9789172058668 by Smakprov Media AB

Pappa! Du kan få berätta en riktigt bra saga om en krokodil som har snabel och vassa tänder. BEPPE, 3 ÅR

Författare är Marie Köhler, barnläkare, Antonia Reuter, psykolog och Johanna Tell, BVC-sjuksköterska. Med sina tre olika professioner inom barnhälsovården bidrar de med gedigen kunskap från sina områden.

LE V A M E D B A R N

tt leva med barn är roligt och svårt. Ett äventyr som ger nya perspektiv och innebär både glädje och utmaningar. Hur kan det vara? Hur är det att vara barn? Hur gör man som förälder? Föräldraskapet är ett livslångt åtagande som förändras i takt med att barnen växer. Leva med barn är tänkt som ett stöd i denna resa, något att slå i när du har en specifik fråga eller läsas från pärm till pärm. Med boken som inspiration hoppas vi att du kan hämta kunskap, tips och råd, få stöd och känna tillförsikt! Intervjuer med familjer och citat från barn gör att du kan känna igen dig i olika sammanhang och funderingar. Det finns också rikligt med förslag på bra böcker och nätsajter.

barn LE V A M E D

Det går inte att beskriva hur det är att ha barn, en familj. Det är något helt annat … Man tänker på barnen, man tänker på hur andra barn har det. FOUAD, 48 ÅR

Förord Kära läsare! Första gången Leva med barn kom ut var 1983. Lars H Gustafsson, barnläkare och författare, stod bakom den då. Ett av syftena med boken var att vara ett icke-kommersiellt kunskapsunderlag för föräldrar. Åren har gått, boken har omarbetats och nya stycken har tillkommit allteftersom kunskapen om barn har ökat. Genom alla upplagor har barns rättigheter löpt som en röd tråd. Barnkonventionen som Sverige skrivit under har förenklat beskrivningen om barns rättigheter, men fortfarande är det mycket som är svårt att leva upp till när det gäller praktiken. Vi som har skrivit den nya upplagan Leva med barn har alla tre professionella rötter i barnhälsovården och har i många år arbetat som utvecklare, med fortbildning för personalen på barnavårdscentralen, BVC, och med frågor som rör barns hälsa. Vi har haft många givande möten med barn och föräldrar. Som ett plus har vi olika perspektiv som barnläkare, psykolog och distriktssköterska/BVC-sjuksköterska. Dessutom har vi själva, inte minst, erfarenhet av att leva med barn och vet att det är fantastiskt roligt, lärorikt och faktiskt också svårt. Boken som vi arbetat fram liknar den ursprungliga Leva med barn på många sätt. Vi har i mångt och mycket samma grundfilosofi som Lars och delar av texter finns med från tidigare upplagor. Samhället har förstås förändrats under de gångna tre decennierna och vi har velat anpassa utformning av och innehåll i den nya upplagan till dagens situation för föräldrar och barn. Många hämtar information via nätet, men vi tror inte att boken som form är helt ”ute”. Vi vet att många av dagens föräldrar är aktiva och söker kunskap och råd på många olika sätt. Det är bra. Vi tror att samtal mellan föräldrar, både med varandra och med andra föräldrar man möter på förskolan, i bostadsområdet eller föräldragruppen på BVC är bra för föräldraskapet. Och därmed för barnen. I boken behandlar vi frågor som vi vet att föräldrar ofta tar upp på BVC och som bland annat handlar om mat, sömn och barns hälsa och

utveckling. Boken innehåller texter om barn, familj och miljö och kan vara en utgångspunkt för eftertanke och självreflektion. Som inspiration till eftertanke och samtal både hemma och på föräldraträffar, har vi i anslutning till texterna formulerat några frågor. Leva med barn är i första hand skriven för föräldrar, men kan med fördel läsas av till exempel mor- och farföräldrar och av andra vuxna som finns för barnet. Vi har försökt att skriva en bok utifrån barnets perspektiv och fokus ligger på de yngsta barnen. Behoven hos små barn är lika oavsett kön. Vi har valt att använda hon/han när vi skriver om barnet och förälder när vi menar barnets omsorgsgivare. Vi hoppas att du som läsare får glädje av att läsa och leva med barn! Författarna, december 2012

Marie Köhler

Antonia Reuter

Barnläkare Psykolog

Johanna Tell Distriktssköterska/ BVC-sjuksköterska

Alla barn är allas barn

Den första tiden tillsammans

At t b l i f ö r ä l d e r

At t b l i f a m i l j

Nyfödd 20 At t k n y ta a n

Sk r i k 2 6

Vad behöver det lilla barnet?

Ä ta 3 4 S ova 6 8 Föräldraintervju 74 Sk ö t a s o m

Barnets utveckling och hälsa 105 Barn är olika

108

Personlighet och temperament

109

Föräldraintervju 110 Vem är jag?

114

Röra sig

117

P r ata o c h b e r ä t ta

118

Tänka och känna

123

L e k a o c h u pp t ä c k a v ä r l d e n

123

Flickor och pojkar

128

T i l lv ä x t 1 3 1 L e k f u l l a r ö r e l s e va n o r

132

Sjuk och ledsen

134

Barnhälsovården 144 Föräldraintervju 146

Barns miljö

157

Våra barns jord

158

Leka ute

162

Barn och sol

165

Barn och kyla

166

B a r n o c h t o b a k

166

Barn och alkohol

169

Barn och läkemedel

170

Barn och droger

170

B a r n o c h t r a f i k

171

Barnsäkerhet 172 Barn och media

Leva med barn Va r a t i l l s a m m a n s

179

187 188

Syskon 190 Föräldraintervju 192 V e m s k a s ta n n a h e m m a ?

197

Va d ä r b ä s t f ö r b a r n e n ?

198

Föräldraintervju 201 Vilja 205 S a m va r o 2 0 6 B l i a r g a p å va r a n d r a

208

Aldrig våld!

210

G å i f r å n va r a n d r a

211

Kämpa för barns rätt

215

Litteraturlista 217 Filmtips 226 Länktips 227 Register 228 Författare och medarbetare

230

Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. I alla beslut som rör barn ska barnets bästa komma i första rummet. Varje barn har rätt att leva och utvecklas. Varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt och att bli lyssnad på. Huvudprinciperna i FN:s konvention om barnets rättigheter.

1 9 8 9 a n t o g f n : s g e n e r a l f ö r s a m l i n g konventionen om barnets rättigheter. Den innebär ett stort steg framåt i kampen för att tydliggöra barns människovärde och rätt till skydd och inflytande. I Sverige har barnkonventionen fört med sig bland annat att en rad lagar förändrats så att barnets bästa sätts tydligare i centrum. I konventionen understryker FN att det är föräldrarna, eller ibland andra vårdnadshavare, som har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling, och samhället har skyldighet att stötta barn och föräldrar. Som förälder kan man använda konventionen för att bevaka sitt och andra barns rättigheter, exempelvis när det gäller förskola, skola och hälso- och sjukvård. Det kan också gälla ekonomiska förutsättningar, boende och miljö. Båda föräldrarna har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Detta ansvar kvarstår tills barnet är vuxet, oberoende av hur familjens situation i övrigt förändras. Ett föräldraskap är ett livstids kontrakt med särskilda regler för de första arton åren. Barnet har alltid rätt till sina föräldrar, även efter en separation. Livslångt föräldraskap och garantier om barnets bästa – det är ett stort åtagande. Men konventionens formuleringar är samtidigt ett stöd för föräldrar. De ger förhållandet mellan förälder och barn en unik styrka. De ger inspiration att mötas i glädje och ömsesidig respekt. Barnen hör inte bara framtiden till. De lever här och nu. Därför är det både bra och naturligt att vi i dag talar alltmer om barnets rättigheter. Information om FN:s konvention om barnets rättigheter finns både på Barnombudsmannens och Rädda Barnens webbplatser – se länktips på s. 227.

Vinteräpplen Alla barn är vinteräpplen, tidiga i frosten En blomma först som sjunger med de andra på grenen, så rör sig tiden genom bladen: skalhus, stjälkar Ett träd som spritter upp ur ingenting I varje litet äpple växer drömmen om ett träd som sträcker sig mot himlen På varje gren ett äpple, i varje äpple är ett barn, en liten kärna som värmer sig i jorden Magnus Carlbring

Alla barn är allas barn ”Alla barn är allas barn”, säger man ibland. Att i handling visa barnen att vi menar allvar med det kan vara en ovanligt meningsfull föräldrauppgift. i d e n g a m l a b y n kunde detta vara självklart, liksom det i dag är i vissa kulturer. Det fanns många gånger ett gemensamt ansvar för byns barn. Barnet kunde vända sig till någon annan vuxen än föräldern för att få hjälp när det behövdes. I dag är det inte så självklart längre. Man kan uppleva det som att varje familj ska sköta sig själv, hålla rätt på sina barn och inte bry sig så mycket om andras. Det är synd. En sådan inställning lämnar både barn och föräldrar i sticket. Därför är det viktigt att vi samarbetar både med andra föräldrar och med andra vuxna i vår omgivning, för allas våra barn. När barnen blir äldre och börjar röra sig utanför hemmets och förskolans väggar blir föräldrar mer beroende av att också andra vuxna ser barnen, behandlar dem med vänlighet och respekt men också griper in och vägleder när så behövs. Barn växer upp under helt olika betingelser. Överallt finns barn som behöver vänskap, stöd och motstånd grundat på respekt. Vi som vuxna har ett gemensamt ansvar för de barn vi har omkring oss på vår jord, våra egna och våra grannars barn, våra flyktingbarn och barn i andra länder. Skillnaden mellan ”våra barn och andras ungar” får aldrig bli för stor.

At t f u n d e r a p å • Vad innebär ”barnets bästa” för dig? • Vad betyder det att lyssna på sitt barn? • Hur pratar vi med barn om de olika villkor barn växer upp med i Sverige och i världen? • Hur pratar vi med andra vuxna om hur barn har det?

Den fรถrsta tiden tillsammans

Feber Feber är kroppens naturliga försvar bland annat mot virus och bakterier. Febern är i sig inte farlig. Det är en signal på att man är sjuk och en naturlig reaktion i kroppen. Därför är det inte självklart att man i alla lägen ska försöka ta ner temperaturen. Feber innebär att kroppstemperaturen är 38,0 grader eller mer. Barn har naturligt en förhöjd kroppstemperatur, särskilt efter att de varit aktiva, och därför är det bra om barnet vilat en stund innan man tar tempen. Små barn får ofta hög feber, även vid vanliga enkla virusinfektioner. Ofta stiger temperaturen till 40 grader, ibland till och med lite högre. OBS! De allra minsta barnen, yngre än tre månader, med feber bör bedömas av läkare då febern kan vara tecken på något allvarligt.

Vissa små barn är, utan att för den sakens skull ha någon sjukdom, extra känsliga för snabbt stigande feber och kan få feberkramper. Detta innebär att barnet en kort stund tappar medvetandet och har ryckningar. Händer detta ska man förstås kontakta sjukvården.

Om feber

Febern är inget bra mått på hur sjukt barnet är. Därför är det viktigare att se på barnets allmäntillstånd. Tecken på nedsatt allmäntillstånd kan vara att barnet $ är mycket hängigt och till exempel inte orkar sitta $ inte orkar prata $ inte någon stund under dagen orkar sitta uppe och leka $ inte vill dricka $ inte piggnar till efter febernedsättande medicin.

138

Hemlagad vätskeersättning

$ Blanda en halv tesked salt i 1 liter kokt och avsvalnat vatten. $ Tillsätt 2 matskedar socker och rör om. $ Tillsätt några droppar citron för smakens skull.

Tempen Många gånger räcker det att känna till exempel på barnets panna om den känns varm, men för att vara säker kan man ta tempen då och då. Det finns olika sätt att ta tempen på barn. Den säkraste metoden är med termometer i ändtarmen. Man sätter lite fet salva på yttersta delen för att den lättare ska glida in. Tempen förs mjukt in cirka 1–2 cm. Digitala termometrar ger snabbt ett svar. Det är bra att notera tempen, för att kunna berätta vid kontakt med sjukvården.

Dryck Ett barn med hög feber svettas mycket och behöver därför dricka mer än vanligt. Ett litet barn som ammas kan behöva ammas oftare för att få i sig vätska. För lite större barn kan det vara lättare att dricka enstaka klunkar istället för hela glas med vätska. Dryck med is och sugrör, eller isglass, kan göra det lite roligare. Det är vanligt att barn tappar aptiten tillfälligt, men den brukar återkomma så snart barnet blivit friskt.

Uppe och ute Barnet kan gärna få vara uppe och leka om orken finns. Barn som ligger i barnvagn kan få vara ute när de har feber. Större barn kan också behöva frisk luft. Det viktiga är att barnet får vila tillräckligt mycket. Det kan finnas risk för smittspridning om barnet träffar andra barn. 139

Kläder Barn med feber ska inte värmas upp ytterligare. Varma drycker, extra tröjor och filtar behövs inte. Rummen ska vara svala och kläderna gärna tunna.

Medel mot feber Barnet kan behöva febersänkande medel om hon/han är tagen av febern och till exempel slö, svårtröstad och ovillig att dricka. Den rekommenderade dosen på förpackningen ska följas. Medel som innehåller salicylsyra kan i vissa fall ge allvarliga biverkningar hos barn och ska därför undvikas. Apoteket kan föreslå lämpligt preparat.

Magsjuka Magsjuka (maginfluensa) är en akut virusinfektion som plötsligt ger symtom med kräkningar, diarré och ofta feber. Magsjuka är mycket smittsamt, och det är inte ovanligt att en hel familj eller en förskoleavdelning insjuknar inom loppet av en vecka eller två. Sjukdomen brukar gå över på ett par eller tre dagar – men problemet är vätskebristen, särskilt om barnet är litet. En del barn kan försämras snabbt på grund av vätskebrist och bli slöa och sluta kissa. Tillståndet kan då bli allvarligt och man ska söka sjukvård. Rotavirus är vanlig orsak till magsjuka, framför allt med diarréer, under en period på våren och en på hösten. Smittan sprids snabbt mellan små barn. Numera finns det vaccin mot rotavirus som man ger via munnen. Grundbehandlingen vid magsjuka är att tillföra tillräckliga mängder vätska, till exempel apotekets vätskeersättning som är noggrant sammansatt. Vid frågor eller oro över barnets tillstånd bör hälso- och sjukvården rådfrågas.

Tredagarsfeber Tredagarsfeber är en vanlig virusorsakad sjukdom under de första levnadsåren. Barnet insjuknar plötsligt i hög feber – oftast cirka 40 grader – utan så många andra symtom. Möjligen kan man se något röda ögon och lite

140

snuva. Barnet brukar vara förvånansvärt piggt trots febern som försvinner lika hastigt som den kom, och just när den gått ner kan man se ett diskret rött utslag på kroppen. Efter något dygn är det borta igen.

Vattkoppor/vattenkoppor Vattkoppor orsakas av virus. Barnet insjuknar med måttlig feber och värk i kroppen. Efter något dygn ses de första utslagen, små röda prickar som blir till små vattenblåsor, som blir fler och kliar. Att klia och riva sig ökar risken för bakteriell infektion. Blåsorna torkar så småningom in till skorpor. En del barn får få koppor medan andra får väldigt många över hela kroppen. Det kan ta två veckor innan alla koppor torkat ut och man är smittfri. Det värsta brukar vara klådan. Ett bra sätt att lindra den är att duscha med svalt vatten några gånger per dag och sedan självtorka. En huskur att pröva är talk på huden. Att klippa barnets naglar kan vara bra. I undantagsfall kan en klådlindrande medicin behövas, och då behövs recept. Vaccin finns, men ingår inte i det svenska barnvaccinationsprogrammet.

Det finns inga fixa regler för när barnet kan återvända till förskolan efter att ha varit sjuk och infekterad. Det är viktigt att tänka på att barnet ska orka aktiviteterna på förskolan och att hon/han inte smittar längre.

Scharlakansfeber Scharlakansfeber orsakas av halsflussbakterier, streptokocker. Symtomen är hög feber, halsont, särskilt då barnet sväljer, och ofta huvudvärk. Samtidigt uppträder ett finprickigt utslag som brukar börja under armarna på sidan av bröstkorgen och sedan sprida sig till mage och rygg, men inte till ansiktet. Kinderna brukar vara röda och tungan bli ännu rödare, så kallad smultrontunga. Scharlakansfeber bör behandlas med antibiotika, annars finns en viss risk för följdsjukdomar i leder och njurar. 141

Tänk på! När du tar kontakt med sjukvården ha detta i åtanke:

Ç Vad har hänt? Ç Hur mår barnet? Ç Äter/dricker? Sover? Kissar/bajsar? Leker? Ç Feber? Ont? Slö? Ç Annat? Ç Egna frågor?

Andra vanliga besvär Springmask Springmask smittar lätt mellan små barn och yttrar sig som klåda kring ändtarmsöppningen. Det är vanligt att barnet vaknar upp på kvällen eller natten, gråter och är besvärad av klådan. Det kan vara svårt att få syn på den lilla vita knappt centimeterlånga masken, men tittar man efter kan man se den som en ”sytråd” som rör sig. Äggen hamnar lätt på barnets fingrar och ofta smittas hela familjen. Smittan är ofarlig men vid besvär behöver ofta hela familjen behandlas. Det finns läkemedel på apoteket. Man behöver också vara noga med hand- och toaletthygienen, byta handdukar, under- och sängkläder och rengöra i bad- och sovrum. Äggen kan finnas kvar under lång tid och därför behöver behandlingen upprepas.

Mollusker Mollusker är små hudvårtor som orsakas av ett smittsamt virus och är vanligt bland barn i förskoleåldern. De ser ut som en rundad upphöjning med en grop i mitten, ett par millimeter till en halv centimeter bred. De ger vanligen inte upphov till några bekymmer men kan ibland bli irriterade och infekterade om man kliar på dem eller om de sitter i hud med 142

eksem. Ofta läker de ut av sig själv efter ett par månader, men en del barn har molluskerna under flera år. Barn med mollusker kan vara på förskolan som vanligt.

Löss Löss är ett gissel för många barnfamiljer. Lusen överförs vid nära kontakt framför allt huvud mot huvud. Den överlever högst ett dygn utanför hårbottnen. Löss sprids lätt vidare i familjen. Det tydligaste tecknet på att man har löss är klåda i hårbottnen beroende på att man reagerar mot betten. Alla får inte symtom. Kamning över ett vitt papper, tyg eller handfatet med särskilt tät kam (luskam) kan avslöja lössen. Äggen som kallas gnetter sitter på hårstråna nära hårbotten, ofta bakom öronen eller i nacken. Det är viktigt att kamma ur håret. Regelbunden noggrann kamning förebygger smitta. Alla som är smittade i familjen bör behandlas samtidigt. Dessutom finns det flera receptfria medel att välja på apoteken.

När ska man söka hjälp och vem ska man vända sig till? Har du har frågor kring ditt barns hälsa vänder du dig till BVC. Är ditt barn sjukt ska du i första hand vända dig till din vårdcentral. Du kan också ringa 1177 där du får rådgivning av erfaren sjukvårdspersonal. De allra minsta barnen kan behöva bedömas på barnmottagning när de är sjuka. Vid akuta tillstånd ringer du 112.

När mår man bra?

sude , 4 å r

– Min mamma och pappa brukar titta i min mun och se om jag mår bra.

143

Pappa! Du kan få berätta en riktigt bra saga om en krokodil som har snabel och vassa tänder. BEPPE, 3 ÅR

LE V A M E D B A R N

barn LE V A M E D

Det går inte att beskriva hur det är att ha barn, en familj. Det är något helt annat … Man tänker på barnen, man tänker på hur andra barn har det. FOUAD, 48 ÅR