9789147101566 by Smakprov Media AB

– böcker i SO och NO för skolår 4–6 L ärar bo k e n ti ll U pptäc k vär ld e n G e og rafi

LÄRARBOKEN

Den här lärarboken innehåller tips och idéer om hur du och klassen kan arbeta med varje uppslag i grundboken Upptäck Världen Geografi. Här finns också många arbetsblad för kopiering. Det är extra övningar till varje kapitel och repetitionsuppgifter – Vad minns du? Kan du det här? De underlättar för dig när du ska utvärdera och följa upp varje elevs framsteg. På medföljande cd finns alla arbetsblad med uppgifter, vissa både

VÄRLDEN GEOGRAFI

som pdf och som wordfil. Det betyder att du själv kan gå in och förändra uppgifterna om du vill. På cd:n finns också facit.

Böcker i Upptäckarserien:

Upptäck Sverige Geografi

Upptäck Europa Geografi

Upptäck Världen Geografi

Upptäck Sverige Biologi

Upptäck Europa Biologi

Upptäck Världen Biologi

Håll utkik efter fler titlar i Upptäckarserien på www.liber.se Upptäck Religion

Upptäck Människan

Best.nr 47-10156-6 Tryck.nr 47-10156-6

HIPPAS ERIKSSON

ISBN 978-91-47-10156-6 © 2011 Hippas Eriksson och Liber AB Redaktör: Inga Henriksson, Charlotte Olsson Formgivning: Lotta Rennéus Omslag: Lotta Rennéus Teckningar: Johnny Dyrander Ä-figuren: Mats Johansson Kartor: Liber Kartor Första upplagan 1 Tryck Elanders 2011

Ko pi e r i n g s fö r b u d Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Undantag Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade med Kopiering tillåten. Kopiering får dock endast ske till eleverna på den egna skolan, och kopiorna får ej på något sätt spridas utanför den egna skolans verksamhet. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Innehåll Välkommen till Upptäckarserien! 4

5. Afrika 25

Upptäck Världen Geografi 4

6. Världens öknar 38

Samverkan med biologi och andra ämnen 5

7. Asien 41

Syftet med SO 6

8. Världens odlingar 55 9. Oceanien 59

Hur kan man bedöma och utvärdera arbetet? 7

10. Nordamerika 66

Några allmänna tips och idéer 8

11. Sydamerika 77 12. Världens skogar 87

1. Upptäck Världen! 9

13. Antarktis 90

2. Världsdelar och hav 13 3. Jordens klimat och natur 17

14. Jordens glaciärer 92

4. Jordens befolkning 21

Kopieringsblad Vad minns du? 1. Upptäck världen 94 2. Världsdelar och hav 95 3. Jordens klimat och natur 96 4. Jordens befolkning 97 5. Afrika 98 6. Världens öknar 99 7. Asien 100 8. Världens odlingar 101 9. Oceanien 102 10. Nordamerika 103 11. Sydamerika 104 12. Världens skogar 105 13. Antarktis/Jordens glaciärer 106 Kan du namnen?/Vad minns du? Egypten 107 Marocko 108 Kenya 109 Nigeria 110 Sydafrika 111 Saudiarabien 112

Israel 113 Indien 114 Thailand 115 Japan 116 Kina 117 Australien 118 Nya Zeeland 119 Canada 120 USA 121 Mexico 122 Brasilien 123 Argentina 124 Chile 125 Mallblad för valfritt land 126 Övriga kopieringsblad Rymden och planeterna 127 Världsdelar och hav 128 Jordens plattor 129 Jordens klimatzoner 130 Klimatpåverkan 131 Världens naturtyper 132 Tänk klimatsmart 133 Världsormen 134 Världens länder 141

Stora världskrysset 142 Geografiord 1 143 Geografiord 2 144 Geografiord 3 145 Jämför tre länder 146 Jordens befolkning 147 Afrika 148 Världens öknar 149 Asien 150 Världens odlingar 151 Oceanien 152 Nordamerika 153 Sydamerika 154 Världens skogar 155 Antarktis 156 Jordens glaciärer 157 Mina kunskaper om världen 1 158 Mina kunskaper om världen 2 159 Mina kunskaper om världen 3 160 På medföljande cd finns alla kopieringsblad, vissa både som wordfil och som pdf, samt Facit.

Välkommen till Upptäckarserien! I Upptäckarserien ingår böcker i SO och NO för skolår 4-6. Upptäckarserien är ett läromedel som presenterar fakta på ett sätt som dagens barn lätt kan ta till sig. Mycket möda har lagts på att göra texterna lättlästa, med lagom långa stycken, tydliga rubriker och ordförklaringar i direkt anslutning till texten. Bilderna i böckerna är valda med stor omsorg. Här finns rikligt med foton men också en mängd teckningar som förklarar, förtydligar och förstärker. Bildtexterna är en viktig del av innehållet. De hjälper eleven att tolka bilden och att ”se” den och att sätta ord på det de ser.

Upptäck Världen Geografi Upptäck Världen Geografi består av: Grundboken Arbetsboken Facit Kopieringsunderlag (häfte med kartor etc.) samt den Lärarbok du håller i din hand.

Grundboken Grundboken innehåller fjorton kapitel. Du kan själv avgöra i vilken ordning de ska läsas. Färgade bårder markerar de olika kapitlen. Enkel struktur och tydlig rubriksättning gör det lätt att hitta rätt i boken. Många bilder och informativa bildtexter underlättar för eleverna. Varje kapitel inleds med en bild, som inspirerar till samtal, och avslutas med sammanfattning. Varje uppslag behandlar som regel ett begränsat ämnesområde. Viktiga ord och begrepp lyfts fram och förklaras för att ge eleverna såväl ökad ordförståelse som ökat ordförråd.

Världsdelar och länder presenteras med riktiga atlaskartor Kartorna i Grundboken är riktiga atlaskartor. De är hämtade ur Libers (Almqvist & Wiksells)Atlas, men rensade på namn så att de ska vara lättare för barnen att läsa av. (Alla geografiska namn som nämns i Grundboken finns dock utsatta på kartorna.) För eleverna fungerar detta som en språngbräda till atlasen. Kartorna i Arbetsboken har för övrigt samma kontur och bygger på samma grundkarta. Det underlättar när barnen ska träna sig i att hitta på kartan och lära sig namn.

Arbetsboken Arbetsboken, med sina genomarbetade frågor och uppgifter, skapar trygghet och ger stöd för både barn och lärare. Här får eleven på egen hand träna sina färdigheter bland annat i form av läsförståelse, ordkunskap och kartkunskap. Uppgifterna i Arbetsboken är av olika karaktär och på olika nivåer. Svaren på en del frågor hittas med hjälp av sökläsning. Andra uppgifter kräver att eleven kan förklara, läsa mellan raderna och dra egna slutsatser. Syftet och utvärdering i Arbetsboken Syftet med varje uppgift står utskrivet i hörnet (exempelvis träna ordkunskap, söka fakta, jämföra, se samband, upptäcka bilden, se för- och nackdelar) och tydliggör vad det är man tränar. I slutet av varje avsnitt finns Vad kan du om...? När eleverna är klara går de till Mitt utvecklingsschema på s. 2, kryssar för vad de har jobbat med och utvärderar arbetet.

Kopieringsunderlag (separat häfte) I häftet Kopierings underlag finns kartor på många av världens länder. Dessutom finns kartor över världsdelarna, glober med Arktis och Antarktis, världens stora öar, floder och bergskedjor, länder som är med i EU, Sverige och grannländerna, Sveriges landskap, tabeller om världen samt ett frågespel om världens länder. I Lärarboken hänvisar vi till lämpliga kartor ur detta häfte.

Lärarboken Lärarboken ger förslag till hur du kan arbeta med och använda dig av såväl Grundboken som Arbetsboken och häftet Kopieringsunderlag. Den ger dig ämnesstöd och praktiska tips för hur du kan introducera och arbeta med varje uppslag i grundboken. Förutom lektionstips hittar du också förslag på diskussionsfrågor, samordning med andra ämnen, hemuppgifter, lekar, spel samt länkar och litteratur. Repetitionsuppgifter sist i boken och på cd:n Sist här i Lärarboken finns kopieringsblad med repetitionsuppgifter till varje kapitel och land. Vad minns du? består av lättare frågor medan Kan du det här? kräver lite mer av eleven. Samma uppgifter finns även på medföljande cd. Där finns bladen dels som pdf:er, dels som wordfiler, så att du lätt kan gå in och förändra uppgifterna om du vill.

Mina Världen-kunskaper På s. 158–160 finns tre kopieringsblad med uppgifter om Världen, i stigande svårighetsgrad, där blad 1 är det lättaste. Man kan använda de olika delarna både som individuella prov/ uppgifter och/eller grupparbeta om de svårare uppgifterna. Facit Facit till repetitionsuppgifterna finns på medföljande cd.

Samverkan med biologi och andra ämnen Många kapitel och ämnesområden i Grundboken lämpar sig särskilt väl att integrera med andra ämnen. I Lärarboken finns direkta hänvisningar till Upptäck Världen Biologi. Den boken är samplanerad med Upptäck Världen Geografi, både till innehåll och upplägg, vilket gör det lätt att undervisa med dem parallellt och få en fördjupning av ämnet. Grundbokens avsnitt HISTORIA ger ett historiskt perspektiv. Matematik skymtar i tabeller, skalor, perspektiv och jämförelser. I Lärarboken ges även andra konkreta tips för hur man kan samverka med andra ämnen. Arbeta vidareuppgifterna i Arbetsboken ger ofta förslag på och inspiration till fri skrivning och bild.

Geografi-ord – träning av ord och begrepp På s. 143–145 finns tre kopieringsblad med ett antal ord och begrepp från grundbokens kapitel. Låt barnen träna på orden och pröva sina kunskaper, med eller utan bokens hjälp.

– Låt barnen hitta på ett bra namn åt mig!

1. Upptäck världen

s. 4–5

– Åt mig med!

Mål för uppslaget Att ge eleverna en bild över hur vår jord ser ut fotograferad från en satellit. Att förtydliga att jorden bara är en av många andra planeter i rymden. Att med olika fakta om jorden inspirera till att ta reda på och lära ännu mer.

Kopieringsblad Vad minns du? s. 94 Rymden och planeterna s. 127

Ord och begrepp världen satellit klot rymden insvept moln virvla landområden Nordamerika Sydamerika

bergskedja norr söder Europa världsdel planet universum myllra mängder miljard

läge Venus Mars omkrets avstånd rörelse kretsa rotera axel hastighet

Så här kan ni börja Fråga vad eleverna tänker på när de hör ordet världen. Vad vet de om planeten jorden? Skriv svaren på tavlan. Fråga vad de vet om rymden. Vilka rymdord och planeter känner de till? Prata om och förklara ord och begrepp allt eftersom de kommer upp. Fråga eleverna om de kan komma på tio ord som börjar på rymd (t.ex. rymdresa, rymdskepp). Skriv upp orden på tavlan. Studera bilden Titta på bilden av jorden på s. 5 tillsammans. Hur har man kunnat fotografera jorden så här? Hur gick det till? Låt eleverna berätta vad de kan se på bilden och vad de känner igen. Vilka världsdelar, länder eller hav känner de till? Vad betyder de olika färgerna på fotot? Vilka världsdelar eller länder är det man ser på bilden? Vilka världsdelar ser man inte? Ärende till jordgloben och kartboken Var på jordklotet ligger Sverige, Europa och de andra världsdelarna? Titta i en kartbok (Grundbokens kartor bygger på Libers (Almqvist & Wiksells) Atlas) och på en jordglob. Hur ligger världsdelarna i förhållande till varandra?

Kartor i häftet Kopieringsunderlag Världsdelarna utom Antarktis på s. 2, Arktis och Antarktis på s. 3 samt Världens stora öar, floder och bergskedjor på s. 4. Att prata om och diskutera På bilden syns bergskedjor i Nordamerika och Sydamerika, i norr och söder. Kan eleverna väderstrecken? Åt vilket håll är norr, söder, väster och öster? Varför använder man väderstreck? När behövs de? När använde ni er av väderstreck senast? Vad är norra halvklotet och södra halvklotet? Berätta för klassen I hela världen lever nästan sju miljarder människor i närmare 200 länder. Hänvisning till andra avsnitt i boken Läs om Grundbokens olika kapitel på s. 2–3 (Innehåll). Följ sidhänvisningarna, bläddra i boken och samtala kort kring de olika kapitlen. Koppling till Arbetsboken På s. 3 i Arbetsboken kan eleverna visa vad de kan om världen och vad de vill upptäcka. Där finns även uppgifter som lär dem att hitta i Grundboken. Hemuppgift Att repetera de ord och begrepp som ni gått igenom och muntligt kunna förklara vad de betyder. Uppgifter i Arbetsboken kan med fördel ges som hemuppgift. Länk- och boktips www.ur.se www.ssc.se (Swedish Space Corporation) www.nasa.gov Libers (Almqvist & Wiksells) Atlas, Liber Jorden: Fakta om vår planet, Brown, Forum

Jorden – en perfekt plats för liv s. 6–7 Mål för uppslaget Att förtydliga vad växter, djur och människor behöver för att leva. Att ge en bild av vad jordens atmosfär är och hur viktig den är. Att förklara betydelsen av några olika geografiska ord och begrepp.

Kopieringsblad Rymden och planeterna s. 127

Ord och begrepp växt djur människa syre vatten hav sjö vattenånga värme

sol solvärme temperatur gas alg koldioxid atmosfär jordklot strålning

växthus växthuseffekten växthusgaser metan kväve lufttäcke kol olja bensin

Så här kan ni börja Rita en blomma, en katt och en människa på tavlan. Fråga eleverna vad en blomma, en katt och en människa behöver för att leva. Skriv upp alla svar på tavlan. Ringa in ord som har med VÄRME, SYRE och VATTEN att göra. Varför är dessa ord viktiga? Rita en bild av jorden och atmosfären runt omkring. Vet någon vad atmosfär är? Läs texterna på s. 6–7 tillsammans. Prata om och förklara ord och begrepp allt eftersom de kommer upp. Skriv upp orden på tavlan. Studera bilderna Prata gemensamt om de geografiord och begrepp som förekommer i texterna runt bilderna på s. 6–7. Hur ofta använder vi oss av vatten? Till vad? Hur många gånger har du använt vatten idag? Vad behövs syre till? Vilka olika slags gaser känner ni till? Vad är koldioxid egentligen? Låt eleverna två och två, under några minuter, få sätta ord på och beskriva vad de ser på bilderna. Vad är atmosfär för något? Hur fungerar ett växthus? Varför har man växthus? Vad innebär växthuseffekten? Gör sedan samma sak gemensamt. Att prata om och diskutera Vad skulle hända om solen slocknade i morgon? Tänk om allt vatten plötsligt försvann från vår

jord. Vad tror eleverna skulle hända? Finns det lika mycket syre överallt på jorden? Varför? Varför inte? Hur fungerar atmosfären? Vad har eleverna hört om växthuseffekten? Varför är den ett problem? Vad kan man göra för att stoppa den globala uppvärmningen? Vems ansvar är det att agera? Berätta för klassen Om man söker på orden VÄXTHUSEFFEKT eller GLOBAL UPPVÄRMING på nätet, så får man flera hundratusen träffar. Antalet träffar har mångdubblats de senaste åren. Varför är det så, tror ni? Samverkan med andra ämnen Läs mer om hur jordklotet mår på s. 88–93 i Upptäck Världen Biologi, men också avsnittet om förutsättningarna för liv på jorden på s. 4–5. Koppling till Arbetsboken På s. 4 i Arbetsboken finns uppgifter där eleverna tränar de ord och begrepp som hör till uppslaget. Hemuppgift Att repetera de ord och begrepp som ni gått igenom och muntligt kunna förklara vad de betyder. Uppgifter i Arbetsboken kan med fördel ges som hemuppgift. Länktips www.ur.se www.rymdforum.nu www.polarisen.se/klimat/atmosfaer Boktips Libers (Almqvist & Wiksells) Atlas, Liber Boken om Fysik och kemi, Persson, Liber Jorden: Fakta om vår planet, Brown, Forum Renare luft!, Gren, Gleerup Upptäck Väder och klimat, Pär Holmgren, Liber Upptäck Världen Biologi, Ottosson, Liber

Jordgloben och världskartan s. 14–15 Mål för uppslaget Att förklara hur man gör en platt karta av en jordglob. Att beskriva varför man gärna har det egna landet i mitten av en världskarta. Att förklara olika ord och begrepp som förekommer i kartsammanhang.

Ord och begrepp jordglob världskarta gradnät jordklot breddgrad

längdgrad ekvatorn pol Nordpolen Sydpolen

norra halvklotet södra halvklotet rutnät

Så här kan ni börja Ta fram en jordglob. Peka på Nordpolen och fråga vad den delen av jorden kallas. Gör likadant med Sydpolen, ekvatorn, södra och norra halvklotet. Skriv upp alla ord och begrepp på tavlan efter hand som de kommer upp. Peka på längdgrader och breddgrader. Visa hur de går på globen. Visa hur man kan se ett rutsystem. När använder man längdgrader och breddgrader? Vad vet eleverna om det? Kolla globen, kartor och studera bilder Jämför globen med en stor platt världskarta. Fråga eleverna vilken av kartorna som är mest ”sann”. Vilken av kartorna visar verkligheten på bästa sätt? Varför? Hur kan man göra en platt karta av en rund glob? Vad tror barnen? Håll fram en apelsin. Be en av eleverna att ta av skalet så helt som möjligt. Försök sedan att platta ut det. Vad är svårt med det? Kan det bli ett helt platt skal? Läs Från jordglob till platt karta i Grundboken på s. 14–15 och studera bilderna. Hur blir en karta mest ”sann” respektive ”osann”? Ärende till kartboken och jordgloben Studera världskartan på s. 12–13 och på s. 15 i Grundboken. Jämför med en atlas och en jordglob. Fundera på skillnaderna. Hur är Sverige placerat på världskartan? Hur tror ni att en världskarta ser ut i Kina eller USA? Vilken längdgrad eller breddgrad bor ni på?

Vilka andra städer eller platser i världen ligger på samma breddgrad eller längdgrad? Kartor i häftet Kopieringsunderlag Världsdelarna utom Antarktis på s. 2, Glober med Arktis och Antarktis s. 3 samt Världens stora öar, floder och bergskedjor s. 4. Att prata om och diskutera Hur tillverkar man kartor idag från början till slut, tror ni? Diskutera, tyck och tänk! Hur gjorde man de första kartorna, tror ni? När använder man kartan idag? Ger en GPS en sannare bild av verkligheten än en vanlig papperskarta? Varför? Varför inte? Berätta för klassen De äldsta kända avbildningarna av delar av vår värld finns i form av lertavlor (från Mesopotamien) från omkring 2 300 år f. Kr. Dessa tidiga kartor täcker lokala områden och kom till av praktiska skäl. Det första försöket att uppskatta hur världen ser ut som hittats är från cirka 1 000 f. Kr. i nuvarande Irak. På denna världskarta är jorden platt (med Babylon i dess centrum) och omgiven av vatten. Hemuppgift Att repetera de ord och begrepp som ni gått igenom och muntligt kunna förklara vad de betyder. Länktips www.ur.se www.skolarbete.nu (ange sökord) www.smhi.se www.webbmagistern.se Boktips Libers (Almqvist & Wiksells) Atlas, Liber Världen i ett nötskal, Liber

Landskapet förändras s. 16–17 Mål för uppslaget Att ge en bild av hur landskapet hela tiden förändras. Att beskriva vilka krafter som bygger upp och bryter ner landskapet. Att förklara betydelsen av några olika geografiska ord och begrepp.

Kopieringsblad Jordens plattor s.129

Ord och begrepp landskap berggrund jordyta förändring kraft bygga upp bryta ner berg

bergskedja vulkanutbrott jordskorpa glödande inre plattor jordbävning nöta ner naturkraft

mineral bergart mynning flodmynning ökenland sanddyn

Så här kan ni börja Skriv Vad är ett landskap? på tavlan och låt eleverna få fundera en stund på det. Vad menar vi med ett landskap? Hur kan ett landskap förändras? Vad förändrar människan? Vad förändrar naturen? Hur kan naturkrafter förändra något? Vilka naturkrafter bygger upp och vilka bryter ner? Skriv upp alla ord och begrepp som kommer fram när ni pratar gemensamt. Läs sedan på s. 16 i Grundboken och prata om hur eller om man kan se att landskapet förändras där ni bor. Studera bilderna På s. 16–17 i Grundboken kan man se olika naturbilder. Dela upp eleverna i grupper med var sin bild att studera. Låt dem fundera en stund på vad man ser på bilden. Be dem diskutera i grupperna och med egna ord beskriva vilka naturkrafter det handlar om och hur det har gått till. Berätta för varandra vad ni kommit fram till. Skulle någon av bilderna på s. 16–17 kunna vara från Sverige eller inte? Var då i så fall? Ärende till kartboken Bilderna på s. 17 i Grundboken är från Filippinerna respektive Saudiarabien. Hitta länderna i en kartbok. Hur kan man beskriva naturen i dessa två olika länder?

Att prata om och diskutera På vilket sätt förändras naturen i er närhet? Hur påverkas naturen av naturkrafter som vatten, vind, regn, is och snö? Hur påverkas människor av naturkrafterna? Vilka kan vi människor påverka? Kan vi utnyttja krafterna positivt? Kan vi undvika jordbävningar och vulkanutbrott? Berätta för klassen Områden i världen som ligger på gränsen mellan två jordplattor drabbas oftare än andra av jordbävningar och vulkanutbrott. Idag kan man oftast förutsäga när och var ett utbrott eller ett skalv ska ske med hjälp av en seismograf, som registrerar rörelser i jordskorpan. Hänvisning till andra avsnitt i boken Läs mer om is och glaciärer på s. 170–171, jordbävningar på s. 19, 82, 85, om vulkanutbrott på s. 18, 135, 136 och 152 i Grundboken. Hemuppgift Att läsa om de naturkrafter som bryter ner landskapet och de som bygger upp och med egna ord återberätta det lästa. Kunna förklara viktiga ord och begrepp som ni gått igenom. Tips och idéer Gör egna bilder av naturens krafter. Halva bilden ska visa krafter som bygger upp. Halva ska visa krafter som bryter ner. Skriv och berätta vad du ritat och målat. Länktips www.ur.se www.skolarbete.nu (ange sökord), www.webbmagistern.se

1. Upptäck världen gb s. 4–11 Vad minns du? 1. Vilka påståenden stämmer? Ringa in dem. a) Jordens ålder är omkring 5 miljoner år

5 miljarder år

50 miljarder år

b) Den tid det tar för jorden att snurra runt sin egen axel är ett dygn

en månad

ett år

c) Den tid det tar för jorden att snurra runt solen är ett dygn

en månad

ett år

d) Om man räknar från solen är jorden den första planeten

andra planeten

tredje planeten

e) I världen bor det ungefär 60 miljoner människor

600 miljoner människor 6 000 miljoner människor

f) För att leva på jorden behöver växter, djur och människor värme

syre

vatten

2. Vad kallas luftlagret runt jorden med ett annat ord? ________________________________________________________________

3. Hur skyddar luftlagret runt jorden allt som lever? ________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________

Kan du det här? A. Vilka planeter är våra (jordens) närmsta grannar? B. Hur stor är jordens omkrets? C. Beskriv hur ett växthus fungerar. D. Förklara vad som menas med växthuseffekten. E. Vad är växthusgaser och varför är de viktiga?

Namn: __________________________________________________________________________________

2. Världsdelar och hav gb s. 12–19 Vad minns du? 1. Fyll i fakta om världsdelarna här nedan. a) Antarktis är en världsdel. Vilka är de andra sex världsdelarna? b) Skriv ett land som hör hemma i varje världsdel. c) Välj ett ord i rutan som du tycker hör till varje världsdel. regnskog öken tundra odlad mark barrskog savann stäpp betesmark

VÄRLDSDEL

LAND ORD

2. Vilka tre hav är störst i världen? ________________________________________________________________________________________

3. Vad heter den tänkta linje som går runt hela jordklotet? ________________________________________________________________________________________

4. Beskriv hur berg och bergskedjor bildas. ________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________

5. Ge exempel på två naturkrafter som bryter ner berg. ________________________________________________________________________________________

Kan du det här? A. Vilken världsdel är störst respektive minst till ytan? B. Varför visar en jordglob en riktigare bild av världen ön en platt karta? C. Förklara vad ett gradnät är och hur det kan användas. D. Beskriv hur det ser ut på världshavens botten från land och utåt. E. Vad är en tsunami och hur bildas den? Namn: __________________________________________________________________________________ Kopiering tillåten Upptäck Världen Geografi Lärarboken © 2011 Författaren och Liber AB

5. Afrika gb s. 36–61 Vad minns du? 1. Ge exempel på tre länder och tre huvudstäder i Afrika. Skriv något du tycker symboliserar varje land. (t.ex. Sverige, Stockholm, älg)

LAND

HUVUDSTAD SYMBOL

2. Vilka hav omger världsdelen Afrika? a) i norr? b) i öster? c) i väster? 3. Beskriv Afrikas omväxlande natur. Ge exempel på natur och djur. NATUR DJUR

a) I öknen

b) På savannen

c) I regnskogen

4. a) Vad heter Afrikas (och världens) längsta flod? ___________________________________________________________________________________________

b) Ge två exempel på varför floden är viktig för människor som lever där. ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________

Kan du det här? A. Hur kan många människor leva i fattigdom i Afrika, trots att världsdelen är rik på naturtillgångar? B. Varför tog europeiska länder kolonier i Afrika? C. Vad innebär det att ett land blir självständigt? D. Beskriv vad slavhandeln mellan Europa, Afrika och Amerika innebar. E. Varför väljer många afrikaner att flytta in till storstäderna och varför är det ett problem?

Namn: _____________________________________________________________________________________

6. Världens öknar gb s. 62–67 Vad minns du? 1. Vilka två saker är gemensamt för alla öknar? ________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________

2. Ge exempel på olika slags öknar (skriv namnet) och i vilken världsdel de finns. a) En varm öken är i världsdelen b) En kall öken är i världsdelen c) E n extremt torr öken är i världsdelen

som ligger .

som ligger . som ligger .

3. Vad är en oas? ________________________________________________________________________________________

4. Beskriv hur en nomad lever. ________________________________________________________________________________________

Kan du det här? A. Varför har människor, djur och växter svårt att klara sig i en öken? B. Vilka av jordens naturtillgångar finns till stor del i öknar? Hur utvinns de? C. Varför kan ökennatten bli extremt kall? D. Hur bör du klä dig i en öken och varför? E. Beskriv hur dromedaren har anpassat sig till ett liv i öknen. F. Hur bildas en oas?

Namn: __________________________________________________________________________________

Australien gb s. 106–111 Kan du namnen? 1. Australiens huvudstad är

Men städerna

och är båda större än huvudstaden.

2. Landet är omgivet av vatten.

och är namnen på två av dem. Ön ligger söder om Australien.

Vad minns du? 3. Beskriv hur naturen ser ut i Australien. ________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________

4. Vilka ovanliga djur kan man få se i Australien? ________________________________________________________________________________________

5. Varför bor de flesta invånarna vid kusten? ________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________

6. Vad lever de som bor på landsbygden av? ________________________________________________________________________________________

7. Berätta kort vad du vet om aboriginerna. ________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________

Kan du det här? A. Hur kommer det sig att Blue Mountains skimrar i blått? B. Varför kan skogsbränder lätt uppstå och dessutom vara svårsläckta? C. Vad hände när européerna kom till Australien på 1700-talet?

Namn: __________________________________________________________________________________

118

Nya Zeeland gb s. 112–113 Kan du namnen? 1. Nya Zeeland består av två öar och

. Landet omges av haven och

2. Huvudstaden sundet

. ligger vid

. Två andra stora städer är och

Vad minns du? 3. Beskriv hur naturen ser ut på Nya Zeeland. ________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________

4. Vad är en kivi? ________________________________________________________________________________________

5. Vad kan miljontals får ge landet för inkomst? ________________________________________________________________________________________

6. Varför har Nya Zeeland många brittiska vanor? ________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________

7. Berätta vad du vet om maorierna. ________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________

Kan du det här? A. Vad hände för första gången vid Kawarua Bridge? B. Varför är Storbritanniens regent statchef i Nya Zeeland? C. Vad hände när européerna kom till Nya Zeeland på 1800-talet?

119

Rymden och planeterna (gb s. 4–7) 1. Skriv rätt namn vid rätt planet. Saturnus

Venus

Merkurius

Mars

Pluto

Jupiter

Neptunus Uranus Jorden

2. Rita ut jordens atmosfär.

b) Varför är jordens atmosfär livsviktig?

3. Fundera på frågorna. Skriv vad du vet, tror och tycker. a) Varför är jorden en perfekt plats för liv? c) Vad är växthuseffekten?

Namn: __________________________________________________________________________________

127

Världsdelar och hav (gb s. 12–13) 11 1

5 9 8

6 10

1. a) Skriv rätt namn på världsdelar och hav vid varje siffra.

10.

11.

b) Rita ut ekvatorn på kartan.

2. Fundera på frågorna. Skriv vad du vet, tror och tycker. a) Vilken av världsdelarna är störst respektive minst? ________________________________________________________________________________________

b) Hur stor del av jordens yta är hav? ________________________________________________________________________________________

c) Vilka världsdelar kan du komma till från Sverige utan att flyga eller åka båt? ________________________________________________________________________________________

d) Vilken världsdel förutom Europa vet du mest om? Varför? ________________________________________________________________________________________

e) Vilken världsdel vill du veta mer om? Varför? ________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________

128

Klimatpåverkan (gb s. 23) Det här påverkar klimatet – men hur? Beskriv med egna ord. Rita en bild till.

SOLVÄRME

NÄRHET TILL HAVET

HÖJD ÖVER HAVET

VIND

VATTEN

131

Världens naturtyper (gb s. 24–25) Det finns många olika naturtyper i världen. På varje karta är ett område med mycket av en sorts naturtyp markerat. Vilken naturtyp? 1. Skriv rätt naturtyp under varje karta. Välj i rutan.

Tundra Barrskog Odlad mark Stäpp Öken Glaciäris Savann Regnskog

2. Fundera på frågorna. Skriv vad du vet, tror och tycker. a) Hur påverkar klimatet naturen? ________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________

b) Vilken naturtyp finns där du bor? ________________________________________________________________________________________

c) Var i världen finns liknande natur som i Sverige? ________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________ Namn: __________________________________________________________________________________

132

141

13 1

9 25

29 36

Vet du vilka länder det är?

• Rätta dig själv genom att rätta med en kompis. Namn:

Världens länder

33 37

4 34

Stora världskrysset

1. 2. 3. 4.

Ta hjälp av världskartan och lös krysset.

5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14.

15. 16. 17. 18. 19. 20. 21. 22. 23. 24. 25. 26. 27. 28. 29. 30. 31. 32.

33. 34. 35. 36. 37. 38. 39. 40. Namn: __________________________________________________________________________________

142

Geografiord 1 Kapitel 1–4

(gb s. 4–36)

Vad betyder de här orden? Skriv rätt siffra vid rätt förklaring. ____ en tänkt linje som går runt jordklotet ____ ofta en blandning av olika mineral, t.ex. granit och gnejs ____ så kallas luftlagret runt jorden ____ e n grund del av havsbotten, som en hylla längs kusten ____ de linjer som går från pol till pol ____ vädret på en plats under en längre tid ____ ett område på jordklotet med samma slags klimat ____ regn och vattnet som finns i sjöar, floder och åar ____ djup och långsmal sänka i havsbotten ____ de linjer som går på bredden på jordklotet ____ regn eller smält snö som samlas flera meter under jorden ____ den del av jorden som ligger norr om ekvatorn ____ olika ämnen, till exempel fältspat, järn och guld ____ olika former av vatten, faller som regn, snö eller hagel ____ när gaser i atmosfären hindrar jordens värme att försvinna ____ den plats där en flod rinner ut i havet ____ den del av jordskorpan som består av hårt berg ____ den del av jorden som ligger söder om ekvatorn

1. atmosfär 2. breddgrader 3. berggrund 4. norra halvklotet 5. mynning 6. kontinentalsockel 7. klimat 8. mineral 9. bergart 10. längdgrader 11. nederbörd 12. växthuseffekt 13. grundvatten 14. södra halvklotet 15. klimatzon 16. sötvatten 17. djuphavsgrav 18. ekvatorn

Namn: __________________________________________________________________________________

Tips

143

Jämför tre länder Bestäm dig för tre olika länder som du vill veta mer om. Välj gärna tre länder från tre olika världsdelar. Ta hjälp av punkterna när du forskar och jämför länderna. 1. Samla fakta.

2. Sammanställ det du hittat.

3. R edovisa skriftligt och muntligt.

A • Vilka är länderna?

Q • Finns hav och floder?

B • Vad heter huvudstäderna?

R • Finns det några öar?

C • Vilka städer är viktiga? D • Hur många bor i länderna? E • Var bor de flesta?

S • Vilka djur trivs i naturen? T • Hur är klimatet? U • Vilka naturtillgångar finns? V • Vilka exportvaror är viktiga?

F • Hur bor de flesta?

X • Vad vet du om skolsystemen?

G • Vilka språk talas?

Y • Vilka maträtter och drycker är speciella för länderna?

H • Hur styrs länderna? I • Vilka religioner är vanliga? J • Vilken valuta gäller? K • Var i världen ligger länderna? L • Vilka är grannländerna? M • Hur ser naturen ut? N • Finns bergskedjor? O • Finns det höga toppar? P • Finns det stora sjöar?

Z • Vad vill en turist se? Å • Vilka platser och byggnader är kända? Varför? Ä • Vilka är ländernas kända musiker, författare, idrottsstjärnor, skådespelare, konstnärer och forskare? Ö • Är landet medlem i FN? Om ja, sedan vilket år? • Vilka likheter och olikheter kan du hitta när du jämför länderna?

Tips!

• Använd flera olika källor när du samlar fakta: intervjua någon kunnig, leta i kartböcker, geografiböcker, faktaböcker, uppslagsböcker, tidningar, turistbroschyrer, film, internet, barn- och ungdomsböcker. • Dubbelkolla alla siffror. Det är mycket som ändras med åren. • Använd stödord när du antecknar. När du sammanställer gör du en egen text med hjälp av stödorden. • Testa olika sätt att redovisa skriftligt på: ett resereportage, en tidningsartikel, en resebroschyr, en väggplansch eller en liten bok. • Testa olika sätt att redovisa muntligt på: berätta, dramatisera eller gör en film.

146

– böcker i SO och NO för skolår 4–6 L ärar bo k e n ti ll U pptäc k vär ld e n G e og rafi

LÄRARBOKEN

VÄRLDEN GEOGRAFI

som pdf och som wordfil. Det betyder att du själv kan gå in och förändra uppgifterna om du vill. På cd:n finns också facit.

Böcker i Upptäckarserien:

Upptäck Sverige Geografi

Upptäck Europa Geografi

Upptäck Världen Geografi

Upptäck Sverige Biologi

Upptäck Europa Biologi

Upptäck Världen Biologi

Håll utkik efter fler titlar i Upptäckarserien på www.liber.se Upptäck Religion

Upptäck Människan

Best.nr 47-10156-6 Tryck.nr 47-10156-6

HIPPAS ERIKSSON