Page 1

1


Projekt från A till Ö En ordbok med fakta och tips © 2009 Anders Blomé Adress: Projekt-&Kompetensutveckling, Götalandsvägen 249, 125 45 Älvsjö E-post: info@andersblome.se Omslagsfoto: Daniel Åberg Omslag och grafisk form: Daniel Åberg, www.abergs-stilus-et-forma.se Teckningar: Lisa Pousette Blomé Upplaga: 1:1 ISBN: 978-91-7437-001-0 Tryckeri: E-print, Stockholm, 2009 Produktion och distribution: Publit

2

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.


Anders Blomé

Projekt från

A till Ö

En ordbok med fakta och tips

3

Projekt- & Kompetensutveckling


Innehåll Inledning ...................................................................................................7 Begreppet Projekt

.......................................................................... 11

Från A till Ö – begrepp i projektens värld ............................17 Affärsprojekt .......................................... 19 Agile

International Project Management Association, IPMA

.......................................................... 20

.67

................................................... 24

Intressent . .............................................. 67

Aktivitetslista ........................................ 24

Kalendertid ............................................. 73

Arbetspaket

Kick-off ..................................................... 74

Aktivitet

.......................................... 25

Avslut, avslutning

................................ 26

Kick-out ................................................... 75

................................................... 28

Kommunikation ................................... 76

Baseline .................................................. 28

Kommunikationsplan ......................... 78

Beslutspunkt

........................................ 29

Konflikt ...................................................... 79

.............................................. 31

Kostnadsbudget .................................... 81

..................................................... 33

Kritisk linje . ............................................. 83

Backlog

Beställare Buffert

. ........................................... 34

Leverantör, styrning av leverantör .86

Critical Chain ........................................ 35

Linjeorganisation ................................. 89

Critical Path Method, CPM ............. 37

Lägesrapport

Deadline

Matrisorganisation ........................... 93

Certifiering

.................................................. 40

....................................... 89

........................ 41

Milstolpe .................................................. 95

Delprojektledare .................................. 43

Milstolpediagram ................................ 97

E/A-tal ...................................................... 44

Milstolpeplan ......................................... 99

Effektmål

MoSCoW .............................................. 100

Delegera, delegering

................................................ 45 .................................. 47

Motivation, motivationsfaktorer .101

Fas .............................................................. 48

Mål .......................................................... 103

Feedback ................................................. 49

Måltriangeln

Funktionell organisation .................. 51

Nulägeslinje ......................................... 106

Förprojekt

.............................................. 53

Nytta, nyttorealisering ................... 107

Förstudie

................................................ 54

Nätplan . ................................................ 108

Ganttschema ....................................... 57 Genomförande ...................................... 58

Organizational Breakdown Structure, OBS ................................. 111

Glapp ......................................................... 60

Osäkerhet

........................................... 113

Gruppens sammansättning, grupproller . ............................................ 60

Planering

............................................. 115

Etapp, etappmål

Gruppens utveckling . ......................... 63

...................................... 104

Prioritering .......................................... 118

4

Process ................................................. 118


Produktionsmodell ........................... 120

Rapportering

Program ............................................... 121

Referensgrupp

Program Evolution and Review Technique, PERT ............................... 122

Restlista .............................................. 164

Project Management Institute, PMI ........................................................ 123

Resurs, resursplan Resursavtal

........................................ 170

Projektadministratör ...................... 124

Resursägare

..................................... 171

Projektanatomi .................................. 125

Riskhantering, riskanalys ............. 172

Projektdirektiv .................................... 127

S-kurva

Projektifiering ..................................... 128

Samverkansprojekt ........................ 180

Projektkontor ..................................... 129

Scrum master .................................. 182

Projektledare ...................................... 131

Skunk works

...................................... 182

Projektledarskap . ............................. 134

Slutrapport

......................................... 184

Projektledning .................................... 136

SMART .................................................. 186

Projektmedlem

................................. 137

Social kompetens ............................ 187

.................................... 138

Sponsor, projektsponsor ............. 189

Projektmodell

..................................... 162 ................................. 163

Resultatvärdesmetoden .............. 164

. ................................................ 179

Projektmognad ................................. 141

Styrgrupp

Projektmål

Team, teamarbete

.......................................... 143

........................ 169

............................................ 190 ......................... 195

Projektorganisation ......................... 145

Tidsplan ............................................... 197

Projektorienterad organisation . 148

Timeboxing ......................................... 198

Projektplan .......................................... 149

Tvärfunktionella grupper ............... 199

Projektportfölj, portföljhantering .152

Uppföljning

Projektroller och grupper ............. 153

Work Breakdown Structure, WBS ...................................................... 202

Projekttypologi Projektägare

.................................. 155 ..................................... 157

Pulsmöte .............................................. 158

.......................................... 200

Ändringshantering

. ........................ 207

Överlämning ........................................ 208

Extra material – några ytterligare reflektioner ............ 210 Kunskap ............................................................................................................................................ 210 Projektledarskap och projektledning ................................................................................... 213 Effektmål och nytta ...................................................................................................................... 220 Kommunikation och tillit ............................................................................................................ 221 K-PEK ................................................................................................................................................. 224

Referenser ........................................................................................227 Förteckning över litteratur, uppsatser och artiklar

....................................................227

Internetkällor och länkar ...........................................................................................................231

Index och korsreferenser ..........................................................232 Författarens tack ..........................................................................240 5


Inledning

Idén till den här boken kom efter en oväntad upptäckt. Det hela började med frågan: Vad står egentligen i alla de böcker om projekt och projektledning som finns i bokhyllan? Hos mig finns nämligen en vana, eller kanske ovana, att köpa framförallt nyutkomna svenska böcker men även en del engelskspråkiga böcker i ämnet. För att få svar på frågan tog jag helt enkelt de svenska böcker som hade ett sakregister och skrev in orden på ett Excelblad. Mitt antagande var att författarna, när de sätter samman sina sakregister eller index, väljer de ord som de själva bedömer viktiga och intressanta för sina läsare. Orken räckte inledningsvis till sjutton böcker och drygt fyra tusen ord. Efter att ha sorterat alla orden i bokstavsordning och betraktat resultatet, uppstod en viss förvåning. Det fanns inget ord som pekades ut från alla böcker. Som mest fanns ett begrepp med i tretton sakregister. Av de fyra tusen inskrivna indexorden, representerade tre tusen ordbegrepp som förekom endast en eller två gånger, och detta efter att jag korrigerat för en del synonyma begrepp. Men även om jag skulle kunna göra ytterligare en synonymgenomgång, så var min reaktion att dialekterna är att många, begreppen har olika betydelse och att man ser olika på vilka begrepp som är viktiga. Ur detta kom inspirationen att skriva ”Projekt från A till Ö”. Grundtanken med denna bok är att gå igenom viktiga och intressanta projektbegrepp och deras betydelse. Min ambition har varit att sammanställa likheter och berätta om skillnader, plus att 6


kombinera detta med tips och erfarenheter. Jag har velat tillhandahålla en lathund med en intuitiv och logisk innehållsförteckning – en uppslagsbok som ger möjlighet till att snabbt och enkelt läsa om begrepp, kunna få inspiration eller se om man är på rätt väg med en arbetsuppgift. Urvalet av uppslagsord baseras på den topplista som kom fram efter att jag hade sorterat orden i alla sakregister. Jag började skriva om ordet på första plats och fortsatte därefter med nästa och nästa … På vägen hoppade jag över en del allmänna begrepp. Efter att ha skrivit om ett femtiotal ord kände jag att jag behövde ett tydligt mål. Då valde jag ut begrepp som jag bedömde som ofta förekommande i projektvärlden och kompletterade med intressanta ord som dykt upp på vägen. Sammantaget blev det drygt 100 ord. Innehållet i denna bok utgår från mina erfarenheter kombinerat med mina tolkningar av vad flera andra redan har skrivit om. Det vill säga att jag har reflekterat och försökt hitta en gemensam nämnare. I vissa fall har jag framfört mina beskrivningar av begreppen, i andra fall har jag redovisat skillnader i synsätt och definitioner. För att öka läsvänligheten finns få direkta källreferenser. I litteraturlistan finns de böcker, uppsatser och Internet-källor som jag studerat för att hämta inspiration och fakta. För varje uppslagsord redovisas begrepp med samma eller närliggande betydelse. Ambitionen har inte varit att hitta alla synonymer, men de som kommit i min väg finns nerskrivna. Eftersom vi blandar svenska och engelska ord i vår projektvardag har det känts naturligt att ta med en engelskspråkig översättning. Resultatet blev att det kan finnas engelska ord som synonymer för svenska och tvärtom, samt en blandning av brittisk och amerikansk stavning för de engelskspråkiga alternativen. Utgångspunkten har varit nomenklaturen i PRINCE2 från engelska Office of Government Commerce (OGC), Guide to the Project Management Body of Knowledge (PMBOK Guide) från Project 7


Management Institute samt IPMA Competence Baseline från International Project Management Association.

Kort läsanvisning Eftersom detta är någon form av ordbok, så bör det finnas en bas för vilka ord som används för att beskriva andra. Som grund används de uppslagsord som finns med i innehållsförteckningen. Några vill jag redan här lyfta fram för att förenkla förståelsen. • Resultat – avser det som ett projekt ska ta fram eller tillverka och oavsett om det är en produkt eller tjänst. Ibland används ordet delresultat, slutresultat eller projektresultat för att ytterligare förtydliga. • Beställare – avser den som ger ett uppdrag till och finansierar ett projekt. Här finns flera både synonymer och homonymer. Se vidare avsnittet om projektroller. • Projekt – utgår i denna bok från en företagsekonomisk och managementmässig tolkning av begreppet. Begreppet används som en beteckning för en arbetsform – ett sätt att fördela arbetsuppgifter och makt inom och mellan organisationer genom att etablera, driva och avveckla tillfälliga organisationer. • Linjeorganisation – den organisation som beslutar att genomföra ett projekt. Denna bok består av fyra huvudkapitel. Första delen beskriver begreppet projekt i form av definitioner, reflektioner och lite historik. Därefter kommer de drygt hundra orden från A till Ö. I det tredje kapitlet finns extra material i form av reflektioner om en handfull uppslagsord, ord och områden som jag bedömer har stor påverkan på våra möjligheter att lyckas med projektarbetet. Det avslutande kapitlet innehåller en indexförteckning och korsreferenslista. 8


Min förhoppning är att boken ska ge dig en överblick över några av alla de begrepp som finns i projektens värld, och att den samtidigt ska vara en källa för reflektion. Har du begrepp som du tycker att jag borde ha med, eller som jag har beskrivit på ett missvisande sätt, är du välkommen att ta kontakt med mig. Stockholm i november 2009 Anders Blomé

9


Begreppet Projekt

Begreppet projekt är för de flesta en välkänd företeelse. Det har funnits i det svenska språket i flera hundra år. Ordet är uppmärksammat och välbeskrivet i den bemärkelsen att det finns många definitioner. Dessa synliggör både likheter och skillnader i hur man uppfattar innebörden av, och vilka egenskaper man vill tillskriva, bokstavskombinationen p, r, o, j, e, k, t. För att skapa en bild av begreppet kommer vi här att titta på hur det beskrivs i svensk projektlitteratur. Därefter fortsätter vi med några definitioner från etablerade standards och guidelines. Som en avslutande reflektion kommer både en tillbakablick på ordets historia och några exempel på hur ordet används nu i vår vardag.

Projekt i litteraturen och i guidelines Synen på begreppet projekt i svenska böcker om projektarbete varierar något, men grundsynen är gemensam. Projekt är något tillfälligt och temporärt och det ska producera ett resultat. Till den grunden lägger man oftast till ytterligare egenskaper. När jag försöker lägga ihop och samordna beskrivningar får jag fram att ett projekt är en företeelse som • är av tillfällig eller temporär karaktär • ska ta fram ett eller flera resultat som möter någon form av specifikation • har en förutbestämd tidpunkt eller ett tillstånd kopplat till en tidpunkt när det förväntas upphöra 10


• har en förutbestämd resursram för resursförbrukning • har en beställare. Tillfällig eller temporär karaktär innebär att redan när man startar ett projekt vet man att det kommer att lösas upp när det är klart. Man gör således en bedömning att kommande arbete kommer att kräva ett speciellt ansvarstagande kombinerat med en egen planering och uppföljning. Arbetet är så unikt att det motiverar att man för en begränsad tid behöver avdela en projektledare. Att ett projekt har en beställare innebär att det kopplas till en helhet. Någon ser ett behov som man vill få uppfyllt. Det är få definitioner som uttryckligen knyter projekt till nytta. Ett exempel på en sådan är den engelska modellen PRINCE2 som definierar projekt på detta sätt: A management environment that is created for the purpose of delivering one or more business products according to a specified business case.

Utifrån denna definition är det tydligt att man inte får kalla något för ett projekt om det inte är kopplat till ett ”business case” eller något förenklat – om man inte har utrett och bedömt det troligt att man kommer att ha nytta av eller tjäna pengar på kommande arbete. Under slutet av 80-talet och under 90-talet utvecklades standarder, guidelines eller om man så vill ”praxis” för projektarbetsformen. Här nedan presenteras tre definitioner som är hämtade från den internationella ISO-standarden 10006 – Vägledning för kvalitetsledning av projekt, IPMA Competence Baseline och PMBOK Guide (amerikansk ANSI-standard). ISO 10006: ”Unik process, bestående av ett antal samordnade och styrda aktiviteter med start- och slutdatum, initierade för att

11


uppnå ett mål som uppfyller specifika krav, inklusive begränsningar i tid, kostnader och resurser.” IPMA Competence Baseline1: Ett projekt är ett tids- och kostnadsbegränsat arbete för att förverkliga ett antal resultat som möter bestämda krav och kvalitetsstandarder. PMBOK Guide: ”En temporär satsning vidtagen för att skapa en unik produkt eller tjänst.”

Vi kan notera skillnader. Exempelvis lyfter ISO fram ”unik process” medan PMBOK fokuserar på ”unik produkt eller tjänst”. Likheter finns i det temporära och tidsavgränsade.

Historisk tillbakablick och idag I boken Ord med historia (Bergman, 2003) hittar vi vårt ord: Projekt, liksom tyska Projekt, engelska project och franska projet, går tillbaka till latinets projectum, participet till verbet projicera (kasta fram). Det motsvarar alltså direkt svenska utkast och tyska Entwurf, av verbet entwerfen (skissera) och werfen (kasta).

Från latinet exporterades ordet under andra hälften av 1300talet till engelskan. Användningen av ordet i svenskan kan dateras till första hälften av 1500-talet. Ordet användes i betydelser som förslag eller utkast. Utifrån mina efterforskningar är det denna definition som används i ordböcker fram till slutet av 1980-talet. I Norstedts Ordbok från 1990 kan vi läsa: ”Idé och utkast för metod att uppnå visst större resultat. Omfattar även arbetet som skall ge resultatet.”

Här först kompletteras betydelsen plan med genomförande. Flyttar vi oss fram till nutid, finner vi ordet i många olika sammanhang. 1

Egen tolkning och översättning

12


A B C Aff채rsprojekt Agile

Aktivitet

Aktivitetslista Arbetspaket

Avslut, avslutning

Backlog

Baseline

Beslutspunkt Best채llare Buffert

Certifiering

Critical Chain

Critical Path Method, CPM

13


Affärsprojekt Ett affärsprojekt genomförs normalt på uppdrag av en extern kund utifrån ett avtal. Före start av ett affärsprojekt eller som en del av det brukar en upphandling finnas. I förhandlingar kommer representanter för kunden och leverantören överens om ingående leveranser, avtalsform, betalningsform och den slutgiltiga avtalstexten. Vid affärsprojekt finns två centrala och viktiga överenskommelser. Den ena är den mellan kunden och leverantören – avtalet eller kontraktet. Den andra överenskommelsen är den mellan projektägaren och projektledaren. Den senare överenskommelsen bör dokumenteras med hjälp av ett projektdirektiv och en projektplan. Det som kan skilja mellan ett avtal och en projektplan är normalt inte leveranserna, utan främst behovet av resurser för att nå projektmålet. Här kan en projektägare och en projektledare göra en annan överenskommelse än vad som avspeglas i avtalet och priset till kund. En projektägare kan gå in som moralisk eller juridisk finansiär, eller så kan han eller hon hålla på en vinst som inte får disponeras av projektledaren. En projektägare kan prissätta ur flera aspekter. Antingen ger leveranserna ett direkt bidrag till verksamhetens vinst, eller så kalkylerar man med ett nollresultat eller kanske en inledande förlust, för att sedan genom att försöka generera nya beställningar eller ändringar få lönsamhet. Oberoende av hur projektägaren sätter priset, måste man alltid särskilja prissättning och resursbehov för ett affärsprojekt. Prissättning är ett affärsbeslut. Det tas utifrån affärsstrategier och affärspositionering. Resurstilldelningen till ett affärsprojekt är, som för alla projekt, beroende av dess omfattning och storlek. Tilldelningen bör genomföras så att projektledaren känner att tillräckliga resurser finns tillgängliga för att nå målet. Min erfarenhet säger mig att om inte den känslan finns, då kommer inte heller ett projekt att lyckas. 14


Ett affärsprojekt omfattar mer eller mindre arbete med att dels uttyda kundens krav som är specificerade i avtalet, dels finna och tolka ibland otydliga utfästelser som kan ha tillkommit under intensiva slutförhandlingar. Arbetet med att definiera ursprungligt åtagande samt tillägg och ändringar kan vara omfattande. Ett affärsprojekt styrs ofta utifrån förutbestämda del- och slutleveranser och till dessa kopplade betalningar. Här finner man dels milstolpar för överlämning av del- eller slutresultat till kund, dels milstolpar för att få kundens acceptans och godkännande med efterföljande fakturering och betalning. Den juridiska inramningen av ett affärsprojekt ger det en speciell karaktär. Affärsprojektets egenskaper ställer krav på externa beställare, projektägare och projektledare att de har kunskap inom områden som avtalshantering, förhandling och kanske det viktigaste, förmåga att bygga relationer och tillit.

Ord med samma eller närliggande betydelse Från svenska källor: kundorderprojekt, kundprojekt, uppdragsprojekt Från engelskspråkiga källor: business project

Agile Ordet agile kommer från engelskan och betyder lättrörlig eller vig. Tanken bakom ett ord som lättrörlig är att man eftersträvar ett sätt att arbeta och tillverka som på ett bra sätt hanterar förändringar i en föränderlig värld. Lättrörliga metoder stävar efter att understödja en utveckling där man inledningsvis har svårt att se eller besluta om ett slutresultats omfattning och egenskaper. Ambitionen är också att ge möjlighet till en snabbare tillverkning från idé till resultat. 15


En tredje variant kopplar samman vad som ska levereras, med när och hur mycket det får kosta. Ett mätbart resultat som ska vara uppnått vid en given tidpunkt och till en given kostnad. I den här boken används begreppet projektmål för en samlad beskrivning av vad, när och hur mycket det kostar. Resultat, slutresultat eller delresultat används som benämning för det som ett projekt ska tillverka och leverera.

Ord med samma eller närliggande betydelse Från engelskspråkiga källor: project scope, objective, goal

Måltriangeln Måltriangeln utgår från att ett projektmål kan beskrivas som ett mätbart resultat som ska vara uppnått vid en given tidpunkt och till en given kostnad. Dessa tre målparametrar är inbördes beroende av och balanserar varandra. Exempelvis påverkar en ändring i kraven slutresultatet, sluttidpunkten och/eller budgeten. Samspelet och prioriteringen mellan de tre parametrarna symboliseras i litteraturen ofta med en liksidig triangel. Det finns två varianter av trianglar. Antingen representerar de tre hörnen eller de tre sidorna parametrarna resultat, tid och kostnad. Resultat

Tid

Kostnad

Måltriangel med målparametrarna i triangelns hörn.

16


Måltriangeln är ett hjälpmedel för att i varje beslutssituation komma ihåg att ta ställning till alla tre målparametrarna. Den är också ett bra stöd för att förankra och visa på vilken eller vilka av de tre parametrarna som har högst prioritet. I den svenska grundversionen representerar varje punkt i triangeln 100 procent. Ett kryss i ett av hörnen innebär att den parametern är helt styrande för projektet, medan en markering mitt i triangeln innebär att de tre parametrarna har samma prioritet, har samma relativa betydelse. Under ett projekts genomförande är det vanligt att relationen mellan de tre parametrarna kan ändras. Benämningarna på parametrarna varierar. Det som här benämns resultat kallas också exempelvis omfattning, omfång, funktion, funktionalitet, prestanda, produktkvalitet och kvalitet. Alternativ till tid kan vara tidsplan, kalendertid eller leveranstid. Ersättare till kostnad kan vara ekonomikostnad, ekonomi, pengar, resurser och resurskostnader. När man kopplar styrande dokument till måltriangeln ska alltid helheten finnas beskriven i projektplanen. De tre parametrarna definieras och beskrivs av projektets tidsplan, projektets kostnadsbudget och beskrivningar av slutresultat i form av kravspecifikationer plus dokument som beskriver tester och kriterier för beställarens acceptans. Samtliga dessa ska finnas med eller pekas ut av projektplanen.

Ord med samma eller närliggande betydelse Från svenska källor: projekttriangeln, projekttriad, ternärt diagram, förväntanstriangeln, begränsningstriangeln Från engelskspråkiga källor: iron triangle, project management triangel, triple constraint triangle, triple constraint management

Historisk tillbakablick Engelsmannen Dr Martin Barnes är upphovsmannen till den klassiska triangeln. Han introducerade den i början av 197017


Extra material – några ytterligare reflektioner

Efter att ha betat av listan och skrivit om alla ”A till Ö-ord” kändes det naturligt att reflektera över om det finns några ord som kan ha mer betydelse för framgångsrika projekt än andra. Efter en del funderande fastnade jag för fyra områden som jag valde att skriva mer om. • Kunskap • Projektledarskap och projektledning • Effektmål och nytta • Kommunikation och tillit Man kan läsa varje del för sig, och ett tips är att alltid stämma av hur ovanstående områden är hanterade i ett projekt, helst innan ett projekts genomförandefas inleds. I kommande avsnitt finns reflektionsfrågor som du kan använda som underlag för att ta tempen på de projekt som du arbetar med.

Kunskap Vissa projekt kan få problem trots att det känns som om projektet och projektledningen fungerar. Problemen kan vara jättestora. 18


Projektet blir mycket eller enormt försenat eller så blir kostnaderna dramatiskt mycket högre än planerat. En förklaring kan finnas i tillgången till kunskap om det man håller på med. På lite olika ställen kan man finna en trappa om just kunskap. När man står på första trappsteget, innebär det att man är ”omedvetet okunnig”. Tar man ytterligare ett steg är man är ”medvetet okunnig”. Med hjälp av utbildning eller nya erfarenheter kan man komma vidare till nästa steg som motsvarar att man är ”medvetet kunnig”. Trappan avslutas med ett steg som innebär att kunskapen är så naturlig och självklar att man är ”omedvetet kunnig”.

Omedvetet kunnig Medvetet kunnig Utbildning eller erfarenheter Medvetet okunnig Omedvetet okunnig

”Kunskapens trappa”

Ytterligheter kan ställa till svårigheter. Det översta steget kan innebära att man har för höga förväntningar på sin omgivning. Man tar för givet att alla borde veta det man själv kan, vilket kan leda till samarbetsproblem och konflikter. Det första steget kan nästan liknas vid ett ”minerat område”, därför att man inte ens förstår att man inte kan något. 19


Index och korsreferenser A

Baseline

28

basorganisation

Se Linjeorganisation

begränsningstriangeln

Se Måltriangeln

Belbin

Se Gruppens sammansättning

benefit realization

Se Nytta, nyttorealisering

Se Projektägare

beredskapsreserv

Se Buffert

affärsbeslut

Se Beslutspunkt

beslutsgrupp

Se Styrgrupp

Affärsprojekt

19

Beslutspunkt

29

Agile

20

Beställare

31

agile project management Se Agile

budget

Se Kostnadsbudget

Aktivitet

24

Buffert

33

aktivitets- och tidsplan

Se Tidsplan

bufferttid

Se Buffert

Aktivitetslista

24

business benefit

ansvarsmatris

Se Organizational Breakdown Structure

Se Nytta, nyttorealisering, Se Effektmål

business case

Se Effektmål

Se Aktivitetslista

business impact

Se Effektmål

arbetsmodell

Se Produktionsmodell

Business project

Se Affärsprojekt

Arbetspaket

25

arbetsstruktur

Se Work Breakdown Structure

certification

Se Certifiering

Certifiering

34

Avslut, avslutning

26

change control

Se Ändringshantering

avslutningsmöte

Se Kick-out

change management

Se Ändringshantering

avslutsrapport

Se Slutrapport

checkpoint report

Se Lägesrapport

avstämningspunkt

Se Beslutspunkt

closing the project

Se Avslut, avslutning

avveckling

Se Avslut, avslutning

CMMI

Se projektmognad

avvecklingsfas

Se Avslut, avslutning

communication management strategy

Se Kommunikationsplan Se Kommunikations- plan Se Avslut, avslutning

account manager

Se Projektägare

activity

Se Aktivitet

activity list

Se Aktivitetslista

activity network diagram

Se Nätplan

activity-on-arrow

Se Nätplan

activity-on-node

Se Nätplan

affärsansvarig

arbetslista

C

B Backlog

28

bandnät

Se Ganttschema

communication management plan

bar chart

Se Ganttschema

conclude

20


21

Profile for Smakprov Media AB

9789174370010  

1 Projekt från A till Ö 2 En ordbok med fakta och tips Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. E...

9789174370010  

1 Projekt från A till Ö 2 En ordbok med fakta och tips Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. E...

Profile for smakprov