Boken är uppbyggd i fyra teorinivåer: Teorinivå 1: Vad behöver en drabbad? Introducerar ett existentiellt och naturligt tankesätt om stöd till drabbade människor och ger förslag till konkret samtalskonst och stöd. Teorinivå 2: Tankesätt och attityder i medmänskligt existentiellt stöd. Ger bakgrundskunskaper till praktiken och beskriver hur det naturliga synsättet kan utvecklas och motiveras. Här beskrivs också de sju antaganden som bildar teoretisk grund för det existentiella medmänskliga stödet i DEF. Teorinivå 3: Hälsa och lidande som paradox och enhet. Beskriver motsättningar i samband med människors upplevelser och bearbetande av katastrof samt lidandets faser och former av förnekande, insikt, kamp och lindring. Teorinivå 4: Teoretisk fördjupning och tidigare forskning. Utvecklar vårdvetenskapliga teorier om livsavgörande händelser.
arne rehnsfeldt är leg. sjukskötare med vidareutbildning i intensivvård, docent i vårdvetenskap och professor i sykeplejevitenskap vid Høgskolen Stord/Haugesund i Norge.
DEF – Det Existentiella Förbandet Existentiellt omhändertagande efter katastrof
Arman Rehnsfeldt
maria arman är leg. sjuksköterska, leg. barnmorska samt docent i vårdvetenskap vid Sektionen för omvårdnad, Karolinska Institutet, Stockholm.
DEF – Det Existentiella Förbandet
I DEF – Det Existentiella Förbandet presenteras en modell för långsiktig omsorg av människor efter katastrofer. Betoningen ligger på hälsa och det naturliga helandet. En begreppsbildning kring naturligt omhändertagande står i fokus. Modellen är användbar för alla, oavsett yrke och grundutbildning, som kommer i kontakt med personer som drabbats av katastrof.
Best.nr 47-10567-0 Tryck.nr 47-10567-0
Maria Arman och Arne Rehnsfeldt
omslag.indd 1-3
2012-08-21 14.44
ISBN 978-91-47-10567-0 © 2012 Maria Arman, Arne Rehnsfeldt och Liber AB Förläggare: Kristina Iritz Hedberg Redaktör: Annika Sandström Omslag och ombrytning: Nette Lövgren Omslagsbild: Ulf Sand ”Vinterstämning” www.ulfsand.se Produktion: Jürgen Borchert Första upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Kina 2012
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se
Innehåll Förord och presentation
7
Bokens uppbyggnad och anvisning för läsande och användning 10 Inledning
13
Vad är en katastrof?
13
Regionala katastrofplaner
13
Katastrof och existens som paraplybegrepp
14
Långtidsförlopp – Hur länge pågår katastrofen?
20
Syfte med boken
22
Att vara drabbad: Två svenska turister berättar om tsunamin 2004
23
TEORINIVÅ 1:
Vad behöver en drabbad?
27
Kapitel 1. Introduktion till DEF – Det Existentiella Förbandet
28
ABC och DEF
28
DEF – existentiellt möte för lindring helande och läkning
29
Förebyggande och hälsa i lidandet
29
Mötet med de existentiella grundvillkoren
29
Behov av säkerhet, lugn och ro
30
Behov av gemenskap och sammanhang i långtidsförlopp
31
Existens, kris, psykiskt trauma eller naturlig utveckling
31
Hållningen/attityden i DEF utgår från sju antaganden
34
Kapitel 2. Vägledning för existentiellt omhändertagande
36
Universella behov
36
Uppsökande och erbjudande
38
Närhet lindrar kaos
39
Naturligt möte bekräftar livet
41
Gemenskap lindrar och utvecklar
43
Berättande minskar laddningar
44
Lugnande avledning ger vila från lidandet
46
Kontinuitet och tid
47
Sammanfattning av vad man behöver
48
Kapitel 3. Ord och begrepp i ett existentiellt förband Metaforer som beskriver katastrofupplevelser
Kapitel 4. Konkret samtalskonst – förslag för DEF-inspirerade samtal
50 51
52
Att samtala utifrån konkreta teman
52
Teman för medmänskliga DEF-samtal om katastrofen
53
Kapitel 5. Lindring är målet för DEF – Det Existentiella Förbandet Livsförståelse och försoning
55 56
TEORINIVÅ 2:
Tankesätt och attityder i medmänskligt existentiellt stöd
59
Kapitel 6. Betydelsen av medmänniskan
60
Medmänniskan som ”tålare”
60
Beslutet att vilja tåla och att tjäna andra
61
Reaktioner över längre tid
62
Experter och naturliga hjälpare
63
Röda Korset, kyrkan, närsamhälle och frivilliga
64
Existentiellt stöd
65
Medmänskligt, naturligt och existentiellt omhändertagande
66
Kapitel 7. De sju antagandena: Utgångsantaganden för att tänka om existentiellt stöd
68
Hållning av medmänsklig kärlek
68
De sju antagandena
69
TEORINIVÅ 3:
Hälsa och lidande i paradox och enhet
75
Kapitel 8. Hälsans paradoxer – en tolkning av inre rörelse
76
Inledning till kaos och paradox
76
Det nya djupet
79
Vardag som vila och återställande
82
Vardagens ”maya” som döljer verkligheten
83
Själva paradoxen – en integration
84
Fascinationen för djupet
84
Hälsorörelse – exempel på olika sidor i hälsans paradoxer
85
Exempel på paradoxer i människors berättelser
86
Kapitel 9. Existens och lidande
92
Betydelse av livsförståelse och förväntningar på livet
93
Omständigheter för ökad sårbarhet
93
Ingång till existentiellt vårdande
95
De fyra existentiella grundvillkoren
96
Motgång och återhämtning – utveckling av sårbarhet och styrka
98
Teorier om lidande, vårdande och mening
102
Utveckling genom lidande – olika steg, faser och former
102
Är lidande som ord och begrepp för starkt?
104
Naturligt helande
104
Lidandets förlopp sett i dess olika former – Förnekande, insikt, kamp och lindring
105
Kapitel 10. Kvinnliga och manliga reaktioner på katastrof och lidande
110
Är könsmönster hinder eller kan de också underlätta?
114
Känslomässig/intuitiv och handlingriktad/instrumentell form
116
Likheterna större än olikheterna
117
TEORINIVÅ 4:
Teoretisk fördjupning, tidigare teorier och forskning
119
Kapitel 11. Teoretisk bakgrund för DEF
120
Begrepp och antaganden
120
Människan är en enhet (av kropp, själ och ande)
121
Människan är ontologiskt interdependent
121
Människan utvecklas i livsförståelse i livsavgörande händelser
122
Hälsa – lidande utgör ett sammanhang
122
Människan är meningsskapande i gemenskap
123
DEF-modellen är av klinisk vårdvetenskaplig karaktär där teori och praxis förenas
127
Vetenskaplig metodutveckling som också kan användas i vårdande syfte
127
Användning av teorigrunden i vårdvetenskaplig forskning
128
Användning av teorin i praxis
128
Kapitel 12. Tidigare forskning om katastrof och existens
129
Möte i sorg
132
Det långsiktiga mötet i samband med katastrofer
133
Hälsa i lidande
136
Hälsa i lidandet genom möte
137
Kapitel 13. Sammanfattning och avslutning
139
Alienation och sociala konflikter
140
Åter till det nya livet – att fånga det goda igen
140
Referenser
143
Förord och presentation Bästa läsare! Tänk dig att din närmaste arbetskamrat drabbas av en olycka och förlorar båda sina två barn. Det är en helt overkligt situation och nästan för smärtsamt att tänka på, men sådant kan hända oss alla. En av de första frågorna vi som står bredvid ställer oss är ofta beroende av stor osäkerhet: Vad var meningen med detta? Vad gör man nu? Vad säger man? Man möter sedan arbetskamraten igen och blir stel av sin egen oförmåga tills det förlösande närmandet i bästa fall skapas: ”Hur är det med dig”? ”Vill du berätta?” ”Vad behöver du?” Den här förlamande osäkerheten inför andras lidande hör vi ofta talas om, men lika ofta hör vi om de naturliga och de till synes små insatsernas goda verkan för drabbade. Vi hoppas att boken kan ge mod att möta dem som drabbats av katastrofen och att den kan skingra några av de osäkra frågor som uppstår i ”Vad gör man?-situationen”. Intresset för människor och människors liv och livsvillkor i olika omständigheter är det som gett drivkraft åt oss författare och forskare att skriva denna bok. Vi är båda vårdare (legitimerade sjuksköterskor), med egna erfarenheter från varierande och ibland dramatiska vårdsituationer i hälso- och sjukvården. Förlossningsvård, intensivvård, militär sjukvård i krig, cancervård samt erfarenheter från palliativ vård ligger som bakgrund och klinisk yrkeserfarenhet hos oss före och under våra forskarkarriärer. Vi som skriver har arbetat som forskare inom vårdvetenskap flera år samtidigt som vi varit lärare för blivande sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och forskarstuderande. Vårdvetenskap betraktar vi som en humanvetenskap, där vi utgår från ett teoretiskt perspektiv. Perspektivet för vårdvetenskap bygger på grundvärden för en vårdande tradition där bland annat hälsa är en viktig utgångspunkt. Hälsoperspektivet betyder en betoning på det friska och naturliga hos människan och mindre på sjukdom eller diagnoser. Med en vårdvetenskaplig teorigrund är människan som enhet vårt
7
primära intresse och vårdandet innebär att ge omsorg till människan som en helhet av kropp, själsliv och existens. Det som oavbrutet fascinerat oss har varit människors förmåga till hälsa och värdighet även i de mest utsatta situationer, i stunder av sårbarhet, men också i de mest livsavgörande händelser man kan tänka sig där livet står på spel. Det visar att lidande är en del av människors naturliga sätt att vara i hälsa och att lidande sätter igång inneboende hälsokrafter. Det lidande man kan möta i vissa livsskeden överskrider ofta fattningsförmågan och ändå är just lidande en oundviklig del av människors livsvillkor. Både som vårdare och som medmänniskor möter man förr eller senare sitt eget eller medmänniskors sårbarhet och nöd, vilket sätter igång aktiviteter där man drivs att göra vad man förmår för att lindra lidandet hos den andra. Livssituation, lidande, existens och livsförståelse har varit begrepp som följt med genom våra olika forskningsprojekt i vården. Formen för att förstå mer av människors verklighet har varit att ta del av berättelser, av människors egna erfarenheter och upplevelser som förmedlats till oss genom berättelser i samtal, gruppdialoger, intervjuer, brev och mejl. Genom studier i katastroflitteraturen har vi funnit att människor ofta önskar sig långsiktig hjälp efter katastrofer men att det saknas kunskap om och konkreta modeller för det. Man börjar också mer och mer se och förstå att det ”naturliga helandet” är betydligt mer vanligt än patologiska reaktioner hos drabbade människor efter katastrofer. Man tolkar det som avhängigt av det stöd man fått framför allt av familj, vänner och närsamhälle. Röda Korset och andra hjälporganisationer har varit föregångare i medmänskligt omhändertagande och naturliga möten men de har fortfarande en svag teoretisk grund för sina rutiner och systematiska utvärderingar eller forskning på sin verksamhet saknas ännu. När det gäller möten i den meningen vi menar här har, förutom den vårdvetenskapliga forskningen, också en del litteratur där präster beskriver själavårdande möten för lindrande av sorg varit föregångare. Motsvarande tankegångar om möten som avgörande för lindring finns i en del av den existentiella psykologin. Problemet inom den närliggande och dominerande medicinska vetenskapen är att man inte på samma sätt som inom vårdvetenskap har teorier och begrepp som kan beskriva naturliga processer. Medicinen, psykiatrin 8
och psykologin syftar ofta till att klassificera och diagnostisera fram det som är patologiskt (sjukligt) och avvikande, medan vårdvetenskap syftar till att förebygga och stödja naturliga förlopp och hälsa. En sådan ansats är att skapa en teoretisk bas för ett existentiellt vårdande på lång sikt. I den nyss utkomna rapporten från attackerna i Norge den 22 juli 2011 konstaterar utredarna på nytt att vårdpersonalen var dåligt förberedd och osäkra på hur de skulle förhålla sig till den drabbades lidande, det vill säga deras psykologiska/emotionella behov. Man diskuterar nya behov av utbildning och antyder också att det inte måste vara psykologer eller psykiatriska experter för detta. Man pekar också på brister i planeringen av långtidsuppföljning. DEF – Det Existentiella Förbandet utgår från att livsfrågor är en viktig del av långtidsuppföljning efter katastrof. Livsfrågor är de existentiella frågorna om livets innehåll, om värden, prioriteringar, människors förhållande till varandra och betydelsen av hälsa, lidande och kärlek. Genom ett vårdvetenskapligt synsätt ger DEF kunskap om naturligt omhändertagande av varandra i svåra livsskeden.
9
Bokens uppbyggnad och anvisning för läsande och användning Boken är uppbyggd i fyra teorinivåer som följer på varandra. Den börjar i praktiska råd och handledning för att tillämpa existentiellt omhändertagande och slutar i teori och forskning kring katastrofer (se figur 1). Innehållet är empiriskt grundat, det vill säga bygger på verkliga erfarenheter, vilket ses i citat och exempel. Bokens innehåll rör sig alltså från det konkreta till det teoretiska, från empiri till applikation och integration in i ny praxis och praktik. Vi börjar med en praktisk vägledning, ”hands on” och slutar med forskning. Dessemellan kommer teorier, attityd och tankesätt till existentiellt omhändertagande. Att börja i det praktiska kan tyckas baklänges för somliga och helt rätt för andra. Därför vill vi uppmana alla läsare att själva välja i vilken ordning man vill bekanta sig med innehållet. Vi kan gärna tänka oss att man som akademiker väljer att läsa boken från andra hållet, det vill säga bakifrån. Först den teoretiska grunden och sist den applicerade metoden för tillämpning. Vi tänker att var och en kan känna sig fri att välja och att hoppa och bläddra sig igenom boken. Att läsa och tänka är teori, att handla, att göra något är praktik. När vi säger praxis talar vi mer om hur man brukar eller bör handla. Till detta kommer det konstnärliga sinnet vi kallar estetik som bland annat anger hur och på vilket sätt handlingar görs. Omdömet om vad, när och varför något görs är etik. Allt är i vardagens handlingar integrerat. Efter inledningen som tar upp hur katastrofer betecknas och våra två illustrerande fallbeskrivningar från tsunamin 2004 kommer teorinivåerna. Teorinivå 1: Vad behöver en drabbad? Introduktion till DEF – Det Existentiella Förbandet.
I den första delen av boken är fokus på praktik och praxis. Avsnittet inleds med en kortfattad introduktion till existentiellt och naturligt tankesätt om stöd till drabbade människor. Vi tar på ett konkret sätt upp vad drabbade 10
Teorinivå 2. Teori och applikation: Tankesätt och attityder Teorinivå 4. Teoretisk fördjupning Teorinivå 1. Empiri och praktik: Vad behöver en drabbad? • Katastrof och naturlig hållning
• Medmänniskan som tål • De sju antagandena • Begrepp och teorier • Tidigare forskning Teorinivå 3. Teorier för praxis: Hälsa och lidande
• Vägledning • Hälsans paradoxer • Existens och lidande
Figur 1. De olika avsnitten, teorinivåerna i boken kan läsas var för sig.
människor behöver, vilket beskrivs med många exempel och citat. Vi lyfter ord och begrepp samt ger förslag till konkret samtalskonst för DEF-inspirerade samtal genom metaforer eller teman. De sju antagandena som leder hållningen i ett existentiellt förband nämns här helt kort men kan läsas mer ingående i teorinivå 2. Teorinivå 2: Tankesätt och attityder i medmänskligt existentiellt stöd.
I andra delen går vi in på bakgrundskunskaper till praktiken. Vi beskriver medmänniskans hållning och utveckling till ”tålare” och hur det naturliga synsättet utvecklas och motiveras. Avsnittet ger även en grundlig genomgång av de sju antaganden som bildar teoretisk grund för det existentiella medmänskliga stödet i DEF. Teorinivå 3: Hälsa och lidande som paradox och enhet.
I denna del beskrivs rörelsen av motsättningar, det vill säga paradoxer i samband med människors upplevelser och bearbetande av katastrof. Det kaotiska och det vardagliga möts och är viktiga för förståelsen. Hälsan och 11
lidandet bildar till exempel paradoxala mönster och enheter i tidens gång genom att lidandet öppnar nya förmågor till hälsa. Hur lidande och existens visar ett naturligt förlopp gås igenom och lidandets faser och former av förnekande, insikt, kamp och lindring beskrivs. Ett avslutande kapitel försöker ringa in forskning och kunskap om kvinnliga och manliga aspekter på katastrof och lidande. Det finns återkommande beskrivningar och erfarenheter som talar för att kvinnor och män reagerar olika och kanske har olika behov i samband med omhändertagande vid katastrof. Med utgångspunkten att vi oberoende av kön, som människor är mer lika än olika, diskuterar vi i kapitlet vad vi kan säga om genus och lidande i dag. Teorinivå 4: Teoretisk fördjupning och tidigare forskning.
Här utvecklas först begrepp och teorier om det mellanmänskliga som stöd för att utveckla och bygga upp handlingsplanen för existentiellt förband, DEF. Vårdvetenskapliga teorier om livsavgörande händelser underbyggda med Løgstrups teorier om livsyttringar och livsförståelse utvecklas. Avsnittet avslutas med en genomgång och kritiskt referat av utvald litteratur och aktuell forskning kring omhändertagande av drabbade människor efter trauma och katastrof.
12
Inledning Vad är en katastrof? Katastrof, bara ordet väcker känslor av kaos och maktlöshet. Definitionen på katastrof är en plötslig oväntad mycket stor olycka eller situation då behoven och nöden vida överstiger resurserna. Ordet katastrof kommer från grekiska katastrophē´ som betyder omstörtande och förstöring. En katastrof betecknar omfattande ödeläggelse orsakat av natur som jordbävningar, vulkanutbrott och översvämningar eller orsakat av människa, som terrorbrott eller krig. Andra exempel på katastrofer kan vara smittsamma sjukdomar eller svältkatastrofer. Händelser som ofta nämns i dag för att ge exempel på katastrofer i svenska förhållanden är Estonias Definitionen på katastrof förlisning 1994 och tsunamin i Sydostasien är en plötslig oväntad mycket stor olycka eller 2004. De senaste katastroferna när detta situation då behoven och nöden skrivs är jordbävningen med efterföljande vida överstiger resurserna. tsunami i Japan 2011 och terrordåden i Norge 2011. Jordens miljö kan också hotas genom katastrof. Aktuella miljö- eller ekokatastrofer är oljeläckaget i Mexikanska golfen 2010 och läckaget av giftslam i Ungern 2010. Inom hälso- och sjukvården avser en katastrof en händelse som är så allvarlig eller medför så många skadade att sjukvårdens resurser inte räcker till för att upprätthålla ett optimalt omhändertagande av de drabbade. Man talar då framför allt om akuta livräddande insatser för skadade människor, samt akut psykiatriskt omhändertagande av människor i chock.
»
Regionala katastrofplaner Katastrofer innebär situationer som med plötslighet drabbar många människor på liknande sätt och sätter samhällets räddnings- och hjälpresurser på svåra prov. Samhällets räddningsverksamhet måste vara beredd på att vara 13
oförberedd. Varje katastrofsituation är oförutsedd och unik. Statens räddningstjänst och varje landsting och kommun har katastrof- och beredskapsplaner för akuta och livräddande insatser. Som exempel finns en Regional katastrofmedicinsk plan för Stockholms läns landsting. Målet för landstingets katastrofmedicinska beredskap är att minimera konsekvenserna för de somatiska och psykiska följdverkningar som kan uppstå vid stor olycka, katastrof, hot, extraordinär händelse eller krig. I landstingets katastrofplan beskrivs en modell för ledning av hälso- och sjukvården vid stor olycka, katastrof eller extraordinära händelser. Sjukvården har därmed en viss beredskap för insatser i samband med stora evenemang eller avsiktliga hot och olyckor som bombhot eller gisslantagning. I planerna framgår också vilka ansvarsområden olika aktörer har, till exempel, polis, brandkår, sjukhus och närsjukvård. Alla akutsjukhus har en katastrofledningsgrupp som leder sjukhuset vid allvarliga händelser. I den ingår en så kallad PKL-grupp (psykologisk/psykiatrisk katastrofledningsgrupp), som ansvarar för uppbyggnad av den psykologiska och sociala katastrofberedskapen på sjukhuset. Planerna fokuserar på det korta omhändertagandet i timmar eller dygn. Det långsiktiga omhändertagandet är inte beskrivet eller reglerat i dessa planer. Återkommande i utvärderingar efter katastrofer kan man läsa att det akuta omhändertagandet både när det gäller fysiska skador och psykiskt omhändertagande varit tillfredsställande, men att det långsiktiga stödet till drabbade saknas. Även i den första rapporten från terrorattentaten i Norge 22 juli 2011 påtalas att man behöver mer kunskap om långtidsuppföljning och om lämplig organisering av denna. Man antyder i den norska rapporten att vanlig kommunal och sjukvårdspersonal har behov av bättre och kompletterande utbildning för omhändertagande efter katastrof.
Katastrof och existens som paraplybegrepp Ordet och begreppet katastrof är ett paraplybegrepp för denna bok, tillsammans med existens. Människor drabbas alltid hårt och skoningslöst i katastrofer och det är människorna och människornas fortsatta liv i katastrofens skugga det här ska handla om. Det fortsatta livet efter en katastrof kan betyda att förutsättningarna för existensen och därmed hela livet blivit förändrade för många drabbade människor. 14
Efter de direkta och påtagliga insatserna som innebär att man räddar liv, tar hand om döda och sedan arbetar med de materiella skadorna återstår att ta hand om människorna och deras liv. När det yttre och materiella har åtgärdats återstår det raserade livet för dem som på olika sätt drabbats och berörts av katastrofen. En katastrof lämnar alltid efter sig stora mängder människor som fortfarande, när det akuta och Efter de direkta och påmateriella är åtgärdat, är svårt skadade, sårade tagliga insatserna som eller berörda på direkt men också på indirekt innebär att man räddar sätt. Det är överlevare, deras familjer, de som liv, tar hand om döda och sedan förlorat närstående, de som förlorat hus och hem arbetar med de materiella skadorna återstår att ta hand om eller sina möjligheter att försörja sig. Därutöver människorna och deras liv. är hela samhällen berörda, i skolor, på arbetsplatser och i gemenskaper gapar tomma hål. Hjälp och räddningspersonal har fått utstå enorma prövningar och man kan ibland tala om nationell sorg. Tänk till exempel på Estonias förlisning 1994; de som överlevde och de som hade nära och kära anhöriga som omkom. Av 552 svenskar ombord omkom 501. För många människor, familjer och arbetsplatser är Estoniakatastrofen fortfarande närvarande varje dag. Vid tsunamin i Sydostasien 2004 dödades 543 svenska turister och 1 500 beräknades som skadade. Man har registrerat 4 822 svenska turister som på något sätt berörda av tsunamikatastrofen 2004. Många av dem har fått sin syn på livet utmanad. Vid terrorattentatet i Norge 22 juli 2011 dödades 86 personer, och cirka 30 skadades. 560 ungdomar befann sig på ön Utøya då massakern inträffade. Som ringar på vattnet måste vi föreställa oss hur många familjer och enskilda människor som drabbats av existentiell omskakning i samband med detta. Hela landet drabbas i liknande fall av ett gemensamt sår. Utøyamassakern och bombdådet i den norska regeringsbyggnaden innebar ett extra trauma, då det precis som vid andra terrordåd bestod i en ond handling från en annan människa. Hela bilden av människan och tilliten till andra får sig då en extra törn och bearbetningen av det inträffade kompliceras med multipla känslor av sorg, vrede och besvikelse. Man kan kalla de efterföljande inre såren känslomässiga, men det är kanske djupare än så. Såren hos de överlevande och kvarvarande kan, för kortare eller längre tid, kullkasta och utmana hela existensen, det vill säga synen på livet som sådant, på framtid, hopp och mening. Livet bryts och
»
15
består i praktiken av ett före och efter den livsavgörande händelsen. Inget kan längre återställa det livet som var före händelsen och det oskyldiga, sköna, trygga livet är för alltid förlorat. Det var som att kastas ”Från paradis till krigszon” beskrev en tsunamidrabbad. Ser vi förloppen efter katastrofer i existentiellt ljus, med dess inverkan på livet, förstår vi såren både som bredare och djupare än annars (mer om det i kapitel 9). Större och mindre katastrofer
Det finns större och mindre katastrofer och skillnaden är kanske bara antalet människor som är akut drabbade. Varje olycka med förluster av liv och hälsa kan ses om en katastrof för de närmaste. Stora olyckor med hundra – eller tusentals drabbade människor ser vi som makrokatastrofer då de har ett stor och påtaglig utbredning för många. Ser man till den enskilda människan, kan man också säga att samma drama utspelar sig i mindre olyckor där människor skadas eller dör i mikrokatastrofer, katastrofer med mindre utbredning. Enskilda olyckor och förluster är inte mindre drabbande för människor än de stora katastroferna men de sker till det yttre i ett mindre sammanhang. Människor som varit med om en olycka, mord eller självmord behöver inte vara mindre drabbade eller olyckliga Utgångspunkt är tanken att än dem som förlorade någon och den personliga katastrof som överlevde tsunamin. Det gemenenskilda människor upplever vid olyckor och sjukdomar (mikrosamma är i det vi kallar katastrofer katastrofer) följer samma återkomatt människor, och i de flesta fall mande mönster som vid makromånga människor drabbas på ett katastrofer. Man kan säga att en stor överraskande och grymt sätt av katastrof (makrokatastrof) byggs upp av ett antal mindre katastrofer (mikro- skador, förluster, lidande och död. katastrofer) eftersom det i slutänden Utgångspunkt för vårt skrivande om är enskilda människor som drabbas. katastroferna är tanken att den personliga katastrof som enskilda människor upplever vid olyckor och sjukdomar (mikrokatastrofer) följer samma återkommande mönster som vid makrokatastrofer. Samma behov återkommer också i så kallad mikro – och makrokatastrof. Man kan också säga att en stor katastrof (makrokatastrof ) byggs upp av ett antal mindre katastrofer (mikrokatastrofer) eftersom det i slutänden är enskilda människor som drabbas.
»
16
Vid tsunamin 2004 drabbades människor och familjer väldigt olika, några undkom med kroppsliga skador, andra fick leta bland döda för att finna sina omkomna familjemedlemmar, återigen andra satt hemma i Sverige och väntade på besked från sina kära som inte kom. Det gemensamma var att alla dessa människor var offer för samma flodvåg som orsakade katastrofen. Samtidigt hemma i Sverige blir en far med två barn i bilen påkörd av en bil i hög fart, bilen fattar eld, barnen omkommer och fadern blir svårt skadad. Existentiellt är katastrofen ett faktum och jämförelser omöjliga att göra. Därför är mycket av det som skrivs här om omhändertagande på lång sikt efter de stora katastroferna naturligt att överföra till de mindre sammanhangen, till enskilda människor och händelser där livet utmanats. Existentiella frågor är livsfrågor
Existens betyder att ”finnas till”, att träda fram och att existera. Enligt lexikon betyder existens tillvaro, verklighet, befintlighet, liv, uppehälle och utkomst (Nationalencyklopedin, www.synonymer.se). De existentiella frågorna är frågor som är avgörande för människans existens. Att något existerar betyder att detta i realiteten finns till i förhållande till att inte finnas till. De existentiella frågorna däremot är filosofiska och hör hemma i ontologin (vad något är) och handlar om hur vi tänker om och förhåller oss till livet. Den vanligaste existentiella frågan är ”vad är meningen med livet?”, men i konkret liv kan man fråga sig ”vad var meningen med detta?” eller konstatera att ”detta är helt meningslöst”. Alternativt kan människor uppleva existentiella vändningar när allt i livet plötsligt brusar av ”fullständig mening”, till exempel när ett barn föds. Existens handlar om att leva eller inte leva och existentiella frågor handlar om sådant som kommer nära när människors och även livets sårbarhet och död blir påtaglig. I bokens del 2 skriver vi mer om existensen från filosofisk sida. I spåren av en katastrof som ställt De existentiella frågorna handhela livet på ända talar vi om att mänlar om hur vi tänker om och förniskor kan ha existentiella sår och håller oss till livet. I spåren av skador. Det betyder att deras existens en katastrof som ställt hela livet på inte längre känns självklar, menings- ända talar vi om att människor kan ha existentiella sår och skador. Då finns full eller ens önskvärd. Existentiella också behov av ett existentiellt omhänfrågor är naturliga för människan men dertagande, ett existentiellt förband.
»
17
maria arman är leg. sjuksköterska, leg. barnmorska samt docent i vårdvetenskap vid Sektionen för omvårdnad, Karolinska Institutet, Stockholm. arne rehnsfeldt är leg. sjukskötare med vidareutbildning i intensivvård, docent i vårdvetenskap och professor i sykeplejevitenskap vid Høgskolen Stord/Haugesund i Norge.
DEF – Det Existentiella Förbandet Existentiellt omhändertagande efter katastrof
Maria Arman Arne Rehnsfeldt
Boken är uppbyggd i fyra teorinivåer: Teorinivå 1: Vad behöver en drabbad? Introducerar ett existentiellt och naturligt tankesätt om stöd till drabbade människor och ger förslag till konkret samtalskonst och stöd. Teorinivå 2: Tankesätt och attityder i medmänskligt existentiellt stöd. Ger bakgrundskunskaper till praktiken och beskriver hur det naturliga synsättet kan utvecklas och motiveras. Här beskrivs också de sju antaganden som bildar teoretisk grund för det existentiella medmänskliga stödet i DEF. Teorinivå 3: Hälsa och lidande som paradox och enhet. Beskriver förenande motsättningar i samband med människors upplevelser och bearbetande av katastrof samt lidandets faser och former av förnekande, insikt, kamp och lindring. Teorinivå 4: Teoretisk fördjupning och tidigare forskning. Utvecklar vårdvetenskapliga teorier om livsavgörande händelser.
DEF – Det Existentiella Förbandet
I
DEF – Det Existentiella Förbandet presenteras en modell för långsiktig omsorg av människor efter katastrofer. Betoningen ligger på hälsa och det naturliga helandet. En begreppsbildning kring naturligt omhändertagande står i fokus. Modellen är användbar för alla, oavsett yrke och grundutbildning, som kommer i kontakt med personer som drabbats av katastrof.
Best.nr 47-10567-0 Tryck.nr 47-10567-0
Maria Arman och Arne Rehnsfeldt
omslag.indd 1-3
2012-08-28 15.18