9789147115235 by Smakprov Media AB

IN LE D N IN G

KEMI LÄRARHANDLEDNING

Christer Ekdahl

Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

Kopiering tillåten!

redaktion Eva-Lisa Nordmark formgivning Lotta Rennéus teckningar Karl-Johan Ekdahl, Typoform, Integra

Fjärde upplagan 1

ko p i e r i n g

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade med Kopiering tillåten. Kopiering får dock endast ske till eleverna på den egna skolan, och kopiorna får inte på något sätt spridas utanför den egna skolans verksamhet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB

tfn 08-690 92 00 www.liber.se

kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post : kundservice.liber@liber.se

Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

Kopiering tillåten!

Inledning 6

3. Vatten

Spektrums idé 6 Komponenter 6 Spektrums struktur 7 Struktur på Liber Online 9 Metodiskt upplägg 10 Prov och bedömning 11 Spektrum kemi 12 Centrala innehållet vs Spektrum kemi 12 Att tänka på vid demonstrationsförsök 12 Att tänka på i samband med laborationer 12 Samarbete med andra ämnen 12 Grupparbeten 14 Blandningar och lösningar 14 Riskbedömning 16 Kemikalieförteckning med farosymboler 20

Pedagogisk planering 206 Laborationer och uppgifter – Kopieringsunderlag 209 Laborationer och uppgifter – Kommentarer 229 Demonstrationer 240 Bilder 243 Facit och kommentarer 248 Bedömning och prov 264

1. Kemins grunder

Pedagogisk planering 29 Laborationer och uppgifter – Kopieringsunderlag 33 Laborationer och uppgifter – Kommentarer 79 Demonstrationer 103 Bilder 106 Facit och kommentarer 109 Bedömning och prov 135

2. Luft och vätgas

144

Pedagogisk planering 144 Laborationer och uppgifter – Kopieringsunderlag 147 Laborationer och uppgifter – Kommentarer 167 Demonstrationer 177 Facit och kommentarer 183 Bedömning och prov 202

Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

4. Syror och baser

206

273

Pedagogisk planering 273 Laborationer och uppgifter – Kopieringsunderlag 276 Laborationer och uppgifter – Kommentarer 309 Demonstrationer 326 Bilder 329 Facit och kommentarer 333 Bedömning och prov 346

5. Jonföreningar

356

Pedagogisk planering 356 Laborationer och uppgifter – Kopieringsunderlag 359 Laborationer och uppgifter – Kommentarer 388 Demonstrationer 403 Bilder 409 Facit och kommentarer 414 Bedömning och prov 424

6. Mark

427

Pedagogisk planering 427 Laborationer och uppgifter – Kopieringsunderlag 430 Laborationer och uppgifter – Kommentarer 441 Bilder 447 Facit och kommentarer 453 Bedömning och prov 467 Kopiering tillåten!

7. Organisk kemi

482

Pedagogisk planering 482 Laborationer och uppgifter – Kopieringsunderlag 486 Laborationer och uppgifter – Kommentarer 504 Demonstrationer 513 Bilder 518 Facit och kommentarer 523 Bedömning och prov 544

8. Livets kemi

552

Pedagogisk planering 552 Laborationer och uppgifter – Kopieringsunderlag 556 Laborationer och uppgifter – Kommentarer 588 Demonstrationer 604 Bilder 607 Facit och kommentarer 613 Bedömning och prov 636

9. Kost, hälsa, hygien

647

Pedagogisk planering 647 Laborationer och uppgifter – Kopieringsunderlag 651 Laborationer och uppgifter – Kommentarer 674 Demonstrationer 686 Bilder 692 Facit och kommentarer 695 Bedömning och prov 709

10. Kol och förbränning

726

Facit och kommentarer Bedömning och prov

11. Material

791 812

823

Pedagogisk planering 823 Laborationer och uppgifter – Kopieringsunderlag 827 Laborationer och uppgifter – Kommentarer 848 Demonstrationer 859 Bilder 862 Facit och kommentarer 869 Bedömning och prov 894

12. Metaller

908

Pedagogisk planering 908 Laborationer och uppgifter – Kopieringsunderlag 912 Laborationer och uppgifter – Kommentarer 933 Demonstrationer 945 Bilder 947 Facit och kommentarer 951 Bedömning och prov 973

13. Periodiska systemet

990

Pedagogisk planering 990 Laborationer och uppgifter – Kopieringsunderlag 993 Laborationer och uppgifter – Kommentarer 1014 Demonstrationer 1027 Facit och kommentarer 1033 Bedömning och prov 1052

Pedagogisk planering 726 Laborationer och uppgifter – Kopieringsunderlag 730 Laborationer och uppgifter – Kommentarer 754 Demonstrationer 767 Bilder 783

Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

Kopiering tillåten!

14. Kemin i samhället

1055

Pedagogisk planering 1055 Laborationer och uppgifter – Kopieringsunderlag 1058 1063 Laborationer och uppgifter – Kommentarer Bilder 1067 1070 Facit och kommentarer Bedömning och prov 1082 Bildförteckning 1088

Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

Kopiering tillåten!

IN LE D N IN G

INLEDNING

KOMPONENTER Spektrum finns i alla de tre naturorienterande ämnena: Biologi, Fysik och Kemi. Innehållet är utformat utifrån kursplanernas centrala innehåll för årskurs 7-9. Det betyder att Spektrumserien framför allt är avsedd för högstadiet. Men det finns många skolor som introducerar Spektrum redan under årkurs 6, dels av organisatoriska skäl, dels för att möta elever som är vetgiriga och har energi att lära mer. Spektrumserien består i vart och ett av de tre ämnena av följande komponenter: Komponent

Att förstå naturens egenheter har fascinerat människan i alla tider. Vi är sannolikt nyfikna av vår natur och drivs av att vilja förstå hur livet på jorden och materien runt omkring oss fungerar. Alla vi som jobbar med naturvetenskap professionellt har hittat fascinationen någon gång under uppväxten och sedan utvecklat den vidare. Spektrums bärande idé är just viljan att locka fram nyfikenheten hos våra unga och lotsa dem till nya kunskaper som fascinerar. Det är kanske viktigare än någonsin eftersom flera av våra stora samhällsfrågor kopplar samman vårt sätt att leva på jorden med våra kunskaper i naturvetenskap. Vår förhoppning är att du som lärare och framför allt eleverna kommer uppleva att Spektrum gör resan mot nya kunskaper enklare och roligare.

Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

Onlinebok

Grundbok

√

Lightbok

√

Lärarhandledning

SPEKTRUMS IDÉ

Tryckt bok

Nedladdningsbar fil

√

Grundboken finns både som digital bok (Onlinebok) och tryckt bok. Det finns även en alternativ faktabok som heter Spektrum Light. Den kännetecknas av ett “smalare” innehåll och är framför allt avsedd för elever som kanske inte just nu strävar efter att nå de högsta betygen eller som har problem med längre texter. Alla punkter i det centrala innehållet finns emellertid med, men förklaringarna och beskrivningarna är kortare. Här i Lärarhandledningen hittar du material till det viktiga laborativa arbetet, tillsammans med teoretiska uppgifter och demonstrationer. Här finns också underlag till din pedagogiska planering presenterad kapitelvis, samt lärarkommentarer, bilder, facit, prov och bedömningsstöd.

Kopiering tillåten!

IN LE D N IN G

SPEKTRUMS STRUKTUR FAKTABOKEN Spektrums bärande idé är att locka fram nyfikenheten hos våra unga och lotsa dem till nya kunskaper som fascinerar. Vägen dit går via både teori och praktiska experiment. Kursplanerna poängterar vikten av att ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om naturvetenskapliga sammanhang och skapa intresse för att undersöka omvärlden. Ett viktigt syfte som också nämns är att eleverna ska ges möjlighet att använda sina nyvunna kunskaper för att formulera egna argument och granska andras. För att på bästa sätta kunna möta dessa krav ger vi dig som lärare en välutrustad verktygslåda som gör det möjligt att arbeta med teori och laborationer på ett integrerat sätt. Spektrumserien är lätt att använda. Strukturen i alla tre faktaböckerna är klassisk. Med det menar vi att varje bok är indelad i ett antal kapitel som speglar ämnets allmänna uppdelning i delområden. Varje kapitel är i sin tur indelat i ett antal mindre avsnitt. Vår tanke är att avsnitten ska utgöra grunden i den pedagogiska planeringen. Ett avsnitt omfattar ett inte alltför stort faktaområde och här i lärarhandledningen finns förslag på elevlaborationer, teoretiska uppgifter och ibland även demonstrationer som hör till respektive avsnitt. Varje avsnitt i faktaboken avslutas med frågor kallade Testa dig själv som mest rör avsnittets teoretiska aspekter, det vill säga förmågan att Beskriva och förklara begrepp, modeller och teorier (Förmåga 3). I varje kapitel finns en aktuell samhällsfråga inom naturvetenskap med syfte att utveckla elevernas förmåga att Diskutera och ta ställning (Förmåga 1). Frågan består av flera delfrågor som presenteras på ett uppslag i boken med rubriken Perspektiv. Varje kapitel avslutas med en del kallad Finalen med frågor som i många stycken har samma karaktär som frågorna på de nationella ämnesproven.

Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

kapitelstart 8 . L I VETS KEM I

Om man är sjuk kanske man måste lämna blodprov. Vad tror du att läkaren kan få reda på av provsvaren?

Den som har järnbrist blir trött, matt och deppig. Ändå har livsmedelsindustrin slutat järnberika mjöl. Varför det?

LIVETS KEMI

INNEHÅLL

•

samtala om och beskriva fotosyntesens avgörande roll för livet på jorden

8.1

Maten, kroppen och solenergin

•

vilken betydelse innehållet i mat och drycker har för hälsan

8.2

Kolhydrater ger kroppen energi

•

fundera över och resonera om olika kemiska processer i kroppen

•

Kemin i maten och kroppen Livet är kemi! Allt levande är byggt av stora organiska molekyler. Dessutom är det kemiska reaktioner som gör att människor, djur och växter kan leva. Den kanske allra viktigaste reaktionen i världen är fotosyntesen. Där fångar

På matförpackningarna brukar det stå hur mycket protein, kolhydrat och fett som ﬁnns i maten. Vad är det för sorts ämnen, och varför behöver kroppen dem?

HÄR FÅR DU LÄRA DIG

i ord och bild visa modeller för hur kolhydrater, fetter, nukleinsyror och proteiner är sammansatta

•

förklara hur enzymer kan användas i industriella processer

•

resonera kring vilka konsekvenser brist på näringsämnen kan få

•

skilja fakta från värderingar och reﬂektera över olika källors trovärdighet

8.3

Fetter är kroppens energireserv

8.4

Proteiner bygger kroppen och sköter kemin

8.5

Enzymer och reaktionerna i kroppen

8.6

DNA bestämmer hur du ser ut

8.7

Vitaminer och mineralämnen

PERSPEKTIV Får vi näringsbrist av dålig åkerjord?

gröna växter upp energi från solljuset och lagrar den i energirika molekyler. Det är faktiskt tack vare fotosyntesen som vi har något att äta.

187

2013-04-24 15.40186-217 Kap 8 Spektrum Kemi.indd 187

186-217 Kap 8 Spektrum Kemi.indd 186

2013-04-24 15.40

Bilderna är tänkta som underlag för diskussioner kring de förmågor eleverna förväntas utveckla. Till varje bild finns en fråga med syfte att skapa förförståelse och nyfikenhet inför vad kapitlet ska handla om. avsnitt 8 . LIVET S KEMI

8. LIVE TS KE M I

8.1

Maten, kroppen och solenergin

Syrgas släpps ut i luften Koldioxid från luften

Om du hoppar över lunchen, blir du trött och hängig på eftermiddagen. Med en god lunch i magen får du en helt annan energi. Visste du att den energin faktiskt kommer från solen från början? Socker bildass i blla adet Socker transporteras till andra delar av växten

Varför måste vi äta? Du måste få energi från maten för att musklerna ska orka jobba och hjärnan orka tänka. Men de olika ämnena i maten behövs också för att bygga upp kroppen så att barn och tonåringar kan växa och bilda nya celler. Och när man blir vuxen behövs maten för att kroppen ska kunna reparera eller ersätta celler som blivit slitna eller skadade. Maten räcker inte till alla på jorden Jordens befolkning ökar hela tiden, men mängden mat ökar inte i samma takt. Runt om i världen är det varje år ungefär 10 miljoner människor som dör av svält – lika många som hela Sveriges befolkning! Det här är ett stort problem och forskare inom kemi, biologi och jordbruk arbetar intensivt för att lösa det. Växterna lagrar solens energi i ätbar form Varifrån kommer egentligen energin i maten? Jo, från början kommer den faktiskt från solen. De gröna växterna – världens bästa solfångare – fångar upp energin i solljuset och använder den för att tillverka energirika molekyler av energifattiga. Växterna tar upp koldioxid ur luften och vatten ur marken, och bygger om koldioxiden och vattnet till energirikt socker. Energin från solen byggs in i sockermolekylerna och blir kemisk energi. Samtidigt bildas det syrgasmolekyler, som växterna släpper ut i luften. Det är en kemisk reaktion som vi kan skriva så här: vatten + koldioxid + solenergi → socker + syrgas

Vatten från marken

Reaktionen kallas fotosyntes, och det är faktiskt den viktigaste reaktionen i världen. Utan fotosyntesen skulle det inte finnas några djur eller människor, för den utgör grunden för all vår mat.

Viktiga ämnen i maten och kroppen Du har kanske sett på matförpackningar att det står hur mycket kolhydrater, fetter och proteiner som maten innehåller. Det är tre olika grupper av organiska ämnen, med mycket stora molekyler – så kallade makromolekyler. I en makromolekyl kan det finnas tusentals eller miljontals atomer. Kolhydrater, fetter och proteiner är också mycket viktiga ämnen i kroppen. Det är just därför du behöver få i dig dem med maten när du äter. Det finns en fjärde grupp av organiska makromolekyler, som också är viktiga för kroppen. De kallas för nukleinsyror. Du kanske inte känner igen det ordet, men du har nog hört talas om DNA. Det är en av de viktigaste nukleinsyrorna. Till slut finns det ytterligare två grupper av ämnen som är viktiga i maten och kroppen men som inte är makromolekyler. De kallas vitaminer och mineralämnen.

188

186-217 Kap 8 Spektrum Kemi.indd 188

Med hjälp av solenergin bygger växterna om koldioxid och vatten till energirikt socker. Då blir det syrgas över som släpps ut i luften.

Organiska ämnen är ämnen som innehåller kolatomer.

189

2013-04-24 15.40186-217 Kap 8 Spektrum Kemi.indd 189

2013-04-24 15.40

Varje avsnitt har en ingress (orange) där vi bland annat tar upp hur kunskaperna har utvecklats och hur de används idag. Därefter följer texter som beskriver modeller, teorier och begrepp samt naturvetenskapliga samband i naturen och samhället.

Kopiering tillåten!

IN LE D N IN G sammanfattning

8 . L I VETS KEM I

8. LIVET S KEMI

H H H C OH

C C H OH

O H

H C OH

En förenklad strukturformel för enkla sockerarter. I de ”tomma” hörnen sitter kolatomer.

Glukosmolekylen är en ring.

Molekylformeln för glukos är C6H12O6. Det finns även andra sorters monosackarider, som har samma molekylformel som glukos. I dem sitter atomerna i sockerringen ihop i en lite annan ordning. Ett exempel är fruktos, eller fruktsocker, som vi också hittar i frukter och bär.

Enkla sockerarter kan bilda större molekyler Växterna kan sätta ihop flera sockerringar till större molekyler. Sådana större kolhydrater finns till exempel i strösocker, potatis och trä. Fastän de är så olika är alla uppbyggda av enkla sockerarter som har kopplats ihop till längre kedjor. Skillnaderna beror på hur många sockerringar som molekylerna är byggda av och hur ringarna sitter ihop med varandra.

Med hjälp av glukos och fruktos kan växterna bygga större kolhydrater som vanligt socker, stärkelse och cellulosa.

Sackaros är en disackarid Strösocker, florsocker och pärlsocker ser ganska olika ut. Men det är bara olika stora korn av ett och samma ämne. Molekylerna i dem är alldeles lika. Varje molekyl är byggd av två enkla sockerarter: en glukosmolekyl och en fruktosmolekyl. När de enkla sockerarterna glukos och fruktos sätts ihop till en molekyl med två sockerringar får vi en disackarid. ”Di” i ordet disackarid betyder ”två”. Disackariden i vanligt socker heter sackaros och har molekylformeln C12H22O11. Sackaros kan även kallas rörsocker eller sukros. När de båda monosackariderna kopplas ihop blir det några atomer över, som bildar en vattenmolekyl: C6H12O6 + C6H12O6 → C12 H22O11 + H2O

SAMMANFATTNING

• Kolhydrater, fetter, proteiner, vitaminer och mineralämnen är näringsämnen som vi måste få i oss med maten. Dessutom behöver kroppen vatten, som är viktigt som lösningsmedel och för transporter i kroppen.

• Varje enzym är specialiserat på en enda reaktion. Ofta är det ett litet steg i en större reaktion. Därför behövs det ﬂera tusen olika enzymer.

Vi får vår mat från solen.

• Enzymerna sköter matspjälkningen, där makromolekylerna i maten delas upp i smådelar i tarmen. Enzymerna sköter också förbränningen inne i cellerna, som gör att vi får energi från glukos. Dessutom bygger enzymerna upp proteiner och andra makromolekyler som kroppen behöver.

Kolhydrater ger kroppen energi

8.2

FÖRDJUPNING

• När många monosackarider kopplas ihop bildas en polysackarid. Stärkelse och cellulosa är två exempel. Växterna använder stärkelse som energilager och cellulosa som skelett.

DEN SOM ÄR LAKTOSINTOLERANT TÅL INTE MJÖLK

• Stärkelse är ett exempel på en långsam kolhydrat. 8.3

Fruktos, glukos och lite till.

• DNA fungerar som en ritning till proteinerna i en organism. Sedan bestämmer proteinerna hur hela organismen ser ut. • Byggstenarna i en DNA-molekyl kallas nukleotider. Det ﬁnns fyra sorters nukleotider. En DNA-molekyl kan vara byggd av miljontals nukleotider. En DNAmolekyl ser ut som en dubbelspiral. Det är två kedjor av nukleotider som sitter ihop.

Fettrika jordnötter.

Fetter är kroppens energireserv

• Vissa delar av DNA-molekylen är inte gener utan reglerar när de olika generna ska användas.

En nukleotid.

Vitaminer och mineralämnen

8.7

• Fettmolekyler är byggda av glycerol och långa fettsyror.

• Kroppen behöver små mängder av vitaminer och mineralämnen. Vitaminer är små organiska molekyler, och mineralämnen är oorganiska joner.

• Fettsyrorna i växtfetter innehåller ofta dubbelbindningar. Sådana fettsyror kallas omättade fettsyror. De gör att fetterna blir ﬂytande.

• Vitaminer kan bland annat hjälpa olika enzymer eller skydda kroppen mot trasiga molekyler, så kallade fria radikaler.

Blodkroppen innehåller hemoglobin.

• Några exempel på mineralämnen är järn som behövs i hemoglobin, och kalcium och fosfat som behövs i skelettet.

• Omega 3-fetter är en typ av omättade fetter som kroppen behöver för att fungera bra. 8.4

Det är ditt DNA som gör att du är du och ingen annan.

• En DNA-molekyl innehåller oftast ritningen till ﬂera proteiner. Varje sådan ritning kallas för en gen. Ordningen på nukleotiderna fungerar som en kod som talar om hur aminosyrorna ska sättas ihop för att bygga ett visst protein.

• Fett är det näringsämne som innehåller mest energi. En del växtfrön innehåller mycket fett.

• Transfetter är en sorts omättade fetter. De kan bildas när omättade fetter bearbetas i livsmedelsindustrier, och de ökar risken för olika sjukdomar.

DNA bestämmer hur du ser ut

8.6

• Cellulosan i maten kallas kostﬁbrer. Den kan inte användas som energi men är viktig eftersom den gör att tarmen fungerar bra. Den gör också att tarmen tar isär stärkelsen långsammare. Då fungerar stärkelsen som långsamma kolhydrater och är bättre för kroppen än snabba kolhydrater.

kan använda som näring. Istället stannar laktosen kvar i tarmen. Där finns det bakterier som äter upp laktosen samtidigt som de bildar en massa gas. Det kallas för laktosintolerans när man inte tål laktos. Som tur är finns det många laktosfria mjölkprodukter att köpa i affärerna. Mjölken i de produkterna behandlas på mejeriet så att laktosen delas upp i glukos och galaktos i förväg. Det kan göra att mjölken smakar lite sötare än vanlig mjölk, men det är den enda skillnaden. I Sverige och övriga Norden är det alltså ganska ovanligt att vara laktosintolerant. Men på de flesta håll i världen är faktiskt det normala att vuxna inte tål mjölk. Om de dricker mer än ett glas mjölk om dagen blir de sjuka.

Kroppens kemijobbare.

• Industrierna kan använda enzymer från bakterier för att tillverka olika ämnen. Då sparar vi energi och får ofta renare produkter.

• Kolhydrater med en sockerring kallas monosackarider. Glukos och fruktos är två exempel. Glukos bildas i fotosyntesen. Levande organismer använder glukos för att få energi. • När två monosackarider kopplas ihop bildas en disackarid. Några exempel är laktos och sackaros.

Var tjugonde människa i Sverige får ont i magen, gaser i tarmen och diarré om de äter eller dricker något som det ﬁnns laktos i, till exempel mjölk. Det beror på att deras tarm inte kan dela upp disackariden laktos i monosackariderna glukos och galaktos, som kroppen

• Enzymerna gör att reaktionerna går snabbare. De gör också att kroppen kan reglera vilka reaktioner som sker. Det beror på att många enzymer kan sättas på eller stängas av.

• Energin i maten kommer från solens energi. I fotosyntesen omvandlar gröna växter vatten och koldioxid till energirikt socker.

Förenklad strukturformel för en disackarid.

Enzymer och reaktionerna i kroppen

8.5

• Kroppen måste få energi och byggstenar så att vi både kan växa och reparera saker i kroppen. Därför måste vi äta.

Maten, kroppen och solenergin

8.1

Laktos ﬁnns i mjölk Laktos är en annan disackarid. Den kan också kallas mjölksocker. Den är byggd av glukos och en annan enkel sockerart som heter galaktos. Laktos är den viktigaste sockerarten i mjölk. Ungefär 5 % av mjölken består av laktos.

8 . L I VET S KEMI

8 . L I VETS KEM I

En disackaridmolekyl.

En kristall av C-vitamin.

Proteiner bygger kroppen och sköter kemin

• Ett protein är en lång kedja av aminosyror som kan kombineras på olika sätt. Det ﬁnns 20 olika aminosyror. • De röda blodkropparna i blodet transporterar syre. De innehåller proteinet hemoglobin.

192

• Enzymer är en stor grupp av proteiner som sköter om de kemiska reaktionerna i kroppen.

193

• Proteiner ändrar form – koagulerar – om de värms. Det är därför ett ägg stelnar när vi kokar det. 2/4/14 4:41 PM 186-217 Kap 8 Spektrum Kemi.indd 193

186-217 Kap 8 Spektrum Kemi.indd 192

Ull består av protein.

2013-04-24 15.41

Avsnitten innehåller givetvis förklarande foton och illustrationer, samt särskilda fördjupande texter under rubriker som Vetenskap i utveckling, Historia, Forskning och Fördjupning. Dessa texter finns inte i Lightboken. Varje avsnitt avslutas med Testa dig själv. Till varje avsnitt finns här i lärarhandledningen förslag till laborationer och teoretiska uppgifter, samt ibland passande demonstrationer.

214

215

2013-04-24 15.42186-217 Kap 8 Spektrum Kemi.indd 215

186-217 Kap 8 Spektrum Kemi.indd 214

2013-04-26 13.52

Kapitlets innehåll sammanfattas i punktform och ett antal bilder. finalen 8 . L I VET S KEMI

8 . L I VETS KEM I

FINALEN 1

Vem har rätt?

Vitaminer är det enda näringsämne som vi absolut måste få i oss.

5 Vi måste få fett och proteiner, men de andra näringsämnena är inte nödvändiga.

Vi behöver få alla olika näringsämnen för att må bra.

Para ihop alternativ A–F med rätt siffra. 1 2 3 4 5 6

Vi måste äta kolhydrater, fetter och vitaminer men ska akta oss för proteiner.

Kalcium Glukos Enzym Fett Cellulosa DNA

A B C D E F

Sköter de kemiska reaktionerna i kroppen Kan inte sönderdelas av vår tarm Näringsämnet med mest energi Bildas i fotosyntesen Innehåller gener Mineralämne

C D

perspektiv

I slutet på 1800-talet tillverkade man fast margarin av skummjölk och djurfetter. Men djurfetterna räckte inte till allt margarin man ville tillverka, och växtfetterna var ﬂytande. Den tyske kemisten Wilhelm Normann läste att andra forskare hade lyckats mätta omättade kolväten med hjälp av vätgas och nickelpulver. Han provade då om man kunde använda samma metod för att mätta omättade fetter. Det fungerade. Han hade upptäckt ett sätt att tillverka fast margarin av växtfetter. Kom Normanns upptäckt till genom ett naturvetenskapligt arbetssätt? Motivera.

8 . L I VETS KEM I

8. LIVET S KEMI

Vem har rätt?

Alice: Allt fett är likadant. Det spelar ingen roll vilken sorts fett man äter.

PERSPEKTIV

Cecilia: Omättade fetter är alltid bättre än mättade fetter. David: Omättade fetter och omega 3-fetter är skadliga för kroppen.

FÅR VI NÄRINGSBRIST AV DÅLIG ÅKERJORD?

MOT: Därför kan vi inte säga

att beslutet är ett hot mot folkhälsan. Det är i första hand 15-åriga ﬂickor som drabbas. Och anledningen till att de drabbas är att de äter för dåligt.

MOT: Det är framförallt äldre män

1 ja janu nuar arii 19 995 9 tog g Liv vsm smed edel ed elsv el sver sv erke er erke kett bo bort rt jär ä nb ber e ik i ni n ng ngen en av mjjöl m ö i Sve veri rige ri ige g . Be Besl s ut sl utet et drre et e evs vss fra ram m av a liv ivsm smed ed delsi ellsind siindus ndus nd ustr trin tr in n som villllle kunn vi kunn ku na ssä äljja mj m öll uta tan n jä ärn nbe beri riikn rikn knin in ng ti t ll and ndra ra län ände derr dä de därr mjöl mj öllet ö let e int n e jä nt ärn r be beri r kas. kas. Det ka et var allllts tså in ts tså inte te e frä räms m t mä ms männ nnis nn isko is kors ko rs hä häls äls lsa a ut u an a eko kono nomi no misk mi skka sk skäl ä som låg bak äl akom o . Me om Men n i de deba batt ba tten tt en en togs to gs häl gs ä so sosk skäl sk älen äl e fra en ram. m. Var arfö förr tr fö t orr du at attt d de et va ar viikkttig gt at a t mo mo-tive ve era a besslu lute ute et m me ed hä älsos lsos ls o käl? käl? kä

som, om de får för mycket järn, kan utsättas för större risker att få hjärt- och kärlsjukdomar.

NÄRINGSLÄRA

MOT: Eftersom vi inte har något

problem med järnbrist här i landet är det fel att börja med ett dyrare järn som tvingar oss att höja priserna. Det är ju helt galet i ett internationellt perspektiv. FÖRETAGARE I

FÖR: Det är barockt att

den övriga befolkningen inte ska få järn via mjölberikningen av hänsyn till det fåtal som riskerar överdos.

FORSKARE I

Ettt an a nat na at pr p ob oble em är är att tt hal alte t n natu te natu na turllig ga jä järn r jo rn one er i ve v te e har h lv ha ver erat a s på at å 50 år år.. Or Orsa sake sa ken ke n kan ka an v va ara kon onst nst stgö g dssel e n. n Den inn nnenee hå håll åller e kvä äve ve,, fo fosf sfor sf or och ch kal aliu ium, iu m, men int nte e miine era alä lämn m en e som m jä järn ärn rn.. Bå B de väx xte ern rna a oc och h vi be eh höv över err min iner eral er alläm ä ne n n. n. Vi ka kan tä t nka nkka o s mi os mine era ralä alä lämn m en mn na i ma m rkken som m pen nga garr på på ett ban ankkon kkkon onto nto to. Om Om man ba ma man arra a ta arr ut pe p ngar ngar ng a – men me en al a drig drrig g sä ätttte te er in n någ gra a – tar pe en ng g-a na slu ar lut. t Jo t. orrdb rdb dbru uke kett ha har ”ttag har a iitt ut” t min iner eral eral aläm äm mne nen n fr från ån ma arrke ken,, men inte me in nte t ”sa satt ttt in” några åg gra ra nya i forrm av a allsi lllsiidi dig g gö gödn dn nin ing. g. Bri g. r st på mine mi nera ne ra ralä alä lämn mn nen en i marke arke ar en ge er br b isst på p min ner e al aä äm m mne ne en i gr grön önsa önsa ön ake ker, r, mjöl mj öl och öl h fru rukt kt. De kt kt. Det är ä far arlil gtt för ör häl älsa san. sa n.

NÄRINGSLÄRA

b) A B C D

margarin smör kostﬁbrer omega 3-fett

Energin i maten kommer från början från jordens kärna. Enzymer är ett exempel på nukleinsyror. Laktos är den typ av socker som alla celler använder för att få energi. Omega 3-fetter ökar risken för sjukdomar i hjärtat och blodkärlen. Alla proteiner är uppbyggda av 20 olika aminosyror. Om det sker kemiska reaktioner i kroppen blir man sjuk. Vissa delar av DNA-molekylen är ritningar till proteiner, men andra delar reglerar när de olika ritningarna ska användas. H Många av vitaminerna fungerar som hjälpredor till enzymerna i kroppen. I Antioxidanter är ämnen som skyddar kroppen mot farliga trasiga molekyler.

NÄRINGSLÄRA

Några elever i åttan diskuterar matspjälkning. Aram: Om man sätter sig vid datorn direkt efter lunchen fungerar matspjälkningen bäst. Bianca: Det ﬁnns enzymer i munnen, magen och tarmen som sköter matspjälkningen. Chris:

Utan matspjälkningen skulle vi inte få någon energi.

Dejan: Matspjälkning är ett väldigt äckligt ord. a) Vilket eller vilka påståenden bygger på naturvetenskap? b) Förklara varför de bygger på naturvetenskap. 9

DNA bestämmer hur du ser ut och hur din kropp fungerar. Beskriv hur det går till. Varför kan DNA användas för att identiﬁera människor? Tycker du att det är positivt eller negativt att det går? Argumentera för och emot.

FÖR: Det är framförallt

allvarligt för unga ﬂickor som fortfarande växer.

216

LIVSMEDELSINDUSTRIN

217

FORSKARE I NÄRINGSLÄRA 186-217 Kap 8 Spektrum Kemi.indd 216

2013-04-24 15.43186-217 Kap 8 Spektrum Kemi.indd 217

2013-04-24 15.43

FÖR: Järnets betydelse och

konsekvenser av järn- och blodbrist har sopats under mattan. Det beror säkert på att det i huvudsak är ett kvinnoproblem.

FÖRETAGARE I LIVSMEDELSINDUSTRIN

213

2013-04-26 15.02186-217 Kap 8 Spektrum Kemi.indd 213

protein vitamin kolhydrat gips

Vilka påståenden är sanna och vilka är falska? Motivera. A B C D E F G

Ska vi behöva kosttillskott för att få i oss tillräckligt med järn?

212

186-217 Kap 8 Spektrum Kemi.indd 212

FORSKARE I FORSKARE I

Vilken ska bort? Förklara varför. a) A B C D

Här är några argument för och mot järnberikning som användes i debatten. Välj sida baserat på argumenten – är du för eller mot järnberikning? Motivera.

Även om du äter tacos ser du inte ut som tacos. a) Vad händer inne i din kropp med tacosen du stoppar i dig? b) Vilka näringsämnen ﬁnns i tacobrödet och de olika tillbehören och varför behöver kroppen just dem? c) Hur skulle du välja bröd och tillbehör för att göra tacos som är så miljövänliga som möjligt?

Björn: Omega 3-fetter är extra nyttiga och transfetter är skadliga för kroppen.

2/4/14 4:43 PM

Perspektiv presenterar aktuella debattfrågor som inte har självklara svar. Huvudfrågan är uppdelad i kortare bakgrundstexter med anknytande delfrågor. Syftet är att ge underlag för en diskussion som tränar eleverna att skapa egna argument, samt lyssna och granska andras argument.

Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

Varje kapitel avslutas med Finalen. Flera av frågorna är skapade med syfte att göra eleverna bekanta med liknande frågeställningar som kan finnas i de nationella ämnesproven. Finalen fungerar också bra som repetition inför kapitelproven. Kompletta prov som mäter de tre förmågorna finns här i handledningen under rubriken Prov och bedömning i respektive kapitel.

Kopiering tillåten!

IN LE D N IN G

LÄRARHANDLEDNINGEN

FACIT OCH KOMMENTARER

Spektrums lärarhandledningar i de tre naturvetenskapliga ämnena följer i stort sett samma struktur, där varje kapitel har följande struktur.

Här finns facit till kapitlets Testa dig själv och Finalen, samt kommentarer till Perspektiv.

PEDAGOGISK PLANERING

PROV OCH BEDÖMNING

Först kommer en översikt som kan vara användbar vid din pedagogiska planering inför kapitlet. Här hittar du kopplingar till det centrala innehållet och kursplanens förmågor, kommentarer till kapitelingressen och en beskrivning av kapitlets innehåll – avsnitt för avsnitt. Här finns också en översikt av kapitlets alla laborationer, uppgifter, demonstrationer och bilder. Samtliga med en referens till vilket avsnitt i boken de är kopplade.

Till begreppen i varje Testa dig själv finns ett formulär som kan användas vid kamrat- eller självbedömning. Här finns även även ett enkelt bedömningsstöd till Finalen. Till de flesta kapitel finns kapitelprov med facit och bedömningsstöd. Till en del kapitel finns även ett Laborations prov och/eller en Diskutera och ta ställning-uppgift.

LABORATIONER OCH UPPGIFTER - KOPIERINGSUNDERLAG

STRUKTUR PÅ LIBER ONLINE

Alla laborationer och teoretiska uppgifter finns som färdiga kopierings underlag till eleverna. Bland uppgifterna finns även ett antal ordflätor. Författaren till Spektrum kemihandledning, Christer Ekdahl, har arbetat på KRC (Kemilärarnas Resurs Centrum) varifrån en del laborationer är hämtade.

Lärarhandledningen i sin helhet finns tillgänglig på Liber Online. Du kan när som helst under det femåriga abonnemanget ladda ner och spara filerna på din dator eller ditt nätverk. På Liber Online hittar du alltid den senaste versionen. Hela lärarhandledningen finns som en stor pdf-fil med tydliga navigeringsmöjligheter för den som vill ha allt i ett. För dig som heller vill ha handledningen uppdelad efter kapitel eller moment finns den även i ett mappsystem med följande struktur:

DEMONSTRATIONER

Till vissa kapitel finns ett antal demonstrationsförsök som kan vara lämpliga att visa under hela eller delar av lektioner. Här finns information om vad du behöver för att göra försöket, målet med försöket samt författarnas kommentarer. BILDER

Bilderna är i första hand tänkta att projicera på tavlan eller en duk. Du kan naturligtvis även skriva ut dem till elever, eller som OH-blad. Bilderna finns både i pdf-filen och som enskilda filer i en särskild mapp.

• Kapitelvis • Prov och bedömning (här finns kapitelproven även i wordfomat) • Facit till Testa dig själv, Finalen och Perspektiv • Bilder

LABORATIONER OCH UPPGIFTER - LÄRARKOMMENTARER

Intill en miniatyrbild av laborationen eller uppgiften finns en beskrivning av uppgiftens mål, författarens kommentarer och svar på frågor i uppgiften. Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

Kopiering tillåten!

IN LE D N IN G

METODISKT UPPLÄGG Man kan givetvis arbeta med Spektrum på många olika sätt, kanske lika många som det finns skolor. Utmaningen för de flesta lärare är emellertid att hinna med alla delar i det centrala innehållet. Spektrum Kemi innehåller 14 kapitel. Ett förslag till en grovplanering är att jobba med cirka fyra kapitel per läsår, det vill säga två kapitel per termin. Eftersom kapitlen är olika långa rekommenderar vi att du som lärare tittar på varje kapitel och analyserar om innehållet hör till den lättare eller svårare delen av kemin. Skapa därefter en pedagogisk planering för kapitlet utifrån hur många avsnitt det består av. Låt oss förenkla det hela utifrån ett tänkt kapitel med två avsnitt. Så här kan ett förslag till upplägg då se ut: • Introduktion Resonera kring bilderna och frågorna tillsammans med eleverna. Vilka associationer gör eleverna, någon kanske har en berättelse från egna erfarenheter som alla kan lyssna på. Känner eleverna till några av de begrepp som nämns sedan tidigare? Berätta och diskutera om målen. • Praktiska och teoretiska uppgifter – Avsnitt 1 Till varje avsnitt finns ett antal uppgifter här i handledningen som är omväxlande laborativa och teoretiska. Låt eleverna jobba med några av uppgifterna som hör till första avsnittet. Genom dessa uppgifter får eleverna automatiskt en genomgång av en del av stoffet i faktaboken som sedan kan byggas på med mer kunskap. • Testa dig själv När de uppgifter du valt arbetats igenom kan eleverna få avsnittet i läxa, med delar av tillhörande Testa dig själv. Facit finns här i lärarhandledningen. Lektionen därpå kanske eleverna får ett läxförhör, muntligt eller skriftligt. Att ge hela Testa dig själv som läxa kan dock ibland bli en för stor arbetsuppgift för eleverna.

• Testa dig själv På samma sätt som avsnitt 1. • Perspektiv Perspektiv innehåller debattförslag med anknytning till innehållet i kapitlet. De kan diskuteras under lektionen, efter enskilda ställningstaganden, först gruppvis och sedan kanske gemensamt i klassen. Perspektiv kan gärna förberedas och ges som läxa som sedan diskuteras nästa lektion. Kommentarer till frågorna i Perspektiv finns här i handledningen. Alternativt kan man naturligtvis utgå från aktuella händelser med koppling till avsnittsinnehållet och göra egna Perspektivuppgifter. • Repetition När avsnitten är klara får eleverna möjlighet att jobba med Finalen för att förbereda sig inför ett eventuellt kapitelprov. Finalen kan också delvis ges som läxa. Facit finns här i lärarhandledningen. • Kapitelprov Arbetet med kapitlet kan avslutas med att eleverna gör ett prov. Ett förslag på kapitel prov med bedömning finns i här i lärarhandledningen. Använd gärna även de särskilda laborationsproven- eller diskussionsproven Diskutera och ta ställning i handledningen någon gång som omväxling för eleverna. Men tänk på att de är mer tidskrävande än kapitelproven. Bedöm gärna elevernas resultat med hjälp av våra bedömningsstöd. Om du föredrar egna prov kan du utgå från de kapitelprov i wordformat som finns här i lärarhandledningen, och utifrån dem göra egna prov. • Summering Avsluta gärna kapitlet med att återvända till introduktionen. Har målen uppnåtts?

• Praktiska och teoretiska uppgifter – Avsnitt 2 På samma sätt som avsnitt 1.

Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

Kopiering tillåten!

IN LE D N IN G

PROV OCH BEDÖMNING Summativ bedömning Att bedöma elevers kunskapsnivå är alltid en utmaning som kräver professionell kunskap, erfarenhet och bra verktyg. I Spektrumserien erbjuder vi förslag till prov av tre olika slag, samt stöd för bedömning av resultaten. Färdiga kapitelprov finns till de flesta kapitel. De finns även som wordfiler för den som vill sätta samman egna versioner av prov. Dessutom finns särskilda laborationsprov, samt ett antal prov eller uppgifter vi kallar Diskutera och ta ställning. De liknar de nationella provens A2-del och testar förmåga 2 – att granska information, kommunicera och ta ställning. Grunden för samtliga prov är att de har satts samman för att ge dig som lärare bra underlag för att kunna bedöma alla tre förmågorna hos dina elever. kapitelprov

Till kapitlen finns så kallade kapitelprov med facit och bedömningsstöd samt en resultatmatris. Varje prov består av 12 uppgifter som sammanlagt kan ge cirka 25 poäng. De är anpassade till hur man kan läsa kapitlen, exempelvis har vi gjort ett prov till kapitel 1 eftersom det är ett omfattande kapitel. Kapitel 2 och 3 kan med fördel läsas sammanhängande, och har därför fått ett gemensamt prov. Även kapitel 4, 5 och 6 har ett gemensamt, lite längre prov. Samma sak gäller kapitel 13 och 14. De övriga kapitlen har egna kapitelprov. Om du inte läser på det här sättet kan du själv anpassa dina prov till din undervisning genom att klippa och klistra bland uppgifterna. Proven finns både som pdf- och word-filer. Ambitionen har varit att fördela uppgifterna per betygsnivå på följande sätt: 12 E-poäng, 8 C-poäng och 5 A-poäng. Elevernas resultat kan bokföras på särskilda resultatblad genom att sätta en ring runt motsvarande rätt besvarade uppgift er. Antalet ringar blir då lika med det antal poäng som eleven uppnått på provet, och ringarnas spridning visar fördelningen mellan olika förmågor och betyg. I några prov kan en uppgift ha två C- eller E-nivå svar som kan ge poäng i resultatbladet. Detta framgår då i matrisen med bedömningsstöd till provet. Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

I kapitelproven har vi gett de tre förmågorna följande benämningar: D = Diskutera och ta ställning = Förmåga 1 P = Planera och undersöka = Förmåga 2 B = Beskriva och förklara = Förmåga 3 Vilka förmågor uppgifterna avser framgår av matriserna i proven och bedömningsstöden. Där har förmågorna kombinerats med de tre betygsstegen E, C och A. Exempelvis betyder; ED = betyget E för förmåga 1 (D) CP = betyget C för förmåga 2 (P) AB = betyget A för förmåga 3 (B) Det är självfallet omöjligt att göra alla prov lika svåra. Men vi vill ändå våga oss på att föreslå vilket betyg ett visst resultat skulle kunna ge. Men vi betonar att det är ett förslag: Betyg

Poäng

7–14

Varav C-poäng

15–20

Minst 4

21–25

Minst 6

Varav A-poäng

Minst 4

Formativ bedömning Summativa bedömningar av prov har i alla tider utgjort en stor del av betygsprocessen. Summan av flera betyg används sedan av eleverna för att söka till gymnasium, och från gymnasium vidare till universitet eller högskola. Att bedöma kunskap summativt ger i de flesta fall ett rättvist resultat, men forskning visar att det inte alltid lockar elever till att kunskapsmässigt nå längre. Summativa bedömningar skapar inga incitament till att lära mer. Det gör däremot den formativa bedömningen. Den är i sin grund mer framåtriktande och coachande. I Spektrumserien finns flera moment där formativ bedömning passar in naturligt, inte minst i det laborativa arbetet. Det gäller även diskussionsuppslagen Perspektiv. Där kan du som lärare ge positiv eller negativ återkoppling kring frågor och argument under pågående diskussion som får eleverna att uppleva att deras kunskaper i naturvetenskap fungerar och kommer till nytta, både för dem själva och för andra.

Kopiering tillåten!

IN LE D N IN G

Ett konkret sätt att jobba med formativ bedömning är att samla in elevernas arbete när de jobbar med uppgifterna i Testa dig själv eller Finalen. Gå igenom deras sätt att fundera kring problemen, sätt att resonera och ge positiv återkoppling och peka på hur de kan komma längre på sin kunskapsresa. Det viktiga är inte i första hand att återkoppla om vad som är rätt eller fel, utan att visa på vad som är bra och föreslå hur eleven kan nå längre. Använd gärna de färdiga matriserna för begreppen i Testa dig själv som finns här i handledningen. De kan till exempel användas genom att eleverna göra en skattning av sin egen kunskap om begreppen in nan, respektive efter att kapitlet är genomgånget. Matriserna kan även användas för dokumentation vid läxförhör med kamratbedömning. Utnyttja gärna eleverna till att förklara begrepp de behärskar för elever som känner sig osäkra. Bedömningsstödet till Finalen är tänkt att användas för att ge återkoppling till en elev om vilka förmågor eleven behärskar eller bör utveckla. Vi har där delat upp kursplanens tre förmågor i ett flertal mindre “delförmågor”. Till varje uppgift har vi angivit vilka delförmågorsom vi anser testas.

Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, växter och människokroppen. Lösningar, fällningar, syror och baser samt pH-värde.

3, 4, 6, 14

Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt.

2, 3, 4, 6, 7, 14

Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. Kolatomens kretslopp.

7, 10, 14

Fotosyntes och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner.

8, 10, 14

Kemin i vardagen och samhället Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.

2, 3, 6, 9, 10, 11, 12

Kemiska processer vid framställning och återvinning av metaller, papper och plaster. Livscykelanalys av några vanliga produkter.

9, 10, 11, 12

Olika faktorer som gör att material, till exempel järn och plast, bryts ner och hur nedbrytning kan förhindras.

10, 12

Processer för att rena dricksvatten och avloppsvatten lokalt och globalt.

Innehållet i mat och drycker och dess betydelse för hälsan. Kemiska processer i människokroppen, till exempel matspjälkning.

8, 9

Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter, kosmetika, färger och bränslen samt hur de påverkar hälsan och miljön.

7, 8, 9, 10, 12

Hur man hanterar kemikalier och brandfarliga ämnen på ett säkert sätt.

7, 10, 12

Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.

Alla

Kemin och världsbilden

SPEKTRUM KEMI

Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.

1, 12, 13

CENTRALA INNEHÅLLET VS SPEKTRUM KEMI

Aktuella forskningsområden inom kemi, till exempel materialutveckling och nanoteknik.

1, 3, 5, 6, 7, 10, 11, 12

De kemiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.

1, 2, 11, 13

Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv.

1, 13

En av grunderna för att bedöma elevers uppnådda kunskapsnivå är kursplanens centrala innehåll. Tabellen nedan visar hur det centrala innehållet fördelar sig över kapitlen i Spektrum Kemi. Referensen är oftast till boken, men vad gäller metoder och arbetssätt mer till materialet i lärarhandledningen.

Kemins metoder och arbetssätt Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.

1- 14

Separations- och analysmetoder, till exempel destillation och identifikation av ämnen.

1, 7, 10, 11, 12, 13

Kemin i naturen

Kapitel

Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.

1, 2, 3, 6, 7, 13, 14

Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.

1, 7, 10, 11, 12, 13

Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom kemiska reaktioner.

1, 2, 3, 4, 5, 7, 13, 14

Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

1- 14

Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark.

1, 3, 4, 14

Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi.

1- 14

Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

Kopiering tillåten!

IN LE D N IN G

Att tänka på vid demonstrationsförsök Ett väl genomfört demonstrationsförsök ökar elevernas intresse samtidigt som det bygger på deras kunskaper. Men för att lyckas måste du förbereda dig väl. Kontrollera att allt du behöver finns och att försöket fungerar som det ska. Förbered dig gärna på den plats där experimentet ska visas. Du får då bättre möjlighet att överblicka hur det kommer att ta sig ut i verkligheten. Tänk på att gå till rummets bakre del för att föreställa dig vad eleverna kommer att se därifrån. Alla elever ska kunna se experimentet bra. Ett förhöjningsbord kan vara effektivt. Bakgrund och belysning betyder mycket. Använd gärna datorn med en webbkamera ansluten. Då kan du med en projektor visa vad som händer i närbild. Utför, om möjligt, experimentet flera gånger. Först då kan man vara säker på att flertalet elever uppfattat experimentet. Viktigt är förstås att man inte tar bort intresset i förväg genom att tala om vad som kommer att hända. Låt istället eleverna själva upptäcka vad som sker och försöka förstå varför. Låt gärna någon elev eller elevgrupp utföra demonstrationen med din hjälp så ökar ofta motivationen och intresset hos eleverna. Uppmana gärna eleverna att göra egna anteckningar runt demonstrationen. De ”tvingas” på så sätt att engagera sig mer i experimentet.

Att tänka på i samband med laborationer Elevernas egna laborationer är kanske den viktigaste delen när det gäller undervisningen i kemi. För att eleverna ska lyckas finns det mycket att tänka på: • Kontrollera att allt finns och fungerar • Riskbedömning Det är viktigt att göra riskbedömningar till alla laborationer. Vi har därför skapat en mall för hur du kan göra en riskbedömning av en laboration, samt ett exempel på hur den kan se ut. De hittar du dels här i inledningen, dels i en separat mapp som redigerbar excelfil. Lite längre fram här i inledningen finns även en lista över alla kemikalier som är med i laborationerna, med faro- och skyddsangivelser.

Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

Förklaringen till angivelserna hittar du på kemikalieinspektionens hemsida. Gå in på www.kemi.se och klicka på Farosymboler. Klicka vidare på Faro- och skyddsangivelser. Ladda ner de två pdf-filerna; Faroangivelser enligt CLP-förordningen och Skyddsangivelser enligt CLP-förordningen. • Låt eleverna arbeta två och två. En tredje medlem i gruppen hamnar ofta utanför. Men om materielen inte räcker till kan man förstås bli tvungen att ha både tre och ibland fyra i grupperna. Kanske kan man då i stället låta halva gruppen arbeta med en teoretisk uppgift, kanske i biblioteket, medan den andra halvan genomför laborationen. Sedan byter man. Låt gärna laborationsgruppernas sammansättning variera så att inte alltid samma elever är tillsammans. • Laborationer med olika karaktär Börja alltid uppgiften med att låta eleverna noga läsa igenom hela uppgiften innan de börjar. Ibland är instruktionen mycket utförlig och eleverna bör utan hjälp klara sig igenom laborationen. Men eftersom otåligheten bland många elever är stor, kommer ändå frågan ”Vad ska vi göra?” Ha inte för bråttom med att ge hjälp utan uppmana eleverna att läsa instruktionen igen. Ofta är laborationerna av sådan karaktär att det är lämpligt att eleverna skriver en rapport. Försök då, om möjligt, att låta eleverna få påbörja rapporten under lektionen direkt efter att laborationen har avslutats. Det finns också laborationer där planeringen är en del av själva laborationen. Läs därför våra beskrivningar av respektive laboration innan du bestämmer hur du vill lägga upp arbetet. • Bedömning När eleverna laborerar finns det goda möjligheter att skapa sig en bild av deras kunskaper och laborativa förmåga – färdigheter som ska vägas in i bedömningen av eleverna, och som löpande måste göras inför utvecklingssamtal och betygssättning. Använd dessa insikter och lotsa eleverna mot nya kunskaper. Målet är ju att hjälpa eleverna att nå så många av kunskapskraven som möjligt.

Kopiering tillåten!

IN LE D N IN G

Samarbete med andra ämnen Samarbeta gärna med andra ämnen, inte bara de andra naturvetenskapliga ämnena. Det ger eleverna möjlighet att se hur vi bygger kunskap om vår gemensamma verklighet och de aktuella frågor som finns, exempelvis klimatfrågan. För dig som lärare innebär det sannolikt ett stimulerande samarbete med kollegor och tillfällen att gemensamt bedöma olika elevers prestationer. Eleverna får en samordning av olika områden och slipper exempelvis läsa om samma område i olika ämnen under olika delar av skoltiden.

Grupparbeten Att arbeta i grupp är viktigt. Att genomföra en laboration är förstås ett exempel på grupparbete. Men ibland kan det vara en bra idé att skapa större grupparbeten, arbeten som eleverna får arbeta med under flera lektioner och även hemma. En förutsättning för att det ska fungera är att grupperna inte är för stora och att alla deltagare i gruppen får meningsfulla uppgifter. Exempel på områden där grupparbeten är ett naturligt och trevligt inslag är t.ex. kost, hälsa och hygien eller material.

Blandningar och lösningar Det är praktiskt att göra förrådsflaskor med större volym för att slippa göra lösningar alltför ofta. De beskrivna lösningarna blir alla 5 dm3. Ett bra sätt att få lämpliga förrådsflaskor är att spara de förpackningar som man får syror levererade i. Märk gärna på utsidan av flaskorna med vattenfast penna de olika volymerna, så går det sedan snabbare att göra lösningarna. (1 dm3 = 1 liter) saltsyra

Saltsyra med koncentrationen 2 mol/dm3 erhålls om man till 1,5 dm3 vatten sätter 0,825 dm3 konc. saltsyra varefter blandningen späds till 5,0 dm3. Saltsyra med koncentrationen 4 mol/dm3 erhålls om man till 2 dm3 vatten sätter 1,65 dm3 konc. saltsyra varefter blandningen späds till 5,0 dm3.

Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

svavelsyra

Svavelsyra med koncentrationen 2 mol/dm3 erhålls om man till 1,6 dm3 vatten sätter 0,550 dm3 konc. svavelsyra – var mycket försiktig! – varefter blandningen späds till 5,0 dm3. Svavelsyra med koncentrationen 4 mol/dm3 erhålls om man till 3,5 dm3 vatten sätter 1,1 dm3 konc. svavelsyra varefter blandningen späds till 5,0 dm3. salpetersyra

Salpetersyra med koncentrationen 2 mol/dm3 erhålls om man till 3,0 dm3 vatten sätter 0,70 dm3 konc. salpetersyra varefter blandningen späds till 5,0 dm3. Salpetersyra med koncentrationen 4 mol/ dm3 erhålls om man till 3,0 dm3 vatten sätter 1,40 dm3 konc. salpetersyra varefter blandningen späds till 5,0 dm3. ättiksyra

Ättiksyra med koncentrationen 2 mol/dm3 erhålls om 0,575 dm3 konc. ättiksyra späds till volymen 5,0 dm3. natriumhydroxid

En lösning med koncentrationen 2 mol/dm3 erhålls om man till 3,5 dm3 vatten sätter 400 g NaOH. När NaOH löst sig tillsätts vatten så att volymen blir 5,0 dm3. kaliumhydroxid

En lösning med koncentrationen 2 mol/dm3 erhålls om man till 3,5 dm3 vatten sätter 561 g KOH. När KOH löst sig tillsätts vatten så att volymen blir 5,0 dm3. ammoniak

En lösning med koncentrationen 2 mol/dm3 erhålls om man till 1,5 dm3 vatten sätter 0,666 dm3 konc ammoniak, varefter man späder till 5,0 dm3. kalkvatten

CaO eller Ca(OH)2 läggs i vatten, omskakas och får stå. Den mättade lösningen filtreras strax innan den ska användas.

Kopiering tillåten!

IN LE D N IN G andra användbara lösningar

• Jodlösning 10 g jod löses i 100 ml etanol. • Silvernitratlösning, 0,2 M Lös 3,4 g AgNO3 i 80 ml vatten. Späd så att volymen blir 100 ml. • Bariumkloridlösning, 0,2 M Lös 41,6 g BaCl2 i 90 ml vatten. Späd så att volymen blir 100 ml. • Blynitrat, 0,5 M 166 g Pb(NO3)2 + dest vatten till 1 liter. • Järn(III)klorid, 0,5 M 135 g FeCl3 · 6 H20 + 20 ml konc saltsyra + dest vatten till 1 liter.

• Natriumkarbonat, 0,5 M 53 g Na2CO3 + dest vatten till 1 liter. • Natriumklorid, 1 M 58 g NaCl + dest vatten till 1 liter. • Natriumsulfat, 0,5 M 72 g Na2SO4 + dest vatten till 1 liter. • BTB-lösning Lös 50 mg BTB i 50 ml etanol. Späd med vatten till volymen 100 ml. • FFT-lösning, 1% Lös 10 g FFT i 700 ml etanol + dest vatten till 1 liter.

• Kopparklorid, 0,5 M 86 g CuCl2 · 2 H2O + dest vatten till 1 liter. • Kopparsulfat, 0,5 M 125 g CuSO4 · 5 H2O + 5 ml konc svavelsyra + dest vatten till 1 liter.

Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

Kopiering tillåten!

IN LE D N IN G

RISKBEDÖMNING LABORATION, MALL

 











 













Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

Kopiering tillåten!

IN LE D N IN G



 





  

Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

Kopiering tillåten!

IN LE D N IN G

RISKBEDÖMNING LABORATION, EXEMPEL

 









  



 

  

 





 









 

    





  

   

Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

Kopiering tillåten!

IN LE D N IN G

   











  

Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

Kopiering tillåten!

IN LE D N IN G

Kemikalieförteckning med farosymboler Förklaringen till angivelserna i tabellen hittar du på kemikalieinspektionens hemsida. Gå in på www.kemi.se och klicka på Farosymboler. Klicka vidare på Faro- och skyddsangivelser. Ladda ner de två pdf-filerna; Faroangivelser enligt CLP-förordningen och Skyddsangivelser enligt CLP-förordningen. Ämnen

Faropiktogram

Aceton

Faroangivelser H225 H319 H336

Skyddsangivelser P210 P280 P305+P351+P338

Övrigt EUH

Albumin

Aluminium bleck Aluminiumkarbid

Se förpackning

Aluminiumpulver

H228 H261

P210 P223 P231+P232 P240 P280 P335+P334

Ammoniak 5M

H319 H315

P280 P302+P352 P305+P351+P338

Bariumklorid

H301 H332

P: P261 P304+P340 P309+P310

Bensin

H225 H304 H315 H336 H411

P: P210 P243 P280 P273 P301+P331 P302+P352 P304+P340 P309+P310

Askorbinsyra

BTB

Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

Kopiering tillåten!

9. KO ST, H ÄLSA, H YG IE N

9. KOST, HÄLSA, HYGIEN Pedagogisk planering KURSPLANEN Syfte och förmågor Ge alla elever förutsättningar att utveckla sin förmåga att: • använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, • genomföra systematiska undersökningar i kemi, och • använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Centralt innehåll Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling. Kemiska processer vid framställning och återvinning av metaller, papper och plaster. Livscykelanalys av några vanliga produkter. Innehållet i mat och drycker och dess betydelse för hälsan. Kemiska processer i människokroppen, till exempel matspjälkning. Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter, kosmetika, färger och bränslen samt hur de påverkar hälsan och miljön. Aktuella samhällsfrågor som rör kemi. Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi.

Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

KAPITELSTART Kunskapsmål HÄR FÅR DU LÄRA DIG • om teorier bakom olika kostrekommendationer • resonera kring faktorer som påverkar vad du bör äta och dricka • i ord och bild beskriva kemiska modeller för aktiva ämnen i rengöringsprodukter • fundera över vilka estetiska och medicinska behov som kosmetiska produkter ska uppfylla • formulera ställningstaganden i frågor om bland annat kosttillskott och naturläkemedel • att kemin är en vetenskap i utveckling – det som vi betraktar som sant idag kanske motbevisas i framtiden

Kopiering tillåten!

647

9. KO ST, H ÄLSA, H YG IE N

AVSNITT FÖR AVSNITT 9.1

Kapitelingress Vänster bild: Mycket kortfattat kan man säga att läkemedel påverkar kemin i kroppen, eller hos bakterier och virus som angriper oss. Eventuellt kan du och klassen bläddra lite i avsnitt 9.2 och titta på de olika läkemedelsgrupperna som vi tar upp. Men som vanligt – låt bara det här samtalet bli en aptitretare inför den noggranna genomgången av kapitlet! Mittbilden: Bygg vidare på innehållet i kapitel 8 – att vi behöver äta mat som ger alla de lika typerna av näringsämnen. Tänk också på att näringsbehovet är individuellt. o Uppmuntra eleverna till att tänka kritiskt när det gäller olika “succédieter”. Ni kan också diskutera kroppsfixering och bantningshysteri med utgångspunkt i rubriken “Kickstarta 2013! 3 kilo på 14 dagar”.

Hur ska vi äta egentligen?

Kursplanen betonar elevernas förståelse av sambanden mellan kost och hälsa. En del av detta har redan tagits upp i kapitel 8. Men det allra största problemet i dagens Sverige är övervikten, som breder ut sig alltmer och som ökar risken för många sjukdomar. Här tar vi upp de två dominerande modellerna för en viktbalanserande kost: Livsmedelsverkets tallriksmodell respektive LCHF-kosten, som fått allt starkare stöd av forskningen. Vi beskriver de båda modellerna, vad som talar för och emot, och konstaterar att det förmodligen kan vara en individuell fråga vilken kost som fungerar bäst. Vi tar också upp kostbehoven vid träning – en fråga som är aktuell för många elever, och som också nämns i Skolverkets kommentarer till kursplanen.

9.2

Läkemedel och gifter – kemi på liv och död

Syftet med kapitlet är att visa på att både läkemedel och gifter – trots sina ofta kraftfulla effekter – är normala kemiska ämnen, som påverkar kroppen genom alldeles specifika mekanismer. Vi presenterar först antibiotika och cellgifter. För att kunna diskutera de läkemedel och gifter som påverkar cellernas receptorer går vi därefter igenom begreppen signalämnen och receptorer. Vi ger exempel på läkemedel som härmar signalämnen (insulin) eller hindrar dem (betablockerare). Vi pekar också på att många smärtstillande ämnen just verkar just genom att hindra signalämnen. Sedan definierar vi begreppet gift och presenterar verkningsmekanismerna för organiska lösningsmedel, biologiska gifter och partiklar.

Höger bild: Här kan eleverna komma med olika förslag. Ett som ligger nära till hands är att för mycket penicillin kan vara farligt för människorna som tar det. Men någon kan också spontant nämna antibiotikaresistens. Resonera i så fall med utgångspunkt i det och förklara gärna redan här (kort!) vad som menas med antibiotikaresistens. Det är ett så viktigt problem, både nationellt och globalt, att det är en fördel om eleverna får en ytlig presentation av det här, så att de i ännu högre grad kan ta till sig den djupare förklaringen när ni jobbar med kapitlet.

Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

9.3

Vi tvättar oss och våra kläder

Här definierar vi tensiderna i tvål och rengöringsmedel, med utgångspunkten att smuts oftast är feta ämnen som inte kan sköljas bort med vatten. Tensidernas förmåga att ”lyfta bort” smuts genom att kapsla in fettet förklaras. Vi nämner också hur enzymer i tvättmedel och diskmedel kan bryta ner fläckar av protein. I grundboken tränger vi djupare in i tensidernas byggnad, presenterar syntetiska tensider och nämner även blekmedel i tvättmedel.

Kopiering tillåten!

648

9. KO ST, H ÄLSA, H YG IE N

9.4

LABORATIONER, UPPGIFTER OCH DEMONSTRATIONER

Hudvård och smink

Här konstaterar vi att de allra flesta smink- och hudvårdsprodukter är emulsioner, baserade på fetter och vatten. Begreppet foundation definieras, inklusive modern mineralfoundation. Som avslutning presenterar vi de två kosmetikatyper som inte är emulsioner – nagellack och puder.

Laborationer och uppgifter 9.1

Potatislabb

„

¢ (uppgift)

2. Hur mycket fett innehåller pommes frites? „

I grundboken tränger vi lite djupare in i hur sammansättningen varierar beroende på det exakta användningsområdet och även prisklassen.

9.2

9.3

„

„ „

Saltmängden i olika maträtter

Finns det svaveldioxid i frukt?

Varför skall man inte äta för mycket lakrits?

Hjälp mot smärta och feber

Bakterier på händerna

Gör en tvål

(laboration) (demonstration)

„

„ Tillverka såpa „ „ „

10. Hur fungerar ett tvättmedel? 11. Tvättmedel och hårt vatten

12. Pottaska – ett gammalt tvättmedel 9.4

13. Gör din egen handkräm 14. Gör ditt eget badsalt

„

15. Badbomber med bubbel 16. Tvål och citronsyra

„

17. Ljuger reklamen – jämför tvättmedel 18. Vilket hårschampo löddrar bäst?

„

Korsord grundbok ¢ Korsord lightbok ¢

Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

Kopiering tillåten!

649

9. KO ST, H ÄLSA, H YG IE N

BILDER

Demonstrationer

9.1

Vegetarian eller köttätare?

9.3

Vad sker med fett i tvättmedelslösning?

9.4

Natriumhydroxid som propplösare

Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

Bild 1.

Tallriksmodellen

Bild 2.

Tensider

Kopiering tillåten!

650

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

LABORATIONER OCH UPPGIFTER KOPIERINGSUNDERLAG

Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

Kopiering tillåten!

651

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

9.1

1. POTATISLABB

„

Vem som tog potatisen till Sverige är svårt att säga. Olof Rudbeck hade det i sin botaniska trädgård i mitten av 1600-talet (mest som prydnadsväxt). Jonas Alströmer, som var en industriman på 1700-talet, lät för att få fart på sina industrier ta hit hantverkare från bland annat Holland och England. De var vana att odla och äta potatis. Grevinnan Eva Ekeblad kom i mitten av 1700-talet på hur man kunde göra brännvin av potatis. Efter det ökade potatisodlingen, både till hembränning och så småningom av matpotatis.

Del I. DU BEHÖVER: En potatisskiva, bägare, urglas och jodlösning A Fyll bägaren med någon cm vatten. Lägg i potatisskivan och koka upp. Låt koka i någon minut. B Tag upp skivan och lägg den på urglaset. C Tillsätt ett par droppar jodlösning. Vad händer? D Testa även på en rå potatisskiva. Är det någon skillnad?

Del II. DU BEHÖVER: Potatismjöl, Nyodex (jodlösning) och två oanvända plastmuggar A Fyll den ena plastmuggen med varmt vatten och tillsätt en liten sked potatismjöl. Rör om ordentligt. B Tillsätt en par droppar Nyodex. Vad händer? C Ta ”en liten mun” av det som finns i bägaren och skölj runt i munnen under ca en minut. OBS! Svälj inte. Spotta ut det i den andra bägaren. D Vad har hänt?

Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

Kopiering tillåten!

652

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

9.1

2. HUR MYCKET FETT INNEHÅLLER POMMES FRITES?

„

Pommes frites friteras i olja, men hur mycket olja finns det i pommes fritesen egentligen? DU BEHÖVER: Digital våg, pommes frites, E-kolv 250 ml, lösningsmedel (heptan). A Välj ut 5-8 pommes frites och väg dem. Notera vikten. B För över pommes fritesen till E-kolven. Placera kolven i ett dragskåp och tillsätt lösningsmedlet, ca 25 ml. Sätt i en kork i E-kolvens öppning. Undvik att andas in ångorna från lösningsmedlet. C Skaka E-kolven så att fettet löser sig (det kan ta flera minuter). D Ta ut ett par droppar lösningsmedel från E-kolven, placera dem på ett filterpapper, placera två droppar rent lösningsmedel strax bredvid. Jämför efter ett tag fläckarna. E Överskott på lösningsmedel hälls i ett avfallskärl för organiska lösningsmedel.

Lägg pommes fritesen på ett papper i dragskåpet för att låta resterande lösningsmedel avdunsta. Bestäm vikten när pommes fritesen torkat.

F Beräkna viktskillnaden och fettinnehållet.

Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

Kopiering tillåten!

653

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

9.1

3. SALTMÄNGDEN I OLIKA MATRÄTTER

„

Att salta maten är ett sätt att konservera den och det har vi gjort under århundraden. Det har lett till att många människor saltar sin mat för mycket. Ett alltför stort saltintag kan medföra förhöjt blodtryck. I början av 1990-talet beslöt man i Finland att man skulle försöka minska det enomsnittliga saltintaget från 14 till 6 gram (WHOs rekommendation) per dag. g Det beslutet har lett till minskat antal dödsfall i sjukdomar som kan relateras till ett alltför högt saltintag. Sedan 2003 pågår på Irland ett försök med ett förbud mot saltning av mat som serveras utanför hemmet. Man får salta maten själv helt enkelt. DU BEHÖVER: 0,01 M AgNO3, olika livsmedel, våg (helst digital), bägare 10 cl, kniv, vatten (avjonat eller destillerat), droppipett, ml-mått A Sug upp AgNO3-lösning med droppipetten. Placera ml-måttet på vågen, droppa ner lösning tills måttet är fullt. Räkna antalet droppar. B Beräkna en droppes volym, V ml. Antalet mol på volymen V kan beräknas på följande sätt: 0,00001 * V mol = A mol C Väg upp 2,0 g av det livsmedel som skall undersökas. Hacka sönder livsmedlet i små bitar. D Fyll bägaren med 2,5 cl vatten och lägg i det sönderhackade livsmedlet. E Placera bägaren på en trefot och koka upp. Låt lösningen koka i ca. 5 min, så att saltet löser sig. Ta sedan bort bägaren från värmen och ställ undan den, låt hacket sjunka till botten. F Dekantera över vätskan till ett provrör och häll upp hacket på ett urglas. G Pressa ur så mycket vätska ur hacket som möjligt och häll ner i provröret. H Tillsätt AgNO3-lösning droppvis tills det inte bildas någon mer fällning. Fällningen är AgCl, som bildas enligt formeln

AgNO3 + NaCl → NaNO3 + AgCl

I Hur mycket salt fanns det i livsmedlet?

Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

Kopiering tillåten!

654

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

9.1

4. FINNS DET SVAVELDIOXID I FRUKT?

„

Mycket av det livsmedel som finns i våra affärer innehåller konserveringsmedel, bland annat för att förhindra att bakterier och mögel växer. Frukt kan t.ex. behandlas med svaveldioxid. DU BEHÖVER: Torkad frukt som har behandlats med svaveldioxid, torkad frukt som inte har behandlats med svaveldioxid, 3% väteperoxidlösning, bariumkloridlösning, tratt bägare 250 ml och dest. vatten. A Häll upp 100 ml dest. vatten i båda bägarna. B Skär frukterna i bitar och lägg dem i varsin bägare med dest. vatten över natten. C Filtrera vätskan. Försök att få ut så mycket vätska som möjligt. D Tillsätt 25 ml väteperoxidlösning till bägarna. Tillsätt därefter bariumkloridlösning till filtraten. E Vad är skillnaden mellan de behandlade och de obehandlade frukterna?

Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

Kopiering tillåten!

655

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

9.1

5. VARFÖR SKALL MAN INTE ÄTA FÖR MYCKET LAKRITS?

„

En alltför stor konsumtion av lakrits medför ett ökat blodtryck. DU BEHÖVER: Lakrits och en digitaltermometer. A Håll i en termometer under ett par minuter (detta för att låta temperaturen stabilisera sig). Notera temperaturen. B Ät lakrits och fortsätt hålla termometern. Iakttag termometern och notera högsta temperatur. C Vad händer? Varför?

Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

Kopiering tillåten!

656

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

9.2

6. HJÄLP MOT SMÄRTA OCH FEBER

„

Växter har alltid varit en viktig råvara för tillverkning av läkemedel. Kan man fortfarande använda växter för det ändamålet? DU BEHÖVER: Sälgbark eller älggräs, bägare, tratt, -filtrerpapper och en lösning av FeCl2. A Gör ett avkok på sälgbark eller älggräs. Filtera lösningen. B Tillsätt ett par droppar av FeCl2-lösningen. C Om det blir en violett färg visar det att filtratet innehåller salicylsyra. D Använd ett uppslagsverk och ta reda på lite om salicylsyra och acetylsalicylsyra. E Ta reda på vilka värk- och febernedsättande tabletter som innehåller acetylsalicylsyra. F En del värk och febernedsättande medel innehåller inte acetysalicylsyra utan andra aktiva substanser. Känner du till någon sådan substans?

Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

Kopiering tillåten!

657

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

9.2

7. BAKTERIER PÅ HÄNDERNA

„

På vår kropp finns mängder av bakterier. Händerna är de delar av kroppen som utsätts för flest bakterieangrepp, detta sker bland annat via pengar och ledstänger. DU BEHÖVER: Gelatin, köttbuljongtärning och petriskålar OBS! Var försiktig med de bakteriekulturerna som bildas, tejpa därför fast petriskålens lock och låt tejpen sitta kvar under hela försöket. A Blanda 8 gram gelatin med 100 ml vatten och värm så att gelatinet löser sig. B Lös hälften av buljongtärningen i lite vatten. Låt vätskan kallna, så att fettet faller ut och lägger sig på ytan. C Filtrera bort fettet och blanda filtratet med gelatinet. Häll ut blandningen i petri skålar. Det bör vara ett ca 2 mm tjockt lager, ställ undan och låt gelatinet stela. D Dela med hjälp av en kniv den stelnade, gelatinet i tre lika stora fält. Gör ett fingeravtryck i varje fält. Till exempel tumavtryck, ett med otvättad tumme, ett med tvåltvättad tumme och ett tredje med sprittvättad tumme. E Förslut petriskålarna och ställ dem i ett soligt fönster och låt dem stå ett par dagar. Undersök utan att öppna petriskålarna om och var det bildats bakteriekulturer. F Varför är det skillnad mellan de olika tumavtrycken?

Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

Kopiering tillåten!

658

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

9.3

8. GÖR EN TVÅL

„

Ibland säger man att ”lika löser lika”. Det stämmer bra även för tvål. Den görs av fett för att vi ska kunna ta bort feta ämnen. DU BEHÖVER: Porslinsskål, glasstav, kokosfett, natriumhydroxidlösning och ett doftämne. A Väg upp 15 gram kokosfett. B Mät upp 40 ml natriumhydroxidlösning. C Lägg fettet i porslinsskålen och värm. När fettet har smält häller du försiktigt i natriumhydroxiden. Fortsätt att värma och röra om tills du får en vit massa i skålen. Du har gjort tvål. D Tillsätt gärna en droppe ”lukta gott”. Forma massan till en tvål och låt den svalna. E Pröva om tvålen löddrar genom att tvätta händerna med den. Tvätta inte ansiktet med tvålen! F Skriv en redogörelse för hur du gjorde din tvål.

Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

Kopiering tillåten!

659

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

9.3

9. TILLVERKA SÅPA

„

Såpa är ett vanligt rengöringsmedel när golven ska skuras hemma. Precis som tvål tillverkas såpa av fett och en stark bas. DU BEHÖVER: Porslinsskål, glasstav, kokosfett och kaliumhydroxidlösning. A Smält 15 gram fett i porslinskålen. Tillsätt försiktigt 40 ml kaliumhydroxid. B Fortsätt att värma och röra om i blandningen tills du fått en trögflytande vätska. Du har gjort såpa. C Skriv en kort redogörelse för hur du tillverkade såpa. D Pröva att skura av bänken med din såpa.

Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

Kopiering tillåten!

660

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

9.3

10. HUR FUNGERAR ETT TVÄTTMEDEL?

„

Tvättmedel ska hjälpa vattnet att lösa och skölja bort fet smuts. DU BEHÖVER: En 400 ml bägare av hög modell, en ulltråd (3 cm), ett gem, matolja och tvättmedel. A Fyll bägaren med vatten. B Häll i tvättmedel och rör om. C Fetta in ulltråden med lite matolja. D Fäst gemet i ena änden av ulltråden och släpp ner den i bägaren. E Studera vad som händer med fettet. Försök förklara resultatet. Vattenälskande del

Fettälskande del

Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

Kopiering tillåten!

661

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

9.3

11. TVÄTTMEDEL OCH HÅRT VATTEN

„

Moderna, syntetiska tensider påverkas inte lika mycket av hårt vatten som vanlig tvål gör. Nu ska du jämföra två olika tensider. DU BEHÖVER: Bägare, kranvatten, hårt vatten, tensider från ett modernt tvättmedel och tvål. A Fyll två av bägarna till hälften med kranvatten och två med lika mycket hårt vatten. B Tillsätt lika mycket tvål till en av bägarna med kranvatten och en av dem med hårt vatten. Tillsätt samma mängd tvättmedel till de andra två bägarna. C Rör om kraftigt och lika mycket i alla fyra bägarna och jämför resultatet. D Blir det någon skillnad mellan bägarna. Var skummar det mest och var skummar det minst?

Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

Kopiering tillåten!

662

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

9.3

12. POTTASKA – ETT GAMMALT TVÄTTMEDEL

„

Kan man göra ett tvättmedel av aska som är så svart och smutsigt? DU BEHÖVER: Provrör, bägare, tratt, sked, filtrerpapper och aska (helst från björk). A Fyll provröret till hälften med varmt vatten. B Lägg i ett par skedar aska. Skaka provröret och filtrera lösningen. C Blanda filtratet med vatten i en bägare och lägg i en smutsig tygbit. D Koka upp under omrörning i 5–10 minuter. Blev tygbiten ren?

Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

Kopiering tillåten!

663

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

9.4

13. GÖR DIN EGEN HANDKRÄM

„

Att göra sig vacker har varit viktigt i alla kulturer genom människans hela historia. DU BEHÖVER: Vaselin, torskleverolja, glycerol och ett doftämne. A Väg upp 7 gram vaselin, 1 ml torskleverolja och 6 ml glycerol. B Rör ihop ingredienserna. Rör tills du får en jämn kräm. C Tillsätt ett par droppar av något doftämne. Rör om. D Lägg din handkräm i en burk med tättslutande lock.

Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

Kopiering tillåten!

664

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

9.4

14. GÖR DITT EGET BADSALT

„

Att pudra utanpå smutsen som man gjorde på 1700-talet är ingen särskilt bra idé. Då är det bättre med ett uppfriskande bad. DU BEHÖVER: Grovt salt, karamellfärg, tallbarrsolja eller annat doftämne. A Rör ihop 4 droppar karamellfärg med några droppar vatten. B Blanda i 30 gram salt i färglösningen. C Tillsätt ditt doftämne.

Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

Kopiering tillåten!

665

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

9.4

15. BADBOMBER MED BUBBEL

„

Varför inte göra badet till en bubbelupplevelse. DU BEHÖVER: Stärkelse, natriumbikarbonat, vinsyra, karamellfärg, olivolja eller glycerol samt ett doftämne. A Blanda 3 delar stärkelse och 2 delar natriumbikarbonat och 1 del vinsyra. B Tillsätt lite karamellfärg och olja eller glycerin så att du får en formbar konsistens. C Forma till kulor och låt dem lufttorka ett dygn.

Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

Kopiering tillåten!

666

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

9.4

16. TVÅL OCH CITRONSYRA

„

För att framställa tvål kokar man fett tillsammans med natriumhydroxid. Vad sker om man blandar tvål med citronsyra? DU BEHÖVER: Tvål och citronsyra. A Tvätta händerna på vanligt vis med tvålen. Tillsätt lite citronsyra när det har bildats ett rikligt lödder i händerna. B Vad händer och varför?

Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

Kopiering tillåten!

667

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

9.4

17. LJUGER REKLAMEN? – JÄMFÖR TVÄTTMEDEL

„

Är vissa tvätt- och rengöringsmedel bättre än andra? DU BEHÖVER: Fett, metallbitar (helst lika stora), olika tvätt/rengöringsmedel och glasskålar, A Fyll glasskålarna till häften med vatten. Tillsätt lika mycket tvätt- eller rengöringsmedel till vardera glasskålen och rör om försiktigt, undvik att de skummar. B Smörj in de olika metallbitarna med fett och placera dem i varsin glasskål. Iakttag i vilken av skålarna som fettet snabbast avskiljs från metallbiten. C Vilket av tvätt- eller rengöringsmedlen kan man anse vara effektivast?

Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

Kopiering tillåten!

668

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

9.4

18. VILKET HÅRSCHAMPO LÖDDRAR BÄST?

„

En god hårvård är idag för många en självklarhet, urvalet på hårschampo ökar för varje år. Schampo finns i alla prisklasser, allt från budgetschampo till dyra s.k. märkesschampon. Är det någon skillnad på olika hårshampon? Din uppgift är att undersöka tre olika hårshampon för att se vilket som löddrar bäst. I denna laboration får du själv planera din undersökning. Av din lärare får du en bägare, tre olika schampon och en visp.

Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

Kopiering tillåten!

669

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

KORSORD GRUNDBOK

VÅGRÄTT 5.

Dödar cancerceller

Ämne i tvättmedel som gör fläckar osynliga

Underlag för makeup

11. När bakterierna inte längre dödas av antibiotika 13. Gifter från växter och djur 15. Ämne i tvättmedel som kan ta bort fläckar av ägg och blod 16. Budbärare som transporteras med blodet 17. Dödar cancerceller 18. Budbärare mellan kroppens delar och celler LODRÄTT 1.

Ämnen som kan bädda in smuts

Vatten med mycket kalciumjoner kallas … vatten

Livsmedelsverkets modell för hur vi ska äta

Lite kolhydrater, mycket fett

Hormon som reglerar blodsockret

Håller kvar fukt i huden

10. Mottagarämnen på cellerna 11. Mediciner som dödar bakterier 12. Molekyl eller molekyldel som trivs med fett 14. Vanlig medicin mot bakterier

Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

Kopiering tillåten!

670

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

KORSORD GRUNDBOK

Spektrum Kemi GB 4, kapitel 9 Folke Nettelblad 1

2 3 4 5

6 7 8 9 10

12 14

16 17

EclipseCrossword.com

Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

Kopiering tillåten!

671

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

KORSORD LIGHTBOK

VÅGRÄTT 4.

Håller kvar fukt i huden

Gifter från växter och djur är … gifter

Ämnen som kan bädda in smuts

Lite kolhydrater, mycket fett

11. Din kemibok 12. Ämne i tvättmedel som kan ta bort fläckar av ägg och blod 13. Om man har diabetes har man för lite av hormonet … 14. Molekyl eller molekyldel som trivs med fett 15. Budbärare mellan kroppens delar och celler LODRÄTT 1.

När bakterierna inte längre dödas av antibiotika

Mediciner som dödar bakterier

Vanlig medicin mot bakterier

Dödar cancerceller

Livsmedelsverkets modell för hur vi ska äta

10. Budbärare som transporteras med blodet

Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

Kopiering tillåten!

672

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

KORSORD LIGHTBOK

Spektrum Kemi LB 4, kapitel 9 Folke Nettelblad 1

5 6 7

11 12

EclipseCrossword.com

Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

Kopiering tillåten!

673

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

LABORATIONER OCH UPPGIFTER KOMMENTARER

Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

Kopiering tillåten!

674

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

9.1

1. POTATISLABB

9. KO ST, HÄLSA, HYGIE N

KOMMENTAR I del I spricker stärkelsekornen och

kan blåfärgas av jodlösningen. I del II omvandlar enzymet amylas (i vår saliv) stärkelsen till socker, därav avfärgningen.

9.1

1. POTATISLABB

„

Tillsätt ett par droppar jodlösning. Vad händer?

D Testa även på en rå potatisskiva. Är det någon skillnad?

Ta ”en liten mun” av det som finns i bägaren och skölj runt i munnen under ca en minut. OBS! Svälj inte. Spotta ut det i den andra bägaren.

D Vad har hänt?

Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

2. HUR MYCKET FETT FINNS I POMMES FRITES? MÅL Eleven ska inse att s.k. snabbmat innehåller

stora fettmängder. Testa och jämför fettinnehållet i olika märken av pommes frites. Man kan också testa pommes frites som enligt reklamen ska innehålla lite fett.

Kopiering tillåten!

652

9. KO ST, HÄLSA, HYGIE N

9.1

2. HUR MYCKET FETT INNEHÅLLER POMMES FRITES?

„

Skaka E-kolven så att fettet löser sig (det kan ta flera minuter).

D Ta ut ett par droppar lösningsmedel från E-kolven, placera dem på ett filterpapper, placera två droppar rent lösningsmedel strax bredvid. Jämför efter ett tag fläckarna. E Överskott på lösningsmedel hälls i ett avfallskärl för organiska lösningsmedel. Lägg pommes fritesen på ett papper i dragskåpet för att låta resterande lösningsmedel avdunsta. Bestäm vikten när pommes fritesen torkat. F Beräkna viktskillnaden och fettinnehållet.

Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

Kopiering tillåten!

653

675

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

3. SALTMÄNGDEN I OLIKA MATRÄTTER

9. KO ST, HÄLSA, HYGIE N

KOMMENTAR En laboration som visar att man

kan genomföra en enkel analys med vidhängande beräkning.

9.1

3. SALTMÄNGDEN I OLIKA MATRÄTTER

„

Väg upp 2,0 g av det livsmedel som skall undersökas. Hacka sönder livsmedlet i små bitar.

D Fyll bägaren med 2,5 cl vatten och lägg i det sönderhackade livsmedlet. E Placera bägaren på en trefot och koka upp. Låt lösningen koka i ca. 5 min, så att saltet löser sig. Ta sedan bort bägaren från värmen och ställ undan den, låt hacket sjunka till botten. F Dekantera över vätskan till ett provrör och häll upp hacket på ett urglas. G Pressa ur så mycket vätska ur hacket som möjligt och häll ner i provröret. H Tillsätt AgNO3-lösning droppvis tills det inte bildas någon mer fällning. Fällningen är AgCl, som bildas enligt formeln AgNO3 + NaCl → NaNO3 + AgCl I Hur mycket salt fanns det i livsmedlet?

Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

Kopiering tillåten!

4. FINNS DET SVAVELDIOXID I FRUKT? MÅL Eleven skall få insikt i att man kan använda sin kemikunskaper utanför kemisalen

9. KO ST, HÄLSA, HYGIE N

9.1

4. FINNS DET SVAVELDIOXID I FRUKT?

„

KOMMENTAR Ett försök lämpligt att använda när

Mycket av det livsmedel som finns i våra affärer innehåller konserveringsmedel, bland annat för att förhindra att bakterier och mögel växer. Frukt kan t.ex. behandlas med svaveldioxid.

man läst något om analys. Svaveldioxid och vatten bildar svavelsyrlighet H2SO3 i vatten sker följande reaktion, SO2 + H2O → SO32- + 2H+. Sulfitjonen, SO32-, och väteperoxiden, H2O2, bildar sulfatjoner, SO42- , enligt formeln SO32- + H2O2 → SO42- + H2O. Vid tillsatts av bariumjoner, Ba2+, bildas en vit fällning av bariumsulfat enligt formeln Ba2+ + SO42- → BaSO4

DU BEHÖVER: Torkad frukt som har behandlats med svaveldioxid, torkad frukt som inte har behandlats med svaveldioxid, 3% väteperoxidlösning, bariumkloridlösning, tratt bägare 250 ml och dest. vatten. A Häll upp 100 ml dest. vatten i båda bägarna. B Skär frukterna i bitar och lägg dem i varsin bägare med dest. vatten över natten. C

Filtrera vätskan. Försök att få ut så mycket vätska som möjligt.

D Tillsätt 25 ml väteperoxidlösning till bägarna. Tillsätt därefter bariumkloridlösning till filtraten. E Vad är skillnaden mellan de behandlade och de obehandlade frukterna?

Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

654

Kopiering tillåten!

655

676

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

5. VARFÖR SKA MAN INTE ÄTA FÖR MYCKET LAKRITS? KOMMENTAR Ett alltför stort intag av lakrits

edför ett förhöjt blodtryck. Dessutom har lakrits m laxerande verkan Ett enkelt sätt att uppleva en ökad blodgenomströmning av kroppen är att se att kroppstemperaturen höjs. Det ser man bäst genom att hålla i en digitaltermometer. Om tiden medger kan man jämföra om det blir är någon skillnad om man äter saltlakrits eller sötlakrits. Samarbeta gärna med skolsköterskan, så att man kan ta blodtrycket under försöket. Denna laboration kan betraktas som ofarlig under förutsättning att eleverna inte frossar på lakritsen.

9. KO ST, HÄLSA, HYGIE N

9.1

5. VARFÖR SKALL MAN INTE ÄTA FÖR MYCKET LAKRITS?

„

Vad händer? Varför?

Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

9.2

Kopiering tillåten!

6. HJÄLP MOT SMÄRTA OCH FEBER

9. KO ST, HÄLSA, HYGIE N

MÅL Eleverna ska veta att medicinalväxter inte är

”hokuspokus”, utan fortfarande en råvara för forskning och tillverkning av mediciner. KOMMENTAR I många så kallade överlevnadsböcker

kan man hitta fler exempel på kemi- och biologikunskapernas betydelse för vår överlevnad. Sälgbark och älggräs innehåller salicylsyra som fungerar feberdämpande. Det är troligen saker som ”kloka gummor” förr i tiden hade känneom om.

9.2

6. HJÄLP MOT SMÄRTA OCH FEBER

„

Om det blir en violett färg visar det att filtratet innehåller salicylsyra.

D Använd ett uppslagsverk och ta reda på lite om salicylsyra och acetylsalicylsyra. E Ta reda på vilka värk- och febernedsättande tabletter som innehåller acetylsalicylsyra. F En del värk och febernedsättande medel innehåller inte acetysalicylsyra utan andra aktiva substanser. Känner du till någon sådan substans?

Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

656

Kopiering tillåten!

657

677

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

7. BAKTERIER PÅ HÄNDERNA

9. KO ST, HÄLSA, HYGIE N

KOMMENTAR En variant är att ”topsa” olika ställen

på insidan av munnen och placera i de olika fälten i näringslösningen. Efter försöket kan man (OBS! läraren, inte eleven!) ta bort tejpen försiktigt och lägga petriskålarna i en plastpåse och tillsätta Klorin/Javex och knyta till och därefter skaka om plastpåsen.

9.2

7. BAKTERIER PÅ HÄNDERNA

„

Filtrera bort fettet och blanda filtratet med gelatinet. Häll ut blandningen i petriskålar. Det bör vara ett ca 2 mm tjockt lager, ställ undan och låt gelatinet stela.

D Dela med hjälp av en kniv den stelnade, gelatinet i tre lika stora fält. Gör ett fingeravtryck i varje fält. Till exempel tumavtryck, ett med otvättad tumme, ett med tvåltvättad tumme och ett tredje med sprittvättad tumme. E Förslut petriskålarna och ställ dem i ett soligt fönster och låt dem stå ett par dagar. Undersök utan att öppna petriskålarna om och var det bildats bakteriekulturer. F Varför är det skillnad mellan de olika tumavtrycken?

Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

9.3

Kopiering tillåten!

8. GÖR EN TVÅL MÅL Eleven ska få en inblick i hur man kunde göra tvål förr i tiden. KOMMENTAR Använd 2M NaOH-lösning. Läs

gärna i Per Anders Fogelströms ”Mina drömmars stad”, i vilken huvudpersonen Lotten stod på Stockholmsutställningen 1897 och kokade tvål. Det är viktigt att eleverna inte tvättar sig i ansiktet eftersom tvålen kan irritera ögonen.

9. KO ST, HÄLSA, HYGIE N

9.3

8. GÖR EN TVÅL

„

Lägg fettet i porslinsskålen och värm. När fettet har smält häller du försiktigt i natriumhydroxiden. Fortsätt att värma och röra om tills du får en vit massa i skålen. Du har gjort tvål.

D Tillsätt gärna en droppe ”lukta gott”. Forma massan till en tvål och låt den svalna. E Pröva om tvålen löddrar genom att tvätta händerna med den. Tvätta inte ansiktet med tvålen! F Skriv en redogörelse för hur du gjorde din tvål.

Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

658

Kopiering tillåten!

659

678

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

9. TILLVERKA SÅPA

9. KO ST, HÄLSA, HYGIE N

MÅL Eleven ska lära sig vad såpa kan tillverkas av. KOMMENTAR Såpa är bra som allrengöringsmedel

och framställs på samma sätt som tvål, med fett eller fettsyror som råvara. Men istället för att koka fettet med natriumhydroxid som när man gör tvål använder man kaliumhydroxid.

9.3

9. TILLVERKA SÅPA

„

Skriv en kort redogörelse för hur du tillverkade såpa.

D Pröva att skura av bänken med din såpa.

Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

Kopiering tillåten!

10. HUR FUNGERAR ETT TVÄTTMEDEL?

9. KO ST, HÄLSA, HYGIE N

MÅL Eleven ska förstå tvättmedlets ”dubbla natur”,

med en vattenälskande och en fettälskande del. KOMMENTAR Man kan se hur fettet ”lyfts” bort

från ulltråden i form av små fettkulor som långsamt flyter upp till ytan.

660

9.3

10. HUR FUNGERAR ETT TVÄTTMEDEL?

„

Fetta in ulltråden med lite matolja.

D Fäst gemet i ena änden av ulltråden och släpp ner den i bägaren. E Studera vad som händer med fettet. Försök förklara resultatet. Vattenälskande del

Fettälskande del

Kopiering tillåten!

661

679

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

11. TVÄTTMEDEL OCH HÅRT VATTEN

9. KO ST, HÄLSA, HYGIE N

MÅL Eleven ska förstå varför doseringen av tvätt-

medel också beror på vattnets hårdhet/kalkhalt. KOMMENTAR Hårt vatten kan tillverkas genom

att blanda CaO i en bägare med vatten och sedan filtrerar lösningen. Har ni hårt vatten där ni bor så använd kranvattnet som hårt vatten och avjoniserat vatten som mjukt. Tvålen ska skumma mest i mjukt vatten. Syntetiska tensider är mer okänsliga för hårt vatten. Laborationen kan också genomföras som en öppen laboration med följande introduktion: ”Du ska undersöka om moderna tensider påverkas av hårt vatten. Som jämförelse ska du använda tvål. Tänk igenom hur testet ska genomföras. Presentera ditt förslag för din lärare och genomför sedan testet.”

9.3

11. TVÄTTMEDEL OCH HÅRT VATTEN

„

Rör om kraftigt och lika mycket i alla fyra bägarna och jämför resultatet.

D Blir det någon skillnad mellan bägarna. Var skummar det mest och var skummar det minst?

12. POTTASKA – ETT GAMMALT TVÄTTMEDEL MÅL Eleven ska se hur man kunde göra ett tvättme-

del förr i tiden. KOMMENTAR Pottaska, K2CO3, är lättlösligt i vat-

ten och kan därför lätt lakas ur askan. Björkaska innehåller pott aska och användes förr när man tvättade kläder. Pottaska har fått sitt namn efter de ”lerpottor” som användes vid indunstningen av lösningen.

662

9. KO ST, HÄLSA, HYGIE N

9.3

12. POTTASKA – ETT GAMMALT TVÄTTMEDEL

„

Blanda filtratet med vatten i en bägare och lägg i en smutsig tygbit.

D Koka upp under omrörning i 5–10 minuter. Blev tygbiten ren?

Kopiering tillåten!

663

680

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

9.4

13. GÖR DIN EGEN HANDKRÄM

9. KO ST, HÄLSA, HYGIE N

MÅL Eleven ska tillverka en enkel handkräm som

man normalt köper i en affär.

9.4

13. GÖR DIN EGEN HANDKRÄM

„

KOMMENTAR Råvarorna går att köpa på ett apo-

Att göra sig vacker har varit viktigt i alla kulturer genom människans hela historia.

tek eller i färghandeln. Anknyt gärna till tidigare kunskaper om emulsioner.

A Väg upp 7 gram vaselin, 1 ml torskleverolja och 6 ml glycerol.

DU BEHÖVER: Vaselin, torskleverolja, glycerol och ett doftämne.

B Rör ihop ingredienserna. Rör tills du får en jämn kräm. C

Tillsätt ett par droppar av något doftämne. Rör om.

D Lägg din handkräm i en burk med tättslutande lock.

Kopiering tillåten!

14. GÖR DITT EGET BADSALT

9. KO ST, HÄLSA, HYGIE N

MÅL Eleven ska tillverka ett enkelt badsalt som man

normalt köper i en affär. KOMMENTAR Badsalt är mycket enkelt att framställa

och ger ett uppfriskande bad.

9.4

14. GÖR DITT EGET BADSALT

„

Tillsätt ditt doftämne.

664

Kopiering tillåten!

665

681

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

15. BADBOMBER MED BUBBEL

9. KO ST, HÄLSA, HYGIE N

MÅL Eleven ska tillverka en enkel ”badbomb” som

man normalt köper i en affär. KOMMENTAR En rolig produkt där eleverna kan

fundera över vilken gas som utvecklas när bomben kommer i vattnet. Tillsätt oljan före karamellfärgen, annars utlöses bomben för tidigt. Glycerol, eller glycerin som det hette tidigare, kan också föra tankarna till bomber, vilket ju är helt riktigt i sammanhanget. Men de här bomberna är mycket snällare.

9.4

15. BADBOMBER MED BUBBEL

„

Forma till kulor och låt dem lufttorka ett dygn.

Kopiering tillåten!

16. TVÅL OCH CITRONSYRA KOMMENTAR Tvål tillverkas av fett och natrium-

hydroxid, tvål är fettsyrornas natriumsalter. När citronsyran reagerar med tvållöddret återbildas fetter, i tvålen finns natriumjoner och i citronsyra finns vätejoner. De två partiklarna byter plats och då återbildas fetter. Fetter är olösliga i vatten.

9. KO ST, HÄLSA, HYGIE N

9.4

16. TVÅL OCH CITRONSYRA

„

666

Kopiering tillåten!

667

682

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

17. LJUGER REKLAMEN? – JÄMFÖR TVÄTTMEDEL Eleven ska få insikt om att alla tvättmedel är nästan lika ”bra”. KOMMENTAR Om man använder flytande tvätt-

eller rengöringsmedel kan man för att bestämma mängden räkna droppar, lika många droppar i varje glasskål.

9. KO ST, HÄLSA, HYGIE N

9.4

17. LJUGER REKLAMEN? – JÄMFÖR TVÄTTMEDEL

„

Vilket av tvätt- eller rengöringsmedlen kan man anse vara effektivast?

18. VILKET HÅRSCHAMPO LÖDDRAR BÄST? KOMMENTAR Eleven ska själv planera sin under-

sökning. Eleverna behöver en bägare, gärna 500 ml eller större, tre olika schampon och en (el)visp. Gör i ordning tre små bägare med 50 ml schampo i varje. Placera på katedern olika materiel dels sådant som skall användas och sånt som inte behövs användas under försöket.

668

9. KO ST, HÄLSA, HYGIE N

9.4

18. VILKET HÅRSCHAMPO LÖDDRAR BÄST?

„

Kopiering tillåten!

669

683

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

KORSORD GRUNDBOK

Spektrum Kemi GB 4, kapitel 9 Folke Nettelblad 1

T E

N 3

Å 4 5

C Y T O S T A T H F

K A 7

A N T

S T E N S

T O X

N E R P

C E L L G

I O N

K A R E S

E N Z Y M

O T

N 14

F O U N D A T

I O T

B L E K M E D E L

S 9

I N

L I

F T E R N

O 16

H O R M O N E R

I G N A L Ä M N E N

D E

EclipseCrossword.com

Kopiering tillåten!

684

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

KORSORD LIGHTBOK

Spektrum Kemi LB 4, kapitel 9 Folke Nettelblad 1

A N

N 3

T 5

F U K T K R Ä M

I O L O G

S K A

T E N S

L G

L 9

S P E K T R U M R

D E R 10

L C H F I

S 12

N S U L

E N Z Y M

S 14

F E T T Ä L S K A N D E E

E 13

I G N A L Ä M N E S

E L L E N

EclipseCrossword.com

Kopiering tillåten!

685

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

DEMONSTRATIONER

Kopiering tillåten!

686

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

9.1

1. VEGETARIAN ELLER KÖTTÄTARE?

Vare sig man är vegetarian eller äter kött så är det något som man alltid får i sig när man äter. DU BEHÖVER: två provrör (av svårsmältglas), provrörshållare, en köttbit på 1 cm3 och en lika stor bit grönsak. Peta ner köttbiten och grönsaken i varsitt provrör, helst ända ner på botten. Torrdestillera båda ämnena och konstatera att det bildas gaser, som är brännbara, och en svart rest av kol. KOMMENTAR Vare sig ett ämne kommer från djurriket eller växtriket innehåller de grundämnet kol.

Kopiering tillåten!

687

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

9.3

2. VAD SKER MED FETT I TVÄTTMEDELSLÖSNING?

MÅL Eleven ska se att tvättmedel emulgerar fettet. Blanda vatten och olja i ett provrör. Blanda vatten, olja och tvättmedel i ett annat provrör. Skaka båda provrören kraftigt i cirka en minut. Ställ dem i ett provrörsställ och studera vad som sker. KOMMENTAR Många tror att när man tvättar så löser tvättvätskan fettet och smutsen, men det är fel. Vid kraftig skakning av fett i tvättmedelslösning bildas istället en emulsion, det vill säga fettet finfördelas i mycket små droppar som svävar runt i tvättvätskan. Det är därför tvättvattnet är gråvitt. Ta vid detta tillfälle upp att mjölk också är en emulsion.

Kopiering tillåten!

688

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

9.4

3. NATRIUMHYDROXID SOM PROPPLÖSARE

MÅL Eleven ska inse att det som sker när man löser en propp i ett avlopp inte är trolleri, utan endast kemi. Ta ett glasrör med en diameter på 1,5–2 cm. Fetta in glasröret på insidan cirka 5 cm från den ena änden. Fetta även in en tuss glasull. Fäst glasröret vertikalt i ett stativ och placera en större bägare under glasröret. Därefter placeras glasullstussen i glasröret cirka 5 cm från den övre mynningen. Häll i ett par centimeter vatten i glasröret. Vattnet ska stanna kvar ovanför glasullstussen. Tillsätt fast NaOH till vattnet, en till tre pastiller åt gången. Fettet ska förtvålas, glasullsproppen ska släppa och vattnet ska rinna ut genom den nedre öppningen på glasröret. Man kan se att det bildas tvål ovanför glasullstussen. KOMMENTAR Försöket tar ganska lång tid varför man bör starta det i början på en lektion. Försöket görs lämpligen i samband med att man låter eleverna framställa tvål.

Kopiering tillåten!

689

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

TEMA – SKÖNHET VAD FINNS I SMINKET? Försök att förstå innehållsförteckningarna på olika kosmetikaprodukter. Sammansättningen är ofta en fabrikshemlighet, vilket medför att innehållsförteckning ibland saknas. Även om de produkter som säljs har kontrollerats, har vissa produkter gett upphov till allergier hos känsliga personer. Mascara innehåller exempelvis ofta små mängder nickel.

EN ”GÖR DET SJÄLV” RECEPTSAMLING Material till nedanstående recept kan köpas hos de vanliga kemikalieleverantörerna samt på apotek. BADSALT Grovt salt

30 g

Karamellfärg

4 droppar

Tallbarrsolja

3 droppar

Rör ut karamellfärgen med några droppar vatten. Färga saltet med lösningen. Parfymera med tallbarrsolja. HANDKRÄM I Vaselin

Torskleverolja

1 ml

Glycerol

6 ml

Liljekonvaljdoft eller annan parfym

2–3 droppar

Rör ihop ingredienserna. För att erhålla en krämig konsistens måste du röra både länge och väl. Krämen förvaras sedan i en burk med tättslutande lock. HANDKRÄM II Ullfett

12 g

Torskleverolja

1 ml

Vatten

50 ml

Parfym

1 droppe

Värm ullfett, torskleverolja och vatten i ett vattenbad. Rör om så att du får en jämn massa. Låt krämen svalna något innan du parfymerar den. Krämen förvaras sedan i en burk med tättslutande lock. OBS! Var försiktig vid värmningen, risk för stötkokning! TANDKRÄM Natriumvätekarbonat

14 g

Vetemjöl

Glycerol

8 ml

Vatten

1–2 ml

Pepparmyntsolja

1 droppe

Blanda natriumvätekarbonat och vetemjöl väl. Rör ner glycerolen och 1 ml vatten. Smaksätt med pepparmyntsolja. Önskar du en tunnare tandkräm, späd med resten av vattnet.

Kopiering tillåten!

690

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

MASCARA Djurkol

Bivax

12 g

Lanolin

0,8 g

Paraffinvax

Blanda ingredienserna och värm över vattenbad. Rör om. När massan är jämn och slät hälls den upp i små formar där den får stelna. BALSAM FÖR SPRUCKNA LÄPPAR Honung

2 matskedar

Lavendelvatten

1–4 droppar

Blanda och förvara i en burk. PROTEINKUR FÖR HÅRET Ricinolja

1–2 matskedar

Äppelcidervinäger Ägg

2 stycken

Blanda 1–2 matskedar ricinolja med lite äppelcidervinäger och ett par ägg. Vispa samman ingredienserna och gnid in blandningen i håret efter den första schamponeringen. Låt det sitta i minst en halvtimme.

Kopiering tillåten!

691

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

BILDER

Kopiering tillåten!

692

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

BILD 1. TALLRIKSMODELLEN Livsmedelsverket rekommenderar tallriksmodellen.

Potatis, ris, pasta eller bröd

Grönsaker, rotfrukter eller frukt

Kött, fisk, ägg, bönor, quorn eller sojaprodukter

Så här ser tallriksmodellen ut för vegetarianer.

Grönsaker, rotfrukter eller frukt

Potatis, ris, pasta eller bröd

Kopiering tillåten!

693

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

BILD 2. TENSIDER Laddad jonände

opolär kolväteände

en tensidmolekyl Vattenälskande del

Fettälskande del

Natriumlaurylsulfat är ett exempel på en syntetisk tensid som är vanlig i hårschampon

Kopiering tillåten!

694

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

FACIT OCH KOMMENTARER

Kopiering tillåten!

695

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV GRUNDBOK TESTA DIG SJÄLV 9.1 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN • tallriksmodellen Tallriksmodellen är Livsmedelsverkets rekommendationer för hur vi ska äta. Då ska lite mer än en tredjedel av tallriken vara kolhydrater (potatis, pasta, ris, gryn eller bröd), lite mer än en tredjedel ska vara grönsaker och frukt och resten ska vara proteinrika livsmedel (kött, fisk, ägg, bönor, quorn eller sojaprodukter). Livsmedelsverket rekommenderar dessutom fettsnåla alternativ, till exempel lättmjölk och lättmargarin, så tallriksmodellen är en lågfettkost. • LCHF-kost LCHF är en kostrekommendation som är nästan tvärtemot Livsmedelsverkets lågfettkost. LCHF betyder ”Low Carbohydrates High Fat” och innebär att man ska äta mycket fett men lite kolhydrater. De här rekommendationerna är baserade på att fett är mycket mer mättande än kolhydrater. Därför är det svårt att äta för mycket fett, men det är lätt att äta för mycket kolhydrater. • insulin Insulin är ett hormon som kroppen använder för att hålla blodsockret på en jämn nivå. Insulinet gör att sockret transporteras från blodet och in i cellerna. Om man ofta höjer blodsockret kraftigt måste kroppen använda väldigt mycket insulin. Då blir cellerna så småningom mindre känsliga för insulin och insulinet kan inte reglera blodsockret lika bra. Blodsockret blir för högt och man får en sjukdom som kallas typ 2-diabetes. 1. Det är viktigt att få i sig mer energi. Om man följer Livsmedelsverkets rekommendationer ska man äta mer kolhydrater, och om man äter LCHF-kost ska man äta mera fett.

Många som tränar tror att de behöver väldigt mycket mera protein för att bygga upp musklerna, men det räcker med bara lite extra protein så att man säkert får alla aminosyror. Det är klart viktigast med energi från kolhydrater eller fett, för annars börjar kroppen förbränna proteiner för att få energi. Och då kan musklerna brytas ner.

Järn, andra mineralämnen och vitaminer är också viktiga när man tränar, så grundregeln är densamma som för dem som inte tränar: ät varierad kost.

2. Alla människor har olika gener. Därför finns det förmodligen inte en enda kostmodell som passar för alla. En del blir överviktiga för att deras gener gör att de är mer känsliga för kolhydrater, och andra blir överviktiga för att de är mer känsliga för fett.

Man kan gissa att det här inte bara gäller för övervikt, utan att generna även påverkar andra delar av vårt näringsbehov.

Kopiering tillåten!

696

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

TESTA DIG SJÄLV 9.2 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN • antibiotika Antibiotika är ämnen som är giftiga för bakterier. De används som läkemedel när man har blivit sjuk av bakterier. • penicillin Penicillin är ett exempel på antibiotika. Det förstör bakteriernas cellväggar. • antibiotikaresistens Antibiotikaresistens betyder att bakterierna inte längre dödas av antibiotika. Det beror på att bakteriernas gener har förändrats. Resistens mot antibiotika är ett stort problem i hela världen. Varje gång som bakterier stöter på antibiotika i onödan ökar risken för att de blir resistenta, så en orsak till problemet är att vi har använt för mycket antibiotika. Det finns främst tre saker som vi människor har gjort som har orsakat problemet med antibiotikaresistens. Läkarna har skrivit ut antibiotika vid infektioner som inte beror på bakterier. Djuruppfödarna har gett djuren antibiotika för att förebygga sjukdomar. Läkemedelsindustrin har slarvat med hanteringen av antibiotikarester och spolat ut dem i avloppet. • cellgift Cellgifter är läkemedel som används mot cancer. Det är ämnen som dödar cancerceller. Men de kan också skada friska celler så att patienterna tappar håret, kräks eller får diarré. Ett sätt att undvika biverkningarna skulle kunna vara att kombinera cellgifter med andra ämnen som letar upp cancercellerna specifikt, så att bara de sjuka cellerna dödas av cellgiftet och inte de friska. • cytostatika Cytostatika är ett annat namn på cellgifter. • signalämne Signalämnen är ämnen som fungerar som meddelanden mellan kroppens olika delar och celler. De behövs för att kroppens olika delar ska kunna samarbeta. Cellerna tillverkar signalämnena och skickar dem som meddelanden till andra celler. Om det finns för lite eller för mycket av ett signalämne kan man bli sjuk. Men det finns läkemedel som kan rätta till det. • hormon Hormoner är signalämnen som transporteras med blodet. • receptor En receptor är ett mottagarämne för ett signalämne. Receptorn sitter utanpå celler och fungerar som en knapp som signalämnet kan trycka på så att det händer något i cellen. Varje signalämne har en egen typ av receptor. • insulin Insulin är ett hormon, det vill säga ett signalämne som transporteras i blodet. En människa som har sjukdomen typ 1-diabetes har för lite insulin, men han eller hon kan ta sprutor med insulin så att kroppen får tillräckligt mycket. • adrenalin Adrenalin är ett stresshormon som kan ge högt blodtryck. Det finns medicin som kan sänka blodtrycket genom att hindra adrenalinet att komma fram till receptorerna.

Kopiering tillåten!

697

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

• biologiskt gift Biologiska gifter är gifter som tillverkas av vissa växter och djur. De fungerar ofta så att de stör signalämnena i kroppen. Några exempel på giftiga växter och djur är liljekonvalj, flugsvamp och vissa ormar. • toxin Toxiner är ett annat namn på biologiska gifter. 1. Organiska lösningsmedel är bra på att lösa upp fetter. I cellmembranerna runt kroppens celler finns det mycket fett, så de organiska lösningsmedlen kan lösa upp dem. När det går hål på cellmembranet kan inte cellerna fungera som de ska. Det märks tydligast i hjärnan. Det räcker med att andas in ångor från organiska lösningsmedel för att hjärnan ska skadas. 2. Olika sjukdomar beror på väldigt olika saker. En orsak kan vara att det har kommit in farliga bakterier i kroppen. En annan orsak kan vara att man har för mycket av ett visst signalämne. En tredje orsak kan vara att man har för lite av samma signalämne. Mediciner fungerar genom att rätta till det som är fel i kroppen, men det är omöjligt att en enda medicin kan rätta till så många olika fel.

Kopiering tillåten!

698

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

TESTA DIG SJÄLV 9.3 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN • tensid Tensider är ämnen som kan bädda in fettet i smutsen så att det kan sköljas bort med vatten. Tensidmolekyler har en fettälskande ände och en vattenälskande. Den fettälskande änden vänds mot den feta smutsen, och den vattenälskande änden vänds ut mot vattnet. • fettälskande En fettälskande del av en molekyl tycker inte om vatten men trivs i fett. Den fettälskande delen är opolär. • vattenälskande En vattenälskande del av en molekyl är polär och trivs i vatten. • hårt vatten Hårt vatten är vatten med upplösta kalciumjoner. När man använder gammaldags tvåltensider i hårt vatten, slår sig kalciumjonerna ihop sig med tvåltensiderna och bildar små flagor som inte kan lösas upp. Istället fastnar flagorna på exempelvis kläder som man tvättar. Det är en anledning till att vi numera oftast använder konstgjorda tensider, som inte bildar sådana flagor. • enzym Enzymerna i tvättmedel och maskindiskmedel bryter sönder proteinerna i fläckar av till exempel blod, svett, ägg och choklad. • blekmedel Blekmedel kan inte ta bort fläckar men det kan göra fläckarna osynliga. Det innehåller syreatomer som reagerar med färgämnen i fläckarna och gör att de förlorar färgen. Perborat och perkarbonat är två exempel på blekmedel. 1. Smuts består mest av feta ämnen. 2. Fettmolekyler är opolära, men vattenmolekyler är polära. Därför trivs inte fett och vatten tillsammans, och alltså blir det svårt att få bort smutsen med enbart vatten.

Kopiering tillåten!

699

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

TESTA DIG SJÄLV 9.4 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN • fuktkräm En fuktkräm är en fet kräm som håller kvar fukt i huden. Fuktkräm är också grunden i de flesta hudvårdsprodukter. Fuktkrämen behövs framförallt för att ersätta det naturliga hudfettet talg, som försvinner när vi tvättar oss. • foundation Foundation är den underlagskräm som man har som grund för makeup. Ofta är det just en kräm, som man har blandat i färgat puder i. Men en foundation kan också vara nästan rent puder. Då kallas den ofta mineralfoundation. 1. De allra flesta smink- och hudvårdsprodukter är emulsioner av fett och vatten, med små mängder färgämnen och andra tillsatser.

Ibland är det mest vatten, ibland mest fett. Fuktkräm har mest fett. Det gäller också för hand- och fotkräm och för nattkräm. Dagkräm har oftast mest vatten.

Foundation (underlag för makeup) kan antingen vara en kräm som man blandat färgat puder i eller också nästan rent puder (mineralfoundation).

Läppstift och läppbalsam består mest av en blandning av flytande och fasta fetter. Dessutom kan det ingå parfym och färgämnen. I rött läppstift används ofta röd järnoxid som färgämne.

Ögonsmink och rouge är också blandningar av fasta och flytande fetter. Dessutom har man lite andra färgämnen än i läppstift.

Rengöringsmjölk är en tunnflytande och utspädd emulsion av flytande fett i vatten. Den kan lösa upp smink och smuts så att man kan skölja bort dem utan att torka ut huden.

Nagellack består av olika ämnen som är upplösta i till exempel aceton. En del ämnen gör att det bildas en sammanhängande hinna. Andra ämnen ger färg och glans. De vanligaste ämnena är: cellulosanitrat som bildar en hinna; harts som ger glans; mjukgörare som gör hinnan mindre spröd; färgämnen; pärlemorpigment.

Om du undrar vad acetonen är bra för, så ser den till att lacket bildar en jämn vätska som man kan pensla på naglarna. Sedan dunstar acetonen bort så att lacket torkar.

Grunden i puder är pulver av vita oorganiska ämnen, till exempel zinkoxid och krita. Genom att tillsätta små mängder av andra metalloxider ger man pudret färg.

Kopiering tillåten!

700

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger det inte på naturvetenskap. Ett annat sätt är att tänka efter om det går att visa med en naturvetenskaplig undersökning om påståendet är sant eller falskt. I så fall bygger det på naturvetenskap. En och samma person kan i ett och samma påstående både säga vad han eller hon tycker och ge en motivering eller förklaring till varför det är så. Då får man kolla om det går att visa med en naturvetenskaplig undersökning om motiveringen eller förklaringen är sann eller falsk. 1. 1 – D 2 – E 3 – B 4 – C 5 – A

LCHF-kost betyder att man äter mycket fett och lite kolhydrater. Cellgifter används som cancermediciner. Foundation är en underlagskräm för makeup. En tensid är ett ämne med en fettälskande och en vattenälskande ände. Antibiotika är läkemedel som dödar bakterier.

2. 1 – C 2 – E 3 – D 4 – B 5 – A

Receptorer är cellernas mottagare för signalämnen. Enzymer i tvättmedel tar bort bland annat äggfläckar på kläder. Adrenalin är ett stresshormon. Toxin är ett annat ord för ett biologiskt gift. Insulin är ett hormon som reglerar sockret i blodet.

3. A är falskt. Forskarna har inte visat att LCHF är bäst för alla människor. Förmodligen är det så att olika kost passar bäst för olika människor. B är falskt. Tallriksmodellen handlar istället om hur man ska dela upp tallriken mellan kolhydrater, frukt och grönt och proteinkällor. C är sant. D är falskt. Antibiotikaresistens betyder att bakterier har vant sig vid antibiotika så att de inte dör av dem. E är falskt. Signalämnen är ämnen som cellerna i kroppen använder för att skicka meddelanden till varandra. F är sant. G är falskt. Det finns giftiga ämnen i bland annat liljekonvalj, flugsvamp och många ormar. H är sant. I är falskt. Fett och vatten får inte reagera med varandra utan de är blandade med varandra till en emulsion. 4. Tallriksmodellen och LCHF-kost är två olika modeller för hur vi ska äta hälsosamt och inte bli överviktiga. Enligt tallriksmodellen ska en tredjedel av tallriken vara kolhydrater (till exempel potatis, pasta, ris eller bröd), en tredjedel ska vara grönsaker och frukt, och en tredjedel ska vara proteiner (till exempel kött, fisk, ägg eller bönor). I Livsmedelsverkets rekommendationer ingår också att man väljer lättprodukter (med mindre fett). Enligt LCHF-kost ska man istället äta mer fett och mycket mindre kolhydrater. Likheterna mellan de båda kostmodellerna är att syftet är att vi ska må bra och inte gå upp i vikt. Båda två säger också att vi ska äta en varierad kost. Den stora skillnaden är att tallriksmodellen betyder att vi äter lite fett och mycket kolhydrater, medan LCHF säger att vi ska äta mer fett och väldigt lite kolhydrater. Anledningen till att de olika modellerna fungerar olika bra för olika människor är att vi har olika gener, som påverkar hur mätta vi blir och hur kroppen förbränner näringsämnena.

Kopiering tillåten!

701

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

5. Typ 1-diabetes beror på att kroppen har brist på hormonet insulin. Typ 2-diabetes beror på att de celler som ska reagera på insulin inte är lika känsliga för hormonet som de ska vara. Det beror förmodligen på att man har ätit sådan mat att man har fått många höga blodsockertoppar. Det leder till många höga insulintoppar och då tappar cellerna sin känslighet. Vi kan minska risken för typ 2-diabetes genom att äta mindre kolhydrater, framförallt snabba kolhydrater, eftersom de ger höga blodsockertoppar. 6. Läkemedelsbolaget använde förmodligen vetenskapliga metoder, men det var inte bra att bara testa läkemedlet i ett halvår. Eftersom patienterna måste ta läkemedlet under mycket längre tid borde man testa det längre. Det kan hända att det uppstår biverkningar efter lång tid eller att medlet slutar fungera. 7. Här ger vi inget färdigt svar utan här får du argumentera själv beroende på din åsikt. 8. a) C ger mest tillförlitligt resultat, för där minskar man betydelsen av andra faktorer än kosten. Både i A och B påverkar könet resultatet (eftersom killar i genomsnitt är snabbare än tjejer). I B blir det dessutom väldigt mycket slumpen som avgör, eftersom man bara bryr sig om en enda person i vardera gruppen. I C får precis alla (både tjejer och killar) springa både med extra kolhydrater och med vanlig mat. Då spelar inte könsskillnaden någon roll. Genom att räkna ut medelvärdet för många elever får man också ett säkrare resultat. b) I C springer alla elever först med kolhydrater och sedan med vanlig mat. Det skulle kunna vara så att de fortfarande är lite trötta en vecka efter det första loppet och därför inte orkar springa lika fort andra gången. Man skulle kunna få bort den effekten om hälften av eleverna fick äta som vanligt före det första loppet och den andra hälften fick göra det före det andra loppet. Man bör också se till att det verkligen är precis samma elever som springer båda gångerna. Tänk om den snabbaste eleven i klassen är med första gången men har blivit sjuk en vecka senare. Då kan det ge ett missvisande resultat. Du kanske kan komma på fler sätt att förbättra undersökningen.

Kopiering tillåten!

702

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV LIGHTBOK TESTA DIG SJÄLV 9.1 LIGHTBOK FÖRKLARA BEGREPPEN • tallriksmodellen Tallriksmodellen är Livsmedelsverkets rekommendationer för hur vi ska äta. Då ska lite mer än en tredjedel av tallriken vara kolhydrater (potatis, pasta, ris, gryn eller bröd), lite mer än en tredjedel ska vara grönsaker och frukt och resten ska vara proteinrika livsmedel (kött, fisk, ägg, bönor, quorn eller sojaprodukter). Livsmedelsverket rekommenderar dessutom fettsnåla alternativ, till exempel lättmjölk och lättmargarin, så tallriksmodellen är en lågfettkost. • LCHF-kost LCHF är en kostrekommendation som är nästan tvärtemot Livsmedelsverkets lågfettkost. LCHF betyder ”Low Carbohydrates High Fat” och innebär att man ska äta mycket fett men lite kolhydrater. De här rekommendationerna är baserade på att fett är mycket mer mättande än kolhydrater. Därför är det svårt att äta för mycket fett, men det är lätt att äta för mycket kolhydrater. 1. Man behöver inte äta väldigt mycket protein, men det kan vara bra med lite mer än vanligt, så att man säkert får alla aminosyror. Det är viktigare med tillräckligt mycket energi från kolhydrater eller fett, för annars börjar kroppen förbränna proteiner för att få energi. Och då kan musklerna brytas ner.

Järn, andra mineralämnen och vitaminer är också viktiga när man tränar, så grundregeln är densamma som för dem som inte tränar: ät varierad kost.

Man kan gissa att det här inte bara gäller för övervikt, utan att generna även påverkar andra delar av vårt näringsbehov.

Kopiering tillåten!

703

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

TESTA DIG SJÄLV 9.2 LIGHTBOK FÖRKLARA BEGREPPEN • antibiotika Antibiotika är ämnen som är giftiga för bakterier. De används som läkemedel när man har blivit sjuk av bakterier. • penicillin Penicillin är ett exempel på antibiotika. Det förstör bakteriernas cellväggar. • antibiotikaresistens Antibiotikaresistens betyder att bakterierna har vant sig vid antibiotika så att de inte dör. Numera finns det farliga bakterier som tål nästan alla antibiotika. En viktig anledning till att det har blivit så är att vi människor ofta har använt antibiotika i onödan. • cellgift Cellgifter är läkemedel som används mot cancer. Det är ämnen som dödar cancerceller. Men de kan också skada friska celler så att patienterna tappar håret, kräks eller får diarré. Ett sätt att undvika biverkningarna skulle kunna vara att kombinera cellgifter med andra ämnen som letar upp cancercellerna specifikt, så att bara de sjuka cellerna dödas av cellgiftet och inte de friska. • signalämne Signalämnen är ämnen som fungerar som meddelanden mellan kroppens olika delar och celler. De behövs för att kroppens olika delar ska kunna samarbeta. Cellerna tillverkar signalämnena och skickar dem som meddelanden till andra celler. Om det finns för lite eller för mycket av ett signalämne kan man bli sjuk. Men det finns läkemedel som kan rätta till det. • hormon Hormoner är signalämnen som transporteras med blodet. • insulin Insulin är ett hormon, det vill säga ett signalämne som transporteras i blodet. En människa som har sjukdomen diabetes har för lite insulin, men han eller hon kan ta sprutor med insulin så att kroppen får tillräckligt mycket. • biologiskt gift Biologiska gifter är gifter som tillverkas av vissa växter och djur. De fungerar ofta så att de stör signalämnena i kroppen. Några exempel på giftiga växter och djur är liljekonvalj, flugsvamp och vissa ormar. 1. Organiska lösningsmedel kan lösa upp fettet i hjärncellerna. Då skadas hjärnan. Därför måste du vädra ordentligt om du använder färger eller lim som luktar starkt. 2. Olika sjukdomar beror på väldigt olika saker. En orsak kan vara att det har kommit in farliga bakterier i kroppen. En annan orsak kan vara att man har för mycket av ett visst signalämne. En tredje orsak kan vara att man har för lite av samma signalämne. Mediciner fungerar genom att rätta till det som är fel i kroppen, men det är omöjligt att en enda medicin kan rätta till så många olika fel.

Kopiering tillåten!

704

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

TESTA DIG SJÄLV 9.3 LIGHTBOK FÖRKLARA BEGREPPEN • tensid Tensider är ämnen som kan bädda in fettet i smutsen så att det kan sköljas bort med vatten. • fettälskande En fettälskande del av en molekyl tycker inte om vatten men trivs i fett. Den fettälskande delen är opolär. • vattenälskande En vattenälskande del av en molekyl är polär och trivs i vatten. • enzym Enzymerna i tvättmedel och maskindiskmedel bryter sönder proteinerna i fläckar av till exempel blod, svett, ägg och choklad. 1. Smuts består mest av feta ämnen. 2. Fett och vatten trivs inte tillsammans och därför räcker det inte med vatten för att skölja bort smutsen.

Kopiering tillåten!

705

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

TESTA DIG SJÄLV 9.4 LIGHTBOK FÖRKLARA BEGREPPEN • fuktkräm En fuktkräm är en fet kräm som håller kvar fukt i huden. Fuktkräm är också grunden i de flesta hudvårdsprodukter. Fuktkrämen behövs framförallt för att ersätta det naturliga hudfettet talg, som f örsvinner när vi tvättar oss. 1. De allra flesta smink- och hudvårdsprodukter är blandningar av fett och vatten, med små mängder färgämnen och andra tillsatser.

Läppstift och läppbalsam består mest av en blandning av flytande och fasta fetter. Dessutom kan det ingå parfym och färgämnen. I rött läppstift används ofta röd järnoxid som färgämne.

Ögonsmink och rouge är också blandningar av fasta och flytande fetter. Dessutom har man lite andra färgämnen än i läppstift.

Rengöringsmjölk är en tunnflytande och utspädd emulsion av flytande fett i vatten. Den kan lösa upp smink och smuts så att man kan skölja bort dem utan att torka ut huden.

Nagellack består av olika ämnen som är upplösta i till exempel aceton. En del ämnen gör att det bildas en sammanhängande hinna. Andra ämnen ger färg och glans.

Om du undrar vad acetonen är bra för, så ser den till att lacket bildar en jämn vätska som man kan pensla på naglarna. Sedan dunstar acetonen bort så att lacket torkar.

Grunden i puder är pulver av vita oorganiska ämnen, till exempel zinkoxid och krita. Genom att tillsätta små mängder av andra metalloxider ger man pudret färg.

Kopiering tillåten!

706

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

FACIT TILL FINALEN LIGHTBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger det inte på naturvetenskap. Ett annat sätt är att tänka efter om det går att visa med en naturvetenskaplig undersökning om påståendet är sant eller falskt. I så fall bygger det på naturvetenskap. En och samma person kan i ett och samma påstående både säga vad han eller hon tycker och ge en motivering eller förklaring till varför det är så. Då får man kolla om det går att visa med en naturvetenskaplig undersökning om motiveringen eller förklaringen är sann eller falsk. 1. 1 – D 2 – E 3 – B 4 – C 5 – A

LCHF-kost betyder att man äter mycket fett och lite kolhydrater. Cellgifter används som cancermediciner. Fuktkräm är en fet kräm som håller kvar fukt i huden. En tensid är ett ämne med en fettälskande och en vattenälskande ände. Antibiotika är läkemedel som dödar bakterier.

2. 1 – C 2 – E 3 – D 4 – B 5 – A

Signalämnen fungerar som meddelanden mellan olika delar av kroppen. Enzymer i tvättmedel tar bort bland annat äggfläckar på kläder. Tallriksmodellen är Livsmedelsverkets rekommendation för hur vi ska äta. Huggormsgift är ett exempel på ett biologiskt gift. Insulin är ett hormon som reglerar sockret i blodet.

Kopiering tillåten!

707

9. KOST, HÄLSA, H YG IE N

9. KOST, HÄLSA, HYGIEN

PERSPEKTIV

KOST OCH LÄKEMEDEL Behöver vi äta vitamintabletter och andra kosttillskott? Har det någon betydelse om man idrottar eller tränar? Kan det ﬁnnas några nackdelar med kosttillskott?

I så kallade naturläkemedel är de verksamma delarna hämtade från djur, växter, bakterier eller mineraler. De är alltså inte tillverkade på kemisk väg, och inte särskilt renade. Fungerar sådana läkemedel bättre än andra? Slipper man biverkningar med sådana läkemedel?

Under 2012 kom det ut i massmedia att tränare inom Svenska Gymnastikförbundet förbjöd tjejerna som elitsatsade och tränade hårt att äta tillräckligt med mat. Använd dina kunskaper i kemi för att förklara varför tränarna gjorde fel.

240

218-243 Kap 9 Spektrum Kemi.indd 240

2013-04-24 15.45

PERSPEKTIV KOST OCH LÄKEMEDEL • Behöver vi äta vitamintabletter och andra kosttillskott? Har det någon betydelse om man idrottar eller tränar? Kan det finnas några nackdelar med kosttillskott? Om man äter allsidigt och tillräckligt mycket ska man normalt sett inte behöva några extra vitaminer eller andra kosttillskott. Den som idrottar eller tränar måste tänka på att få energi från kolhydrater och fett, så att kroppen inte börjar förbränna protein. Järn är också viktigt när man tränar, så man måste tänka på att äta järnrik mat. Tjejer som har mens kan eventuellt behöva äta järntabletter. En nackdel med kosttillskott är att vissa människor kanske slarvar med maten och tar kosttillskotten istället. Ett annat problem är att de är receptfria, och det skulle kunna leda till en överkonsumtion av vissa vitaminer och mineralämnen, så att man blir sjuk. Järn är ett sådant mineralämne där överkonsumtion kan ge svår sjukdom. • I så kallade naturläkemedel är de verksamma delarna hämtade från djur, växter, bakterier eller mineraler. De är alltså inte tillverkade på kemisk väg, och inte särskilt renade. Fungerar sådana läkemedel bättre än andra? Slipper man biverkningar med sådana läkemedel? Eftersom naturläkemedlen inte är renade är det svårare att veta vilken effekt man får. Det finns inget som säger att naturliga ämnen skulle fungera bättre än konstgjorda. Man skulle nästan kunna tänka sig att det är tvärtom, eftersom naturläkemedlen i högre grad är blandningar av verksamma ämnen och ämnen utan effekt. Och att man skulle slippa biverkningar är osannolikt. Även om de är naturliga ämnen är de samtidigt kemiska ämnen och kan påverka kroppen, både positivt och negativt. • Under 2012 kom det ut i massmedia att tränare inom Svenska Gymnastikförbundet förbjöd tjejerna som elitsatsade och tränade hårt att äta tillräckligt med mat. Använd dina kunskaper i kemi för att förklara varför tränarna gjorde fel. Alla barn och ungdomar som växer behöver tillräckligt mycket av alla näringsämnen. Och det är ännu mycket viktigare för dem som elitsatsar inom en idrott. Annars kan kroppen ta allvarlig skada. Den behöver näring för att reparera celler som skadats av träningen. Och om kroppen inte får den extra energi som behövs för träningen, börjar den bryta ner muskelproteiner för att få energi, så att musklerna försvagas istället för att bli starkare av träningen. Spektrum Kemi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB

Kopiering tillåten!

708

Bil d fö rte ckn in g

Bildförteckning Maj-Britt Rehnström/TT 29, 30 (1) Technion - Israel Institute of Technology 30 (2) Martin Brent/VisitBritain/Getty Images 30 (3) ChinaFotoPress /Getty Images 144, 145 (1) Science Photo Library/IBL Bildbyrå 145 (2) Victoria Hederer Bell/Getty Images 145 (3) Sören Turesson/Nya Lidköpings-Tidningen/TT 206, 207 (1) Martin Leigh/Getty Images 207 (2) McPHOTO/IBL Bildbyrå 207 (3) Kzenon/Shutterstock 273, 274 (1) Marcy Maloy/Photodisc/Getty Images 274 (2) Gorillaimages/Shutterstock 274 (3) Lars Pehrsson/SvD/TT 356, 357 (1) Rusian SemichevShutterstock 357 (2) Annika af Klercker/XP/TT 357 (3) William West/AFP Photo/TT 427, 428 (1) Dorling Kindersley/Getty Images 428 (2) Paul Maguine/Shutterstock 428 (3) Mikael Andersson/Mira/Nordicphotos 482, 483 (1) Science Photo Library/IBL Bildbyrå 483 (2) Leif R Jansson/TT 483 (3) Deimagine/Getty Images 552, 553(1) Trons/Scanpix 553 (2) Nadia Boutani Werner/Liber arkiv 553 (3) Djomas/Shutterstock 647, 648 (1) Leo Sellén/TT 648 (2) Photo Researchers/IBL Bildbyrå 648 (3) Jeppe Gustafsson/TT 726, 727 (1) Elliot Elliot/Johnér 727 (2) Lena Granefelt/Johnér 727 (3) Mikael Wallerstedt 823, 824 (1) Science Photo Library/IBL Bildbyrå 824 (2) Winky Lewis/Getty Images 824 (3)

Patrick Persson/TT 908, 909 (1) Flegere/Shutterstock 909 (2) MonbibiShutterstock 909 (3) Ian 2010/Shutterstock 909 (4) Erashov/Shutterstock 909 (5) Butterfly Hunter/Shutterstock 909 (6) Andrew J. Martinez/Science Source/IBL Bildbyrå 909 (7) Per-Olov Eriksson/Naturfotograferna/IBL Bildbyrå 950 Cirkus Cirkör 990, 991 (1) Jenn Huls/Shutterstock 991 (2) Greenpeace/Handout/TT 991 (3) Javier Larrea/age fotostock/IBL Bildbyrå 1055, 1056 (1) Cheryl E Davis/Shutterstock 1056 (2) Science Photo Library/IBL Bildbyrå 1056 (3)

Kopiering tillåten!

1088