Stefan Johansson
Första läkarboken – om det nyfödda barnet och dess första tid
Innehållsförteckning
Laterna Medica (www.laternamedica.se) Copyright: Stefan Johansson 2013 Omslagsdesign och inlaga: Sara Holfve
Förord Världsfriska barn Barnets första tio minuter Första andetagen Klippa navelsträngen Apgar-poäng Därför är nyfödda barn blå Barnets första timmar Huvudets form efter födelsen Den första undersökningen Tacka ja till K-vitamin! BB BB igår och idag
9 11 12 13 14 15 17 19 20 22 23 25 26
Tillmatning sällan nödvändigt Vänta helst med nappen Kiss, bajs och en navel som skrumpnar PKU-provet Hemfärd och första kontrollen efter BB Barnläkarundersökningen Allmäntillståndet är en bra hälsomätare Hjärta och lungor Från topp till tå Huden hos nyfödda barn
28 30 30 33 36 37 38 39 40 48
Neonatalavdelningen Vanliga medicinska problem Andningsproblem eller ”fostervatten i lungorna” Lågt blodsocker Gulsot Misstänkt infektion För tidigt födda barn Att bli förälder för tidigt På sikt Barnavårdscentralen Första veckorna hemma Om barnet inte äter bra Undvik förkylningar och andra infektioner Till sist Register Tack
55 57 57 59 60 61 63 65 66 68 70 71 72 73 74 77
Förord Att bli förälder är ett av livets största och mest omtumlande ögonblick. Inte konstigt att frågor kan hopa sig: ”Är barnet friskt? Varför skriker det så mycket? Hur ska naveln se ut?” Före hemfärd blir alla nyfödda barn läkarundersökta på BB, under den så kallade barnronden. Genom åren har jag själv träffat tusentals barn och deras nyblivna föräldrar. Barnronden på BB går i ett högt tempo. Pratstunden med föräldrarna och hälsokontrollen av barnet kan ta mindre än tio minuter. Jag är säker på att många föräldrar upplever att de inte hinner med i svängarna. Deras lilla barn får OK-stämpel innan de ens hunnit blinka. Fröet till den här boken har grott i min egen känsla av att inte alltid lyckas med det personliga tilltalet i mina korta möten med nyblivna föräldrar och deras barn. Här kan jag ge lite längre svar på vanliga frågor. Jag skriver ”Första läkarboken” utifrån mitt perspektiv som barnläkare. Jag vänder mig i första hand till blivande och nyblivna föräldrar men även till alla andra som vill lära sig mer om det nyfödda barnet och dess första tid i livet. Min utgångspunkt är det friska barnet på BB, men boken handlar också om de vanligaste anledningarna till att barn behöver vård på en så kallad neonatalavdelning. 9
Vart tionde nyfött barn i Sverige börjar sitt liv på ”neonaMitt mål är att skriva en kort och lättläst bok om det nyfödda barnet. Därför handlar inte boken om vanliga sjukdomar som drabbar äldre barn, som snuva, hosta och Till sist vill jag uppmana dig som står där med ditt nyfödda barn på BB:s barnrond och undrar över saker: Ta vara på tillfället att fråga doktorn!
Världsfriska barn I Sverige föds friska barn! Knappt något land i världen kan mäta sig med Sverige, här har vi låg spädbarnsdödlighet och få barn som föds för tidigt. Att svenska barn går en trygg framtid till mötes beror inte bara på bra vård i samband med förlossningen. Friska och förnuftiga föräldrar och en bra mödravård, fritt tillgänglig för alla, spelar antagligen större roll. Många föräldrar bär ändå på en oro för motsatsen, att barnet inte är friskt när det föds. Men den oron är oftast ogrundad eftersom det är ovanligt att nyfödda barn drabbas av allvarliga sjukdomar. Dessvärre tror jag att vi i vården bidrar till den här oron, med kontroller och provtagningar. De görs ju inte bara för att kunna säga att ”allt ser bra ut” utan också för att upptäcka komplikationer. En del kanske tycker att sjukstora. Särskilt som de ofta kan lösas på ett bra sätt. Att exempelvis upptäcka graviditetsdiabetes eller havandeskapsförgiftning så tidigt som möjligt gynnar både mammans och det ännu ofödda barnets hälsa. Världsfriska barn skulle inte födas i Sverige om inte sjukvården försökte förutse risker under graviditet och förlossning.
10
11
Barnets första tio minuter En födsel är en ansträngning utöver det vanliga för alla inblandade. Många föräldrar har omtumlande minnesbilder, och skulle man kunna prata med det nyfödda barnet som kommer ut och gallskriker skulle det antagligen säga: Inte en gång till! I biologisk mening utsätts barnet för en rejäl påfrestning under en förlossning. Forskare som mätt stresshormoner hos nyfödda barn har sett att de är fullmatade med adrenalin, till nivåer som till och med är högre än mammans. Och då är ju en förlossning inte alltid en lätt match sett i mammans perspektiv. Barnet är förberett för den prövning det innebär att födas fram, bland annat genom att ha lagrat upp energi som kan förbrännas under förlossningen. Stressreaktionen är dessutom ändamålsenlig. Man skulle kunna säga att naturen trampar gasen i botten inför livet utanför livmodern. Den stress som triggas igång av förlossningen gör nämligen att barnet lättare hanterar de nya och höga krav som väntar. Efter förlossningen måste barnet snabbt anpassa sig till ett liv där mycket måste klaras av på egen hand, frikopplat från mamman – som att andas, sköta sin ämnesomsättning och börja äta. Barn som föds med planerat kejsarsnitt får inte samma adrenalinkick av själva födelsen, vilket inte så sällan le12
der till så kallade anpassningsproblem efter kejsarsnittet. Framför allt ökar risken för ett problem med andningen som kan kallas ”fostervatten i lungorna”, vilket jag skriver mer om senare.
Första andetagen
Precis efter födelsen tar barnet sats för sitt första andetag. Barnet har tränat genom att göra andningsrörelser sedan mitten av graviditeten, men det är nu det gäller att andas 13
och skrika och därmed lämna ett liv i vatten för ett liv i luft. De första andetagen är väldigt kraftfulla. Trycket som barnet bygger upp i luftrör och lungor är högre än vad du själv kan åstadkomma även om du andas så hårt du kan. De här kraftiga andetagen efter födelsen behövs för att barnet ska ”blåsa upp” och fylla lungorna med luft. av fostervattnet in i speciella vattenkanaler i lungans vävnad och tas omhand av barnet självt. Det är alltså inte så som många tror att allt fostervatten rinner ut genom näsa och mun.
Klippa navelsträngen
Efter förlossningen är det dags att klippa av navelsträngen, som varit barnets livlina i nio månader. Men man ska inte vara för snabb med det. Väntar man en eller ett par moderkakan. Till dig som kommer att få frågan om du vill klippa navelsträngen vill jag hälsa två saker. Barnet har ingen känsel i navelsträngen. Det gör alltså inte ont när du klipper. Du blir en lika bra förälder även om du inte vill klippa av navelsträngen själv.
14
Apgar-poäng
Under de första tio minuterna efter födelsen sätter barnmorskan så kallade Apgar-poäng på barnet, vid 1, 5 och 10 minuters ålder. I bedömningen ingår att kontrollera barnets hjärtfrekvens, andning, hudfärg, muskelspänst och
reaktionsförmåga. De fem parametrarna kan få 0, 1 eller 2 poäng vardera, det vill säga totalt 10 poäng. Apgar-skalan utvecklades på 1950-talet av den amerikanska narkoshela världen för att den var så enkel att använda. Nyfödda barn i hela världen får Apgar-poäng än idag. Den vanligaste Apgar-poängen är 9–10–10, vid 1, 5 och 10 minuters ålder. Att det inte blir full pott vid 1 minut beror på att barnet fortfarande brukar vara lite blått då. Barn blir rosiga först efter några minuter. Ibland blir Apgar-poängen lägre än 9–10–10. Om förlossningen tröttat ut barnet kan det få poängavdrag för till exempel muskelspänst och reaktionsförmåga. I sådana lägen kan man behöva frottera barnet med en handduk för att det ska piggna till och skrika ordentligt. Även om många föräldrar tycker att sådan ”starthjälp” är dramatisk är det
Narkosläkaren utvecklade
sig snabbt och mår sedan helt bra. Parameter som bedöms
0 poäng
1 poäng
Foto: Wikipedia
2 poäng
Därför är nyfödda barn blå
Ett alldeles nyfött barn är blått, och jag har ofta fått frågor om varför det är så.
16
17