är att utveckla en målbild för organisationen
Ekonomistyrning – kort och gott Arbetar du som ledare eller mellanchef? Har du budget-
ska lyckas krävs en genomarbetad idé
eller personalansvar? Arbetar du i en komplex organisation,
kring varför organisationen finns, vad den
och har svårt att förstå hur ledningen resonerar och hur allt
vill åstadkomma och vad den gör bättre
hänger ihop? Då behöver du veta mer om ekonomistyrning.
än konkurrenterna. Det krävs dessutom
I den här boken får du en kortfattad och insiktsfull överblick
verktyg för att chefer och medarbetare
över området. Du lär dig alla centrala begrepp och modeller
ska kunna motiveras att arbeta mot gemen-
som gör dig delaktig i ekonomistyrarens språk och tänkesätt
samma mål.
– till exempel internpriser, prestationsmätning och balanserade styrkort.
Med ett tydligt styrningssystem finns goda förutsättningar för att organisationen ska
Boken fokuserar mindre på tekniska aspekter kring kalkyler
vara en trevlig och utvecklande arbetsplats
och internpriser, och mer på principiellt viktiga avvägningar
med nöjda kunder/klienter/patienter och
och problem i att driva en organisation mot uppställda mål.
god ekonomi!
Ekonomistyrning – kort och gott
och metoder för att nå målen. För att detta
Anders Parment
Ekonomistyrningens grundläggande syfte
Anders Parment
Ekonomistyrning
kort och gott
Anders Parment, ek. dr, är lektor vid Stockholms universitet, Företagsekonomiska institutionen, och en uppskattad konsult och föreläsare i strategi, ekonomistyrning och marknadsföring. Anders har bland annat skrivit Ekonomistyrning för konkurrenskraft tillsammans med Fredrik Nilsson och Nils-Göran Olve (Liber, 2010).
Best.nr 47-09591-9
Tryck.nr 47-09591-9-00
Ekostyr kort o gott - omslag.indd 1
10-07-15 11.03.32
ISBN 978-91-47-09591-9 © 2010 Anders Parment och Liber AB Ola Håkansson Anders Drangel och Carina Blohmé Omslag: Fredrik Elvander sättning Och layOut: Tomas Rudström, Rudström Design Förläggare: redaktörer:
Upplaga 1:1 Tryckt på miljövänligt papper Tryck: Graphycems, Spanien 2010
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Liber AB, 205 10 Malmö teleFOn: 040-25 86 00 Fax: 040-97 05 50 www.liber.se kundservice teleFOn: Fax:
08-690 93 30
08-690 93 01
Ekonomistyrning_inlaga_TT.indd 4
2010-07-20 14.33
Innehåll
Förord
9
1. Varför ekonomistyrning? Utgångspunkter och definitioner Varför ekonomistyrning? Ekonomistyrningens syfte Styrformer och styrmetoder Styrning mot riskminimering Typer av styrmedel Målkongruens Styrningens grundproblem – att balansera intressen och öka målkongruensen Styrning av tjänsteorganisationer Utföra själv eller outsourcing? Förändring av ämnet ekonomistyrning Referenser och lästips
37 40 46 47 49
2. Ekonomistyrningens struktur Några grundläggande begrepp En organisation är hierarkisk Styrningens struktur – tre nivåer Ansvarsfördelning Strategisk planering
51 53 54 55 56 57
Ekonomistyrning_inlaga_TT.indd 5
11 13 16 22 32 35 36
2010-07-19 15.23
Verksamhetsstyrning Aktivitetsstyrning De tre nivåerna i sammanfattning Exempel på aktiviteter Stabsfunktioner Ansvarsstruktur Kostnadsenheter Intäktsenheter Resultatenheter – profit center Hur mäter vi effektivitet? Olika slags effektivitet i olika delar av organisationen Internpriser Ekonomistyrningens tre nivåer i en livsmedelskedja Vilken information är meningsfull på en given nivå – om att operationalisera strategierna Referenser och lästips
62 64 64 66 66 67 67 68 69 76 78 83 85 89
3. Ekonomistyrningens processer Strategisk planering: Verksamhetsidé och strategi Verksamhetsstyrning Aktivitetsstyrning: Budgetering Processorientering Externredovisning Referenser och lästips
91 93 99 101 106 107 113
4. Styrningens principer och attityder Tight och loose control Termostatanalogin Management by numbers Makt Referenser och lästips
115 117 119 120 120 125
Ekonomistyrning_inlaga_TT.indd 6
2010-07-19 15.23
5. Prestationsmätning, balanserade styrkort och utvärdering Styrkortets perspektiv Styrkortsprocessen Övergripande eller individuella styrkort? Måttframtagning i balanserade styrkort Prestationsmätningens möjligheter och problem Kritik mot styrkortet Referenser och lästips
127 131 134 136 137 139 140 141
6. Några styrningsexempel Offentliga organisationer och sjukhus Distribution av personbilar – bilåterförsäljare Referenser och lästips
143 145 148 155
Avslutning
157
Register
161
Ekonomistyrning_inlaga_TT.indd 7
2010-07-19 15.23
Ekonomistyrning_inlaga_TT.indd 8
2010-07-19 15.23
Förord Denna bok baseras på tolv års erfarenheter av utbildning och forskning i ekonomistyrning. Det stoff som förmedlas i boken har i själva verket förmedlats många gånger i olika sammanhang – grundläggande ekonomistyrningskurser för ekonomstudenter, kommunchefsutbildningar, företagsutbildningar, masterutbildningar, MBA-utbildningar och i något fall doktorandkurser. Allteftersom tiden har gått och erfarenheter har ackumulerats, har det blivit klart för mig att de tankar som förmedlas i denna bok utgör själva kärnan i ämnet ekonomistyrning. Boken gör inte anspråk på att vara fullständig, inte heller är den så bred till sin karaktär att den inrymmer alla förekommande variationer och forskningsinriktningar. Ändå tror jag att den fyller en funktion som litteratur i grundläggande ekonomistyrningsutbildningar inom ekonomutbildningar och uppdragsutbildningar. Bokens relativt enkla modeller tjänar som en lämplig utgångspunkt för den som vill lära sig grunderna i ekonomistyrning ordentligt. Av naturliga skäl kan samma bok som beskriver grunderna inte samtidigt inrymma djupare resonemang kring varje aspekt. En bok speglar emellertid alltid författarens intressen, så det kan mycket väl hända att andra tycker att sådant som jag har funnit intressant att ta med i denna bok är av mindre intresse. Boken lämpar sig som en första introduktion till ekonomistyrningsområdet. Därmed inte sagt att den är rent elementär – det finns många aspekter av ekonomistyrningsområdet som är svåra att tillägna sig, och som kräver mycket av funderingar, inte minst kring hur ekonomistyrningstänkandet och dess principer kan implementeras i den egna organisationen. Boken är dock till sin karaktär grundläggande i den meningen att den föredrar enklare resonemang framför mer fördjupade. Ambitionen är att bygga upp en grundläggande referensram för att kunna resonera kring ekonomistyrning, och då torde enkelhet och överskådlighet vara att föredra framför djupare nedslag i delaspekter. För den som ämnar, kanske för första gången, lära sig att förstå ett ekonomistyrningssystem är det angeläget att systemets 9
Ekonomistyrning_inlaga_TT.indd 9
2010-07-19 15.23
olika delar och hur de samspelar klarläggs. Fördjupningslitteratur finns det gott om, och den blir så mycket lättare att inhämta när man har den grundläggande modellkunskapen klar för sig. Huvuddelen av bokens textstoff baseras på vedertagen teori och vedertagna modeller inom ekonomistyrningsområdet, givetvis präglade av mina personliga tolkningar. Det är därför knappast meningsfullt att, i denna typ av introduktionsbok, i varje steg referera till använd litteratur. Varje kapitel avslutas följaktligen med kapitelreferenser. Referenser i den löpande texten ges när en specifik källa har använts som underlag. Denna bok representerar en utveckling av Ekonomistyrningens möjligheter och problem, som kom ut 2006 på Anders Parment Publishing. Boken blev så småningom mer efterfrågad. Det fanns därmed goda skäl att ge ut den på ett ”riktigt” förlag, och valet föll på Liber. Stockholm, juni 2010 Anders Parment
10
Ekonomistyrning_inlaga_TT.indd 10
2010-07-19 15.23
1
VarfĂśr ekonomistyrning? UtgĂĽngspunkter och definitioner
11
Ekonomistyrning_inlaga_TT.indd 11
2010-07-19 15.23
12
Ekonomistyrning_inlaga_TT.indd 12
2010-07-19 15.23
Varför ekonomistyrning? Denna bok syftar till att förmedla kunskap kring hur man med hjälp av ekonomiska modeller och ekonomiskt tänkande kan utforma styrsystem, som kan bidra till ökad effektivitet i verksamheter där individer, grupper och avdelningar ska samverka. Efter genomläsning av boken, och reflektion kring dess innehåll, bör bokens läsare ha inhämtat och integrerat en hel del av den modellkunskap som kan leda till förbättrad organisationseffektivitet. Ekonomistyrning är ett område som typiskt sett inte ger möjlighet till optimala beslut. Alla beslut som fattas inom ekonomistyrningen, åtminstone på den mer övergripande nivå som denna bok beskriver,1 är av den karaktären att optimala lösningar knappast finns. I stället handlar det om att balansera komplexa intressen och krav från olika delar av organisationen och kunna göra riktiga bedömningar av vad som är viktigt. Utan tvekan ses ekonomistyrningen och dess olika element som ett hinder för verksamheten i många organisationer, även om det i själva verket är så att ett adekvat system för ekonomistyrning snarare möjliggör ett större resursutnyttjande och en mer omfattande och/eller bättre verksamhet för en given resursinsats.
1 man kan tänka sig mer detaljorienterade delar som omfattas av ekonomstyrningssystemet och där beslutsfattande kan ses som optimalt, t.ex. styrning av maskiner, där människor inte är inblandade.
13
Ekonomistyrning_inlaga_TT.indd 13
2010-07-19 15.23
Det viktiga när ekonomistyrningen utformas är effekten, och inte att styrsystemet är utformat efter en viss princip eller teori. Inom ekonomistyrningen finns en relativt omfattande uppsättning av styrningsverktyg, och denna bok representerar flertalet av de viktigare styrningsverktygen. För att utforma ett adekvat styrsystem krävs både teoretisk kunskap om styrsystem och känsla för den verksamhet som ska styras. Denna boks bidrag ligger naturligtvis framför allt på det förstnämnda, men förhoppningen är att bokens exempel också ska hjälpa läsaren att känna igen sin egen verksamhet och därmed kunna avgöra vilka metoder som är lämpliga att tillämpa där. Av tradition fokuserar ämnet ekonomistyrning på uppnåendet av ekonomiska mål. Begrepp som intäkter, kostnader, internpriser, lönsamhet och likviditet är viktiga. Denna bok avser sätta in dessa begrepp i ett sammanhang och göra dem meningsfulla och begripliga för läsaren. Därmed kan läsaren förstå hur ett ekonomistyrningssystem fungerar, och hur man som individ ska förhålla sig till systemet. Endast den som känner systemet kan undgå att bli offer för systemet, och endast den som känner systemet kan påverka det. Eftersom de flesta som arbetar i organisationer berörs av ekonomistyrning – frivilligt eller ofrivilligt – är en genomgång av ämnet angelägen. Bokens tillämpbarhet Denna bok behandlar ekonomistyrning, och i huvudsak karakteriserar ekonomistyrningsperspektivet bokens alla kapitel. Resonemangen förs på ett generellt plan, och framför allt sådana dimensioner av styrsystem som präglar flertalet organisationer behandlas. En grundläggande styrmodell av det slag som presenteras i denna bok är generell till sin karaktär, och med undantag för några små organisationer med några få anställda torde de problem som behandlas i boken i olika hög grad finnas i alla organisationer. Ekonomistyrning är en av många deldiscipliner inom företagsekonomi eller organisationsledning/management. Andra deldiscipliner är till exempel organisationsteori, externredovisning, kalkylering och marknadsföring. Olika deldiscipliner analyserar och diskuterar samma eller liknande sammanhang men med olika utgångspunkter. Häri råder ingen motsättning, utan det är snarare så att en mång14
Ekonomistyrning_inlaga_TT.indd 14
2010-07-19 15.23
sidig belysning av en verksamhet är nödvändig för att förstå den. Ekonomistyrning som ämnesdisciplin kan aldrig teckna hela bilden – men en av många bilder, och utgör därmed en viktig del i att förstå helheten. En sak som ekonomistyrningen konsekvent betonar, och som alla andra delar av företagsekonomi stöder, är effektivitetstänkandet. Det finns olika intressen, idéer och perspektiv i en verksamhet, och det är sällsynt att man är helt överens i organisationen om verksamhetens inriktning och innehåll. Effektivitet är emellertid alltid ett viktigt kriterium. I valet mellan olika alternativ och metoder spelar effektivitet in och vi ställer då frågor av typen: Är merkostnaden för den dyrare metoden försvarbar i relation till vad den ger för mervärde? Vilket system ger mest relevant information i förhållande till kostnaden? Vilken insats ger högst marknadskommunikativt värde per insatt krona? Effektivitet bör vara med som ett kriterium i alla beslut som fattas inom ekonomistyrningens räckvidd. Bokens räckvidd Det ska sägas här att styrsystemet inte lever i ett vakuum utan är en del av en komplex uppsättning faktorer, såsom organisationskultur, informella åtaganden och överenskommelser, ledarstil och organisationssymbolik. Det räcker att tänka på några av våra svenska företag – IKEA, H&M, Scania, medieföretaget MTG och hotellkedjan Scandic – för att inse att varje situation bär vissa unika drag. Till detta kommer alla frivilligorganisationer, fackföreningar, kyrkor och andra verksamheter med ett påtagligt behov av att ge inriktning, samordna och följa upp verksamheten. Varje organisation bär en uppsättning särdrag som påverkar ekonomistyrningens utforming. En viss organisations styrsystem skulle alltså uppfattas på ett annat sätt, och ge andra resultat, om det implementerades i ett annat sammanhang. Samtidigt finns vissa generiska drag i ekonomistyrningen som egentligen kännetecknar alla organisationers ekonomistyrning. Denna bok handlar till stor del om detta, medan den som vill fördjupa sig kan läsa vidare i exempelvis Den Nya Ekonomistyrningen (Ax, Johansson & Kullvén, 2009) eller Ekonomistyrning för konkurrenskraft (Nilsson, Olve & Parment, 2010). 15
Ekonomistyrning_inlaga_TT.indd 15
2010-07-19 15.23
Bokens disposition Bokens upplägg bygger på en uppdelning mellan ekonomistyrningens struktur (kapitel 2) och ekonomistyrningens processer (kapitel 3). Strukturen rör hur verksamheten delas upp i olika divisioner, avdelningar och ansvarsområden. Organisationens ansvars- och befogenhetsstruktur fastställs sålunda – vem gör vad, vem ansvarar för vad och var går gränserna mellan olika organisatoriska nivåer. I strukturen fastställs också principer för hur delarna ska samarbeta, och ett sådant exempel är principer för internprissystem. När fördelningen av ansvar har klarats ut, gäller det att få varje del av organisationen att dels utföra sina arbetsuppgifter på bästa möjliga sätt (för övrigt ett område där ekonomistyrningen inte har så mycket att bidra med – här gäller professionell kompetens inom berört område), dels att följa upp prestationerna med utgångspunkt i den på förhand definierade ansvarsstrukturen. Processer handlar om själva innehållet i de olika delarna, och om hur samspelet mellan delarna sker. Här återfinns planerings-, budgeterings- och uppföljningsprocesser. Bokens fjärde kapitel kommer att behandla styrningens principer och attityder, som kan se mycket olika ut från fall till fall beroende på hur man tillämpar styrsystemet. Bokens femte kapitel behandlar prestationsmätning, balanserade styrkort och utvärdering. Att dessa har hamnat i samma kapitel är inte konstigt – styrkortet är ett sätt att mäta prestationer och i många fall finns även ett belöningssystem kopplat till styrkortet. Båda dessa verktyg syftar till att utvärdera verksamheten – balanserade styrkort syftar även till att planera och presentera verksamheten. I bokens sista kapitel ges några exempel på styrning i olika branscher. Exemplen illustrerar dels de möjligheter som ekonomistyrning erbjuder, dels ekonomistyrningens begränsningar och de problem som kan uppkomma i design och implementering av styrsystem.
Ekonomistyrningens syfte Ekonomistyrningens grundläggande syfte är att styra organisationen, vilket kan definieras som att gå från vad som är ett sannolikt beteende utan styrning till vad som är ett önskvärt beteende. För att man ska 16
Ekonomistyrning_inlaga_TT.indd 16
2010-07-19 15.23
kunna veta vad som är önskvärt beteende måste det finnas en målbild: en affärsidé eller verksamhetsidé, en förståelse för vad som händer i omvärlden och en strategi för organisationens framtida inriktning. En fullständig styrning kan aldrig nås eftersom organisationer befolkas av individer med egna intressen och begränsningar – till skillnad från en miljö med maskiner kan inte en miljö med människor optimeras. Styrsystemet syftar alltså till att minimera skillnaden mellan vad som är troligt, det vill säga vad utfallet blir om vi inte har något styrsystem, och vad som är önskvärt, det vill säga det önskade utfallet. En organisation bör därför kartlägga verksamheten och sedan utifrån den verksamhetsinriktning som har lagts försöka införa styrningsverktyg för att implementera organisationens strategier och få medarbetarna att agera i enlighet med verksamhetsinriktningen. För att lyckas med detta måste ekonomistyrningen använda både finansiella och icke-finansiella styrinstrument. Ekonomistyrningen använder sig av de verktyg som finns tillgängliga för att kunna uppfylla organisationens mål. Här finns alltid ekonomiska begränsningar, så även om vi skulle kunna nöja oss med att kalla ekonomistyrningen för ”styrning” så rör sig denna styrning i ett sammanhang med många dimensioner av ekonomiska kalkyler, bedömningar och begränsningar. Begreppet verksamhetsstyrning kommer att användas senare i boken för att karakterisera mellannivån i ekonomistyrningens pyramid (se kapitel 2), och det är just verksamheten vi vill styra genom att delegera genomförandet av organisationens strategier. I föreliggande bok kallas hela processen för ekonomistyrning, medan verksamhetsstyrning ses som den del av ekonomistyrningen som knyter ihop den strategiska planeringen med aktivitetsstyrningen. Styrningens grundproblem kan karakteriseras på flera sätt, och i den modell som Merchant och Van der Stede (2007) föreslår måste tre olika problem lösas. Brist på vägledning kan uppkomma när medarbetarna inte vet vad som förväntas av dem, och det blir då svårt eller omöjligt för dem att arbeta mot organisationens mål. Kommunikation och information behövs för att lösa detta problem. Brist på motivation kan ta sig många uttryck och innebär att individen helt enkelt inte känner sig motiverad att utföra arbetsuppgifterna på ett tillfredsställande sätt. Vägledningen är alltså tillräcklig, men medarbetaren är 17
Ekonomistyrning_inlaga_TT.indd 17
2010-07-19 15.23
inte tillräckligt motiverad för att arbeta mot målet. Detta är vanligt framför allt då medarbetarens och organisationens mål är mycket olika, och orsaken kan vara att målen är för lätta eller för svåra att nå eller att incitamenten på annat sätt är svaga. Personliga begränsningar kan göra det omöjligt för en medarbetare att verka för att uppnå organisationens mål, även om medarbetaren både vet vad som förväntas och har tillräcklig motivation. Brist på utbildning, färdigheter, social kompetens eller förmåga att ta till sig relevant kunskap är exempel på personliga begränsningar. Liksom de två tidigare nämnda grundproblemen finns goda möjligheter att med hjälp av adekvata styrningssystem minska eller i bästa fall eliminera styrningsproblem. Olika styrningsverktyg är lämpliga i olika situationer och vad som är adekvat varierar mellan sammanhang, länder, kulturer, tidpunkter och organisationer, och även inom organisationer. Grundläggande ekonomistyrningsbegrepp Här kommer några av de mest grundläggande begreppen inom ekonomistyrningen att definieras. Att förstå begreppens innebörd är nödvändigt, dels för att förstå kommande resonemang i boken, dels för att de ingår i ekonomistyrningens grunder. I några fall – här och senare i boken – anges de begrepp som används i anglosaxisk litteratur inom parentes i anslutning till begreppet. Först en kommentar till valet av begreppet ekonomistyrning. I anglosaxisk litteratur används vanligen begreppet control för att beskriva det som på svenska kallas ekonomistyrning, eller kortare: styrning. En lämplig översättning av management control systems torde vara ekonomistyrningssystem. Om vi ibland glömmer prefixet ekonomi när vi pratar om styrningssystem är det inte hela världen – av sammanhanget framgår vad vi pratar om. För tydlighetens skull bör dock begreppet ekonomistyrning föredras i sammanhang där detta inte är självklart. Flera av de begrepp och begreppspar som introduceras här överlappar varandra – direkt och indirekt kostnad kan till exempel användas i samma sammanhang som täckningsbidrag – men begreppen används för att analysera olika aspekter av verksamheten. Målkongruens är ett annat ord för målöverensstämmelse, och innebär att delarna har samma mål som helheten, det vill säga när 18
Ekonomistyrning_inlaga_TT.indd 18
2010-07-19 15.23
full målkongruens är för handen stämmer individens, gruppens, avdelningens, enhetens och organisationens mål överens. Full målkongruens kan dock sällan uppnås. Motsatsen till målkongruens är suboptimering, som innebär att en del av organisationen – en avdelning eller enhet – i eget intresse fattar ett beslut som är bra för avdelningen eller enheten men dåligt för organisationen som helhet. En direkt kostnad kan hänföras till en viss produkt eller annan händelse, till exempel materialåtgång i samband med en operation, en reparation eller utförande av en tjänst som exempelvis tapetsering eller målning. En indirekt kostnad är en omkostnad som åtminstone på kort sikt uppkommer även om operationen, reparationen eller tjänsten inte utförs. Ett nära relaterat begreppspar är fast och rörlig kostnad. En rörlig kostnad uppkommer när en resurs tas i anspråk, till exempel elektricitet, telefoni, representationskostnader eller kostnader för extrapersonal vid en produktionstopp. En fast kostnad brukar definieras som kostnader som uppkommer oavsett produktionsvolym och som inte kan reduceras under ett verksamhetsår. Här märks till exempel hyra, administrativa system och försäkringar. På lång sikt är emellertid alla kostnader rörliga – verksamheter kan alltid läggas ned och på några års sikt kan man därmed eliminera de fasta kostnaderna för en viss verksamhet. En särkostnad tillkommer eller bortfaller vid ett visst beslut om att till exempel inrätta en enhet, utöka med ytterligare vårdplatser eller anställa ytterligare en konsult. Som en följd uppkommer också särintäkter, som alltså kan härledas till den nya enheten, de extra vårdplatserna eller den nyanställda konsulten. Särintäkt minus särkostnad ger täckningsbidraget, som bidrar till att täcka organisationens fasta kostnader. Låt oss ta ett enkelt exempel. Varje produkt vi säljer har 1 000 kronor i särkostnader men ger 1 500 i särintäkter. Täckningsbidraget är då 500 kronor per såld produkt. Om våra fasta kostnader är 50 000 kronor innebär det att vi måste sälja 100 produkter för att nå brytpunkten (break-even point). Säljer vi fler än hundra produkter går verksamheten med vinst, säljer vi färre går verksamheten med förlust. Täckningsbidrag brukar förkortas TB. Olika verksamheter är olika känsliga för volymförändringar. Om vi har höga fasta kostnader är vi mer volymberoende än om vi har 19
Ekonomistyrning_inlaga_TT.indd 19
2010-07-19 15.23
är att utveckla en målbild för organisationen
Ekonomistyrning – kort och gott Arbetar du som ledare eller mellanchef? Har du budget-
ska lyckas krävs en genomarbetad idé
eller personalansvar? Arbetar du i en komplex organisation,
kring varför organisationen finns, vad den
och har svårt att förstå hur ledningen resonerar och hur allt
vill åstadkomma och vad den gör bättre
hänger ihop? Då behöver du veta mer om ekonomistyrning.
än konkurrenterna. Det krävs dessutom
I den här boken får du en kortfattad och insiktsfull överblick
verktyg för att chefer och medarbetare
över området. Du lär dig alla centrala begrepp och modeller
ska kunna motiveras att arbeta mot gemen-
som gör dig delaktig i ekonomistyrarens språk och tänkesätt
samma mål.
– till exempel internpriser, prestationsmätning och balanserade styrkort.
Med ett tydligt styrningssystem finns goda förutsättningar för att organisationen ska
Boken fokuserar mindre på tekniska aspekter kring kalkyler
vara en trevlig och utvecklande arbetsplats
och internpriser, och mer på principiellt viktiga avvägningar
med nöjda kunder/klienter/patienter och
och problem i att driva en organisation mot uppställda mål.
god ekonomi!
Ekonomistyrning – kort och gott
och metoder för att nå målen. För att detta
Anders Parment
Ekonomistyrningens grundläggande syfte
Anders Parment
Ekonomistyrning
kort och gott
Anders Parment, ek. dr, är lektor vid Stockholms universitet, Företagsekonomiska institutionen, och en uppskattad konsult och föreläsare i strategi, ekonomistyrning och marknadsföring. Anders har bland annat skrivit Ekonomistyrning för konkurrenskraft tillsammans med Fredrik Nilsson och Nils-Göran Olve (Liber, 2010).
Best.nr 47-09591-9
Tryck.nr 47-09591-9-00
Ekostyr kort o gott - omslag.indd 1
10-07-15 11.03.32