9789140695550

Ekborg, Ideland, Lindahl, Malmberg, Ottander & Rosberg

Samhällsfrügor i det naturvetenskapliga klassrummet

2 UPPL.

Innehåll Författarpresentation

7

Introduktion

9

Bokens disposition

11

DEL 1: TEORETISK A PERSPEKTIV PÅ SNI

Inledning Vad är SNI? Varför SNI?

17 17 21

1. Att strukturera SNI och ­konstruera fall för undervisning

29

2. Attityder till naturvetenskap

37

Vad vet vi om elevers attityder till naturvetenskap?

Attityder, motivation och intresse – olika begrepp för samma sak?

Hur kan känslor påverka elevers lärande?

Vem bryr sig om ungdomars attityder till naturvetenskap?

Vad är eleverna intresserade av?

Hur kan vi vända trenden?

3. Handlingskompetens och intressekonflikter Handlingskompetens Olika dimensioner Intressekonflikter

37 41 43 45 47 50 53 55 57 60

4. Massmedier i naturveten­skaplig undervisning Engagerande utgångspunkter Att träna källkritik Mediemedvetenhet Tolkning av mediebudskap Ett exempel

5. Etiska diskussioner i klassrummet Debatt med etiska förtecken Vilken är den etiska frågan?

Etiska inriktningar Hur kan man använda de etiska inriktningarna?

Existentiella frågor utan rätt svar Vem innefattas i etiken?

Att föra etiska diskussioner i klassrummet

6. Grupparbete, dialog och argumentation Grupparbete Dialog Argumentation

7. Undersökande arbete Varför arbeta med ett systematiskt undersökande arbete?

Systematiskt undersökande arbete och SNI Att handleda vid undersökande arbete

Sammanfattning

63 64 65 67 70 71 75 76 77 79 81 83 86 87 89 90 93 96 103 104 105 106 113

DEL 2: EXEMPEL PÅ SNI-FALL

SNI-fall

117

Fall 1. Kropp och hälsa

119

Utgångspunkt Naturvetenskapligt innehåll Samhällsaspekter Intressekonflikt Vad eleverna ska använda sina kunskaper till Mål för fallet Resurser Rapportering och bedömning Forskningsresultat från elevers arbete med fallet

Fall 2. Jag, min familj och klimatet Utgångspunkt Naturvetenskapligt innehåll Samhällsaspekter Intressekonflikt Vad eleverna ska använda sina kunskaper till Mål för fallet Resurser Rapportering och bedömning

Fall 3. Vår strålande miljö Utgångspunkt Naturvetenskapligt innehåll Samhällsaspekter Intressekonflikt Vad eleverna ska använda sina kunskaper till Mål för fallet Resurser Rapportering och bedömning Forskningsresultat från elevernas arbete med fallet

119 120 120 121 122 122 123 123 124 127 128 128 129 129 130 130 131 131 133 134 136 138 138 139 139 140 140 140

Fall 4. Ska man använda ­överskottsvärmen från k ­ rematorier till fjärrvärme?

Utgångspunkt Naturvetenskapligt innehåll Samhällsaspekter Intressekonflikt Vad eleverna ska använda sina kunskaper till Mål för fallet Resurser Rapportering och bedömning

Fall 5. Lider de feta mössen för människans skull?

Utgångspunkt Naturvetenskapligt innehåll Samhällsaspekter Vad eleverna ska använda sina kunskaper till Mål för fallet Resurser Rapportering och bedömning

Fall 6. Är insekters livsmiljö ­viktigare än människors?

Utgångspunkt Naturvetenskapligt innehåll Samhällsaspekter Vad eleverna ska använda sina kunskaper till Mål för fallet Resurser Rapportering och bedömning

143 144 144 147 148 148 148 149 149 151 152 153 156 157 157 158 158 161 162 167 167 167 168 168 168

Avslutning

171

Referenser

173

Författarpresentation

Margareta Ekborg, Malmö högskola, är professor emerita i ämnes­didak­ tik med naturvetenskaplig inriktning. Hennes forskningsintresse ligger inom Samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI). Mar­gareta har även varit projektledare för Skolverksprojekt om nyanländas lärande och stödmaterial för utveckling av undervisning i naturvetenskap.

Hon har erfarenhet från undervisning inom grundskola, gymnasieskola, lärarutbildning och lärarfortbildning.

Malin Ideland, Malmö högskola, är professor i utbildningsvetenskap med inriktning mot etnologi. Hon forskar om lärande för hållbar utveckling och inom fältet vetenskaps- och teknikstudier, och är vetenskaplig ledare för forskningsmiljön SISEME – Studies In Science, Environ­mental and Mathematics Education. Malin har undervisat på lärarutbildningen och lett flera forskningscirklar för lärare inom områdena samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll och lärande för hållbar utveckling.

Britt Lindahl, frilansande pensionär, är docent i ämnesdidaktik med inriktning mot de naturvetenskapliga ämnena. Hon arbetar nu med skolutvecklingsprojektet Naturvetenskap och Teknik för Alla (NTA).

Britt har tidigare undervisat i grundskolans senare år, lärarutbildning och lärarfortbildning.

Claes Malmberg, Högskolan i Halmstad, är professor i naturvetenskapernas didaktik. Han har lång erfarenhet av undervisning i grund- och

ämneslärarutbildningen, framförallt om naturvetenskapens didaktik.

Inom det området är han speciellt intresserad av samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll och lärande och hållbar utveckling. Detta utgör även hans forskningsintresse.

Christina Ottander, Umeå universitet, är fil. dr i växtfysiologi och docent i ämnesdidaktik med inriktning mot naturvetenskap. Hon har undervisat i biologi och naturkunskap i gymnasieskolan och biologi och naturvetenskapernas didaktik inom lärarutbildningen. Christina har även arbetat med lärarfortbildning. Hon är nu forskningsledare för UmSER – Umeå University Science Education Research.

Maria Rosberg, Högskolan Kristianstad, är fil. dr i fysik och har undervisat i fysik i gymnasieskolan. Maria undervisar i kurser som behandlar fysik, astronomi, teknik och lärande och undervisning i naturvetenskap, såväl inom fristående kurser som lärarutbildningen.

Boken bygger på ett gemensamt forskningsprojekt och texterna har författats tillsammans. Projektet finansierades av Vetenskapsrådet.

Introduktion Det finns en mängd frågor som vi dagligen konfronteras med där naturvetenskapliga kunskaper är viktiga för att få en mer nyanserad förståelse av samhällsdebatten. Ska jag vaccinera mina barn? Vilken bil ska vi välja om vi vill värna om miljön? Vad är den nya gensaxen och vad betyder den? Vi kallar den här typen av frågor för samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll – SNI. De karaktäriseras av att de är auten­tiska, har sin bas i naturvetenskap, ofta rapporteras om i media, är värdeladdade, inrymmer intressekonflikter, involverar ofta lokala, regionala och globala aspekter och har inte några rätta svar.

Denna bok handlar om att arbeta med SNI som ett sätt att hjälpa eleverna att utveckla kompetenser för framtiden och för ett liv utanför skolan. De flesta elever i grundskolan fortsätter inte på naturvetenskapligt program på gymnasiet eller väljer yrke inom den naturvetenskapliga sektorn. De flesta gymnasister går inte heller vidare till högre studier inom naturvetenskap och teknik. Däremot finns det förmodligen inget yrke där inte naturvetenskapliga kunskaper är användbara.

Dessutom handlar det om kunskaper som kan användas i vardags- och samhällsliv.

Boken vänder sig både till lärarstudenter och till lärare som undervisar i de naturvetenskapliga ämnena i grundskolan och gymnasie­ skolan. Många av de frågor som diskuteras i boken kan anpassas och användas på flera stadier i skolan. Eftersom frågorna inkluderar kunskaper från andra ämnesområden är det lämpligt att arbeta med dem ämnesövergripande och tematiskt. Därför tror vi att också lärarstudenter och lärare i samhällsvetenskapliga ämnen kan ha glädje av och inspireras av boken.

Vi som skriver boken har en bakgrund som lärare och forskare.

9

samhällsfrågor i det naturvetenskapliga klassrummet Flera av oss har lång lärarerfarenhet i biologi, fysik, kemi och naturkunskap i grundskola, gymnasium och lärarutbildning. Den här boken bygger på egna erfarenheter av att undervisa i SNI och på resultat från ett forskningsprojekt som vi tillsammans drivit under tre år och där vi arbetat med SNI-fall med elever och lärare. I första omgången arbetade 70 lärare i norra och södra Sverige och deras ca 1 500 elever med något av fallen. Genom enkäter och intervjuer samlade vi information om hur elever och lärare uppfattade fallen och om vad de såg för möjligheter och hinder i klassrummen. Därefter valde vi ut tre fall och arbetade med dessa i sex klasser. Data har analyserats och resultatet har redovisats i en rad artiklar (Ekborg, Ideland & Malmberg, 2009; Ekborg, Ottander, Silfver & Simon, 2013; Ideland, Malmberg & Winberg, 2011; Ottander & Ekborg, 2011; Lindahl m.fl., 2011; Ideland & Malmberg, 2012).

De sex fallen har alla en ingång i miljö och/eller hälsa och innehållet är oftast integrerat och hämtat från både biologi, fysik och kemi. Alla fallen karaktäriseras av att de inte utgår från naturvetenskapliga begrepp som förklaras och exemplifieras, utan i stället tar sin utgångspunkt i autentiska samhällsfrågor som för sin lösning förutsätter bland annat naturvetenskapliga kunskaper. Fallen hade följande titlar: Du är vad du äter. Jag, min familj och klimatet. Är det alltid bra att höra? Att bota närsynthet med laseroperation. Blir man sjuk av mobiltelefonen? Ska vi äta klimatmärkt mat i skolan? (Ekborg m.fl., 2009).

Resultaten visar att de flesta eleverna – flickorna i högre grad än pojkarna – tyckte att de har lärt sig mycket i arbetet med SNI. De menade att de har utvecklat kunskaper i naturvetenskap och andra ämnen, i att söka och värdera information och att argumentera för sitt ställningstagande. Ett annat mycket positivt resultat var att eleverna var nöjda med vad de åstadkommit, och det de lärt sig upplevdes som viktig kunskap som de kommer att ha nytta av i vardagen och i framtiden (Ottander & Ekborg, 2011). Lärarna var nöjda med att eleverna lärde sig fakta, kunde tillämpa sina kunskaper och söka information.

Däremot tyckte de det var svårt för dem att formulera bra frågor och förhålla sig kritiska till olika argument. Eleverna arbetade mycket i grupp och lärarna kände sig trygga med såväl innehållet som arbets10

Introduktion formerna. De angav dock att det var sällsynt att eleverna fick laborera under arbetet med SNI. I klassrumsstudierna har vi sett något som också lärarna påpekat, nämligen att eleverna behöver hjälp med att bena upp den komplexitet som finns i ett fall. Det är viktigt med en kritisk granskning av uppgiften och att börja med att ställa egna frågor till den information som fallet erbjuder. Om inte detta sker har eleverna svårt att komma vidare och djupare i innehållet. Elevernas svårigheter att behandla komplexa frågor är också utgångspunkten för den här boken, som vi menar kan fungera som stöd i planeringen av arbete med SNI.

Bokens disposition I boken diskuteras både teoretiska aspekter av SNI och hur man kan arbeta med konkreta exempel på fall. I inledningen förklarar vi vad SNI är och ger några olika skäl till varför det är ett bra innehåll för skolans naturvetenskapliga undervisning. Boken är sedan indelad i två delar. Del 1 består av sju kapitel och ger en teoretisk bakgrund till vad SNI är och till arbetsformer som används inom SNI. Kapitel 1, Att strukturera SNI och konstruera fall för undervisning, inne­håller ett ramverk som kan användas vid konstruktion av SNI-fall. Ramverket innebär en analys av olika aspekter som behöver beaktas när man konstruerar egna fall och planerar undervisning med utgångspunkt i SNI. Sådana aspekter är val av utgångspunkt, analys av naturvetenskapligt innehåll, samhällsaspekter, intressekonflikter i frågan, vad eleverna ska använda kunskaperna till, mål för fallet, resurser som finns, samt rapportering och bedömning.

I kapitel 2, Attityder till naturvetenskap, diskuteras elevers intresse för naturvetenskap i skolan utifrån resultat från bland annat stora internationella studier. I debatten hävdas ofta att elever är ointresserade av naturvetenskap, men problemet är snarare att de är intresserade av ett annat innehåll och arbetssätt än vad skolan brukar erbjuda. De behöver uppleva ett behov av naturvetenskaplig kunskap i sitt framtida liv.

Kapitel 3, Handlingskompetens och intressekonflikter, diskuterar den demokratiska aspekten av SNI. Handlingskompetens förutsätter ak11

samhällsfrågor i det naturvetenskapliga klassrummet tiva elever som tar ställning i aktuella samhällsfrågor som inte kan lösas med ett enkelt svar. Lösningarna beror istället på samhälleliga normer och den enskildes tankar om vad som utmärker det goda livet.

Skillnader i normer innebär att det uppstår intressekonflikter, det vill säga konflikter mellan grupper i samhället i hur man kan lösa problem och planera för framtiden.

I kapitel 4, Massmedier i naturvetenskaplig undervisning, beskrivs olika sätt att ta sig an massmedier inom ramen för skolans naturvetenskap.

Där finns både diskussioner om vilka typer av medier som kan vara engagerande, och hur man kan arbeta med källkritik. Källkritiken diskuteras både på ett generellt plan och direkt kopplat till medie­ rapportering om SNI. Kapitel 5, Etiska diskussioner i klassrummet, behandlar det etiska perspektivet på SNI. Här resoneras dels kring hur man kan urskilja och definiera etiska frågor, dels hur man kan använda sig av etiska ramverk i syfte att undvika att enbart hamna i diskussioner kring ”rätt och fel”.

Kapitel 6, Grupparbete, dialog och argumentation, handlar om hur man kan organisera arbetet så att elever får möjlighet att hantera och diskutera de komplexa frågor SNI behandlar. Genom grupparbete skapar man förutsättningar för att många olika röster kommer till tals. I kapitlet resonerar vi också om hur naturvetenskapliga och andra kunskaper kan användas när man bygger upp argument och motargument i kontroversiella frågor.

Kapitel 7, Undersökande arbete, behandlar varför ett undersökande arbete är viktigt i den naturvetenskapliga undervisningen. Här diskuteras undersökande arbete som såväl arbetssätt som ett kunskapsinnehåll gällande förståelse av naturvetenskapens karaktär och dess arbetsmetoder. Kapitlet tar också upp hur-frågan och lärarrollen vid handledning av undersökande arbete.

Del 2 består av sex olika exempel på SNI-fall. Fallen är valda så att ett brett spektrum av frågor exemplifieras, och de är tänkta att användas som inspiration för konstruktion av nya fall.

Fall 1, Kropp och hälsa, anknyter till samhälleliga diskussioner om vad som är en vacker och hälsosam kropp. Det verkar som om frågor om kost och motion aldrig slutar att tilldra sig vårt intresse.

12

Introduktion Fall 2, Jag, min familj och klimatet, anknyter till frågan om klimatförändringar. Användning av energi och dess inverkan på miljön är ett komplext problem där både lokala och globala frågor är viktiga att belysa.

Fall 3, Vår strålande miljö, behandlar frågan om huruvida strålningen från mobiltelefoner och annan lågfrekvent strålning är farlig. Frågan diskuteras ofta i media med utgångspunkt från nya forskningsstudier, men resultaten är ofta motsägelsefulla.

Fall 4, Ska man använda överskottsvärme från krematorier till fjärrvärme?, handlar i någon mån om energianvändning, men även om frågor kring hantering av döda kroppar och föreställningar om vad som händer efter döden. Frågor om liv och död är existentiella till sin karaktär, men innefattar också naturvetenskapligt innehåll.

Fall 5, Lider de feta mössen för människornas skull?, handlar om djurförsök. Människans relation till – och makt över – djur är ett ämne som ständigt engagerar. Med utgångspunkt i djurfrågor kan man arbeta med naturvetenskapliga kunskaper som underlag för att diskutera och ta ställning, och till och med agera, i dessa frågor.

Fall 6, Är insekters livsmiljö viktigare än människors?, berör frågor om intressekonflikter om naturvård. Man kan se på naturvårdsproblem som en kamp mellan människan och naturen där människan utpekas som den dåliga parten som förstör.

13

3. Handlingskompetens och intressekonflikter MINDRE UTSLÄPP MED KRAV-TOMAT En KRAV-tomat släpper bara ut hälften så mycket växthusgas som den vanligaste tomaten i svenska butiker.

En tomat som odlats efter KRAV:s nya klimatregler släpper aldrig ut mer än ett kilo koldioxid per tomat. För de vanligaste tomaterna i butik hamnar utsläppet på cirka 2,1 kilo per tomat. Det vanligaste är att tomaterna kommer från Holland där de odlas i växthus värmda med fossil gas.

En KRAV-tomat som odlas i växthus på sommaren släpper ut cirka 50 gram koldioxid per kilo tomat.

Den största klimatboven i växthusproduktion är uppvärmningen.

De låga utsläppen för KRAV-tomater beror främst på att 80 procent av uppvärmningen måste ske med förnyelsebara energikällor. Växthusen måste också använda extra isolering nattetid, skriver KRAV i ett pressmeddelande.

Källa www.icanyheter.se, 100616

Varje dag ställs vi inför valsituationer med olika handlingsalternativ.

Vi vet inte alltid på förhand utgången av det val vi gör, men tvingas ändå att välja. Valsituationen kan uppstå i ett så vardagligt sammanhang som när du ska välja tomater. Enligt det resonemang som 53

samhällsfrågor i det naturvetenskapliga klassrummet icanyheter.se för i ovanstående annons, verkar det inte vara några problem att välja miljövänligt, åtminstone inte om de svenska KRAVtomaterna är odlade i växthus på sommaren. Men om valet står mellan att köpa svenska tomater eller spanska KRAV-märkta. Hur gör man då? Den svenska tomaten är närodlad, vilket innebär korta transporter, men å andra sidan är den odlad i växthus som behöver värmas upp, åtminstone under oktober till april. Vilken energikälla som används till uppvärmningen framgår troligen inte av informationen på tomatpaketet. De svenska tomaterna kan dessutom vara både konstgödslade och besprutade. På vilket sätt är konstgödsel sämre än natur­gödsel, kan man undra. De spanska KRAV-märkta är varken konstgödslade eller besprutade. Men de har transporterats långt, vilket bland annat medför utsläpp av växthusgaser. Omfattningen av utsläppen beror på hur de transporteras. Det är stor skillnad beroende på om de transporteras med flyg, lastbil, tåg eller båt. Inte heller det framgår av informationen på tomatpaketet. Oavsett vilka tomater man väljer får det konsekvenser i form av miljöbelastning genom utsläpp av växthusgaser. Å ena sidan är det utsläpp av koldioxid från uppvärmning av växthus, å andra sidan är det utsläpp från transporter. Det enklaste alternativet är att helt avstå från tomater under vinterhalvåret. Man kan lätt känna sig som en åsna mellan minst två hötappar.

Andra valsituationer kan handla om hur vi ska prioritera energi­ system för samhällets nuvarande och framtida energiförsörjning. Oberoende av hur vi väljer, får vårt val konsekvenser. Vi vet att fossila bränslen bidrar till utsläpp av växthusgaser. Det är många som ifrågasätter vindkraftens pålitlighet och storskalighet. Andra menar att vi absolut inte får överlämna kärnkraftens radioaktiva avfall till framtida generationer. Bakom argumenten för eller emot det ena eller det andra energislaget döljer sig ofta representanter för olika intressegrupper som menar sig sitta inne med den rätta lösningen.

Det finns många som har synpunkter på hur skolan ska hantera framtidsfrågor och samhällsdilemman. Det kan exemplifieras med vad en förälder uttryckte på ett föräldramöte som hölls strax efter tsunamikatastrofen och den efterföljande kärnkraftsolyckan i Japan år 2011: ”Det är en himla tur att klassen inte har Japan som tema just nu.” Den här 54

3. Handlingskompetens och intressekonflikter föräldern uttalade en oro över att vi belastar barn och unga med bekymmer. Samtidigt var katastrofen i Japan en aktuell fråga som även barn hade svårt att undvika, eftersom det fanns ett stort informationsflöde från många håll om detta.

I det stora flödet av information kan det vara svårt att veta vem man kan lita på. Förmågan till kritiskt tänkande framstår som avgörande för att kunna navigera och fatta beslut och ta ställning utifrån egen övertygelse. Mer om det tar vi upp längre fram i boken, bland annat i kapitel 4 som handlar om hur man kan arbeta med massmedier. I fallet med kärnkraftsolyckan i Japan är det en sak som är värd att fundera på. Hur påverkar olyckan vår inställning till kärnkraft? En olycka i den omfattningen drabbar oss såväl emotionellt som kunskapsmässigt och kan vara avgörande för våra handlingar och ställningstaganden i framtiden. En vecka efter katastrofen hade förtroendet för svensk kärnkraft sjunkit med 13 procent. Men hur kommer den att påverka allmänhetens ställningstagande på längre sikt i val av framtida energikällor, val av varor i förhållande till vilka energi­system som används för att producera dem eller val av energi för privata transporter och uppvärmning av bostaden?

Handlingskompetens Man kan, som föräldern i exemplet ovan, hävda att skolan ska undvika svåra och komplexa frågor för att det ger eleverna bekymmer. Vi menar istället att skolan ska ge sig i kast med dem för att hjälpa elever att hantera det som möter dem i massmedier och i den allmänna samhällsdebatten, men också för att hjälpa dem att göra val som konsumenter och samhällsmedlemmar. Att arbeta med SNI är inte en fråga om att skapa oro eller ångest. Frågan gäller istället hur vi kan ge stöd så att barn och unga kan hantera dessa svåra frågor utan att känna sig handlingsförlamade.

Läroplanens utmanande ord om att en av skolans huvudsakliga uppgifter är ”att främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare”, att eleverna ska ”kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett 55

samhällsfrågor i det naturvetenskapliga klassrummet stort informationsflöde och en snabb förändringstakt” eller att de ”utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ” handlar om just detta (Skolverket, 2011a, s 6). Här diskuterar vi detta med hjälp av begreppet demokratisk handlingskompetens. Detta begrepp har sitt ursprung i dansk kritisk forskning om hälso- och miljöundervisning (Breiting m.fl., 2009; Mogensen, 1995). Intresset för handlingskompetens kan ses som en reaktion på en undervisning om hälso- och miljöfrågor som i hög utsträckning har handlat om att förändra barns och ungas beteende, till exempel att lära ungdomar att sköta sin kropp, att äta enligt kostcirkeln, att inte skräpa ner, att sopsortera och att spara energi. Breiting m.fl. (2009) ställer handlingskompetensbegreppet mot olika typer av försök till den här typen av beteendeförändringar. I följande tabell illustreras tre olika typer av undervisning som riktar in sig på beteendereglering, beteendeförändring respektive demokratisk handlingskompetens.

Typ

Fokus

Inriktning och mål

Framgångskriterier

Beteendereglering Lagar och regler

Givet

Önskvärt beteende

Beteende­ förändring

Vädjar till intellekt, känslor och samvete

Givet

Önskvärt beteende

Demokratisk handlings­ kompetens

Kritiskt medvetande, vilja och förmåga att involvera sig själv

Öppet

Självständiga deltagare, kapabla att tänka kritiskt

Tabell 1 Olika typer av undervisning. Källa Breiting m.fl. (2009).

I motsats till uppfostran, som handlar om att påverka barn till ett ”önskvärt” beteende, innebär handlingskompetens att elever utvecklar möjligheter att tänka självständigt och handla reflekterat. Ellen Almers (2009) tar hjälp av Schnack (1994) när hon definierar handlingskompetens så här: en förmåga att med grund i kritiskt tänkande och ofullständigt kunskapsunderlag, involvera sig som person, tillsammans med andra, i ansvarsfulla handlingar och mothandlingar, för en mänskligare/barmhärtigare värld. (Almers, 2009, s. 36)

56

3. Handlingskompetens och intressekonflikter Kritiskt tänkande kan kopplas samman med emancipation, det vill säga frihet att välja. I kritiskt tänkande finns därmed en intention till förändring som gör att tänkandet inte bara har en förståelsedimension utan också en handlingsdimension. Tänkandet är inte bara till för att identifiera utan också för att påverka. I kritiskt tänkande ligger också insikten om att det finns ett samband mellan kunskap och makt som innebär att det finns grupper och institutioner som har intresse av att viss kunskap kommer fram och används. Vi kan också betrakta kritiskt tänkande som ett självkritiskt och konstruktivt sätt att belysa ett fenomen eller en handling från flera perspektiv med syfte att kunna ta ställning. Då kan individen välja utifrån egen kunskap och övertygelse istället för att lita till auktoriteter.

Olika dimensioner Handlingskompetens innehåller aspekter om kunskap, om att vilja handla, om att förstå andras perspektiv och att sätta in handlingar i ett socialt och samhälleligt perspektiv (fig. 5).

Kunskap om frågan.

Granska normativa argument.

Veta hur man agerar.

HANDLINGSKOMPETENS

Våga och känna ansvar för att agera.

Medvetenhet om betydelse av ”det gemensamma”.

Social dimension

Värderingsbaserad dimension

Kognitiv dimension

Vara förberedd och ha lust att agera.

Personlighetsdimension

Figur 5 Handlingskompetensens fyra dimensioner. Källa Mogensen (1995).

57

SNI-fall Denna del i boken ger exempel på SNI-fall. En del av dem har vi prövat i praktiken, andra är nyskrivna för denna bok. Tanken med fallen är att de ska fungera som inspiration till hur man konstruerar fall på egen hand och hur man kan fokusera på olika områden. Därför följer fallen en struktur, vilken är densamma som introducerades i kapitel 1: • • • • • • • •

Utgångspunkt Naturvetenskapligt innehåll Samhällsaspekter Intressekonflikt Vad eleverna ska använda sina kunskaper till Mål för fallet Resurser Rapportering och bedömning

Fallen som finns beskrivna är inte enhetliga i hur mycket som finns beskrivet på varje punkt, vilket också illustrerar att de är olika. Fallet om biologisk mångfald är till exempel starkt inriktat på att kunna arbeta med intressekonflikter, medan fallet om djurförsök är mer inriktat på att undersöka naturvetenskaplig forsknings karaktär och arbetssätt.

När det gäller resurser finns en mängd internetsidor föreslagna.

Risken finns att de inte längre existerar när boken läses, men betrakta dem i så fall som en inspiration till att söka externa källor.

117

Fall 1. Kropp och hälsa Att ta god hand om sin kropp och hälsa är som alla vet starka ideal i samhället. Otaliga är de dieter, träningsformer, kosttillskott och -ersättningar som ska hjälpa oss att forma våra kroppar. Det ställs höga krav, inte minst på ungdomar, med avseende på deras utseende. Detta medför att de också förhåller sig på ett eller annat sätt till utbudet av råd, produkter och träningsmetoder som finns på marknaden. När vi utvecklade fall inom ramen för vår studie gjorde vi därför ett SNI som handlade om kropp och hälsa och som syftade till att kritiskt granska ett av alla de tv-program (och reklamfilmer, tidningar osv.) som fokuserar på just den här frågan.

Utgångspunkt Som utgångspunkt för fall kan man använda ett tv-program och/eller artiklar från kvälls- och veckopress. Tv-programmet Du är vad du äter sändes i kanalen TV4plus, som senare bytte namn till TV7 vid tiden för vårt forskningsprojekt. Tv-programmet är en så kallad reality-show, där programledaren Anna Skipper ger en familj eller en person råd om hälsa och livsstil. När detta skrivs, sänder SVT ett program som heter Gympaläraren, och det finns mängder av artiklar i kvälls- och veckopress som handlar om kost och motion och vad man bör göra och inte göra. Ibland tycker man som lärare i naturvetenskap att råden verkar vara tagna ur luften och inte bygga på vetenskaplig grund. Därför är det tacksamt att ha sådana artiklar och program som utgångspunkt för kritisk granskning.

119

samhällsfrågor i det naturvetenskapliga klassrummet

Naturvetenskapligt innehåll Frågor om kost och motion har ett tydligt naturvetenskapligt innehåll och är ett exempel där naturvetenskapliga kunskaper kan hjälpa eleven att vara kritisk.

Innehållet handlar om olika födoämnen och hur de tas om hand i kroppen. Det handlar om vad kroppen behöver, och då kommer man in på materia, energi och ämnesomsättning. Här gäller det att se kopplingen mellan hela människan och vad som händer på cell- och molekylnivå. Vi kan lära oss om goda kostvanor och om olika bantningsmetoder, men om vi ska veta hur de påverkar kroppen måste vi förklara mekanismerna ner på molekylnivå. Vi kan också få kunskaper om att viktökning och viktminskning på individnivå är ett samspel mellan kost, motion och hunger och också förklara dessa på cellnivå.

Samhällsaspekter Det finns flera olika samhällsvetenskapliga perspektiv att närma sig inom ramen. Ett viktigt tema är mediekritik och att diskutera hur medier talar om kropp och hälsa, vad som blir en nyhet och vad som blir intressant i en reality-show. Vilka olika budskap förmedlas och hur tror man att olika människor tolkar dessa beroende på sin egen livssituation?

Man kan också diskutera ekonomiska intressen i den industri som är kopplad till kropp och hälsa, till exempel bantningsmedel, energi­ drycker och kosttillskott.

Fallet passar också väl till att initiera normkritiska diskussioner kring hur människor betraktar kropp och hälsa. Sättet som du behandlar din kropp på förknippas dessutom med hur du är som person. ”En sund själ i en sund kropp” är ett talesätt med många olika dimensioner; det kan tolkas som att goda beteenden och egenskaper hänger samman med eftersträvansvärda kroppar. Men det tyder också på att vi lätt moraliserar över såväl vår egen som andras kroppar. En okontrollerad kropp förknippas med en okontrollerad person. Detta speglas inte minst i biofilmer, där överviktiga personer ofta framställs som kor120

Fall 1. Kropp och hälsa kade eller åtminstone som sävliga. Och anorexia tolkas många gånger som att det har att göra med kontroll. När man för normkritiska diskussioner kan man också göra historiska och geografiska jämförelser, vilket kan belysa att ideal för kroppen inte ser likadana ut överallt och alltid. Genom att göra jämförelser minskar risken att man blir för ”moralisk”, det visar i stället på en mångfald av ideal.

Intressekonflikt Det finns intressekonflikter på olika nivåer inom ramen för detta fall.

På individuell nivå kan man uppleva en konflikt mellan önskan om att vara vältränad och bekvämlighet, eller mellan önskan att hålla vikten och laga god mat och äta godsaker. Även på en samhällelig nivå finns det olika uppfattningar om vilket som är det mest hälsosamma sättet att leva, vad man ska äta och hur man ska motionera. Varför uttalar sig läkare och vissa diabetikergrupper olika om GI-metoden? Ett intressant upplägg är att granska olika dieter och vilken naturvetenskaplig kunskap som de verkar utgå från. Använder man till och med samma kunskaper/teorier för att föra fram helt olika lösningar? Att undersöka en sådan fråga kan visa på hur samma teorier och resultat kan användas för att föra fram olika åsikter.

Hur sjukvårdens pengar ska användas kan också vara ett tema för att studera intressekonflikter. Det finns de som menar att vård för livsstilsrelaterade sjukdomar (t.ex. fetma) inte ska subventioneras på samma sätt som annan vård. Detta innebär naturligtvis en problematisk gränsdragning i fråga om vad som är livsstilsrelaterat. Ett enklare tema är att diskutera om och när skönhetsoperationer ska vara ekonomiskt subventionerade.

På ett globalt plan kan man närma sig frågan genom att dels diskutera olika skönhetsideal (nämnt ovan), men också huruvida läkemedelsindustrin bör satsa på att utveckla mediciner för livsstilsrelaterade problem i västvärlden eller svåra sjukdomar (t.ex. malaria) i tredje världen. Man kan i sammanhanget också fundera över huruvida det är rätt att använda djur i läkemedelsförsök för livsstilsrelaterade sjuk­ domar, vilket beskrivs närmare i fallet ”Djurförsök”.

121

Samhällsfrågor i det naturvetenskapliga klassrummet

ANDRA UPPLAGAN

Margareta Ekborg, Malin Ideland, Britt Lindahl, Claes Malmberg, Christina Ottander & Maria Rosberg Hur farligt är det att sola? Är ekologisk mat alltid det bästa alternativet? Är det bra att ta fem kronor extra betalt för plastkassarna i affären? Vilka konsekvenser får den globala uppvärmningen och vad kan vi göra som individer och på ett struk­ turellt plan? Den här typen av frågor möter eleverna: samhällsfrågor med natur­ vetenskapligt innehåll (SNI). Denna bok erbjuder både en teoretisk ram och konkreta exempel på hur man kan arbeta med SNI i grund­ och gymnasieskolan.

Genom att stödja eleverna i att utveckla kompetenser som att formulera frågor, arbeta källkritiskt, planera undersökningar samt värdera resultat och information, stärker lärare elevernas möjligheter att använda sina kunskaper i samhällslivet.

Författarna har under tre år bedrivit ett forskningsprojekt om SNI i grundskolan.

Erfarenheter och resultat från detta projekt ligger till grund för boken som riktar sig till lärarstudenter och lärare i både grund­ och gymnasieskola.

Margareta Ekborg, professor emerita i ämnesdidaktik med naturvetenskaplig inriktning, Malmö högskola. Malin Ideland, professor i utbildningsvetenskap med inriktning mot etnologi, Malmö högskola. Britt Lindahl, professor emerita i ämnesdidaktik, Högskolan Kristianstad. Claes Malmberg, professor i naturvetenskapens didaktik, Högskolan i Halmstad. Christina Ottander, docent i ämnesdidaktik med inriktning naturvetenskap, Umeå universitet. Maria Rosberg, universitetslektor i fysik.

ISBN 978-91-40-69555-0

9 789140 695550