9789127435346 by Smakprov Media AB

FIXA GRAMMATIKEN – med fokus på ord, fras och sats För kursen Svenska 2 enligt Gy 2011

FIXA GRAMMATIKEN

Helga Stensson, Ann-Sofie Lindholm, Pär Sahlin

Serien Fixa svenskan presenterar en arbetsmodell för hela svenskämnet. Modellen utgår från mönster i språket och litteraturen och består av en tydlig och återkommande struktur: efter faktakunskaper och övningar finns examinerande uppgifter och bedömningsstöd. Fixa grammatiken visar på språkets uppbyggnad och hur de olika nivåerna samspelar i grammatiken. Fixa svenskan behandlar hela det centrala innehållet i Svenska 1–3 enligt Gy 2011 och består av flera komponenter. Kursen Svenska 1: Fixa litteraturen 1 Fixa språket 1 Kursen Svenska 2: Fixa grammatiken Kurserna Svenska 2–3: Fixa litteraturen 2 Fixa språket 2 Kurserna Svenska 1–3: Fixa genren Samtliga komponenter finns både som tryckt och interaktiv bok. Läs mer på www.nok.se/fixasvenskan

ISBN 978-91-27-43534-6

9 789127 435346

Fixa grammatiken cover.indd All Pages

2014-04-25 10.26

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

VAD ÄR GRAMMATIK

Ett oändligt antal betydelser

Känslan för grammatik

Vad ska man ha grammatiken till?

TVÅ ORDENS SORTERING – OM ORDKLASSER Nio ordklasser

ETT

Öppna och slutna ordklasser

Substantiv Substantivens böjning

ORDENS UPPKOMST – OM LJUD OCH ORDBILDNING 11

Pronomen

Fonologi – läran om ljuden

Ytterligare pronomen

Fonem är betydelseskiljande ljud Konsonanter och vokaler Fonem och bokstäver Prosodi

Morfologi – läran om hur orden bildas

12 12 12 13 15

Ordbildning

Vad betyder orden?

Synonymer och homonymer

Arbeta med ljud och ordbildning

Förstå

Workshop

Olika sorters morfem

Gibbrisk ordbildning Vuxna vill också förkorta Slangprefix Sammansättningsdikt Nomenklatur Rena grekiskan Nyordslistan

Fixa grammatiken.indd 4

Adjektiv Komparation Kongruens

Verb Tempus

16 16 16 18

Fonem bildar morfem

Personliga och possessiva pronomen

Övriga verbformer

Adverb

31 33 33 35 35 39 40 41 45 45 46 47 48 51

Olika sorters adverb

54 55

Prepositioner

Konjunktioner och subjunktioner

Interjektioner

Räkneord

Arbeta med ordklasser

26 26 27 27

Förstå

60 60 61

28 28 29

Diskutera

Workshop

Passiva texter

62 62 62 63 63 64 64

Diamantdikt

Gibbriska ordklasser Starka verb Prova styrkan Mangosar och kiwisar Ett möte

2014-04-25 10.31

FYRA

ORDENS ROLLER – OM SYNTAX

SVENSKA, TYP – OM SPRÅKTYPOLOGI

Mening och sats Huvudsats och bisats

Satslösning Analysera en mening Subjektsled Predikatsled

Fraser Nominalfrasen (NP) Verbfrasen (VP) Prepositionsfrasen (PP)

Ordföljd Satsscheman

Arbeta med syntax Förstå

Workshop

67 68 69 72 74 74 74 78 79 81 81 86 87 92 92

Nobelmeningar

94 94 94 94 95

Verklighetens fraser

Gibbrisk ordföljd Klarar datorn syntax? Höger eller vänster?

Fixa grammatiken.indd 5

Vad är det som är konstigt med svenska? En intervju om språk, grammatik och forskning

Arbeta med språktypologi Förstå Diskutera

Workshop

98 101 104 104 105

Talar ni som ni skriver?

106 106 106 107 107

UPPSLAGET

108

BEDÖMNINGSSTÖD

113

KÄLLFÖRTECKNING

116

Gibbriska konsonanter Sätta, ställa, lägga 50 % chans

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

TRE

2014-04-25 10.31

ET T Fixa grammatiken.indd 10

2014-04-25 10.31

ORDENS UPPKOMST – om ljud och ordbildning Språket är helt avgörande för oss som art. Skulle vi ens kunna tänka om vi inte hade ett språk? Och hur kan det ha gått till när en människas läten för första gången blev till ord? Man tror att människan haft språk i ungefär 200 000 år. Arkeologiska fynd visar att de genetiska förutsättningarna bör ha funnits någon gång vid den tiden. Troligt är att enklare förstadier till språk utvecklades gradvis, allteftersom mänsklig kultur växte fram. Grunden i alla mänskliga språk är ett system för att kombinera ljud till ord. Det är bland annat kombinationsmöjligheterna som skiljer våra ord från djurens läten. I det här kapitlet läser du om fonologi, eller ljudlära, och om morfologi, den del av det grammatiska systemet som beskriver hur ord bildas och böjs.

Fixa grammatiken.indd 11

2014-04-25 10.31

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

UPPSLAGET S. 108

Fixa grammatiken.indd 12

ETT | ORDENS UPPKOMST

Fonologi – läran om ljuden Fonologi är den del av språkvetenskapen som beskriver språkets ljud. I fonologin studerar man bland annat hur språkljud kan kombineras och hur ljudmönstret ser ut i ett språk.

Fonem är betydelseskiljande ljud Fonem är den minsta enheten i språket. Fonem är ett språkljud som inte har någon egen betydelse, men som ger en skillnad i betydelse om det byts ut. Exempel på två olika fonem är p-ljudet i ordet pil och b-ljudet i ordet bil. I de två orden är det bara ett ljud som skiljer dem åt, men den skillnaden gör att orden betyder olika saker. Därför brukar man säga att fonem är språkets minsta betydelseskiljande enhet. Fonemen betyder alltså inte någonting i sig själva. Var för sig betyder /b/, /i/ och /l/ ingenting alls. Det är först när man sätter ihop dem i en viss ordning som de får betydelse. Bil och bli betyder något, men lib och ilb betyder ingenting. Alla språkljud är inte fonem. Det finns ljud som låter olika, men som bara är varianter av ett och samma fonem eftersom de inte ger någon skillnad i betydelse. /r/ som uttalas skorrande som i södra Sverige och med tungspetsen i resten av landet är ett exempel. Även om ljuden låter olika ändras inte betydelsen. Ljud som är varianter av samma fonem kallas allofoner. Språk har olika uppsättning fonem. Det kan vara svårt att uttala eller ens höra de fonem som inte finns i ens eget modersmål när man lär sig andra språk. Det är bland annat därför det är svårt för svenskar att lära sig att uttala enkla engelska fraser som it is korrekt med tonande s. En engelsktalande hör stor skillnad mellan tonlöst och tonande s, medan en svensktalande inte gör det. En finsktalande har svårt att höra skillnaden och uttala ljudet /b/ som inte finns i finskan och ord som bra uttalas därför pra.

Konsonanter och vokaler Fonem delas in i två huvudgrupper: konsonanter och vokaler. Konsonanter är ljud som produceras genom att luftströmmen för en stund hindras. Säg /p/ eller /f/ och du märker att ljudet blir till genom att läpparna för en kort stund hindrar luften. Vokalerna produceras enbart av stämbanden. Den luftström som bildas får sedan löpa fritt. Säg /a/ eller /e/ och lägg märke till hur luften strömmar ut. Jämfört med andra språk är svenskan sällsynt rik på vokaler. De flesta språk i världen har fem vokaler, medan svenskan har nio

12 2014-04-25 10.31

Exempel på två olika fonem är p-ljudet i ordet pil och b-ljudet i ordet bil.

långa och nio korta vokalljud. Det är svårt att göra skillnad på så många olika vokaler om man inte har dem i sitt modersmål. Därför märks utländsk brytning ofta på vokaluttalet i svenska.

Fonem och bokstäver Många fonem motsvaras precis som /b/, /i/ och /l/ av en bokstav, men det finns också fonem som inte gör det. Sje-ljudet är ett exempel. Det har ingen egen bokstav och kan skrivas på flera sätt, till exempel sj, sk och stj, ti (som i sjuk, sked, stjärna och station). Samma bokstav kan också beskriva olika fonem, till exempel bokstaven a i orden hatt och hat. Om /a/ uttalas med ett långt a-ljud betyder ordet något helt annat än om det uttalas kort – men detta kan inte utläsas enbart av bokstaven a. Man skriver fonem inom snedstreck för att skilja dem från bokstäver. Om man vill beskriva ljud exakt som de uttalas används IPA-tecken. De kan beskriva uttal i vilket språk som helst, eftersom de utgår från ljud och inte från ett enskilt språks stavningsregler. I faktarutan på nästa sida finns svenska fonem skrivna med IPA-tecken.

13 Fixa grammatiken.indd 13

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

ETT | ORDENS UPPKOMST

2014-04-25 10.32

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Fixa grammatiken.indd 14

ETT | ORDENS UPPKOMST

Svenska språkljud skrivna med IPA-tecken Svenskan har 9 vokalfonem och 18 konsonantfonem. De flesta språkljuden finns som både lång och kort variant, till exempel korta och långa vokaler. Båda varianterna räknas av olika skäl till samma fonem. I tabellen finns fonem och andra vanliga svenska språkljud skrivna med IPA-tecken som visar hur de uttalas. : betyder att ljudet är långt vokaler

exempel

konsonanter

exempel

[ɒ:] långt a

mat

[p]

pil

[a] kort a

matt

[t]

tak

[u:] långt o

[k]

kal

[ʊ] kort o

bott

[b]

bil

[ʉ:] långt u

ful

[d]

dag

[ɵ] kort u

full

[g]

god

[o:] långt å

må

[f]

fin

[ɔ] kort å

mått

[v]

vin

[eː] långt e

fet

[s]

sol

[ɛ] kort e

fett

[ç] tje-ljud

tjock

[i:] långt i

vit

[ɧ] sje-ljud

sjö

[ ] kort i

vitt

[h]

hus

[y:] långt y

[m]

mål

[ʏ] kort y

sytt

[n]

[ɛ:] långt ä

nät

[ŋ] ng-ljud

ung

[ɛ] kort ä

nätt

[l]

lus

[ø:] långt ö

lös

[j]

[œ] kort ö

löss

[r]

röd

[ɖ] rd-ljud

bord

[ʈ] rt-ljud

fort

[ɳ] rn-ljud

garn

[ʂ] rs-ljud

kors

[ɭ] rl-ljud

pärla

14 2014-04-25 10.32

–––––––––––––––––––––––––– ÖVA

Skriv av orden här nedanför och läs dem högt. Gå på din språkkänsla och lyssna efter språkljuden. Skriv sedan ljuden med IPA-tecken.

Exempel: ord: sjunga a skjuta b vinka c kälke d mardröm e rört f förstå 2

–––––––––––––––––––––––––––

fonem: ɧɵŋа

Skriv ditt namn med IPA-tecken. Fortsätt om du vill med en rad ur en låttext, en dikt eller någon annan text du tycker om.

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Prosodi Prosodi eller ordmelodi beskriver olikheter i längd, betoning och intonation. Även prosodin kan skapa skillnader i betydelse. Orden ide och idé betyder olika saker för att betoningen är olika. Betoning kan beskrivas som att man lägger extra tryck på ett ställe i ordet. Ord som stegen (att klättra på) och stegen (som man tar när man går) betyder olika saker för att de har olika intonation eller accent. Accenten skapas genom skillnader i tonhöjd. Prosodi används också för att framhäva det som är viktigt när man talar. Jämför genom att betona de kursiverade orden i de här meningarna så hör du skillnaden: Träffades ni igår? Träffades ni igår? Träffades ni igår?

15 Fixa grammatiken.indd 15

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

ETT | ORDENS UPPKOMST

2014-04-25 10.32

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Fixa grammatiken.indd 16

ETT | ORDENS UPPKOMST

Morfologi – läran om hur orden bildas Ett levande språk bildar hela tiden nya ord. Nya ord lånas från andra språk, men de kan också bildas grammatiskt på olika sätt. Morfologin är den del av grammatiken som beskriver hur ord bildas och böjs.

Fonem bildar morfem Fonemen, språkljud som inte har någon egen betydelse, kombineras till morfem eller orddelar som bär olika typer av betydelse. Det finns ord som består av enbart ett morfem. Ordet film är ett exempel. Ser man däremot på ett ord som filmernas hittar man fyra morfem: film-er-na-s. Alla delarna bidrar till ordets betydelse: film ger huvudbetydelsen, -er säger att det är fråga om flera filmer, -na visar att det handlar om vissa bestämda filmer och -s att filmerna har eller äger något. Ordet filmernas innehåller alltså fyra morfem som alla ändrar betydelsen av ordet film på olika sätt. Morfemen -er, -na och -s finns med samma betydelse i andra ord. Om du provar med orden elev och tant så ser du att de fungerar på samma sätt. Ett morfem är den minsta enhet i ett ord som har en egen betydelse. Man säger därför att morfem är språkets minsta betydelsebärande enhet medan fonem är språkets minsta betydelseskiljande enhet.

Olika sorters morfem Det morfem som bär ordets betydelse kallas rotmorfem. Ett rotmorfem kan vara ett helt ord, som film, men det kan också vara förkortat och komma från äldre ord som du kanske inte känner igen. I ordet utbildning är till exempel rotmorfemet bild. Det kommer av bilda, som i bildad eller lärd, men är förkortat för att passa ihop med resten av de morfem som bildar ordet utbildning. Morfem som bara förändrar ett ords böjning kallas böjningsmorfem. Lägger man till -en till utbildning får man utbildningen, en böjd form av samma ord. Avledningsmorfem skapar till skillnad från böjningsmorfemen ett helt nytt ord. Film kan till exempel med hjälp av avledningsmorfemet -are bli ordet filmare. Avledningsmorfemet -are bildar ord som betyder att någon gör eller utför något. Från besök bildas besök-are, från lära bildas lär-are.

16 2014-04-25 10.32

–––––––––––––––––––––––––– ÖVA

–––––––––––––––––––––––––––

Arbeta med orden på filmaffischen här nedanför. a Vilka rotmorfem kan du hitta i orden? Det finns tretton stycken. b

Vilka böjningsmorfem kan du hitta i orden? Det finns sex stycken.

Vilka avledningsmorfem kan du hitta i orden? Det finns två stycken.

KLIPPRUMMET PRISUTDELNING ÅRETS REGNBÅGE

–––––––––––––––––––––––––– ÖVA

17 Fixa grammatiken.indd 17

–––––––––––––––––––––––––––

Hitta fem ord som bildas med -are som i lärare och besökare.

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

ETT | ORDENS UPPKOMST

2014-04-25 10.32

Arbeta med ljud och ordbildning Du ska nu studera ljud och ordbildning lite närmare.

Förstå Svara på frågorna. Ta hjälp av s. 11–23 och Uppslaget på s. 108–112. 1

Vilken är den största skillnaden mellan djurs och människors språk?

Nämn några skäl till att det är bra att kunna grammatik.

Vad är ett fonem? Ge exempel.

Vad är prosodi? Ge exempel på betydelseskiljande prosodi.

Vad är ett morfem? Ge exempel.

Vad menar man med att fonem är språkets minsta betydelseskiljande enhet och morfem den minsta betydelsebärande enheten? Förklara med egna ord och ge ett exempel.

24 Fixa grammatiken.indd 24

2014-04-25 10.32

Vilken funktion har • rotmorfem • böjningsmorfem • avledningsmorfem?

Förklara hur ett ord bildas genom • sammansättning • avledning • förkortning.

Vad är ett prefix? Ge exempel på några vanliga svenska prefix och ord där de förekommer.

Vad är ett suffix? Ge exempel på några vanliga svenska sufffix och ord där de förekommer.

Denotation och konnotation fångar olika dimensioner av ett ords betydelse. Vad är skillnaden?

Vad är en synonym? Hitta så många synonymer du kan till orden kul och tråkig. Vilka skillnader i stil och betydelse finns mellan dina synonymer?

25 Fixa grammatiken.indd 25

2014-04-25 10.33

Workshop Här nedanför finns undersökande och kreativa uppgifter om ljud och ordbildning.

Gibbrisk ordbildning Substantivet Google blir med det verbbildande suffixet -a till verbet att googla. På samma sätt kan vi läsa det gibbriska ordet konla som ett verb eftersom det har samma suffix. En konlist läser vi som ett substantiv eftersom det innehåller det substantivbildande -ist och konlig blir ett adjektiv eftersom det har ett adjektivbildande -ig. Med suffixen kan man alltså se vilken ordklass ett ord tillhör. Bilda nya gibbriska ord till 10 av suffixen här nedanför: adjektivbildande

verbbildande

substantivbildande

-aktig

-a

-het

-bar

-era

-eri

-ig/-lig

-isera

-ande

-isk

-ifiera

-ist

-sam

-na

-ning

Vuxna vill också förkorta Det finns en sida på sociala medier med rubriken ”Förkortningar som håller ungdomarna utanför”. På sidan föreslås förkortningar som: HMS (Herre Min Skapare) DPT (Dra På Trissor) NGSPTL (Nu Går Skam På Torra Land) DMB (Dra Mig Baklänges) SGPM (Som Grädde På Moset) DATPR (Dags Att Tänka På Refängen) KSK (Klart Som Korvspad) Fyll på med fem vuxna uttryck som du tycker bör förkortas.

26 Fixa grammatiken.indd 26

2014-04-25 10.33

Slangprefix I slangen används många prefix som gör ordet starkare. Exempel på det är as- som i asbra och jätte- som i jättedåligt. De här förstärkande prefixen varierar från en tid till en annan. a Vilka av prefixen i rutan nedan använder du? b Vilka av dem har du använt tidigare men slutat använda? c Vilka använder äldre men inte yngre? d Vilka används just nu? jättekanon-

asfet-

superultra-

störtur-

toppenskit-

kalasvrål-

Lek med nya prefix. Hur är till exempel något som är ko-bra?

Sammansättningsdikt a

b c

Kombinera orden i rutan till nya sammansättningar. Försök att hitta oväntade kombinationer som skapar nya konnotationer. Vem har till exempel hört talas om ord som mörkerlakan? Diskutera med en kamrat vilka konnotationer era nya ord har. Skriv en dikt där något eller några av dina nya ord ingår.

mörker gråt tå bitter

lakan major bröst vän

fin gräs vis koll

dröm docka uggla barnslig

häst mummel språk hallon

röd öm svett hetta

27 Fixa grammatiken.indd 27

2014-04-25 10.33

FIXA GRAMMATIKEN – med fokus på ord, fras och sats För kursen Svenska 2 enligt Gy 2011

FIXA GRAMMATIKEN

Helga Stensson, Ann-Sofie Lindholm, Pär Sahlin

ISBN 978-91-27-43534-6

9 789127 435346

Fixa grammatiken cover.indd All Pages

2014-04-25 10.26