9789144096100

Page 1

Visuella metoder VAIKE FORS & Åsa BÄCKSTRÖM


Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38266 ISBN 978-91-44-09610-0 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2015 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbilder: Jens Martin, Christel Lind (foto på V. Fors) och Linus Hallgren (foto på Å. Bäckström) Printed by Graficas Cems S.L., Spain 2015


GREPPBAR METOD är en serie böcker om olika sätt att bedriva forskning. Från forskningsfråga till slutsats. Skrivna av erfarna forskare. För dig som är nyfiken. På nya tillvägagångssätt och gamla beprövade metoder. På nya insikter om samhället och hur man kan göra det komplexa och oöverskådliga greppbart.

Fler titlar i Greppbar metod: Netnografi: Att forska om och med internet, av Martin Berg Från stoff till studie: Om analysarbete i kvalitativ forskning, av Jens Rennstam & David Wästerfors För uppdaterad lista och mer information, se www.studentlitteratur.se/greppbarmetod

Seriens redaktörer Peter Svensson är docent i företagsekonomi och forskar och undervisar på Företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Hans forskning handlar oftast om språkets roll i organiseringen av relationer, utbyten och arbete. Sara Eldén är fil.dr i sociologi och forskar och undervisar på Sociologiska institutionen vid Lunds universitet. Hennes forskningsintressen är familj och nära relationer, som hon studerar utifrån ett intersektionellt perspektiv. Ola Håkansson är förläggare på Studentlitteratur och ansvarig för serien Greppbar metod. www.studentlitteratur.se/greppbarmetod



Innehåll Förord 7 Inledning 11 Del I Visuella metoder – i går och i dag 1 Vetenskapsteoretiska utgångspunkter 21 Bokens vetenskapsteoretiska avgränsningar 22 Visuella metoders epistemologiska grunder 25 2 Vetenskapshistoriska perspektiv på visuella metoder 29 En ontologisk introduktion 30 Det visuella och framväxten av det moderna 34 Postmodernitet och det visuella 39 3 Visuella metoder efter den kulturella vändningen 45 Behovet av studier av bilders sociala dimensioner 49 Sentida utveckling 52 Del II Forskningsprocessen 4 Att använda visuella metoder – och inte 65 Bildvanor och metodvanor 66 5 Planering 71 Att skaffa sig och revidera sin förförståelse 72 Problemformulering, syfte och forskningsfrågor 73 Forskningsetik 85 Teknisk utrustning 95 Planera för presentationen  97

©   F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

5


I nn e håll

6 Produktion 101 Kartor 103 Visuella fältanteckningar 104 Deltagande visuella metoder 111 Empowerment  116 Att använda redan producerade bilder 118 Visuell elicitering 120 Andra visuella, materiella och performativa uttryck 124 Analys 129 7 Presentation  141 Empiriredovisning i rapporter 142 Alternativa sätt att presentera resultat  147 Del III Visuella metoder för framtida forskning 8 Utmaningar för det visuella 155 Nya teknologier 157 En tvärsinnlig ansats 161 Bildförteckning 167 Referenser 169 Person- och sakregister 179

6

©   F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r


Vetenskapsteoretiska utgångspunkter

1

I inledningen till den här boken tog vi upp Batesons och Meads dispyt om vilken funktion kamera och bilder har, oavsett om det är analoga eller digitala kameror, och oavsett om det är stillbilder eller rörliga dito. Där Mead menade att kamerans bilder kunde fånga objektiva fakta till stöd för minnet, menade Bateson att kameran i stället skulle användas som redskap för att fånga själva undersökningsprocessen. Med utgångspunkt i dessa olika sätt att se på kunskap och hur kunskap konstrueras – hur kan en då förhålla sig till bilder och till de sätt på vilka kunskap samlas in eller skapas? Det är en viktig fråga att hantera i vetenskapliga sammanhang. Redan när du skriver ditt examensarbete eller din kandidatuppsats uppmanas du att tydliggöra dina vetenskapsteoretiska utgångspunkter. Och detta ska inte bara göras i bakgrundskapitlen, det ska även synas i upplägget av din studie. Vilka metoder du väljer och vilka kunskaps­ anspråk du sedan gör beror på vad du tar för utgångspunkt på ett teore­ tiskt plan. Vid arbetet med bakgrunden upptäcks kanske en lucka som din studie kan bidra till att fylla genom att du gör en undersökning med andra utgångspunkter. Områden som tidigare enbart belysts med hjälp av stora enkätstudier kan det exempelvis vara värdefullt att undersöka med mer kvalitativt orienterade studier för att få syn på nya sidor av fenomenet – och tvärtom, förstås.

© Författarna och Studentlitteratur

21


DEL ı   V i su e l l a m e t o d e r – i g å r o c h i dag

För att kunna göra dessa ställningstaganden och för att kunna föra en diskussion på en vetenskapsteoretisk nivå krävs det att av dig att du är så påläst att du vet vad du har att välja mellan. Dessa olika idé­ traditioner förstås bäst genom att studera hur de har utvecklats över tid och i relation till varandra. Att läsa vetenskapshistoria skapar alltså förutsättningar för att du ska börja se vetenskapsteoretiska utgångs­ punkter som verktyg och därmed kunna göra en stringent och genom­ tänkt vetenskaplig studie av hög kvalitet. I det här inledande kapitlet beskriver vi bokens vetenskapsteoretiska avgränsningar och vad visuella metoder kan bidra med till forskningen. Avslutningsvis redogör vi för hur vi disponerat bokens första del.

Bokens vetenskapsteoretiska avgränsningar I denna bokens första del ger vi en vägledning i vad det betyder att göra vetenskapsteoretiska ställningstaganden när det gäller visuella metoder. Inom ramen för en sådan här metodbok finns det inte utrymme att beskriva hela det breda forskningsmetodologiska fältet visuella metoder på ett rättvist sätt. Vi har därför valt att avgränsa oss på framför allt två vis. Som vi skrev i bokens inledning har vi för det första valt att smalna av fältet till att handla om just deltagande, fältforskande och etnografiska visuella metoder, eftersom de är metodansatser som har identifierats som bärkraftiga visuella metoder inom samhällsvetenskaperna, men som trots det är relativt oanvända och outforskade. Den här typen av metoder har visat sig vara användbara särskilt inom samhällsvetenska­ perna, eftersom det där ofta handlar om att studera (mellan)mänskliga praktiker. Just det visuella momentet har visat sig vara ett skarpt verktyg för att synliggöra sådant som är svårt att få grepp om i sociala prakti­ ker enbart genom intervjuer eller observationer. Det finns många goda exempel på det, vilket vi kommer att återkomma till. En andra avgränsning som vi har gjort i den här delen är att vi uppe­ håller oss vid relationen mellan det som synliggörs i antropologerna och makarna Batesons och Meads skilda vetenskapliga utgångspunkter. Detta gränsland brukar ibland beskrivas i termer av två olika vetenskap­ 22

© Författarna och Studentlitteratur


K A P ITEL 1   V e t e nsk a pst e o r e t i sk a u t g å ng sp u n kt e r

liga ideal. Å ena sidan strävan efter objektivitet, vilket innebär insamling av data om en fristående verklighet, och å andra sidan en utgångspunkt i det subjektiva erfarandet av världen, vilket innebär att acceptera att verkligheten får sin mening och sin existens just genom detta erfarande. Det finns förstås andra sätt att diskutera olika vetenskapliga ideal. Rela­ tionen mellan subjektivitet och objektivitet i forskningssammanhang är ett av flera olika gränsland som kan vara värda att uppmärksamma. Det skulle till och med gå att ifrågasätta huruvida det är en relevant diskussion i dag med tanke på hur forskningen har utvecklats. Vi har dock valt att fokusera på detta gränsland eftersom vi ser att dessa olika idétraditioner fortfarande har konsekvenser för hur specifikt visuella metoder diskuteras inom metodlitteratur. Vi avgränsar oss alltså till detta vetenskapsfilosofiska gränsland av främst pedagogiska skäl, inte för att vi vill fastställa att det existerar en skillnad mellan objektiva och subjektiva traditioner avdelade med vattentäta skott. Dagens forsknings­metodologiska landskap låter sig inte så enkelt delas in i dessa två idealtyper. Men spänningsfältet mellan subjektiva och objektiva tendenser hjälper oss att förstå hur det kommer sig att det pratas om visuella metoder på vissa sätt och inte andra. Vilken utgångspunkt du tar när det gäller dessa vetenskapsteoretiska utgångspunkter får rimligtvis stor betydelse när du planerar hur du ska studera och lära dig mer om det fenomen du valt att fokusera på i din vetenskapliga studie. Kvale och Brinkmann (2009 s. 64) skriver om intervjuer och två olika förhållningssätt till dessa epistemologiska frågor, som alltså har att göra med vad kunskap är och hur den erhålls. I det här fallet är det ingen skillnad mellan att göra intervjuer och att fotografera eller filma. Grund­ antagandena är likartade. Kvale och Brinkmann talar om att betrakta metoden som en process där kunskap antingen samlas in eller konstrue­ ras. De använder metaforerna malmletare och resenär. Malmletaren söker efter kunskap som finns i verkligheten. Den ligger där och väntar på att bli upptäckt, som malm i berget. Kunskapen påverkas inte av malmletarens hantering av den. Den uppfattas som objektiv, sann och äkta. I relation till det inledande exemplet skulle Mead kunna sägas vara malmletare.

© Författarna och Studentlitteratur

23


DEL ı   V i su e l l a m e t o d e r – i g å r o c h i dag

Bateson är mer att betrakta som resenär. Resenären har ett utforskande angreppssätt. Hen utforskar ett nytt land och samtalar och vandrar med dem som befolkar detta land. Resenären förstår samtalandet bokstavligt. I ”talet tillsammans” (samtalet) med invånarna i landet skapas kunskapen. Resan bidrar till nya kunskaper som också kan förändra resenären (det vill säga forskaren) genom att stimulera till reflektion. Denna metafor återkommer vi till på ett flertal ställen i boken. Låt oss göra ett tankeexperiment och förse malmletaren och rese­ nären med kameror. Hur skulle de utifrån sina vetenskapsteoretiska perspektiv ta bilder och filma? Malmletaren fotograferar och filmar för att fånga verkligheten som den verkligen är, och innehållet i filmerna och bilderna blir ”bildbevis” på det som sker. Då kan det vara rimligt att ställa kameran på ett stativ så att den som filmar inte missar något, och kanske behöver flera kameror användas så att fler vinklar blir syn­ liga. En idé är att gömma kameran så att den inte påverkar det som händer framför den, för då skulle ju kameran kunna tänkas bidra till att förvränga den verklighet som ska fångas. Resenären använder i stället kameran för att dokumentera det som är viktigt under resans gång. Resenären fotograferar och filmar för att komma ihåg och senare kunna återvända till upplevelser och erfarenheter. Ett viktigt moment kan vara att visa bilderna för andra och ha dem som underlag för samtal. När en som resenär möter lokalbefolkningen eller turistguider kan det vara relevant att uppmärksamma vad de pekar ut. Kanske lämnar resenären över kameran för att få en inblick i hur och vad andra ser i omgivningen. Kameran blir ett verktyg som hjälper till att lära känna omgivningen, inte bara så som resenären upplevde den utan även så som de som bor i området upplever den. För att hitta en ingång till den vetenskapliga grunden för visuella metoder har vi valt just spänningen mellan malmletarens och resenä­ rens sätt att göra vetenskap. Vi kallar det spänning, för det är vanligtvis inte så enkelt att välja att vara strikt det ena eller det andra. Men olika syften och problemformuleringar kräver oftast antingen mer av det ena eller det andra. Viktigt att komma ihåg är att det aldrig går att säga vilket som är bäst – det måste ställas i relation till vad det är en vill veta. 24

© Författarna och Studentlitteratur


K A P ITEL 1   V e t e nsk a pst e o r e t i sk a u t g å ng sp u n kt e r

Knutet till dessa två sätt att se på och söka kunskap är också diskus­ sionen om objektivitet och subjektivitet. Malmletaren har en övertygelse om att finna den objektiva sanningen, eller åtminstone komma så nära den som möjligt. För resenären är sanningen snarare kontextuell – den beror på vilken kontext den kommer ur. Därtill menar resenären att de kunskaper som forskningen genererar byggs under insamlandets gång. Den är en del av själva processen och skapad tillsammans med de människor som resenären samtalar med, och ibland är den också påverkad av den miljö som resenären vistats i. Malmletare påpekar ofta lite nedlåtande att resenärers kunskap är subjektiv. Resenären å sin sida erkänner den subjektiva aspekten av forskningsresan och menar att även malmletare är subjektiva i sina bedömningar av vad som är vetenskapligt. Det brukar malmletare motsäga sig. Att resenärens forskning skulle vara subjektiv i bemärkelsen ”bara resenärens egen uppfattning” ligger dock en bra bit från de vetenskapliga anspråk som ansatsen kräver. Snarare borde resenärens sätt att skapa ny kunskap kallas intersubjektiv, eftersom den kräver andra subjekt och ett socialt samspel där den skapas. Kvaliteten i resenärens forskningsresa ligger i stor utsträckning i de reflektioner som görs kring urval, tolkning, teori­ förankring och analys.

Visuella metoders epistemologiska grunder Intervjuer och observationer, som är de vanligaste kvalitativa metoderna, får ytterligare en dimension när visuellt material läggs till det som ska analyseras. Precis som ljudupptagningar kan visuellt material hjälpa en att komma ihåg saker som är svåra att verbalisera (både hos forskare och forskningsdeltagare). Stämningar, känslor och till och med dofter och ljud kommer lätt tillbaka i minnet när en tittar på bilder från forsknings­projekt där både fotografi och film använts. Det blir ytter­ligare ett uttrycksmedel för forskningsdeltagare att antingen synas genom eller använda själva för att filma vad de väljer att se. Det kan också handla om metoder där forskningsdeltagare får rita, måla eller på annat sätt visualisera något de varit med om eller något fenomen som

© Författarna och Studentlitteratur

25


DEL ı   V i su e l l a m e t o d e r – i g å r o c h i dag

är av intresse. Själva visualiserandet kan bidra till att föda tankar och samtal som hade varit svåra att frambringa enbart med skriftliga eller muntliga intervjufrågor. Kameran kan på det sättet bli en viktig aktör i meningsskapandet hos både forskaren och forskningsdeltagaren. Det finns med andra ord intressanta skillnader i hur det är att tolka och analysera sitt datamaterial om det inte bara består av texter av olika slag, utan även av visuellt material. Bilder kan exempelvis på ett mer direkt sätt än texter användas som underlag för gruppintervjuer. Genom att välja en visuell metod kan alltså lärandet eller kunskap­ andet, som en vetenskaplig studie faktiskt innebär, förankras i de kroppsliga sinnena på ett konkret sätt. Det är en viktig del av visuella metoders epistemologiska grund, det vill säga hur forskarens kunskapande går till med hjälp av visuella metoder, och vilka kvaliteter i den vetenskap­ liga kunskapsproduktionen som då tillförs. Det är därför som vi också har valt att ta utgångspunkt i de kroppsliga sinnena i vår vetenskaps­ historiska genomgång i den här boken. Ett sätt att definiera lärande, som i viss utsträckning är besläktat med resonemangen ovan, är att se lärande som ”en förändring i indivi­ dens sätt att se, erfara, hantera och förstå aspekter av världen”. Ference Marton och Shirley Booth (2000), som för fram den tesen, är båda knutna till pedagogiska institutioner i Sverige, men deras pedagogiska tankar har internationellt renommé. De talar för ett skifte från tanke till erfarande. Descartes devis ”Cogito, ergo sum” (Jag tänker, alltså är jag) är förlegad och bör ersättas med ”Cognosco, ergo sum” (Jag erfar, alltså är jag). Marton och Booth menar att lärande som erfarande, eller upplevande, innebär att innehåll, handling och sammanhang smälts samman. De blir delar av den lärande personens erfarande. Lärande äger rum, det vill säga kunskap uppstår, genom en förändring i världen, så som det erfars av en person (Marton & Booth 2000). På liknande sätt beskriver Liedman (2002) kunskap som ”ett inten­ sivt samspel mellan sinnesintryck och redan lagrade kunskaper”. Han exemplifierar med Linnés kartläggning av floran och påminner om tidigare generationers skolgång. Många är de i övre medelåldern som under sina sommarlov samlat in, nogsamt pressat och namngett (på 26

© Författarna och Studentlitteratur


K A P ITEL 1   V e t e nsk a pst e o r e t i sk a u t g å ng sp u n kt e r

både svenska och latin) uppåt åttiotalet växter, för att redovisa dem för biologiläraren under höstterminen. Liedman pekar på det sinnliga i att identifiera blommor och blad. ”Att identifiera en växt förutsätter ett omedelbart samspel mellan öga, näsa, känsel och intellekt” (ibid. s. 13). Kroppens upplevelser är med andra ord centrala för att skapa nya kunskaper. Därför är det också är en poäng med att reflektera över detta rent vetenskapsteoretiskt för den som väljer att utgå från visuella metoder i sitt forskningsprojekt. * Med dessa vetenskapsteoretiska och epistemologiska avgränsningar som grund har vi i de följande två kapitlen valt att ta utgångspunkt i hur visuella metoder kan förstås vetenskapshistoriskt. Kapitel 2, Vetenskapshistoriska perspektiv på visuella metoder, börjar med en mer generell beskrivning av framväxten av så kallad objektiv och subjektiv forskning. I det kapitlet vill vi utveckla vad vi menar kännetecknar ”malmletaren” och ”resenären” ur ett historiskt perspektiv på visuella metoder. Bägge dessa forskarroller kan ses som företrädare för olika vetenskapliga ideal, som har sina ursprung i den tid i västvärldens historia under vilken vetenskap som vi känner den växte fram. I den här boken kallar vi dessa två ideal för objektiva respektive subjektiva perspektiv på visuella meto­ der, och beskrivningen av historien börjar i antikens Grekland. Det sägs att det var då människan på allvar försökte ta sig an frågan: Vad är kun­ skap? Denna fråga har fascinerat såväl filosofer som forskare sedan dess. För att kunna svara på den frågan har den logiska följdfrågan blivit: Hur skapar vi kunskap om världen? Här finns inga rätt eller fel, och i olika tider har människor föredragit olika förklaringsgrunder. I en historisk tillbakablick är det värt att notera hur vissa idéer ”glöms bort” under århundraden, för att sedan väckas till liv igen i ny tappning. Därefter följer en genomgång av hur sinnena har fått verka i veten­ skapens tjänst genom århundradena, från antikens Grekland till nutid. Genom en sådan översikt framträder hur sinnenas status i vetenskapliga kunskapsprocesser är influerad av debatten om subjektivitet och objek­ tivitet i forskning. Som vi visar är också diskussionen om subjektivitet

© Författarna och Studentlitteratur

27


DEL ı   V i su e l l a m e t o d e r – i g å r o c h i dag

och objektivitet i sin tur knuten till bland annat kontext, genus, social klass, etnicitet och nationalitet. Vår ambition med översikten är att skapa en förståelse för nutida vetenskapsteoretiska diskussioner om visuella metoder, vilket är en viktig grund att stå på för att kunna ta ställning till och motivera vetenskapsteoretiska utgångspunkter i forsknings­designen. Att bli perspektivmedveten när det gäller just visuella metoder innebär också att bli medveten om att det visuella, och andra sinnesförnimmelser, har en social och kulturell historia. Den här boken är ett bra exempel. Hur kommer det sig att det finns en bok om just visuella metoder och inte om andra sinnliga sätt att samla in data eller empiriskt material? Var finns till exempel boken om auditiva eller taktila forskningsmetoder? I kapitel 3, Visuella metoder efter den kulturella vändningen, knyter vi ihop den vetenskapshistoriska berättelsen i bokens första del. I det kapitlet beskrivs hur visuella metoder fortsätter att utvecklas i dag i ett vetenskapsteoretiskt landskap där skiljelinjen mellan subjektiv och objektiv alltmer börjar ifrågasättas och där dessa bägge positioner till och med kan kombineras. Därtill kommer den sentida diskussionen om olika dimensioner av det visuella: dels att det är en skillnad mellan faktisk synförmåga och hur synförmågan påverkas av vår sociala, historiska och kulturella kontext, dels insikten om att bildens innehåll måste förstås med tanke på de sociala relationerna som bilder ingår i. I kapitlet beskrivs dessa tendenser genom en rad olika exempel på sentida forskning.

28

© Författarna och Studentlitteratur



Vaike Fors (t.v.) är fil.dr och lektor i pedagogik vid Högskolan i Halmstad. Hon har forskat om informella lärprocesser och om lärande i relation till nya teknologier. Åsa Bäckström (t.h.) är fil. dr i pedagogik och lektor i idrottsvetenskap vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. Hon har forskat om ungdomskultur och informella lärprocesser.

Visuella metoder Vår vardag genomsyras av bilder. Vi möts av dem i media, i presentationer på jobbet och i instruktioner av olika slag. Med hjälp av kamerorna i våra smarttelefoner dokumenterar vi snabbt och enkelt vad som händer i våra liv, och vi delar gärna bilderna med andra via sociala medier. Vi kommunicerar i stor utsträckning med hjälp av bilder. I förhållande till tidigare bildteknologier är det digitala fotograferandet – såväl som lagrandet, samlandet och spridandet av bilder – både lättare, snabbare och billigare. Den här boken ger handfasta förslag och råd till dig som vill ägna dig åt empiriskt vetenskapligt arbete med visuella metoder för att studera sociala och kulturella fenomen i samhället. Du får samtidigt en djupare förståelse för de vetenskapliga ställningstaganden som blir aktuella i arbetet med visuella metoder. Genom många exempel från både svensk och internationell forskning visar författarna hur visuella metoder kan bidra till metodologisk utveckling av mer konventionella metoder, främst med etnografiska och deltagande ansatser.

GREPPBAR METOD är en serie böcker om olika sätt att bedriva forskning. Från forskningsfråga till slutsats. Skrivna av erfarna forskare. För dig som är nyfiken. På nya tillvägagångssätt och gamla beprövade metoder. På nya insikter om samhället och hur man kan göra det komplexa och oöverskådliga greppbart. Art.nr 38266

www.studentlitteratur.se


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.