INFORMATION Text, bilder, filmer som kan

TÅ ÖRS 2) F

KUNSKAPER Information som vi förstår, och

tolkas av människan

hjälpmedel för att tolkas

DEN A KO OLK 1) T

DATA Koder, symboler mm - kräver

Informationssamhället

KOMMUNIKATION OCH PÅVERKAN Ordet kommunikation kommer ursprungligen från latinets “commūnicāre”, som betyder “att dela”. Kommunikation handlar alltså om att dela infor mation. Syftet med kommunikationen är oftast att påverka och kanske även förändra omvärlden. Det är inte bara journalister, kommunikatörer och anställda på reklambyråer som behöver goda kunskaper om kommunikation. Även lärare, tekniker, sjuksköterskor, bussförare och hantverkare behöver åtminstone grundläggande kunskaper om hur vi kommunicerar med varandra. För att inte tala om politiker, företagsledare och andra makthavare.

KOMMUNIKATIONSPROCESSEN Kommunikation brukar betraktas som ett samspel mellan en avsändare och en mottagare, där det hela handlar om att på ett lyckat sätt överföra ett budskap. Ungefär så här går det till: Vem ska påverkas till vad?

Avsändaren formulerar ett budskap, som är särskilt anpassat för den målgrupp som avsändaren vänder sig till. Avsändarens syfte med budskapet kan vara att informera målgruppen, eller påverka målgruppen så att den agerar på ett visst sätt. Många gånger handlar det också om att skapa positiva eller negativa känslor hos målgruppen. För att lyckas formulera budskapet på rätt sätt måste avsändaren ha goda kunskaper om målgruppens vanor, tankemönster och åsikter. Föreställ dig att du är avsändare och ska kommu nicera med en viss målgrupp. I det första steget måste du bland annat fråga dig: • Vilket syfte har kommunikationen?

TÄNK EFTER!

• Vilka målgrupper vänder vi oss till?

Kan du komma på några yrken

• Vad kännetecknar målgruppen? Vilka intressen har de, hur bor de, hur tänker de?

där man idag klarar sig helt utan kunskaper i kommunikation?

• Hur ska budskapet formuleras för att syftet ska uppnås?

KOMMUNIKATIONSPROCESSEN

Bestäm syftet

Informationssamhället

Kartlägg målgrupp

Bestäm kanal/ medium

Formulera budskapet

Sänd/ publicera

Mottagaren tolkar

Mottagaren reagerar

Hur når vi fram med budskapet?

OLIKA TYPER AV INFORMATION

Budskapet förs över till mottagarna via någon form av kanal (kallas även för medium). Några exempel på kanaler som kan användas för att föra över budskapet är: reklamfilm i teve, webbplats, direkta samtal “ansikte mot ansikte”, Facebook, ett brev på posten, utdelning av flyers eller affischering på stan. Budskapet kommer också att behöva anpassas för varje medium som används. Frågor att ta ställning till i detta steg:

Vi kan grovt sett dela upp den information som vi dagligen möter i sex kategorier. Kategorierna visar på att avsändaren kan ha väldigt olika syften med sin kommunikation.

• Vilka kanaler fungerar bäst för att nå vår målgrupp? Sociala medier fungerar förmodligen bra för ungdomar, men kanske lite sämre för pensionärer. • Hur ska budskapet anpassas för de olika kanalerna? Den som skriver en bok kan breda ut sig ordentligt, men handlar det om tevereklam måste budskapet hållas mycket kort!

1) Fakta och objektivt informationsmaterial

Fakta och informationsmaterial syftar främst till att beskriva världen på ett objektivt och opartiskt sätt. Denna typ av information är fri från personliga åsikter och värderingar. Budskapet har ingen avsikt att direkt påverka mottagarens åsikter eller känslor. Syftet är istället att upplysa mottagaren om faktiska omständigheter och att lära ut något. Exempel: nyhetsrapportering, vetenskapliga artik lar, läromedel, uppslagsverk, instruktionsböcker, lagar och regler, informationsmaterial från myndigheter.

Lyckades kommunikationen?

När budskapet når fram så kommer mottagarna att tolka budskapet. Tolkningen av budskapet är helt avgörande för mottagarnas reaktion. Mottagarna kan till exempel reagera på budskapet genom att skicka ett svar tillbaka, eller genom att agera på ett visst sätt. Reaktionen kan även bestå i att målgruppen lär sig något nytt, kanske känner något, eller ändrar åsikt i en viss fråga. Frågor att ta ställning till i detta steg: • Vilken reaktion får ni från målgruppen? Hur kan ni mäta målgruppens reaktion? • Har målgruppen tolkat budskapet som avsändaren ville? Uppfylldes syftet med kommunikationen?

Informationssamhället

2) Debatt och opinionsbildning

En ganska stor del av utrymmet i våra massmedier ägnas åt olika typer av opinionsbildning och debatt. Syftet med denna typ av kommunikation är att få igång en livlig diskussion om viktiga samhällsfrågor, samt att övertyga andra om de åsikter som debattö rerna för fram. Till skillnad från propaganda och desinformation är opinionsbildning och debatter öppna med sina avsikter: syftet är att övertyga och påverka på ett öppet och “ärligt” sätt. Opinionsbildningen kan även ske genom demonstrationer, föredrag, och torgmöten Exempel: debattsidor och insändare i tidningar, debattprogram i radio och teve, diskussionsforum på nätet, åsiktsutbyten i sociala medier, etc.

SÅ HÄR BESKRIVER EN PR-KONSULT SKILLNADEN MELLAN REKLAM OCH PR: ”Reklam är annonser, filmer och liknande som företagen betalar för att få in i tidningar och teve. Du vet att det är reklam när du ser det. PR handlar istället om att skapa uppmärksamhet för varumärket på andra sätt än genom att köpa vanlig reklamplats. Jag jobbar för att det ska snackas och skrivas mycket om företaget, utan att de måste köpa reklamplats. Läsarna kanske inte ens fattar att det är PR som ligger bakom en viss artikel i tidningen – det är inte ens säkert att journalisten själv vet om det!”

3) Reklam och PR

Ordet ”reklam” kommer ursprungligen från latinets recla’mo, som betyder ”ropa högt”, eller ”genljuda”. Reklambudskap kommer vanligen från företag som vill få dig och andra konsumenter att köpa en viss vara, att gilla ett särskilt varumärke, eller sträva efter en viss livsstil. Nära besläktad med reklambranschen är PR (Public Relations). Inom PR använder man sig ofta av events, uppträdanden och inhyrda kändisar för att skapa uppmärksamhet för ett visst företag eller en särskild produkt.

Informationssamhället

4) Propaganda och desinformation

Propagandan är nära besläktad med reklamen. I båda fallen vill avsändaren “sälja” något till mottagaren. Propaganda handlar om att sälja åsikter, värderingar, och tankesätt snarare än kommersiella produkter. Med hjälp av propaganda försöker alltså avsändaren påverka vad du tycker, tänker och känner. Ordet propaganda har i svenskan en tydligt negativ klang. Det är underförstått att propaganda på något sätt försöker lura dig: kanske är avsändaren inte ärlig med sina egentliga avsikter, kanske bygger budskapet på osakligheter och rena lögner, som ändå framställs som fakta. Propaganda som medvetet bygger på osanningar och som syftar till att vilseleda mottagaren brukar kallas för desinformation.

5) Kultur och underhållning

En allt större del av utrymmet i våra massmedier tas upp av kultur och underhållning i olika former. Musik, film, böcker, teater, spel, nöjesprogram, doku såpor och en mängd andra uttrycksformer används för att roa och underhålla oss. Det betyder inte att all kultur och underhåll ning enbart handlar om förströelse. Musiker, artister och författare har ju många gånger mycket allvarligare syften med sina verk. Deras skapande kanske syftar till att mottagaren ska fundera över livet mening, samhällets orättvisor eller andra grundläggande frågor för mänskligheten. 6) Social information

En väldigt stor del av de budskap som möter oss är av social karaktär. Det är helt enkelt sådant vi talar om när vi umgås med folk i vår omgivning: vi diskuterar, skämtar, knyter nya kontakter, berättar om personliga upplevelser och kanske gnäller och skvallrar en del ibland. För tio år sedan existerade inte många sociala medier. Den personliga information som utbyttes “ansikte mot ansikte” mellan två människor, eller i en mindre grupp nådde inte ut till bredare målgrupper. Genom bloggar, Facebook, Twitter och andra sociala medier har nya kraftfulla kanaler skapats för den sociala informationen. Plötsligt kan social information och personliga budskap användas i syfte att påverka stora målgrupper.

Informationssamhället

Nyheter eller reklam?

Tre kritiska frågor

För tjugo år sedan var det ganska lätt att skilja ett reklambudskap från en nyhet. Reklamen utformades som typiska annonser, eller reklamfilmer. Nyheterna i tidningar, radio och teve var just nyheter, det vill säga: objektivt förmedlade fakta och upplysningar om aktuella händelser. Idag använder reklambyråer, PR-konsulter och kommunikationsavdelningar en mängd olika verktyg för att nå konsumenterna på nya sätt. Budskapen kan t.ex. förmedlas genom kända bloggare, via nyhetsjournalister eller genom att placera ut säljbara produkter i filmer och spel. Det är med andra ord inte så lätt att veta vilket syfte som ett visst budskap har. En nyhet kan mycket väl vara en förklädd PR-aktivitet för ett företag eller en produkt.

Vi möts av hundratals – kanske tusentals – budskap varje dag. Om du som mottagare inte förstår kom munikationsprocessen och kan tänka kritiskt över avsändarens syften, så är risken stor att du blir lurad, eller påverkad i en riktning som du inte är medveten om. När du tar del av ett budskap bör du därför ställa ett antal kritiska frågor för att värdera informationens tillförlitlighet och avsändarens syften:

BLOGGBLUFF SKULLE LOCKA BESÖKARE TILL OPERAN Modebloggen ”Black Ascot” drog på kort tid till sig ett väldigt stort intresse. Bloggen skrevs av föräldralösa ”Erika” som bodde i en våning tillsammans med sin moster, fem kakelugnar och 750 härliga klänningar. Under tre månaders tid

• Vem? Har avsändaren goda kunskaper om det ämne som budskapet handlar om? Är det en enskild person som står för budskapet eller är det ett företag, en myndighet eller någon annan organisation? • Vad? Vad bygger avsändaren sitt budskap på – kommer informationen från trovärdiga, fakta baserade källor, eller handlar budskapet mer om andrahandsuppgifter, åsikter och känslor? • Varför? Framgår avsändarens syfte med kom munikationen på ett tydligt sätt? Uppmanas du uttryckligen att göra eller tänka på ett visst sätt? Vad vet du egentligen om avsändaren – kanske finns det någon form av dold agenda i budskapet?

kunde hängivna läsare följa Erikas spännande liv på Östermalm i Stockholm. Men det visade sig snart att det hela var ett PR-trick: det var Malmö Opera som på detta sätt ville dra till sig

uppmärksamhet för sin kommande operaföre-

TÄNK EFTER

ställning ”Vanessa”. ”Bloggbluffen” gav stora

Är en fejkad blogg ett schysst sätt att göra

rubriker i massmedia när den avslöjades.

reklam? Varför/varför inte?

Informationssamhället

DET ÖPPNA SAMHÄLLET ”Information är demokratiska staters främsta valuta” lär en amerikansk presidentkandidat ha sagt. Ett demokratiskt styrt land är verkligen starkt beroende av fria informationsflöden. Medborgarna måste kunna informera sig om vilka partier de ska rösta på, och ska samtidigt ha rätt att fritt diskutera, debattera och uttrycka sina åsikter. Det måste dessutom finnas massmedier som har insyn i maktens boningar, och som utan censur kan rapportera om aktuella nyheter.

DEMOKRATIN OCH OPINIONSFRIHETEN Sveriges första tryckfrihetsförordning kom redan 1776 – långt innan demokratins principer slog rot i Sverige. Men redan på 1700-talet förstod alltså kungen (dåvarande regeringen) att landet kunde ha nytta av upplysta och välinformerade medborgare. Idag garanteras vi tillgång till fri information genom tre av Sveriges grundlagar. Regeringsformen lägger grunden för våra opinionsfriheter. Delar av dessa friheter förtydligas sedan genom tryckfri hetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Opinionsfriheterna kommer till uttryck på följande sätt: Tryck- och yttrandefrihet

Du har rätt att fritt uttrycka dina åsikter, tankar och känslor. Ingen har får stoppa dig från att tala, skriva tidningar och böcker, blogga, göra filmer, sätta upp teaterpjäser, måla tavlor, eller på andra sätt uttrycka dig. Detta gäller så länge du inte kränker, skadar eller hotar andra människor eller Sveriges säkerhet (se vidare nedan, avsnittet ”Frihetens gränser”).

Informationsfrihet

Alla har rätt att utbilda sig, att forska och leta upp den information som vi är intresserade av, som vi är nyfikna på, eller sådant som vi helt enkelt tycker är kul! Mötes- och demonstrationsfrihet

Vi har rätt att både arrangera och delta i olika typer av möten, demonstrationer, och andra sammanträ den, där vi tillsammans med andra kan uttrycka våra åsikter och lyssna till vad andra människor har att säga. Frihet från censur

I många länder är det vanligt att myndigheterna cen surerar information som ska spridas via t.ex. radio, tidningar, film, teater och internet. Censur betyder att myndigheten förhandsgranskar informationen, och har möjlighet att stoppa den innan den publiceras. I Sverige är alla former av censur avskaffade sedan 2011. Då upphörde filmcensuren i Sverige. Dina åsikter är en privatsak

Du har rätt att behålla dina personliga åsikter och tankar för dig själv, om du så önskar. Ingen får alltså tvinga dig att avslöja vad du röstar på för parti, om du tror på någon gud, eller har andra personliga övertygelser. Du ska heller inte kunna tvingas in i något parti, intresseförening eller kyrka, eller tvingas vara med på demonstrationer eller möten – du får alltså själv avgöra om du vill uttrycka dina åsikter, samt i vilka sammanhang det ska ske. Grundlagen förbjuder också att någon för särskilda register över medborgarnas politiska åsikter.

Informationssamhället

Offentlighetsprincipens beståndsdelar

FRIHET ATT INTE BLI MEDLEM Fram till år 1996 föddes alla svenska barn rakt in i den svenska kyrkan – vare sig man ville eller inte. Numera krävs ett aktivt ställningstagande för att bli medlem. Den som gick med i en fackförening med anknytning till LO blev tidigare automatiskt också medlem i Socialdemokraterna – denna typ av tvångsanslutning togs bort först 1990. Sedan 2011 krävs inte längre medlemskap i en studentkår för att få studera på högskolan.

OFFENTLIGHETSPRINCIPEN Offentlighetsprincipen säger att det svenska samhället ska präglas av öppenhet, delaktighet och insyn. Medborgare och journalister ska kunna ta reda på hur politiker, myndigheter och domstolar använder sin makt, vilka beslut som fattas, och hur skattemed len används i offentlig sektor. Öppenheten stärker samhället på flera sätt: • Demokratin blir starkare. När folket kan granska sina folkvalda politiker och de myndig heter och domstolar som utöver makten, så ökar förtroende för samhället och folkstyret. • Rättssäkerhet: Öppenhet och granskning leder till att domstolar och myndigheter noggrant följer lagen och behandlar alla medborgare rättvist och jämlikt. • Effektivitet: Ledningen för skolor, sjukhus, myndigheter och annan offentlig verksamhet vet att deras verksamhet när som helst kan granskas. Det skärper kraven på dem att inte slarva med kvaliteten i verksamheten, eller att slösa med skattebetalarnas pengar.

Informationssamhället

När vi talar om Sveriges ”offentlighetsprincip” så syftar vi i praktiken på bestämmelser som finns i flera olika lagar. Offentlighetsprincipen slår vakt om det öppna samhället genom att värna nedanstående områden: • Allmänna handlingars offentlighet: Det mesta som våra politiker och myndigheter gör doku menteras i form av protokoll, beslut, domar, rapporter, brev och andra typer av allmänna handlingar. Vem som helst kan begära att få ta del av de allmänna handlingar som finns hos våra myndigheter, domstolar och politiska församlingar. Vissa allmänna handlingar kan dock vara sekretessbelagda, vilket kan försvåra ett utlämnande. • Insyn i myndighetsutövningen (partsinsyn): Myndigheterna har makt över alla medborgare. Domstolarna kan döma ut straff och påföljder. Även andra förvaltningsmyndigheter kan fatta avgörande beslut om olika typer av tillstånd, eko nomiska bidrag eller andra förmåner. Om du har kontakt med en myndighet som ska fatta beslut om ett ärende som rör dig, så har du rätt att få full insyn i ditt eget ärende. Man brukar kalla det för partsinsyn, eftersom alla parter i målet ska få veta vad som händer, vilka beslut som fattas och på vilka grunder det sker. • Öppna politiska möten: Som regel är möten som hålls med våra folkvalda politiker öppna för allmänheten. Du har alltså rätt att vara med och lyssna på möten och debatter som hålls i riksdagen, och med landstings- och kommunfullmäktige.

På bild: Sarah Wägnert

MEDDELARFRIHET & WHISTLEBLOWING Arbetstagare som slår larm om dåliga förhållanden på sin arbetsplats kallas ofta för ”Whistleblowers”. Inom offentlig sektor skyddas

• Öppna domstolsförhandlingar: I de flesta fall är rättegångar (domstolsförhandlingar) öppna för allmänheten. Du kan alltså besöka en rättegång och lyssna till det som framkommer under domstolens förhandlingar. I vissa fall hålls dock förhandlingarna bakom stängda (lyckta) dörrar. • Meddelarfrihet: Alla som jobbar i offentlig sektor har stor frihet att informera massmedia om förhållanden på sin arbetsplats. Det innebär i praktiken att exempelvis tjänstemän, lärare, sjuksköterskor, och läkare fritt ska kunna berätta för journalister om brister eller faror som de upplever på jobbet. Det kan t.ex. vara så att en läkare uppfattar att sjukvården fungerar så dåligt att patienternas säkerhet hotas, eller att en tjänsteman upptäcker att hans chefer slösar med skattepengar.

whistleblowers av meddelarfriheten. Några uppmärksammade fall: Anders Ahlmark var kartograf på Sjöfartsverket när den ryska tankern Tsesis gick på grund 1977. Sjöfartsverket skyllde på lotsen och fartygets kapten men Ahlmark hävdade att Sjöfartsverket hade missat att föra in grundet på sjökortet. Högsta Domstolen konstaterade senare att Ahlmark hade rätt, men Sjöfartsverket hade då betalat för att han skulle säga upp sig från jobbet. Sarah Wägnert är undersköterskan som fick en egen lag uppkallad efter sig. 1997 anmälde hon sin arbetsgivare Polhemsgården för vanvård av äldre. Hennes fall ledde till en ny lag – Lex Sarah – som innebär att vårdpersonal alltid ska anmäla missförhållanden till socialnämnden. Redan tidigare fanns motsvarande lagstiftning (Lex Maria) för missförhållanden och felbehandlingar inom sjukvården.

TÄNK EFTER Är det bara myndigheter och annan skatte-

Ingenjören Ingvar Bratt arbetade hos vapentill-

finansierad verksamhet som har ett ansvar

verkaren Bofors när han upptäckte att företaget

för att informera allmänheten om hur deras

sysslade med olaglig vapenexport. Efter att han

verksamhet bedrivs? Borde insynen i företagen

berättade om detta i massmedia blev han av

vara större?

med jobbet.

Informationssamhället

FRIHETENS GRÄNSER Våra opinionsfriheter är inte absoluta, eller helt utan villkor. Tvärtom: det står uttryckligen i regeringsfor men att riksdagen får stifta lagar som begränsar våra rättigheter att sprida tankar, åsikter och påståenden. Varför ska vi då begränsa möjligheten att sprida information och bilda opinion? Jo, det handlar alltid om att skydda andra värden, som kan skadas av en helt fri rörlighet för informationen. Några värden som har särskilt skydd, och som sätter gränser för informationens frihet är: • Samhällets säkerhet: Det kan vara otillåtet att ta del av och sprida hemligstämplad information som hotar landets säkerhet, t.ex. genom att avslöja försvarshemligheter eller göra det möjligt för terrorister att slå till mot centrala samhälls funktioner. Det är även förbjudet att uppmana andra att begå brott (uppvigling), att hota offentliga tjänstemän, och att störa den allmänna ordningen i samhället. • Skydd av enskildas integritet: Personuppgiftslagen och flera andra registerlagar sätter gränser för vilken information som får samlas in och spridas om enskilda personer. Det handlar om att skydda den enskildes personliga integritet. Den som publicerar rena osanningar om andra personer kan också åtalas för förtal eller ärekränkning. • Konsumentskydd: Det är förbjudet med reklam och annan marknadsföring som är direkt vilseledande, som riktar sig till barn, eller som är sexistisk eller diskriminerande. Detta regleras i marknadsföringslagen.

Informationssamhället

• Utsatta grupper: Bestämmelserna om hets mot folkgrupp sätter stopp för hotfulla eller hånfulla yttranden riktade mot särskilda grupper i samhället. Det gäller t.ex. etniska och religiösa grupper, samt grupper med en viss sexuell läggning eller könsidentitet. • Upphovsrätt, patent och företagshemligheter: Företag, uppfinnare och konstnärer lever på sitt skapande och kreativitet. Deras idéer skyddas där för genom särskild lagstiftning. Det är inte tillåtet att avslöja, kopiera eller sprida idéer och verk som andra personer eller företag äger rätten till. • Skydd mot vissa våldsskildringar: Barnpornografi och särskilt brutala våldsskild ringar mot djur och människor är förbjudna genom särskild lagstiftning.

INSTAGRAMMÅLET I slutet av 2012 skapades ett anonymt konto, ”Gbgsorroz”, på Instagram som uppmanade folk att tipsa om unga tjejer och killar som hade ett vidlyftigt sexliv. 200 ungdomar i Göteborg pekades ut, med namn och bild. Efter två dygn hade kontot runt 8 000 följare. I juni 2013 dömdes en 15- och en 16-årig flicka för grovt förtal i tingsrätten. Straffet blev ungdomsvård samt 570 000 kronor i skadestånd.

TÄNK EFTER

Skyddsbehov

Vi får alltid tänka precis vad vi själva vill – men lagen kan ibland förbjuda oss att yttra eller på annat sätt sprida våra åsikter. Varför är det så, tror du?

Privatliv, personlig integritet Äganderätt, upphovsrätt Korrekt information Patent

KRÄNKT, HOTAD OCH HACKAD?

Samhällets säkerhet

Om någon har kapat ditt konto, eller publicerat kränkande eller hotfulla uppgifter så finns det ett antal saker du kan göra: 1. Börja med att kontakta den som har lagt ut uppgifterna och uppmana hen att ta bort dem. Berätta att du annars kommer att vidta någon av åtgärderna nedan. 2. Klaga hos det företag som äger servrarna där webbplatsen är publicerad. Om uppgifterna är publicerade hos en social nätverkstjänst, t.ex. Instagram eller Facebook, så kan du be dem att ta bort uppgifterna eller helt stänga av den som lagt ut informationen.

Yttrandefrihet, Tryckfrihet Offentlighetsprincipen Fri information, Creative Commons Fri konkurrens Digital allemansrätt Hacktivism, nätpirater

3. Är det grovt kränkande uppgifter kan det röra sig om ett lagbrott. Kontakta polisen för en anmälan. 4. Google och andra sökmotorleverantörer

Friheter

kan vara skyldiga att ta bort möjligheten att söka efter kränkande uppgifter. Våra fri- och rättigheter kan lätt komma i konflikt. Det är inte så lätt att kombinera visionen om det öppna demokratiska samhället med försvaret för vår personliga integritet, äganderätten och samhällets säkerhet.

Informationssamhället

MASSMEDIA Ordet massmedia kommer från engelskans mass medium. (Mass = folkmassa, medium = uttrycksme del, kanal). Massmedia är alltså alla typer av informa tionskanaler som kan användas för att kommunicera med stora grupper av människor. Exempel på massmedier är: • Tidningar, böcker, trycksaker • Affischer, skyltar, banderoller • Radio • Teve • Film- och musikinspelningar • Internet • Datorspel, tevespel • Mobiltelefoni

MASSMEDIAS SAMHÄLLSFUNKTIONER Massmedia och journalistkåren brukar ofta kallas för den “tredje statsmakten”, eftersom de vid sidan av regeringen och riksdagen anses ha den största makten i Sverige. Massmedierna och journalisterna har utan tvekan ett stort inflytande över samhällsde batten och opinionsbildningen. Till massmediernas viktigaste uppgifter hör att: Granska

Journalisterna granskar politiker, myndigheter, domstolar, stora företag och andra makthavare. På så tjänar de två viktiga syften i demokratin: Genom att fungera som medborgarnas “ögon och öron” i maktens korridorer väcker de medborgarnas intresse för politik och kan få fler att engagera sig i demokra tin och det politiska livet. Granskningen kan förstås även leda till att korruption, brottslighet och slarv avslöjas. Dåliga makthavare kan tvingas lämna sina positioner, och de som sitter kvar vet att de måste sköta sig – annars kan de också få ett ilsket mediedrev efter sig! Informera och förklara

Genom massmedierna inhämtar vi information och fakta som förklarar samband i världen och som kan ligga till grund för viktiga beslut. Politisk journalistik kan vara helt avgörande för hur väljarna röstar, och ekonomijournalistiken påverkar hur vi hanterar våra pengar. En betydande del av vår uppfatt ning om hur verkligheten ser ut kommer från massmedierna.

Informationssamhället

Diskutera och bilda opinion

Journalisternas regelbok

Massmedierna fungerar också som den viktigaste arenan för samhällsdebatt och opinionsbildning. Debattsidor, analyser och politiska kommentarer lyf ter upp aktuella frågor för diskussion. Journalisternas makt ligger till stor del i att de “sätter agendan”, vilket betyder att deras urval av nyheter bestämmer vilka samhällsfrågor som kommer att få mest uppmärk samhet och diskussion den närmaste tiden.

De viktigaste reglerna för alla massmedier och journalister står inskrivna i grundlagarna, närmare bestämt tryckfrihetsförordningen och yttrandefri hetsgrundlagen. Det innebär i korthet följande:

Underhålla

En allt större del av utrymmet i våra massmedier upptas av underhållning och nöje i olika former. Eftersom det är en hård konkurrens om publiken bland massmedierna så har bra underhållning blivit ett allt viktigare vapen i kampen om att locka till sig tittare, lyssnare och läsare.

MASSMEDIERNAS MAKT Massmedierna styr i hög grad vilken information vi tar del av. Det är massmedia som bestämmer vilka nyheter som kommer ut, och därmed också vad som debatteras och diskuteras i samhället. Vissa menar till och med att vi numera lever i en ”mediakrati”, där det är massmedierna som har makten – inte folket eller deras förtroendevalda politiker. Men det finns förstås både skrivna och oskrivna lagar som alla massmedier och journalister måste följa.

• Tryckfriheten innebär att vem som helst fritt kan publicera tidningar eller böcker utan att staten, eller någon annan, förhandsgranskar (censurerar) innehållet. • Offentlighetsprincipen gör det möjligt för journalisterna att granska politiker och maktha vare ingående. • Yttrandefrihetsgrundlagen skyddar rätten att sprida nyheter via teve, radio, webb och andra kanaler som inte lyder under tryckfrihetsförordningen. Både tidningar, radio- och tevesändningar, och vissa webbplatser brukar ha en ansvarig utgivare. Det är ofta en redaktionschef, som tar hela det juridiska ansvaret för det som publiceras och yttras. Journalisterna har dessutom formulerat ett antal egna etiska regler. Det är alltså inte några lagar, utan branschregler som alla seriösa journalister ska känna till och följa. Journalisternas egen regelbok handlar bland annat om: • Objektivitet: Nyheter som presenteras ska vara korrekta och objektiva. Det ska alltid framgå vad som är fakta och vad som är journalistens egna åsikter. • Rätten att svara: Den som kritiseras i en nyhet ska alltid få möjlighet att besvara kritiken.

Informationssamhället

• Respekt för privatlivet: Nyheter ska alltid förmedlas med respekt för människors privatliv och integritet. Nyheter som går in på personliga detaljer i någons liv får endast publiceras om ”allmänintresset” kräver det. • Försiktighet med bilder: Bilder ska hanteras varsamt och sakligt. Bilder som sårar eller kränker enskilda bör undvikas. Om en bild manipuleras så ska det alltid anges i bildtexten. • Smygreklam: Journalister måste vara på sin vakt mot smygreklam och produktplacering. Det är allt vanligare att företag, reklam- och PR-byråer försöker plantera budskap i massmedierna via journalister.

Vem granskar granskarna?

Massmediernas roll är att granska politiker, myn digheter och andra makthavare. Denna granskning sker under stor frihet. Men, vem ska då granska granskarna? Vad kan vi göra när massmedierna missbrukar sin makt genom att skriva osanningar, eller kränkande artiklar som drabbar enskilda? Några av de alternativ som finns är: • Kontakta den ansvarige utgivaren: Det första steget är att kontakta den som står som ansvarig utgivare för tidningen eller programmet. Den ansvarige utgivaren kan göra en bedömning om ett fel har begåtts och i så fall publicera en rättelse och eventuellt också en ursäkt. • Anmäl till granskningsnämnden eller Pressombudsmannen (PO): En anmälan till granskningsnämnden (radio och teve) samt PO (tidningar) kan leda till att den ansvarige utgivaren tvingas publicera en dementi eller en ursäkt. Granskningsnämnden och PO är dock inte domstolar – de kan kritisera massmedierna men inte döma dem. • Domstolarna kan i sista hand döma den ansva rige utgivaren för tryckfrihets- eller yttrandefri hetsbrott. Det gäller t.ex. vid förtal, uppvigling, publicering av försvarshemligheter, och andra brott mot de lagar som sätter gränser för våra opinionsfriheter (se s. 78)

TÄNK EFTER Vilket ansvar har folket för innehållet i massmedierna? Är det helt enkelt så att massmedia serverar läsare och tittare just den information som vi vill ha? Om det är skräp i teve, så beror det på att tillräckligt många vill se skräp – eller?

Informationssamhället

MEDIEPOLITIKEN

Stöd till massmedier

Politikerna i riksdagen brukar vara försiktiga med att stifta lagar som begränsar massmediernas frihet. Den svenska mediepolitiken har istället främst handlat om olika typer av stöd till journalistisk och konstnärlig verksamhet.

Genom olika typer av bidrag kan staten stödja utgivning och publicering som är av allmänt intresse, men som inte har möjligheter att överleva på en kom mersiell marknad. För att få stöd måste man oftast uppfylla vissa villkor, som har fastställts av staten. I Sverige finns bland annat:

Public Service

Sveriges television (SvT), Sveriges radio (SR) och Utbildningsradion (UR) är visserligen helt fristående från den politiska makten, men ramarna för deras verksamhet har bestämts på politiska och ideologiska grunder. SvT, SR och UR finansieras med allmänna medel, genom radio- och teveavgiften som nästan alla medborgare måste betala. Målet för SvT och SR är att erbjuda ”public service”, vilket ungefär betyder ”pro gram som står i allmänhetens tjänst”. Programmen ska därför vända sig till hela befolkningen, oavsett ålder, kön, etnisk bakgrund, eller sexuell läggning. Dessutom ska programmen byggas på demokratiska grund värderingar och spegla det mångkulturella Sverige. Programmen ska inte bara innehålla underhållning, utan också bidra till upplysning och utbildning.

20 PROCENT av sändningstiden får upptas av reklam, enligt nuvarande bestämmelser. Det vill säga 12 minuter varje sänd timme får utgöras av reklam.

• Presstöd, som handläggs av presstödsnämnden • Litteraturstöd och stöd till kulturtidskrifter, som handläggs av Statens kulturråd • Filmstödet handläggs av Svenska Filminstitutet

Reglering av reklam och sändningstillstånd

Genom bestämmelser i radio- och tevelagen och genom särskilda sändningstillstånd har staten kunnat styra inriktningen på programutbudet, och hur mycket reklam som ska få sändas i de kommer siella kanalerna. De nuvarande reglerna bygger främst på ett gemensamt EU-direktiv, beslutat av EU-parlamentet och EU:s ministerråd. Den som söker ett sändningstillstånd måste uppfylla krav som innebär att: ”programverksamheten som helhet präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer och principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet.” Det finns även bestämmelser om att barn ska skyddas från skildringar innehållande våld och porr, samt att programmen ska präglas av objektivitet och inte innehålla smygreklam.

Informationssamhället

Riksdag, regering

Litteraturstöd Filmstöd

Granskningsnämnd

POLITISKA INTRESSEN

Justitiekansler

Sveriges Radio, SvT, UR

Pressombudsman §§ Grundlagar

§§ Radio- och tevelag

MASSMEDIA

NYHET/BUDSKAP

Press, radio, teve, böcker, film, nya medier, etc

Vad? Vem? Varför?

Etiska regler Nyhetsvärdering

Yrkeskunskaper

Journalistförbund

KOMMERSIELLA INTRESSEN

ALLMÄNINTRESSET

Vinstkrav

”Det folket vill ha”

Ägare

Annonsörer

Kunder

Nyfikenhet

De budskap som når oss via massmedierna färgas av minst fyra olika intresseområden. Allmänheten, politikerna, journalisterna, massmedieföretagen och deras ägare och annonsörer: alla påverkar innehållet i massmedierna på olika sätt. Slutligen är det bara vi själva som kan avgöra informationens värde genom att ställa de tre kritiska frågorna: vad är egentligen budskapet, vem är den verkliga avsändaren, och varför kommer detta budskap till oss?

Nyhetsbyråer

Informationssamhället

Kunskapsbehov

Underhållning

VAD? vem?

VARFÖR?

VAD ÄR EN NYHET? Det som rapporteras som nyheter i massmedierna är förstås bara en liten, liten del av allt det som händer i världen under en dag. Det är nyhetsbyråer och redaktionerna på tidningar, tevekanaler och andra medieföretag som gör nyhetsurvalet, och som på så sätt formar vår bild av det som händer i världen. Vad är det då som avgör vilka händelser som blir nyheter, och vad som inte blir det? Det handlar om ett samspel av många faktorer. En bra nyhet får gärna vara: • Aktuell och överraskande: Nyheten ska vara aktuell, och helst berätta något som händer ”just nu”. Nyheten får gärna var överraskande och oväntad – kanske till och med en ”chock” eller en ren skandal.

• Lätt att skapa: Nyheten måste vara möjlig att belysa utan allt för mycket jobb och kostnader. Journalister har ofta ont om både tid och pengar. De hinner inte alltid gräva fram de ”viktigaste” nyheterna, utan måste istället nöja sig med att återberätta nyheter från andra medier, eller skapa nyheter av material som är lätt att komma åt.

TÄNK EFTER Vilka fem händelser har fått mest utrymme i massmedia under den senaste veckan? Varför har just dessa fått mycket utrymme i massmedia? Kan du komma på andra händelser som är värda mer uppmärksamhet?

• Berörande: Nyheten måste beröra människor. Kanske handlar det om en händelse som påverkar många människors vardag, eller så är den bara känslomässigt engagerande: skräm mande, sorglig, vacker eller rolig. Det är också bra om nyheten har en lokal förankring, alltså en anknytning till platsen där läsaren bor. • Allmänintresse: Nyheten får gärna handla om kända personer eller andra fenomen som intresserar många människor. Ibland kallas detta för att nyheten har ett ”allmänintresse”. • Säljande: Det är viktigt att nyheten säljer och ger stor uppmärksamhet till det medieföretag som har publicerat nyheten. Det kan också vara viktigt för den enskilde journalistens rykte i branschen att nyheten säljer och skapar uppmärksamhet.

Informationssamhället

KRITIK MOT MASSMEDIERNA Alla makthavare måste vara beredda på att granskas. Det gäller även journalister. Synpunkter och kritik som ofta förs fram i mediedebatten handlar om: Ägarkoncentration och partiskhet

Sensations- och klickhysteri

Några få stora företag styr över medievärldens tyngsta tidningar, tevekanaler och förlag. Det gör att nyheterna lätt blir likriktade, och att ett fåtal röster kommer fram i debatten. De stora medieföretagen har ofta kopplingar till andra stora företag och intres seorganisationer – i vissa fall är medierna dessutom starkt kopplade till politiska partier. Dessa kopplingar kan göra att journalisterna undviker att granska företag och politiker som deras egen arbetsgivare har nära band till.

Kampen om läsarnas och tittarnas uppmärksamhet har blivit allt hårdare, vilket ibland leder till att massmedierna gör nästan vad som helst för att läsarna ska “klicka” på just deras nyheter, läsa dem online och kanske “gilla” dem. Jakten på mediekonsu menterna har gått så långt att journalister kan frestas att överdriva när en nyhet presenteras, och kanske gör anspelningar på skandaler, på sex eller andra sensationer som egentligen inte är så väsentliga att förmedla.

Snedvridet nyhetsurval

Kommersialism och smygreklam

Större delen av världens befolkning bor inte i Sverige, Europa eller USA. De jobbar inte med reklam, IT eller underhållning, och deras vardag cirklar inte runt inköp av nya mobiler eller andra konsumtionsvaror. Innehållet i våra massmedier lägger däremot en väldigt stor vikt vid det som händer i västvärlden, vid nöjesnyheter, skvaller och information om ny hemelektronik och andra lyxvaror. Massmedierna kritiseras ofta för att de ägnar alldeles för lite utrymme åt stora händelser i Afrika, Latinamerika och andra delar av världen.

Massmedierna är väldigt beroende av intäkter från annonsörer och olika typer av reklam. Vissa kritiker brukar varna för att mediernas beroende av reklamintäkter gör att de anpassar sitt innehåll efter annonsörerna, och till och med gör smygreklam för olika produkter.

Representativitet

Journalistkåren i Sverige står mycket längre till vän ster på den politiska skalan än vad allmänheten gör, och en väldigt stor andel av dem röstar på miljöpar tiet. En undersökning visade att över hälften av jour nalisterna på Sveriges radio och Sveriges Television är miljöpartister – men mindre än 7 procent av väljarna röstade på miljöpartiet i riksdagsvalet 2014.

Informationssamhället

Hetsjakt och drev

När nyhetsrapporteringen får sikte på en politisk skandal, eller någon makthavare eller kändis som har gjort något klantigt – då verkar det ibland som att hela nyhetskåren springer i flock. Politiker och kän disar som utsätts för ett sådant “drev” menar ofta att massmedia inte behandlar dem på ett professionellt sätt. Drevet leder till ett flocktänkande, till överdrifter och intrång i enskilda personers privatliv.

ANALSEX GER KLICK Handen på hjärtat: visst drog rubriken här ovanför till sig din uppmärksamhet? Enligt tidningen Aftonbladets kulturchef, Åsa Linderborg, så var den mest klickade texten i Aftonbladets kulturdel en liten ointressant notis, vars rubrik innehöll ordet ”analsex” – ett tydligt exempel på vad som styr dagens medieklimat, menade Lindeborg.

TÄNK EFTER Är ”klickjakten” ett hot mot journalistikens kvalité? Eller är det kanske ett roligt sätt att dra till sig nya läsare? Vilka ord skulle du själv använda i rubrikerna för att få många ”klick”?

Informationssamhället

MEDIEKONSUMTION Den genomsnittlige svensken lägger drygt sex timmar varje dygn på olika former av mediekonsumtion. Större delen av tiden ägnar vi åt teve och radio, medan böcker, tidningar och tidskrifter får lite min dre av vår tid. Konsumtion av nyheter, sociala medier, spel och underhållning via internet är en stadigt växande del av mediekonsumtionen. Föga förvånande är det ungdomar som ägnar mest tid åt internet, spel och olika typer av sociala medier.

ANVÄNDNINGSTID FÖR MEDIER I HELA BEFOLKNINGEN 9–79 ÅR En genomsnittlig dag 2013 (minuter)

100

Internet

120

Television

100

Radio

Musik

Dagstidning

Bok

Tidskrift

Film Text-tv

Datorspel

Informationssamhället

120

8 3

ANDEL AV BEFOLKNINGEN 9–79 ÅR SOM ANVÄNDER OLIKA MEDIER EN GENOMSNITTLIG DAG 2013 (%) Källa: Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2013. Kön Totalt

Män

Ålder

Kvinnor

9–14

Utbildning (16–79 år)

15–24

25–44

45–64

65–79

Låg

Mellan

Hög

Television (totalt)

Internet (totalt)

Radio (totalt)

Dagstidning (totalt)

Bok (totalt)

Tidskrift (totalt)

Mp31

Text-tv

Video/DVD

CD-skiva1

Bio

Sociala medier3

Traditionella medier på internet4

Datorspel5

Videoklipp

Onlinespel

Dagstidning på internet

Webb-tv

Webb-/poddradio

Ljudbok

Tidskrift på internet

E-bok

Informationssamhället

SAMMANFATTNING • Vår tid kallas ofta för informations- kunskapseller IT-samhället, eftersom information och kunskap påverkar alla sektorer av samhället.

• Offentlighetsprincipen bidrar till en öppen demokrati, rättssäkerhet och effektivitet i den offentliga sektorn.

• Det är skillnad på data, information, kunskap och vishet. Data och information kan användas för att öka vår kunskaper och vår vishet – men det är inte säkert att mer information gör oss smartare!

• Opinionsfriheterna kan begränsas för att skydda samhällets säkerhet, enskildas integritet, företags och enskildas ekonomiska förhållanden, och för att skydda utsatta minoriteter från hets och hot.

• Kommunikation består av att en avsändare formulerar ett budskap som skickas till en viss målgrupp via en kanal (medium). Mottagaren i målgruppen tolkar budskapet och reagerar på det. • Information kan delas in i dessa kategorier, som alla har olika syften: a) fakta och information b) debatt och opinion c) reklam och PR d) propaganda och desinformation e) kultur och underhållning samt f) social information. • Källkritik handlar om att fundera över VEM som är avsändare av ett budskap, VAD budskapet egentligen försöker säga till dig, samt VARFÖR avsändare har skickat budskapet. • Våra opinionsfriheter är tryck- och yttrandefri heten, informationsfrihet, mötes- och demon strationsfrihet, och friheten från censur. • Offentlighetsprincipen ger oss insyn i myndighe ternas verksamhet genom a) allmänna hand lingars offentlighet b) öppna politiska möten och rättegångar c) meddelarfrihet för anställda i offentlig sektor.

Informationssamhället

• Massmediernas uppgift är att granska maktha vare, informera och förklara, diskutera och bilda opinion, samt att underhålla. • Journalister och massmedieföretag måste följa tryck- och yttrandefrihetsgrundlagarna, samt sina egna etiska regler. • Staten kan påverka massmedierna genom medie politiska åtgärder som a) stöd till public service b) press- och litteraturstöd c) sändningstillstånd för radio och teve d) grundläggande regler för tryck- och yttrandefriheten • En nyhet brukar har följande egenskaper: a) aktuell och överraskande b) berörande c) intres sant för många människor d) säljande • Vanlig kritik mot massmedier och journalister gäller ägarkoncentrationen, det snedvridna nyhetsurvalet, kommersialism och smygreklam, samt drev och flocktänkande.

NYCKELORD • Informations‑ samhälle • Data

• Censur • Offentlighets principen

• Information

• Allmän handling

• Kunskap

• Meddelarfrihet

• Kommunikation

• Whistleblowing

• Budskap

• Upphovsrätt

• Målgrupp

• Sekretess

• Kanal

• Hets mot

• Informations material

folkgrupp • Förtal

• Opinionsbildning

• Massmedia

• PR

• Integritet

• Propaganda

• Ansvarig utgivare

• Desinformation

• Public Service

• Källkritik

• Nyhetsurval

• Opinionsfriheter

• Drev

• Tryckfrihet

• Smygreklam

• Yttrandefrihet

Informationssamhället

INSTUDERINGSFRÅGOR 1. Beskriv hur IT och informationstjänster påverkar samhällets grundläggande funktioner, vår ekonomi, våra sociala kontakter, och vårt demokratiska system. 2. Beskriv skillnaden mellan data, information, kunskap och vishet! 3. Beskriv kommunikationsprocessens olika steg, och vad avsändaren av budskapet bör tänka på i samband med varje steg. 4. Ge konkreta exempel på information som tillhör kategorierna a) fakta b) debatt, c) reklam och PR, samt d) underhållning. 5. Vilket syfte har de olika kategorierna av information? 6. Vilka är de källkritiska frågorna? 7. Vilka är de s.k. opinionsfriheterna? 8. Beskriv vad offentlighetsprincipen handlar om. 9. Det finns vissa begränsningar i yttrandefriheten och våra andra opinionsfriheter: beskriv några gränser, och varför de finns! 10. Vilka är massmedias samhällsuppgifter? 11. Vilka är de viktigaste reglerna som alla journalis ter måste följa? 12. På vilket sätt kan svenska politiker styra över massmedierna?

Informationssamhället

13. Vilka makthavare och andra intressen påver kar de nyheter och budskap som sprids via massmedierna? 14. Vilka egenskaper brukar en stor nyhet alltid ha? 15. Vilken kritik brukar framföras mot massmedier och journalister? 16. Beskriv kortfattat skillnaderna mellan yngre och äldre människor mediekonsumtion.

UPPDRAG: OPINION! 1) ANALYS AV REKLAM

3) ANALYS AV TIDNINGSDÖDEN

Välj en aktuell reklamfilm. Titta noga på den flera gånger och svara sedan på följande frågor:

Sveriges dagstidningar får allt sämre ekonomi, och många tidningar har tvingats lägga ner. Gör en analys av problemet med hjälp av modellen orsak – pro blem–verkan – åtgärder (se sid. 19).

• VEM riktar sig reklamen till? • VAD är budskapet i filmen? • VARFÖR försöker avsändaren förmedla detta budskap till mottagarna? Vilka känslor vill de väcka, vilken reaktion vill de åstadkomma? Kunde reklammakarna ha gjort någonting annor lunda/smartare för att få dig att köpa produkten/göra någonting?

a) Vilka orsaker ser du till tidningsdöden? b) Vilka effekter får tidningsdöden för enskilda individer och samhället i stort? Kan tidningsdö den vara negativ för vår demokrati? Förklara! c) Bör samhället vidta några åtgärder för att stoppa tidningsdöden och/eller effekterna av tidnings döden? Vilka? Varför ska vi göra det?

2) NYHETSVÄRDERING Läs en eller flera dags- och kvällstidningar och gör följande uppgifter: a) lista några nyheter som lyfts fram stort, men som egentligen kanske inte är så viktiga nyheter. Varför tror du att journalisten/tidningen ändå har valt att publicera dessa nyheter? b) leta reda på några mindre nyheter/notiser som känns viktigare än de nyheter som du listade under 2a. Varför tror du att journalisten/tid ningen inte har lyft fram dessa nyheter mer?

Informationssamhället

Samhällskunskap 1B är en lärobok för gymnasiet, som täcker kunskapskraven för kursen samhällskunskap 1b, 100 poäng. Boken utgår från att undervisningen i samhällskunskap tjänar på mycket aktivitet, livliga diskussioner och självständigt tänkande elever. Bokens lättlästa texter har därför ett personligt tilltal, bygger på aktuella exempel och uppmanar lärare och elever att tillsammans fundera över samhällskunskapens grundläggande frågor. Varje kapitel avslutas med sammanfattande instuderingsuppgifter, samt ett mindre antal uppdrag som eleverna kan använda för egen forskning och fördjupande analys.