9789198168136 by Smakprov Media AB

RELIGION 1&2 LIV OCH MENING Gunilla Rundblom & Leif Berg

RELIGION 1&2 – LIV OCH MENING GUNILLA RUNDBLOM & LEIF BERG NA FÖRLAG

Utgiven av NA förlag AB, Lund www.naforlag.se © Gunilla Rundblom & Leif Berg, NA förlag AB Produktion: NA Förlag AB Textgranskning: Hanna Welin journalistik Grafisk form & layout: Kolossal.se Dokumentärfoto: Gunilla Rundblom & Leif Berg Fotografier från Matton och Johnér. ISBN: 978-91-981681-3-6 Tryck: Exakta, Malmö 2014

FÖRORD

DEL 1 – VÄRLDENS RELIGIONER

1. Vad ger livet mening?

2. Vad är religion?

3. Judendomen

4. Kristendomen

5. Islam

140

6. Syskon med många likheter

186

7. Hinduismen

192

8. Buddhismen

230

9. Religion i Kina & Japan

268

10. Nyandliga rörelser

280

11. Religionerna & framtiden

296

12. Vi är alla ateister

304

DEL 2 – ETIK OCH LIVSFRÅGOR

314

13. Fria & lika i värde

318

14. Ett meningsfullt liv

346

15. Rätt & orätt

362

16. Leva tillsammans

378

17. Döden – slutet eller bara början?

410

432

FÖRORD

Inledning

Religion 1 & 2 – Liv och mening är en omfattande lärobok som täcker kurserna religion 1 & 2. Bokens två delar har helt olika karaktär. Bokens första del inleds av en fenomenologiskt präglad beskrivning av vad religion är. Sedan följer världsreligionerna efter varandra. Men vi utgår från att samtalet bör ha stor plats som stimulerar eleverna att utveckla en egen livshållning. Den andra delen är ett ”etiskt smörgåsbord” som i hög rad vill få eleverna att tänka efter, ta ställning och diskutera livsfrågor i klassen. Efter varje ämnesområde sträcker vi fram mikrofonen till religionerna och frågar om deras ståndpunkt i frågan. Boken ställer en mängd frågor, men den ger knappast några tvärsäkra svar. Ofta ger den olika möjliga tolkningar och synsätt. Den frågar till exempel om människan är mer värd än djuren, om vad som är meningen med våra liv och om vad som kan tänkas hända efter döden. Vem kan svara rätt på sådana frågor? Det kan ingen, men alla kan och bör försöka. Religion 1 & 2 – Liv och mening vill ge kunskap och stimulera till att fundera och samtala kring viktiga frågor om hur man ska tro och leva. Människor från olika tider och olika delar av världen berättar här om vad de tror om livet och meningen med allt. Det kan vara väl värt att lyssna till dem, men sedan bilda sig en egen uppfattning. Det som är rätt för dig, hur du bäst ska leva ditt liv, det ska du själv avgöra.

Inledning

DEL ETT VÄRLDENS RELIGIONER

Jerusalem brukar kallas religionernas huvudstad. Här låg det stora templet, judarnas heliga centrum. I Jerusalem korsfästes Jesus, som enligt kristendomen var världens frälsare. Också för muslimerna är Jerusalem en helig stad. Bilden är fotograferad från Olivberget. I mitten av bilden kan man se den stora tempelplatsen. Moskén med den gula kupolen ligger på den plats där det judiska templet en gång stod.

Kapitel ett

VAD GER

LIVET MENING?

OLIKA TIDER, OLIKA SVAR 12 Ni 채r bara tomma tunnor som skramlar...

Leva som Gud vill

Livets mening skapar vi sj채lva

OLIKA TIDER, OLIKA SVAR Vad ger livet mening och hur ska man leva rätt? För tvåhundra år sedan skulle de allra flesta svenskar ha svarat på samma sätt. ”Bibeln och prästen ger svar på meningen och man ska leva som kyrkan säger.” Alla i Sverige måste tillhöra Svenska kyrkan och ingen fick tro på något annat sätt. Den som öppet sa att kyrkan hade fel straffades med fängelse eller landsförvisning. I dag får vi tro som vi vill och bara en liten minoritet betraktar sig som kristna. Men även i dag har religioner stor betydelse för många svenskar. I många länder är det fortfarande på ett sätt som liknar det gamla Sverige. Invånarna där måste följa den religion som dominerar i landet och man får inte kritisera religionen eller säga att man inte tror. Religionerna har stor makt över majoriteten av jordens människor. Religionen bestämmer hur man ska tänka, tro och leva. För att förstå världen måste man veta något om vad religionerna lär och hur religion fungerar.

”Ni västerlänningar håller på att förstöra jorden”, säger munken Krishnanda. Har han rätt?

Vad ger livet mening?

NI ÄR BARA TOMMA TUNNOR SOM SKRAMLAR... Krishnananda är en gammal lärd hinduisk munk. Han bor i Rishikesh i norra Indien. I sitt ashram (ett slags kloster) skriver han böcker och undervisar människor som söker sig till honom, bland annat ungdomar från väst. Själv har han besökt USA och England och vet vad han talar om när han ger sin syn på västvärlden och vårt sätt att leva. Han är inte särskilt imponerad av oss: ”Ni har så rysligt bråttom i Västerlandet. I ett rasande tempo far ni omkring för att se allt och vara överallt på en gång. Resultatet är att ni inte upplever någonting. Det är i stillheten och lugnet man hittar frid och harmoni. Ni tycker att ni måste vara så förskräckligt duktiga, störst, bäst och starkast. Titta bara på er idrott. En ska vara bäst och den som lyckas hyllas som hjälte. Och vad är det era hjältar har gjort? De har slagit hårdast, sprungit fortast eller hoppat högst. Är sådant viktigt? Ingen skulle drömma om att blanda gödselvatten i bensinen till sin bil men så gör ni i Västerlandet med era kroppar. Ni förstör kropparna genom att stoppa i dem för mycket mat som dessutom är både giftig och dålig. Ni förgiftar er med tobak och alkohol. Och fast ni förstör kroppen så dyrkar ni den. Man ska vara ung och vacker och det finns till och med tävlingar om vem som har vackrast kropp. Erfarenhet och visdom räknas inte som viktigt. De gamla skuffas undan i stället för att respekteras. Ni omger er med tusen ägodelar. Fler och fler bilar, hus, smycken och prylar. Ni tror att ju mer ni har desto lyckligare kommer ni att bli. Men det är ju tvärt om. Det materiella gör människorna egoistiska, rastlösa, aggressiva och kriminella. Ni håller på att förstöra världen genom era materialistiska begär. Våld och krig

uppstår ur ha-begär, miljön förstörs och naturresurserna töms. Det väsnas mycket om er. Er rockmusik dånar runt jordklotet. Era filmer, tv-program och superstjärnor syns och hörs överallt. Men ni är egentligen bara tomma tunnor som skramlar förskräckligt. Egentligen behöver en människa väldigt lite för att leva bra. Vi behöver tak över huvudet, kläder så att vi inte fryser och tillräckligt med mat för att ge kroppen näring. Om världen ska överleva så tror jag att ni i Västerlandet måste ändra inställning till livet och ert sätt att leva. Det skulle vara bra för er själva och för resten av världen. Bara i tystnad och koncentration kan människan finna den harmoni som vi alla innerst inne strävar efter.” 1. Hur reagerar du på det Krishnananda säger? Vill du argumentera mot honom på någon punkt? 2. Hur skulle ditt liv ändras om du och din familj följde Krishnanandas råd och gjorde er av med allt som inte är nödvändigt för att överleva? 3. Kan det vara så att vi missar meningen med livet för att vi är så upptagna med att konsumera och stressa?

Vad ger livet mening?

LEVA SOM GUD VILL Muhammed är muslim och bor i Kairo i Egypten. Så här säger han om livets mening:

Muhammed är säker på att vi efter döden kommer att straffas eller belönas beroende på hur vi har levt våra liv. Tror du som han?

Vad ger livet mening?

”Gud, Allah som vi muslimer kallar honom, har skapat oss människor för att vi genom våra liv här på jorden ska få möjlighet att lyda honom och visa att vi förtjänar att bli insläppta i paradiset den dag vi dör. Vi vet vad Allah vill genom de profeter han sänt till jorden. Den störste och siste profeten var Muhammed och efter honom kommer inga mer profeter till jorden. Han fick det slutgiltiga budskapet av Allah. Det budskapet är samlat i vår heliga bok, Koranen, som Allah själv gav Muhammed. Det viktigaste för en muslim uttrycker vi i vår trosbekännelse: ”La ilhala ill Allah, Muhammed rasul Illah”. (På svenska betyder det: Det finns ingen gud utom Gud och Muhammed är hans profet.) Vi muslimer ber fem gånger varje dag. I muslimska länder kan man höra hur böneutropare inleder kallelsen till bönen med orden: ”Allahu akbar”. Det betyder Allah är större. Det räcker inte med att säga att Allah är stor. Han är större. Alltså, Allah är så högt över oss människor, så mycket visare och så mäktig att han är större än vad vi ens kan tänka. Människan är född med en fri vilja och det är vi själva som bestämmer hur vi vill leva våra liv. Vi kan välja att leva så som Allah vill men vi kan också välja att ta avstånd från honom och leva så som vi själva vill. Var och en är personligen ansvarig för sina handlingar, både goda och onda. Efter döden måste vi stå till svars för allt vi gjort. Allahs dom är rättvis. De onda straffas efter vad de förtjänar och de goda får belöningar.

Allahs lag är rättvis och gäller för alla människor oberoende av kön, hudfärg, var i världen vi bor eller om vi är rika eller fattiga. Det är bara Allah som har rätt att döma oss människor. Och Allah är alltid beredd att förlåta den som gjort fel men ångrar sig och kommer tillbaka till den rätta vägen. Jag hoppas att alla människor på jorden en dag ska förstå att det är islam som har sanningen. Då kommer alla andra religioner att försvinna. Alla folk kommer att leva som Allah vill och lyda honom. Ingen kommer längre att diskriminera någon annan, ingen kommer att synda och inga krig kommer att föras mellan människor. Själv försöker jag verkligen leva som en god muslim. Jag ber varje dag, jag fastar en månad varje år, jag ger en del av min lön åt de fattiga och jag hoppas att en dag kunna göra vallfärden till den heliga staden Mecka. Jag försöker leva enligt Allahs vilja men det är ju inte alltid jag lyckas. Vi människor är svaga och det är lätt att göra dumma saker som man sedan ångrar. Men Allah känner oss människor bättre än vi känner oss själva och jag litar på att han vet att jag gör mitt bästa och ångrar mina synder.” 1. Tror du att Mohammed har funnit sanningen om varför vi lever? 2. Muhammed känner sig trygg i sin tro. Om han lyder Gud kommer han till paradiset efter döden. Vad tror du själv händer när du dör? 3. Hur tror du att världen skulle förändras om alla blev muslimer som Muhammed hoppas?

Vad ger livet mening?

LIVETS MENING SKAPAR VI SJÄLVA Anna från Stockholm tror inte på Gud. Hon tror att om vi vill att livet ska ha en mening så får vi skapa den själva. Så här säger hon:

Anna tror att livets mening är att leva, ingenting annat. Vad tänker du om det?

Vad ger livet mening?

”Under mitt inte så långa liv har jag back-packat en hel del i olika länder runt vår jord. Jag har gjort det för att jag är nyfiken på hur andra människor i andra länder tycker och tänker. Kan det finnas någon någonstans som har svar på livets svåra frågor? Kan det finnas några som har mer rätt än alla vi andra? Finns det någon som har förstått vad det här egentligen går ut på? Jag kan inte säga att jag har hittat svaren men jag kan säga att jag numera känner mig tillfreds med att inte ha några svar. Jag kan leva mitt liv lika lycklig i alla fall. Jag har förstått lite mer om varför människor så gärna vill tro på övernaturliga väsen, gudar, stjärnors makt, gubben i månen, eller vad som helst. Religionen ger tröst när livet är tungt och hopp om att döden inte är slutet. Själv tycker jag inte att tron på Gud eller gudar hjälper mig. Det är faktiskt till och med så att om det fanns en gud som styrde över allt på jorden, skulle jag känna mig riktigt arg på den guden. Varför tillåter guden att oskyldiga människor svälter, torteras, könsstympas och dör i plågsamma sjukdomar? Varför inträffar naturkatastrofer som dödar människor, oberoende av vilken sorts liv de lever eller vilken gud de tror på? Tanken på en gud som kan rädda svältande barn men inte gör det, skrämmer mig. Människors tro är sällan något de valt själva. Man tror som föräldrarna har lärt en att tro. Den som föds i Egypten blir muslim, thailändaren buddhist och indiern hindu. Om inte föräldrarna råkar tillhöra en minoritet i landet, för då tror man som de. Muslimer, till exempel, är helt säkra på att bara de har rätt, kristna, hinduer och andra har helt fel tro. Det är ingen idé att argumentera med dem som tror starkt på sin religion, de kan inte diskutera på ett logiskt sätt.

Några saker tror jag är viktiga för att man ska känna att livet är meningsfullt. Det första är att man har en familj eller nära vänner som finns där för en vad som än händer. Och som man själv är viktig för. Tyvärr har ju alla inte det så. Sen tror jag att man måste känna att man gör någon slags nytta i världen. Det behöver inte vara så märkvärdigt, kanske hjälper man andra genom sitt jobb eller ställer upp för sina vänner eller deltar i något politiskt eller religiöst sammanhang. Människan är ingen ö, vi har behov av varandra och av att göra skillnad. Pengar är mycket bra och användbara men de ger inte lycka eller mening. Man kan ha väldigt lite och ändå känna att livet är meningsfullt. Det har jag sett många exempel på när jag varit ute och rest, särskilt i Thailand och Indien. Å andra sidan är det lätt att bli olycklig om man ingenting har. Den som inte har mat för dagen funderar knappast över livets mening. Och pengar i sig gör ingen lycklig eller olycklig, det handlar om vad man gör med dem, hur man lever. Vi får helt enkelt själva skapa en mening med våra liv och glädja oss åt att vi fått chansen att leva.” 1. Håller du med Anna om att livet inte har någon mening annat än den vi själva skapar? 2. Tror du att det finns en gud som kan påverka våra liv? 3. Håller du med Anna om att människor egentligen inte väljer vad de ska tro, det är föräldrarna som styr?

Vad ger livet mening?

Kapitel TVÅ

VAD ÄR

RELIGION?

JORDEN – EN PLATT SKIVA...

... ELLER ETT KLOT BLAND MILJARDER? 22 TROR DU PÅ GUD?

Religion kan vara olika ting

RELIGION VILL FÖRKLARA ALLT 25 1. En gudomlig makt styr

2. Trygg i Guds hand

3. Gemenskap med Gud

4. Vägen till frid och lycka

5. Gemenskap med andra

6. Heliga platser och föremål

7. Präster, påvar, heliga män

8. Rätt sätt att leva

9. Varför är allt som det är?

10. Tro som vi!

11. Seger över döden!

JORDEN – EN PLATT SKIVA...

1. Hur tror du stenåldersmänniskan skulle ha svarat på följande: ›

Vad är solen? Varifrån kommer regnet? Varför blir det ljust och mörkt?

›

Varför blir man sjuk? Var finns Gud? Varför lever vi?

2. Dina svar är säkert annorlunda. På vilket sätt och varför?

Vad är religion?

Förr trodde alla att jorden var platt. Tusentals generationer människor har tagit det för givet. De hade ingen anledning att tro något annat. ”Sunda förnuftet” säger att jorden är en ganska platt skiva och över den välver sig himlavalvet. Så ser det ut för ögat och så har folk trott i tusentals år. I bestämda banor på valvet rör sig solen om dagen och månen och stjärnorna om natten. Varför skulle någon människa få för sig att jorden är ett klot, än mindre att klotet snurrar runt i ett oändligt universum? Att de små ljusprickarna man ser på himlen om natten i själva verket är enorma eldklot mångdubbelt större än vår jord. Nästan alla äldre religioner har kommit till i den lilla värld som syns på bilden ovanför. Inte konstigt att Gud bor där uppe och att helvetet är under oss. Inte konstigt att religionerna låter gudar och änglar ibland komma ner till oss människor. Det var kanske bara en mil upp till Guds boning. Detta är de gamla religionernas värld. Vår världsbild, till höger, är annorlunda. Kan de flertusenåriga religionerna ändå ha något att säga oss? Om det finns många olika meningar. Däremot är alla överens om att religionerna fortfarande har mycket stor betydelse för jordens människor.

... ELLER ETT KLOT BLAND MILJARDER? ”Vi vet nu att vår galax är bara en av de omkring hundra tusen miljoner som vi kan se i ett modernt teleskop; varje galax innehåller omkring hundra tusen miljoner stjärnor. Vi bor i en galax som är omkring hundra tusen ljusår i diameter och som sakta roterar; stjärnorna i spiralarmarna roterar kring centrum i en takt av ett varv på några hundra miljoner år. Vår sol är blott en vanlig, medelstor gul stjärna, som ligger nära innerkanten av spiralarmarna. Vi har sannerligen kommit en bit på väg sedan Aristoteles och Ptolemaios, som trodde att jorden var universums centrum!” ur Kosmos av Stephen Hawking

• Är vi ensamma i universum? Finns det intelligent liv på någon annan av universums miljarder planeter? • Har jorden haft besök av varelser från andra planeter utan att vi vet om det? Är den tanken skrämmande? • Är det viktigt att utforska rymden och försöka få kontakt med andra civilisationer? • Spelar det någon roll om vi är helt ensamma i kosmos eller om det finns intelligent liv där ute?

Vad är religion?

TROR DU PÅ GUD? Svaret på rubrikens fråga är kanske inte så självklart som det först kan verka. Samma människa kan ge olika svar, dels beroende på vem som frågar och dels hur frågan formuleras. Forskare som försökt ta reda på hur religiösa svenskarna är, har ibland frågat dem om de tror på Gud. Det har visat sig att många av alla som svarar nej har uppfattat frågan som ”Är du kristen?” Frågar man i stället: ”Tror du att det finns en andlig kraft eller makt som kan påverka våra liv?” blir svaren annorlunda. Då svarar många fler ja.

För judar, kristna och muslimer finns bara en Gud. Den fromme hindun däremot tror att det finns många gudar. För honom är det inget problem att tillbe den här Jesusstatyn som finns bland andra gudabilder i hans tempel.

Vad är religion?

Om en muslim frågar någon om han tror på Gud, menar han antagligen inte ”tror du på något övernaturligt väsen?”. För muslimen finns bara en Gud, Allah. Den som inte tror på honom tror inte på Gud. För en hindu som tror att det finns många gudar och att var och en är fri att tillbe den eller de gudar han vill, låter frågan kanske bara underlig. Hur då tror? Att gudar finns är självklart. De är en del av skapelsen, dem tror man inte på. De finns ju! Frågan borde i stället handla om vilken gud jag väljer att tillbe. Det kan på samma sätt vara nästan omöjligt att svara på frågan ”Vad är religion?”. Det finns tusentals olika religioner, alla med sin speciella lära. Många troende är dessutom övertygade om att just deras sätt att tro är det rätta och att de som tror på något annat vis har fel eller är missledda. Kristna har från första början försökt sprida sin lära till alla folk på jorden. Det har alltid varit viktigt för dem, eftersom de tror att det bara är genom tron på Jesus som människan kan få evigt liv. Ändå har de kristna inbördes svårt att komma överens om vad som är ”rätt” kristendom. Ibland har det gått så långt som till förföljelser och blodiga krig mellan kristna riktningar som inte kan acceptera varandra. Fortfarande efter 2000 år, bildas det nya kristna samfund med anspråk på att företräda den ”sanna” kristendomen. Forskare har försökt räkna hur många olika samfund det finns i världen som kallar sig kristna. De har kommit upp i över tjugo tusen! Även muslimerna missionerar och försöker sprida sin lära över jorden. Liksom de kristna tror de att det bara är genom deras sätt att tro och tillbe Gud som man kan aspirera få en plats i himlen.

Vad är religion?

RELIGION KAN VARA OLIKA TING Så här beskriver professor John Bowker i Cambridge vad det kan betyda att vara religiös: ”Det kan vara att älska sin nästa som sig själv eller att bannlysa honom eller henne till ett öde värre än döden. Det kan vara att söka visdom hos häxor eller att bränna dem levande, att ha en själ eller ingen själ, lyda budet att vara fruktsam eller att avge ett löfte om livslångt celibat. Religion kan vara att dra sig undan till tystnaden eller brista ut i tungomålstalande. Den kan kräva ett rakat huvud eller att aldrig klippa av ett hårstrå. För sin religion kan man korsa världshav och kontinenter under vallfart till heliga platser, omvända andra, dra ut i korståg eller utkämpa heliga krig, jihad.”

1. Vad tror du själv? Finns det en gud? Finns det rentav flera? Hur tänker du dig i så fall Gud? Var finns han/hon? 2. Ber du till någon gud? 3. Tror du som dina föräldrar eller har du en tro som du kommit fram till själv?

Det berättas att den vise muslimen Mohammed Baqir en dag upptäckte att han kunde tala med djuren. Han gick genast fram till en myra och frågade hur Allah ser ut. Liknar han en myra? Myran svarade: –Allah? Nej för tusan. Vi har bara två antenner, men Allah han har fyra!

RELIGION VILL FÖRKLARA ALLT Kristna, hinduer, muslimer, buddhister, judar, daoister, olika naturreligioner, New Age… Vad har de gemensamt? Varför kallar vi dem självklart för religioner? Hur kan man definiera begreppet religion och skilja det från till exempel en politisk rörelse? Religionsforskarna har funderat över detta och konstaterat att religionerna har en mängd likheter i både innehåll och funktion. Nästan alla religioner lär till exempel att det finns en eller flera gudar som har makt över oss människor. De flesta tror också att man kan påverka gudarna, genom stark tro, böner, offer och en lång rad andra heliga riter. Vad finns det mer som förenar religionerna? De följande elva punkterna är exempel på sådant som är gemensamt för de flesta religioner:

1. EN GUDOMLIG MAKT STYR De flesta religioner säger alltså att det finns en eller flera gudar som har skapat världen och som har människornas öden i sina händer. Gudarna kan se ut på många olika vis. De äldsta bevarade gudabilderna föreställer fruktbarhetsgudinnor. Människorna bad och offrade till gudinnorna för att det skulle växa på åkrarna, för att husdjuren skulle föröka sig och för att kvinnorna skulle bli med barn. Gudarna och gudinnorna såg ut som människor, men de var större, vackrare och mäktigare. Och framför allt var de odödliga. I det gamla Norden liknade gudarna också människorna. Tor, Oden och Frej var modiga och starka kämpar, vikingarnas supermän och ideal. De flesta folk har alltså föreställt sig att gudarna ser ut ungefär som de själva. Redan för 2 500 år sedan kritiserade den grekiske filosofen Xenofanes tanken att gudarna liknar människor. ”Om oxarna kunde göra målningar och skulpturer skulle de göra gudar som ser ut som oxar”, sa Xenofanes.

Vad är religion?

De författare som skrev Bibelns äldsta delar tänkte sig också att Gud såg ut som en människa. I skapelseberättelsen sägs att Gud formade Adam till sin avbild. Gud planterade Edens lustgård åt Adam och Eva och ibland kom han på besök. Adam och Eva hörde Gud komma vandrande i Edens lustgård och ibland samtalade de också med honom. Bibeln berättar också att folkledaren Mose gick upp på berget Sinai dit Gud hade stigit ner. Mose talade länge med Gud och fick ta emot två tavlor av sten, där Gud skrivit in tio budord ”med sitt finger”. Gud såg alltså ut som en människa. Och denne gud brydde sig bara om israeliterna/judarna. I bibeltexter som skrevs långt efter Mose tid framträder en helt annorlunda gud, han är hela världens Gud. I texterna sägs att ”Gud bor i ett ljus som ingen kan nå”. Judarna kan inte tänka sig att göra skulpturer eller målningar av Gud. Att försöka avbilda Gud är att förminska honom och göra honom alltför mänsklig. Ingen kan rätt förstå och beskriva Gud, säger man. Också islam förbjuder varje försök att avbilda Gud. I moskéerna tillåts inga bilder alls. Ingen kan beskriva Gud. Han är större än vad vi kan tänka oss. Koranen och trosbekännelsen utropar: Allahu akbar! Det betyder just ”Gud är större”. Kristendomen har inget förbud mot bilder av Gud trots Bibelns förbud. Kyrkmålningar avbildar ofta Gud som en gammal man. Enligt kristen tro är Gud en personlig makt, som skapat världen. Han utvalde judarna som sitt speciella folk och gav dem Gamla testamentet, som också är till för alla världens människor. Gud uppenbarade sig senare genom sin son Jesus. Men Gud kan dessutom uppenbara sig genom den heliga Ande.

Vad är religion?

Guden Rama gifter sig med Sita. Ovanför syns gudarna Brahma, Vishnu och Shiva, som strör välsignelser över brudparet. Rama och Sita ses som förebilder för det perfekta äktenskapet.

Tron på Gud, Jesus och den heliga Anden kallas den kristna treenigheten. Det är inte lätt att förstå hur de kan vara tre och samtidigt en, och de flesta kristna anser heller inte att någon människa riktigt kan förstå och beskriva Gud. I Buddhas lära finns inte plats för en allsmäktig gud. Människan ska av egen kraft befria, frälsa, sig själv, säger Buddha. Inom hinduismen finns däremot ett myller av gudar. Den enkle bonden i byn i Indien ser ofta gudabilderna som verkliga. Han offrar till gudarna och tänker sig att de tar aktiv del i livet, t ex genom att ge honom en god skörd. En bildad hindu säger däremot att de många gudarna ska ses som olika aspekter av Gud. Egentligen finns det bara en Gud, det är den kraft som bär upp hela kosmos och genomströmmar allt. Gud är i allt, allt är Gud. Det betyder att människan också är en del av Gud. I dagens Sverige, som brukar kallas sekulariserat (förvärldsligat), kan man ibland höra likartade tankegångar. ”Jag tror inte på Gud”, säger många, ”men jag tror att det finns en makt eller kraft som genomsyrar allt; människorna, djuren, naturen, en kraft som håller universum samman”.

2. TRYGG I GUDS HAND En annan gemensam nämnare för troende inom olika religioner är att de ofta har en känsla av att vara absolut beroende av den gudomliga makten. Med beroendet följer en rad andra känslor: • Man upplever trygghet i livet och inför döden. ”Gud håller mig i sin hand, inget ont kan hända mig.” Inom vissa religioner tänker man sig att den gudomliga makten bestämt exakt vad som ska hända varje enskild person under livet. ”Det var nog meningen att det här skulle hända.” Ibland kallas denna bestämmande makt för ödet. • Troende kan samtidigt känna skuld för att de inte kan leva som de vet att man borde. Kanske känner de fruktan och skräck inför den väldiga och obegripliga gudomliga makten. Bibeln säger att man ska frukta Gud, känna bävan eller rädsla inför honom. ”Gudsfruktan är vishetens begynnelse” – den inskriptionen fanns tidigare ovanför ingången till många skolor. Gudfruktig betyder from, eller god, kristen.

Vad är religion?

I Kina är dyrkan av förfädernas andar fortfarande vanligt,

3. GEMENSKAP MED GUD

trots att landet varit kommunistiskt i många år. Vid det

Nästan alla religioner uppmanar de troende att be till Gud/gudarna eller få kontakt genom sånger, uppläsning av heliga texter, upprepning av heliga ord eller genom heliga handlingar, riter. I de heliga handlingarna tänker man sig att Gud/ gudarna på ett särskilt sätt är närvarande. För de kristna är bland annat dopet och nattvarden sakrament, heliga handlingar. Judar och muslimer omskär sina pojkar, hinduer tänder rökelse på gudaaltaren. De heliga handlingarna, dyrkan av det gudomliga, kallas kult. Ordet kommer från latinets cultus, tillbedjan av gudarna. Ordet kultur har samma ursprung och visar hur religionen och kulturen hört ihop. Många religioner har eller har haft offret till gudarna som viktigt inslag i kulten. Tidigare offrade man ofta djur och ibland till och med människor. I dag offras mest mat, blommor, ljus och rökelse.

här templet offras rökelse, olja, frukt, vackert förpackade spädgrisar och olika maträtter till förfädernas andar. Samtidigt ber man de döda om stöd och hjälp i livet.

Vad är religion?

Offret har till syfte att beveka och blidka gudarna. Ibland offrar man som gåva till guden, andra gånger offrar man för att sona någon synd man begått. I den judiska traditionen finns en särskild försoningsdag, en gång om året. De troende fastar, bekänner sina synder och ber Gud och varandra om förlåtelse. Man lovar sedan att försöka leva ett bättre liv under det kommande året. På Bibelns tid samlades stora skaror vid Jerusalems tempel på försoningsdagen. Översteprästen bekände sina egna och folkets synder inför Gud. Sen ledde man in två exakt likadana bockar. Genom lottning valdes den ena bocken att offras till Gud på altaret. Den andra bocken gick ett mycket annorlunda öde till mötes. Översteprästen läste en bön över bocken, där allt folkets synder lades på det skrämda djuret. Så drevs bocken ut i öknen och knuffades utför ett stup. Från den seden har vi fått uttrycket ”syndabock”.

Med det menas att en person får ta på sig skulden för något som hänt så att andra slipper undan. Det finns många sorters böner. En del underkastar sig en Gud som är så stor och mäktig och så helig att han inte ens får nämnas vid namn. ”Gud är större!” säger muslimerna. Med det menas att Gud är större och något mer än människan någonsin kan föreställa sig. Andra samtalar förtroligt i bönen, som om Gud vore en nära vän som man kan prata med om både stort och smått. Gud blir ett slags kompis, en som aldrig sviker och som man kan tala med om allt. Somliga sitter i tysthet och lyssnar inåt tills de känner att de uppfylls av gudomlig kraft och kärlek. Det är stor skillnad mellan den Gud som står över allt, den ouppnåelige skaparen och den Gud som mer är ett verktyg som kan användas för att få något man själv vill ha. Det kan vara pengar, hälsa, kärlek eller ett bra liv.

Islams bön är ett exempel på en helig handling. Fem gånger om dagen ska den fromme muslimen vända sig mot Mecka och be. Det finns muslimer som ber så intensivt att de får ett bestående märke i pannan av att stöta den mot marken, vilket de gör flera gånger under varje bönetillfälle. Märket ses som ett tecken på stor fromhet.

Vad är religion?

Att stilla sina tankar genom meditation är ett viktigt inslag i buddhistmunkarnas dag. Meditationen är inte en bön till någon, den är ett sätt att vända sig inåt mot sig själv.

Två unga kvinnor gick med i en extrem kristen rörelse som intygade att Gud förser den som tror med allt som han eller hon behöver. Om man bara tror tillräckligt starkt, så ser Gud till att man får pengar, ett hus eller vad man nu särskilt behöver. Kvinnorna åkte på långresa till Västerbotten i sin nya bil och bad intensivt att Gud skulle fylla bensin i tanken. De var så säkra på sin tro att de inte brydde sig om att stanna vid en bensinmack och tanka fast bensinlampan lyste. Bilen stannade förstås, dessutom mitt i storskogen. Små barn har ofta en liknande inställning till Gud. Som den lilla pojken som mot ersättning lovade Gud att bli snäll och sluta svära. Efter en veckas kämpande tappade han tålamodet och i ett ilsket tillägg till aftonbönen sa han: ”Jag har hållit min del av avtalet. Var är cykeln?”

Vad är religion?

4. VÄGEN TILL FRID OCH LYCKA Religionerna brukar lova utövarna en inre harmoni eller ett psykiskt tillstånd av frid. Vanligtvis krävs det att man lever enligt vissa regler för att uppnå detta tillstånd. Vägarna till harmoni kan vara av många slag. Man kan meditera, offra till gudarna, leva ett rättfärdigt liv, utföra goda handlingar, acceptera ett erbjudande om frälsning och skaffa sig nödvändig religiös skolning (ofta på ett andligt plan). Den som lever som man ska, väntas slutligen nå fram till ett tillstånd av lycka, upplysning, en fullständig insikt om tillvarons gåtor. Inom både hinduismen och buddhismen säger man att det finns många olika vägar som leder till inre frid och harmoni. Man kan tjäna andra, studera, meditera, späka kroppen eller ständigt göra det som är gott.

5. GEMENSKAP MED ANDRA Att ha samma tro skapar gemenskap och sammanhållning mellan människor. Man möts i gudstjänsten och firar högtider tillsammans. I islams heliga stad Mecka möts pilgrimer från olika delar av världen och upplever stark närhet och gemenskap. I en frikyrka kan man känna att församlingens medlemmar är som en enda stor familj. ”Församlingen är mitt andra hem”, säger många. Gemenskapen kan också bli så stark att man bara umgås med dem som har samma tro, och tar avstånd till andra. ”Vi har den sanna tron, andra har fel!” Den känslan leder ibland till motsättningar och hat mellan människor. Stark tro kan lätt övergå i fanatism och man kan bli beredd att dö och döda för sin religion. Religionerna har inte sällan varit inblandade i stridigheter och krig. I vår tid finns många exempel där religionen bidrar till våld och dödande. I Nordirland bekämpade katoliker och protestanter varandra under många år. I Mellanöstern slåss och krigar muslimer och judar mot varandra. I Irak och Syrien bekämpar muslimska grupper med olika inriktning varandra. På indiska halvön har miljoner hinduer och muslimer dödats i attentat och förbittrade krig. Men krigen och motsättningarna har sällan eller aldrig bara religiösa orsaker. De djupare orsakerna kan handla om ekonomi och politik, men religionens krafter kan vara lätta och tacksamma att utnyttja.

Församlingen sjunger och ber tillsammans. I lovsångerna och bönerna känner de troende en stark gemenskap med varandra.

Vad är religion?

Varje dag kommer mängder av indiska hinduer till den heliga staden Varanasi vid floden Ganges. Att någon gång besöka Varanasi är många hinduers högsta önskan. Ungefär 50 000 människor går ner i vattnet en vanlig dag. Men det är inte fråga om ett vanligt bad. De fromma hinduerna går ned i floden, doppar sig gång på gång och många dricker av det renande vattnet. Samtidigt läser de böner, för samman händerna och bugar sig mot solen.

Vad är religion?

6. HELIGA PLATSER OCH FÖREMÅL Många religioner har en plats som anses heligare än andra. Ofta kan man härleda religionens ursprung till den platsen. Mecka är muslimernas heliga stad. Det är dit muslimerna vänder sig i bön fem gånger om dagen, oavsett var i världen de befinner sig. Där finns moskén med Kaba, muslimernas allra heligaste plats. Till Mecka ska en rättrogen muslim vallfärda en gång under sitt liv, precis som Muhammed gjorde, och följa de riter som han då bestämde. För judarna och många kristna är staden Jerusalem helig. Fram till år 70 var staden centrum för den judiska kulten. Det var där det stora templet fanns, det enda ställe där man kunde förrätta offer. Till

Jerusalem kom stora skaror judar för att fira de religiösa högtiderna tillsammans. Templet förstördes år 70, men under de följande ca 2000 åren, då judarna var spridda över världen, avslutade de påskmåltiden varje år med orden ”Nästa år i Jerusalem!”. För en hindu är floden Ganges helig. Den kallas Moder Ganges och ses som gudarnas gåva till människorna. Vattnet anses ha gudomlig kraft. Floden ger liv och renar både kropp och själ. Man badar i floden, dricker av vattnet och låter flodens vatten föra bort askan efter de döda. Religion är en social företeelse, något man utövar tillsammans med andra. Därför har de flesta religioner kyrkor, tempel eller offerplatser där de troende träffas och sjunger, ber, läser ur heliga skrifter och utför riter tillsammans. Kulten innehåller ofta riter där heliga föremål är viktiga. För judarna är Bibelns Moseböcker särskilt heliga. De är skrivna på bokrullar som förvaras i ett särskilt skåp, arken, längst fram i synagogan.

I Thailand bygger man ofta ett litet hus åt platsens ande innan man börjar bygga sitt eget hus. Varje dag offrar man lite mat, eller som här ett glas mjölk, till anden så hålls den på gott humör och vakar över huset. I katolska kyrkor kan man ofta se små skrin med ett föremål som anses heligt. Det kan vara en benbit från ett helgon eller en flisa från Jesu kors. Skrinen kallas relikvarier och relikerna i dem anses ha undergörande kraft.

Vad är religion?

I katolska kyrkor förvaras ofta reliker efter helgon i särskilda skrin, som kallas relikvarier. Reliker anses ha undergörande kraft. Bland buddhisterna i Thailand finns en utbredd tro på andar. Innan man börjar bygga ett hus, måste man först blidka platsens ande. Därför börjar man med att bygga ett vackert litet hus åt anden. Dit går man i fortsättningen varje dag med mat och dryck åt anden för att den ska ha det bra och inte bli uppretad. De dagliga riterna vid andehuset fortsätter också efter det att huset är färdigställt. Inom en del religioner kan djur anses vara heliga. Apor, elefanter, katter och kor är exempel på sådana djur. De anses av olika skäl stå gudarna nära och ska därför behandlas med respekt. Bland naturfolken tror man ofta att hela naturen är besjälad. Ingenting är dött eller själlöst. Ska man t ex hugga ner ett träd, måste man först be trädets ande om tillåtelse i en ceremoni där man förklarar för trädet till vad det behövs. Vissa föremål anses ha särskild kraft. Det kan till exempel vara en sten som kan framkalla regn eller ett träd som har en stark, beskyddande ande.

Vad är religion?

RELIGION ELLER MAGI? Religionsforskare brukar skilja mellan religion och magi. Ibland kan det vara svårt att dra en klar gräns mellan dem, men man brukar säga att människan i religionen känner sig beroende av guden eller makterna. Genom magin försöker människorna utnyttja makterna för sina egna syften. Exempel på magi är när man häller ut vatten för att framkalla regn eller sticker nålar i en docka föreställande en fiende för att därmed skada den person som dockan föreställer. En kristen bonde som håller på att få sin skörd förstörd för att det inte har regnat på månader, skulle kunna be Gud att låta det regna. Somliga skulle kanske klassa det som exempel på magi. Men om bonden tog sig för att dansa en regndans och hälla vatten på marken så vore alla överens om att det är magi.

7. PRÄSTER, PÅVAR, HELIGA MÄN De flesta religioner har utvecklat en organisation med andliga ledare som anses stå det gudomliga närmare än andra människor. Inom vissa kristna samfund anses de vara nödvändiga som kontaktlänkar mellan människorna och makterna. Judendomen och huvudriktningen inom islam, säger att varje människa själv står ensam inför Gud. Inga präster eller andra förmedlande personer behövs. En muslimsk imam har stora kunskaper om Koranen och fungerar därför som lärare och böneledare. Men enligt islam står han inte närmare Gud än andra människor. Katolikerna betraktar påven som Jesu ställföreträdare (Vicarius Christi) på jorden och varje gång man väljer en ny påve anses Gud påverka valet, så att det blir den rätte. Också de katolska prästerna är förmedlare mellan människorna och Gud. Det är bara en präst som kan förmedla de heliga handlingar som kallas sakrament, till exempel dop, nattvard och vigsel. Skulle en lekman dela ut nattvarden så har den ingen verkan, enligt katolsk tro. En schaman hos naturfolken har många års utbildning i hur man talar till eller bevekar andarna. Därför vänder sig människorna ofta till schamanen för att få hjälp att komma i kontakt med makterna, för att bli botade från sjukdomar eller kanske få onda andar utdrivna.

Under mässan lyfter den katolske prästen kalken med vinet, en liten klocka ringer och vinet förvandlas till Kristi blod. Bara prästen kan utföra den heliga handlingen. Han blir en länk mellan Gud och människorna.

Vad är religion?

8. RÄTT SÄTT ATT LEVA Religioner propagerar ofta för en viss moral eller hävdar vissa etiska principer. De berättar för människorna vad som är rätt liv och vad man bör undvika att göra eller tänka. Mycket vanlig är tron att det är Gud som har givit läran och lagarna, och därför är det olyckligt eller rentav farligt att bryta mot sådant som religionen föreskriver. Bibeln betraktas av de troende som Guds ord. Enligt Bibeln fick Mose ta emot två stentavlor med de tio budorden inskrivna. Budorden säger bland annat att människorna inte får tro på någon annan Gud, inte stjäla, inte ljuga och inte döda. Liknande bud finns inom de flesta religioner. Det är inte alltid som reglerna är så klart och bestämt formulerade som i Bibeln. Ofta får människorna i stället lära sig hur man ska bete sig genom myter och berättelser. Hinduerna får undervisning om idealet för hur man och kvinna ska bete sig mot varandra genom berättelserna om guden Rama och hans hustru Sita. Det är spännande, medryckande berättelser som samtidigt ger normer för mänskligt beteende. Somliga religioner har en mängd detaljregler som styr livet. Muslimerna ska till exempel be fem gånger om dagen, de får inte dricka alkohol eller äta griskött och de ska fasta under dagtid en månad varje år. De flesta muslimer följer religionens bud efter bästa förmåga. Judarna har stränga regler bland annat när det gäller mat och vad som får göras och inte göras under sabbaten. Då får inget som helst arbete utföras. Man får inte laga mat, köra bil, skriva ett brev, inte ens tända en lampa. Vissa följer noga alla regler. Andra följer en del regler, medan många judar struntar helt i dem. Bland väckelsekristna i Sverige fanns förr förbud mot att dansa, se film, sminka sig eller klippa håret

Vad är religion?

om man var kvinna. I USA finns en religiös rörelse, Amish-folket, som försöker leva sina liv precis så som man gjorde när rörelsen grundades på 1600talet. De har mycket gammalmodiga kläder som inte får ha några utsmyckningar, dekorationer eller ens knappar. De bevarar dessutom 1600-talets livsstil på andra sätt; bilar, traktorer, telefon, kylskåp, tv och allt annat modernt är förbjudet.

9. VARFÖR ÄR ALLT SOM DET ÄR? Religioner berättar om hur världen kommit till och om människans plats i skapelsen. Vad är meningen med livet? Varför finns vi här på jorden? Hur ska jag leva mitt liv? Sådana frågor vill religionerna ge svar på. Ofta ges svaren i form av myter. Myterna är heliga berättelser som beskriver dramatiska händelser i en avlägsen forntid. Myterna vill skapa ett mönster i tillvaron och förklara varför allt är som det är. En del mytiska teman är vanligt förekommande inom de olika religionerna. Nästan alla religioner har skapelsemyter och mer eller mindre fantasifulla berättelser om hur människan och olika folkslag har kommit till. En afrikansk myt beskriver hur gudarna formade människor av lera och torkade dem i en ugn. Några togs ut för tidigt ur ugnen och blev alldeles vita. Andra blev kvar för länge i ugnen och var svarta när de togs ut. Så kom de vita och de svarta människorna till.

10. TRO SOM VI! Religioner propagerar för sig själva. Ett av få undantag är judendomen, som inte bedriver någon mission för att värva nya anhängare. Men så är judendomen också den minsta bland de så kallade världsreligionerna.

Ur judendomen har och islam sprungit fram. Båda arbetar intensivt för att sprida sin tro och är i dag världens två största religioner. Religioner har genom åren värvat anhängare på många olika sätt. Särskilt kristendomen har länge bedrivit omfattande missionsverksamhet. Missionärer sändes ut till den icke-kristna delen av världen för att predika och vinna nya anhängare. I vår tid har olika slag av hjälpverksamhet fått stor betydelse. Man bygger skolor, sjukhus och försöker hjälpa till att effektivisera jordbruket. Allt fler länder i den fattiga världen har blivit kritiska till att missionärer från de rika länderna försöker sprida sin tro och sin kultur till dem. Vissa länder har infört totalförbud mot kristen mission. I exempelvis Jesu land, Israel, är det inte tillåtet för kristna missionärer att propagera för Jesu lära och sprida kristendomen. Religionernas spridning har inte alltid gått fredligt till. Heliga krig, kolonisation och folkmord har ofta drivits i religionernas namn. På 700-talet erövrades det kristna Spanien av de arabiska muslimerna. Efter flera hundra år hade många av invånarna frivilligt gått över till islam. Men stora grupper av kristna fanns kvar och fick verka fritt. I Spanien fanns också många judar som fritt fick utöva sin tro. De spelade stor roll för både den kulturella och den ekonomiska utvecklingen. På 1400-talet återerövrades hela halvön av kristna arméer. Nu måste alla bli kristna. Muslimer och judar fick välja: Dopet eller döden! En del dödades, en del lät döpa sig. Flera hundra tusen flydde över till Nordafrika och de muslimska länderna där. Också de flesta judar flydde, en del till Nordafrika men många tog sig så småningom till det muslimska turkiska riket, där de fick frihet att bosätta sig.

”Berätta om hur Gud gjorde människorna, mamma!”

Vad är religion?

Man brukar ibland säga att de gamla egyptierna var besatta av döden. När en mäktig person dog balsamerades kroppen för att bevaras till nästa existens. Den döde fick med sig allt han eller hon kunde behöva i graven. Tjäntefolk, kokkärl, mat, husdjur, kläder och smycken. Livet skulle fortsätta som tidigare, bara någon annan stans, tänkte man.

Vad är religion?

11. SEGER ÖVER DÖDEN! De flesta religioner ger löften om en ny och bättre tillvaro efter döden. Ibland är föreställningarna om vad som väntar mycket detaljerade. I Bibeln och Koranen beskrivs t ex mångordigt och vällustigt vilka belöningar som väntar på de rättrogna i himmelriket och de fruktansvärda straff som drabbar de otrogna i helvetet. Vissa religioner tänker sig en hel serie av kommande existenser. Hinduer och buddhister föreställer sig att den dödes själ hamnar i ett ”mellantillstånd” innan den återföds i en ny kropp. Ofta tänker man sig att själen får tid att ”fundera” över vad den åstadkommit av ont och gott i den förra existensen, innan den kan födas i en kropp på nytt. Det är i detta mellantillstånd som den rätt förberedde kan ”hoppa av” livshjulet och uppgå i nirvana. Nya testamentet och kristendomen talar, liksom Koranen, om ett kusligt helvete för alla dem som inte levt enligt den rätta läran. Katolikerna tror att den som dör först hamnar i skärselden, ett helvetesliknande tillstånd där själen renas innan den i bästa fall får komma vidare till himmelriket. Hur länge den får stanna i skärselden beror på hur många synder den döde har att sona. Numera blir det allt vanligare med en mildare tolkning av helvetes-tron. I stället för evig pina i djävulens våld tänker man sig t ex att helvetet innebär evig avskildhet från Gud. Det hemska helvetet har ofta använts för att skrämma människor att följa religionens krav. Men drömmen om paradiset, att få komma till Guds himmel, har säkert lockat ännu fler till hängiven tro.

1. Vad är religion? Hur svarar du? 2. En filosof har sagt att ”graven är religionens moder.” Vad menar han med det? Håller du med honom? 3. Skulle religion fortfarande finnas om vi levde för evigt?

Vad är religion?