Page 1

PRIO Historia 9

en gr on lm ss ud A ak er on gt Is all ss en id T rn B av dt jö D rn orb e B Th s an H

9

n ne t m ke e ä pa d l ls an de de er re

(523-0578-2)

a ri to is H

9

e t a ia om ien en IO r är or s s R to t l lls n P is i et hä ola H r m k

s ,9 gå sa nd in ed ru ,8 ,9 7 m rg fi , 8 , 9 9 a 7 8 , fö gr ia 7, ,8 r eo G isto ion le 7 H lig häl e m Sa R

ISBN 978-91-523 -0578-2

IO R P


ll ik

R ub rik

e r tu rub 0 eneer 0 Eivgnd 9 er Ur 1 Sv te ef

K Eq api e ua tel nu ros t. ing q lla a D re ili uam a m elit ss. sc d in do it, vol adi D o g g do lore vol bor ni si uis lu e or er m nu s a l d pt t o m lit olu at ve ad e ing sa a m l i ig ug e . n ug ea pi na u r he ue a e t in fa rci sed ni ro d g c p sc s do ea cum is i e eu e r s m ss co en e isi r u is g te i. ia m te il no i-

ts e ra ig er nd rä Sv fö ev e ? bl n rig re tt ? är ve å a sä ti a s S er i r a ra v t ti d on lk k vi mo ive hun rät rs ? l e pe as r På d te av a ch inn en r h nas del et? ro m u H e se lla likh lse att a e d ck äm änd rda Fi h j ä h oc ka ilt v l Vi rsk sä


Sverige efter 1900

På väg mot demokrati Kring sekelskiftet 1900 hade den industriella ut­ vecklingen på allvar tagit fart och Sverige hade gått över från att vara ett jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle. Andelen jordbrukare och lands­ bygdsbor minskade och nya grupper i samhället, som företagare, tjänstemän och arbetare, växte i antal. De nya samhällsklasserna som kom att dominera ekonomin, krävde också ökat inflytande i politiken. Detta kom så småningom att leda till att Sverige utvecklades till en modern demokrati. Men det skedde inte utan hård och bitter politisk strid.

Unionen upplöses År 1814 hade norrmännen tvingats in i union med Sverige. Trots att Norge fick sköta sin inrikespolitik nästan helt utan inblandning, växte landets krav på självständighet allt starkare under 1800-talet. Norge hade blivit en viktig sjöfartsnation och öns­ kade få ha egna konsulat i utlandet. Spänningen mellan Norge och Sverige steg ytterligare när det svensk-norska unionsmärket togs bort från den norska handelsflaggan. Riktigt tillspetsat blev det när kung Oscar II i juni 1905 vägrade godkänna norrmännens ensidiga självständighetsförklaring och båda länderna rustade för krig. För att lösa kri­ sen ordnades en folkomröstning i Norge. När re­ sultatet blev en förkrossande seger för upplösning av unionen, insåg äntligen den svenska regeringen att den 90-åriga alliansen var över. Den 26 oktober 1905 undertecknades ”skilsmässopappren” mellan de båda länderna.

Allmän värnplikt – och rösträtt för män År 1900 hade inte mer än 6 procent av Sveriges befolkning rösträtt. Det var bara män med en viss inkomst eller förmögenhet som var röstberättiga­ de. Landet styrdes alltså av rika män. Kungen hade fortfarande stort politiskt inflytande, även om hans makt hade minskat under hela 1800-talet. År 1901 hade det mer än 200 år gamla indelningsverket gått i graven och allmän värnplikt in­ fördes för män mellan 18 och 47 år. Det gav ökad tyngd åt kravet att alla skulle få del av makten. För om alla män var skyldiga att försvara landet, så borde de väl också få vara med och bestämma? Den konservativa högern med Allmänna val­ mansförbundet (numera moderaterna) i spetsen

Det var skillnad på medborgarrätten i Sverige. Teckningen är ett inlägg i kampen för allmän rösträtt och borttagande av det så kallade inkomststrecket. Den är hämtad från den satiriska tidningen Karbasen 1901.

7


8

Sverige efter 1900

Ideologier, partier och folkrörelser För att få del av den politiska makten skapade de nya samhällsklasserna partier. Arbetarna bildade Sveriges socialdemokratiska arbetarparti 1889. Dessutom gick deras fackföreningar samman i Landsorganisationen, LO, 1898. Den borgerliga (icke-socialistiska) medelklassens organisationer var Liberala samlingspartiet, 1898, och Frisinnade landsföreningen två år där­efter. En senare efterföljare blev Folkpartiet. Industriägare, höga ämbetsmän och stora jordägare bildade Allmänna valmansförbundet 1904 (senare Högerpartiet). Bönderna hade redan 1867 bildat Lantmanna­ partiet för att bevaka sina och landsbygdens intressen. Det ersattes 1913 av Bondeförbundet. I folkrörelserna kunde medlemmarna driva olika samhällsfrågor och samtidigt träna mötesteknik och demokratiskt beslutsfattande. Förutom fackföreningar, frikyrkor och nykterhetsföreningar fanns rösträttsrörelsen, till exempel Landsföreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt som grundades 1902 och stöddes av både socialdemokrater och borgerliga kvinnor. Idrottsrörelsen växte fram ur idéer om nyttan med gymnastik och träning. Senare kom även tävlandet in. Idrott blev en fritidssysselsättning som organiserades av olika idrottsföreningar, alltså inte bara något som elitidrottsmän ägnade sig åt. På schemat i folkskolan (nu grundskolan) fanns från 1919 ämnet gymnastik med lek och idrott. Det gav fart åt idrotten som folkrörelse. Lagen om åtta timmars arbetsdag från 1919 samt semesterlagen 1938 underlättade också för dem som ville hålla på med olika sporter. (Ideologiernas framväxt beskrivs utförligt i PRIO Historia 8 s. 121–126)

Under olympiaden i Stockholm sommaren 1912 var det många som hejade på Sverige i tävlingarna. År 1908 spelades den första landskampen i fotboll (mot Norge). Allsvenskan började 1924.

vägrade ändå i det längsta att gå med på några förändringar. Men när Arvid Lindman blev statsminister fick högern en regeringschef som in­ såg att det inte gick att stå emot rösträttskravet. År 1909 lade han fram ett förslag om allmän rösträtt

för män som riksdagen antog. Nu blev 20 procent röstberättigade. Men reformen gällde bara val till riksdagens andra kammare, och fortfarande hölls kvinnorna utanför.


Sverige efter 1900

Storstrejken 1909 De svenska arbetsgivarna tyckte i regel mycket illa om de snabbt växande fackföreningarna. Arbe­ tarna organiserade strejker och demonstrationer. För att inte produktionen skulle störas tog arbets­ givarna in strejkbrytare, något de strejkande be­ traktade med avsky. Och i augusti 1909 kom den stora sammandrabbningen mellan arbetare och arbetsgivare. Detta efter en period av sänkta löner och uppsägningar som berodde på en nedgång i ekonomin. Försämringarna hade orsakat en mängd protester, strejker och andra konflikter. Då drog Arbetsgivareföreningen igång en stor lockout i vil­ ken 10 000 arbetare stängdes ute från sina arbeten. LO:s svar blev storstrejk. 30 000 arbetare deltog i den. Men efter bara en månad var strejkkassorna slut och LO tvingades avbryta strejken. Arbetarna gick tillbaka till sina jobb, utan att ha fått igenom något av sina krav.

Arbetsliv vid förra sekelskiftet År 1900 bodde 75 procent av svenskarna på lands­ bygden. De flesta försörjde sig inom jordbruket, många som pigor och drängar. I jordbrukande fa­ miljer arbetade både män och kvinnor, fast med olika sysslor. Även de unga lärde sig tidigt, vid si­ dan av folkskolan, alla lantbrukets uppgifter. Idealet för den borgerliga medelklassen var att mannen skulle vara familjeförsörjare och att kvinnan skulle sköta hem och barn. Medelklas­ sens familjeideal blev modernt. Men för de flesta var det feltänkt, eftersom männens löner i många industrier var så låga att kvinnorna tvingades ut i förvärvsarbete. Det fanns ett stort överskott av arbetskraft i Sverige vid 1900-talets början. Kvinnor och män

I ett bombattentat 1908 mot brittiska strejkbrytare på fartyget Amalthea i Malmö hamn, dog en och 23 skadades. Två av attentatsmännen dömdes till döden, en tredje till livstids straffarbete. (Men de två dödsdömda fick sina straff omvandlade till straffarbete på livstid.)

från landsbygden tog därför jobb i städer och industriorter och många emigrerade till USA. Kvinnor fick arbete som hembiträden eller till exempel i mejerier, bagerier, bryggerier, tvätterier och fabriker. Männen i samma industrier hade bät­ tre betalda uppgifter med till exempel transport­ er, maskinservice och påfyllnad av arbetsmaterial. Postverket och telegrafverket anställde gärna kvin­ nor, eftersom deras löner var lägre än männens. Sedan mitten av 1800-talet kunde kvinnor även arbeta som småskollärare (med usla löner) och folkskollärare. Men de yrkesarbetande kvinnorna mötte motstånd. Nya lagar i början av 1900-talet förbjöd dem att arbeta nattetid, under jord eller tillsammans med män på fartyg, och de fick inte arbeta kring barnafödandet. De mansdominerade fackföreningarna gillade inte att kvinnor kom in på de­ ras arbetsområde eftersom lönerna då hölls nere. När det blev kris och avskedanden ville facken att

9


10

Sverige efter 1900

Snilleindustrier och nobelpriset gav Sverige världsrykte Mängder av olyckor hade inträffat och nu ville han En rad skickliga uppfinnare och ingenjörer utveckminska riskerna genom att blanda oljan med andra lade maskiner och produkter inom olika områden ämnen. Alfred Nobels bror sprängdes under 1900-talets första årtionden. till döds under ett av dessa experiDe här företagen brukar kallas ment i laboratoriet. ”snilleindustrier”. Framgången kom när nitroglyceSå tillkom Svenska Kullagerfarinet blandades med fin sand till en briken (SKF), från vilken biltillverformbar deg – dynamit. Den hade karen Volvo knoppades av 1926. stor sprängkraft och kunde hanteElectrolux byggde dammsugare ras utan större risker. En särskild och en ny typ av kylskåp konstrusprängkapsel behövdes för att starta erat av två svenskar. Lika viktiga explosionen. var ASEA (elektriska maskiner), I gruvor och byggen världen över Alfa-Laval (separatorer) och AGA användes snart dynamiten, tillver(gasteknik). Fler företag tillverkade kad i nya fabriker. Alfred Nobel blev ångturbiner, skiftnycklar, mätinen oerhört förmögen man. Han dog strument och utvecklade metoder 1896, och i sitt testamente bestämde för svetsning – svenska uppfinAlfred Nobel (1833–96). han att avkastningen av förmögenningar. Ända tills i våra dagar har heten varje år skulle delas ut till personer som gjort de skapat jobb för många tiotusental svenskar. mänskligheten stor nytta. Dessa priser i mediDe har vuxit till internationella storföretag med cin, fysik, kemi, litteratur tillsammans med det tillverkning och försäljning över hela världen. särskilda fredspriset började delas ut 1905. Nästan Svensken Alfred Nobel utvecklade dynamit av alla mottagare har sett priset som toppen på sin nitroglycerin, ett farligt sprängmedel som explokarriär. derade om några droppar skvätte ner på marken.

kvinnorna skulle gå först, eftersom männen an­ sågs vara familjeförsörjare. Men det resonemanget höll inte, för tidigt under 1900-talet var de ensam­ stående kvinnorna många – och ofta hade de barn.

Skola och utbildning Folkskolan som infördes på 1840-talet skulle ge svenska barn baskunskaper i läsning, skrivning, matematik och kristendom. Likvärdig utbildning för alla var ett av syftena. Genom skolan kunde också Sveriges unga flickor och pojkar uppfostras och påverkas att bli goda medborgare. Högre utbildning var kostsamt och de flesta som studerade vidare kom från hem som hade det gott

ställt. Läroverken som ledde fram till real- och stu­ dentexamen var fram till början av 1900-talet bara till för pojkar. Endast män behövde hög teoretisk utbildning, eftersom alla högre tjänster i samhället innehades av män. Under 1800-talets sista årtion­ den fick kvinnor tillträde till lärarutbildning, så småningom även till universiteten (1873). Men det var svårt för flickor att skaffa sig de förkunskaper som krävdes. Först 1909 kunde flickor ta realexamen (motsvarade grundskolans nionde klass) i kommunala realskolor och inte förrän 1927 kunde de studera vid statliga gymnasier. Tidigare gällde privatskolor för flickor som ville ha studentexamen eller examen motsvarande grundskolekompetens.


Sverige efter 1900

Kvinnor som hade examen från universitet hin­ drades länge att få tjänster som motsvarade utbild­ ningen. År 1903 kunde de få statlig anställning som läkare. Det dröjde till 1918 innan läroverken öpp­ nades helt för kvinnliga lärare. Nya lagar under 1920-talet gav kvinnor rätt att inneha nästan alla statliga ämbeten (högre tjänster).

Strid om försvaret Hösten 1911 var det val till riksdagen. Resultatet blev att Karl Staaff, ledaren för det största av de två partier som stått bakom rösträttsreformen, liberalerna, fick kungens uppdrag att bilda re­ gering. (Det andra partiet var socialdemokrater­ na.) Liberalerna var emot en ökad satsning på det militära försvaret och i den frågan fick de stöd av socialdemokraterna. Inte minst var de emot byg­ gandet av den dyra pansarbåt som försvarsvänner­ na och högerpartiet ville ha. Regeringen ville hellre använda skattepengarna till att öka välfärden för landets många fattiga. I början av 1914 hårdnade striden mellan de som ville stärka försvaret och de som tyckte att det redan var tillräckligt effektivt. Tre män kom att stå i främsta ledet i den tvisten: kung Gustaf V, statsminister Karl Staaff och forskningsresanden Sven Hedin. Sven Hedin hade skrivit en bok med titeln Ett varningsord. Om Sverige inte stärkte sitt försvar, skulle landet slukas av Ryssland, varnade han. Boken fick en enorm genomslagskraft.

Borggårdstal och regeringskris Den 6 februari 1914 samlades över 30 000, de fles­ ta bönder, från hela landet i huvudstaden. Eft­ er en gudstjänst tågade alla från stadens kyrkor till slottet, där kung Gustaf V tog emot på inre

Borggårdstalet handlade om det militära försvaret, men det kom också att handla om förhållandet mellan kungens personliga makt och regeringen som fått riksdagens förtroende att styra landet. I talet använde kungen uttryck som ”min flotta” och ”min armé” och meddelade tydligt att han hade en annan åsikt än regeringen.

borggården. Från en balkong höll kungen sedan ett tal. Han förklarade att han delade böndernas oro för landets försvar och han tyckte att regeringen missskött frågan. De flesta riksdagsmän, även de som ville stärka försvaret, ansåg att det så kallade borggårdstalet var fel. Det var ju de och inte kungen, som var ut­ sedda av svenska folket och som skulle bestämma om försvaret. Socialdemokraterna anordnade en demonstration för regeringen som samlade 50 000 deltagare. Men det hjälpte inte. Knappt en vecka efter kungens borggårdstal avgick Karl Staaff och hans regering. I hans ställe trädde högermannen Hjalmar Hammarskjöld. Ett halvår efter borggårdskrisen, under några ovanligt varma dagar i månadsskiftet juli–augusti 1914, förklarade flera europeiska länder krig mot varandra. Försvarsvännerna som väntade ett stor­ krig hade fått rätt.

11


12

Sverige efter 1900

Första världskrigets tid

Folk förstod att Sverige snabbt skulle lida brist på det mesta. Därför började människor hamstra redan första krigsveckan. Detta så att man hade ett förråd att ta av när varorna i affärerna tog slut. När varorna började ta slut steg priserna på dem

häftigt. Till slut var regeringen tvungen att genom en särskild priskontrollnämnd bestämma hur mycket en vara högst fick kosta. Men det räckte inte. Hösten 1916 lät regerin­ gen trycka kartor med olikfärgade kuponger, så kallade ransoneringskort. Ransoneringskorten skulle garan­tera att alla, oavsett inkomst, fick del av de knappa tillgångarna. Den första vara som ransonerades var socker, därefter bröd. Sista krigsvåren, 1918, var i stort sett allt – kläder, skor, kaffe, tobak – ransonerat. Trots ransoneringen uppstod brist på viktiga basvaror som mjölk och potatis. Det ledde till att många människors tålamod tog slut och att våldsamma hungerkravaller bröt ut. Folks ilska riktades mot regeringen och särskilt statsminis­ ter Hammarskjöld, eller ”Hungerskjöld” som han

Arbetarupplopp och hungerdemonstrationer: Över hela landet, från storstäder till landsbygd, tågade kvinnorna. Under kriget steg arbetslösheten och lönerna hann inte i fatt priserna. Världskriget medförde ”dyrtid”.

Askkopp med gulashbaron, så kallades den som blivit rik på affärer med matvaror och annat för hushållet under ransoneringstiden.

När det första världskriget brutit ut förklarade re­ geringen genast Sverige neutralt. Med det menas att man lovade att inte stödja någon av de krigfö­ rande parterna. Detta i hopp om att slippa kriget. Men samtidigt hade Sverige en välvillig inställning till Tyskland och exporterade varor dit. Tysklands motståndare i ententen (Storbritannien, Frankrike och Ryssland) försökte förhindra att varor nådde Tyskland.

Varubrist och ransonering


Sverige efter 1900

kallades. I mars 1917 fick Hammarskjöld och hans regering nog och avgick.

Ny regering – ny handelspolitik I riksdagsvalet 1917 segrade socialdemokraterna och liberalerna, vars nye ledare Nils Edén blev statsminister. Socialdemokraternas ledare, Hjal­ mar Branting, blev finansminister. Detta var den första svenska regering där två partier samarbe­ tade och den första där arbetarrörelsen tog plats. Den nya regeringen ingick avtal med England och USA, som då gått in i kriget på ententens sida. Avtalen innebar att Sverige tilläts impor­ tera en mängd varor, bland annat livsmedel och drivmedel. Men inget fick säljas vidare till centralmakterna (Tyskland, Österrike). Sverige lovade i gengäld att inskränka järnmalmsexporten till Tyskland och låta ententen använda svenska han­ delsfartyg för frakt.

Socialdemokraterna splittras Under hösten 1917 ägde Lenins och bolsjeviker­ nas våldsamma maktövertagande rum i Ryss­ land. Branting gillade inte den beundran som den ryska revolutionen väckte hos en grupp yngre socialdemokrater. Dessa ville ha revolution också i Sverige, något som Branting bestämt motsatte sig. Denna oenighet ledde till att det socialdemokratiska partiet splittrades. De som ville förändra samhället på fredlig väg genom nya lagar och reformer kallade sig också i fortsättningen för socialdemokrater. De som i stället ville förändra samhället genom revolution, bildade Sveriges kom­ munistiska parti. Detta parti bytte senare namn till Vänsterpartiet kommunisterna, vilket 1990 ändrades till Vänsterpartiet.

Hjalmar Branting talade om världsläget i sitt förstamajtal 1917 på Gärdet i Stockholm. Han tog även upp dyrtiden och matbristen, arbetslösheten och kravet på allmän rösträtt.

Inbördeskrig i Finland Den 6 december 1917 förklarade sig Finland själv­ ständigt (från Ryssland) – för första gången i lan­ dets historia. En månad senare bröt inbördeskriget ut mellan ”de röda” och ”de vita”. De röda stödde bolsjevikerna och hoppades på en utveckling i Fin­ land liknande den i Ryssland. De vita motsatte sig en sådan utveckling. Efter ett halvårs grymma stri­ der segrade de vita. Samtidigt aktualiserades det gamla tvisteämnet till vilket land Åland skulle höra. Ålänningarna själva ville höra till Sverige, något som den finländs­ ka regeringen motsatte sig. Att kriga om saken var naturligtvis uteslutet, så därför kom man överens om att låta Nationernas Förbund lösa tvisten. NF, en föregångare till FN, bildades i samband med första världskrigets slut. År 1921 meddelade NF att Åland skulle tillhöra Finland, men att ögruppen skulle förbli svenskspråkig samt ha ett betydande självstyre.

13


14

Sverige efter 1900

Sjukdom och sjukvård I första världskrigets slutskede kom oroande information om en ”mystisk” sjukdom som dykt upp i Spanien, en infektion som inte stod pesten efter i smittsamhet och snabbt var åtta miljoner spanjorer drabbade. Symtomen tydde på influensa, men epidemin var ännu på våren 1918 mild och få döda rapporterades. Mycket värre skulle det bli under hösten. När ”spanska sjukan” två år senare försvann hade omkring en halv miljard människor drabbats och fler fått sätta livet till än i det just avslutade kriget. I Sverige blev det en dyster jul det året. Vid årsskiftet tvingades man summera 27 000 döda. Det skulle bli ytterligare 10 000 under de två följande årens epidemier. Det unika med spanska sjukan var att unga vuxna, 20–40 år gamla, särskilt män, ofta bosatta

i glesbefolkade områden i Norrland, var särskilt vanliga i dödsstatistiken. Det normala var annars att barn och gamla löpte störst risk i epidemier.

Tuberkulosen tog många liv Vi kan tänka oss den skräck pestens och smittkoppornas härjningar framkallade hos våra förfäder, men egen erfarenhet av dessa sjukdomar har ju knappast någon av oss som lever idag. Helt annat är det med tuberkulos, tbc, ofta kallad lungsot (”sot” är ett gammalt ord för sjukdom). Så sent som på 1930-talet dog varje år nära tio tusen svenskar i lungtuberkulos, och vid seklets början var sådär hundratusen smittade, de flesta unga och utan hopp om ett särskilt långt liv. Tbc smittar inte alls lika lätt som till exempel pest eller smittkoppor. Det krävs att en sjuk lever nära och länge intill en frisk för att bakterien ska överföras. När detta skett smyger den sig på den drabbade med trötthet, avmagring, nattsvettningar, feber och en envis torrhosta som främsta symtom. Så länge folk bodde glest och arbetade i det

Spanska sjukan skördade fler offer i världen än första världskriget. Smittan spred sig snabbt i militärlägren ute i Europa. När smittan fick fäste i Sverige under sommaren 1918 räckte vårdplatserna inte till. Bilden är hämtad från artilleriregementets gymnastiksal i Boden som användes som sjuksal.


Sverige efter 1900

fria var tuberkulos inget stort samhällsproblem. Det var när människor började leva tätt inpå varann med dålig hygien som den fick fäste. Trångboddhet och för lite mat bäddade för farsotens oerhörda spridning från slutet av 1700-talet. Industrisamhällets framväxt under 1800-talet, med mörka och dåligt ventilerade lokaler, förvärrade problemet ytterligare.

Sanatoriet – en hälsosam men dyster plats På 1850-talet började man bygga sanatorier, specialsjukhus för lungsotssjuka, först i Tyskland och från 1890-talet i Sverige. Ett nytt sanatorium förlades alltid till en naturskön trakt med hälsosamt klimat. Den rena luften, vilan, den nyttiga maten – allt Det sägs att Alexander Fleming (1888–1955) hade den rörigaste ansågs med rätta värdefullt för tillfrisknan- arbetsplatsen på hela sjukhuset i London där han arbetade som det. Särskilt viktig var kosten, som för de forskare. Han gjorde en av 1900-talets viktigaste upptäckter – det flesta var långt bättre än den de var vana bakteriedödande penicillinet. vid hemifrån. Men sanatorievistelsen innebar också en mängd ansikte på patienten, som somnade. Men risken ledsamma upplevelser. De många timmarna i de för infektioner var stor vid operationer och sår böröppna ligghallarna varje dag, även vintertid med jade behandlas med karbolsyra. uppvärmda filtar, sysslolösheten, smärtorna, dödsDet som karbolsyran dödat var bakterier. Men skräcken och den vitklädda personalen med sin eftersom vätskan var för giftig för invärtes bruk, temperaturtagning tre gånger dagligen. visste läkarna fortfarande inte hur de skulle stoppa Samtidigt gjorde en rad forskare sitt yttersta för infektioner inuti kroppen. Först på 1930-talet löste att finna orsaken till den farsot som på sina håll forskarna problemet med hjälp av de så kallade upp till var tredje vuxen person föll offer för. Våren sulfapreparaten, en grupp läkemedel som inte 1882 visade en tysk forskare att tbc orsakas av dödar bakterierna men hindrar att de blir fler. stavformig bakterie, en bacill. På 1920-talet hittade Under andra världskriget (1939–1945) tog engett franskt forskarlag ett vaccin, och på 1940-talet elsmannen Alexander Fleming ytterligare ett steg, kom de första medicinerna mot sjukdomen. när han observerade mögelsvampens oerhörda bakteriedödande effekt. Denna upptäckt ledde till Sulfa och penicillin för invärtes bruk att ett av världens mest kända antibiotika, penicilSom narkosmedel hade under 1800-talet eter lin, kunde framställas. Både sulfans och penicilbörjat användas. Dukar doppade i eter lades över linets upptäckare fick Nobelpriset i medicin.

15


16

Sverige efter 1900

Mellan två världskrig Beslutet om medlemskap i Nationernas Förbund 1920 hade fått stor majoritet i riksdagens båda kamrar och på plats i NF i Genève verkade Hjalmar Branting för fred och nedrustning. Socialdemokra­ ter och en hel del liberaler tänkte att nedrustning och mindre anslag till försvaret skulle ge pengar över till satsningar på välfärd.

Bild: Elin Wägner

Rösträtt för alla Den 26 januari 1921 röstade riksdagens båda kam­ rar för andra gången om en ny grundlag som inne­ bar att alla tidigare inskränkningar i rösträtten togs bort. (En grundlag måste få stöd i två riks­ dagar med val emellan. Första omröstningen ägde rum 1919.) Därmed rådde allmän rösträtt för både kvinnor och män och andelen röstberättigade för­ dubblades. Sverige hade utvecklats till ett land med demokrati.

Första folkomröstningen För många kvinnor var mannens alkoholmissbruk ett stort problem. Våld, inte minst mot barnen, och fattigdom följde ofta i brännvinets spår. I Finland, Norge och USA var det en tid efter första världskriget förbjudet att tillverka och sälja alkoholhal­ tiga drycker. Detta var ett av skälen till att många ville ha förbud också i Sverige. Riksdagen bestämde att frågan skulle prövas i en folkomröstning, den första någonsin i vårt land. I augusti 1922 gick svenska folket till valurnorna för att svara på frågan: ”Ja eller nej till alkoholför­ bud?” Resultatet blev en knapp seger för nej-sidan. Folkomröstningen var visserligen bara rådgivande, men riksdagen beslöt ändå att låta valet avgöra frågan.

Under första världskriget engagerade sig författaren Elin Wägner i fredsfrågan. Hon menade att världen skulle bli fredligare om kvinnor fick mer att säga till om. Hon var även med i Genève 1920 och grundade Rädda barnen.

”Det glada 20-talet” Ett annat hett omdebatterat ämne i början på 1920-talet var ungdomen och dess intresse för den nya, medryckande musikstil som kallades jazz. Till jazzmusiken kunde man dansa en rad nymodiga danser – och man dansade tätt intill varandra, något ”ordentliga” ungdomar aldrig gjort tidigare. Många äldre blev upprörda över vad de såg och hörde.


Sverige efter 1900

Stumfilmspubliken fick läsa skådespelarnas repliker i textrutor. Musiken framfördes av en pianist i biosalongen. I talfilmen var ljudet inspelat på samma film som bilderna. Den första svenska talfilmen (1929) var ”Säg det i toner”.

Mjölkaffär i början av 1900-talet. I dag har vi snabbköp efter amerikansk modell. Många av varorna är förpackade som färdigmat. Mjölken köper vi i Tetrapak, en typ av förpackning som finns över hela världen och som uppfanns av svensken Ruben Rausing.

  Två nya uppfinningar hjälpte till att öka intresset för modern dansmusik: radion och grammofonen. Den första radioutsändningen i Sverige ägde rum nyårsdagen 1925. Den vanligaste typen av gram­ mofon, resegrammofonen, behövde ingen elek­ tricitet utan vevades upp för hand. Därför kunde den tidens tonåringar dansa i stort sett när och var de ville – och gjorde det också. För efter de långa, hemska åren under första världskriget var behovet av att roa sig stort. Ur detta växte något alldeles nytt fram – en ungdomskultur. För första gången uppstod ett eget kläd- och hårmode för unga. Flickornas och de yngre kvinnornas kjolar blev allt kortare och slutade snart strax ovanför knäna. Så korta hade de aldrig varit förr. Inte heller kvinnornas nya, korta shingel-frisyr uppskattades av alla. Herrmo­ det förändrades inte lika tydligt. Det som märk­ tes mest var att unga herrar slutade använda väst.

Detta eftersom livremmen nu kom att ersätta de hängslen som västen skulle dölja. Och när västen försvann, bytte man fickuret och dess klockkedja mot armbandsur. Modet påverkades framför allt av den växande filmindustrin. Visserligen hade den första filmvis­ ningen i Sverige ägt rum redan 1896, men det var först på 1920-talet som intresset tog fart på allvar. Och det var många i biopubliken som ville klä och frisera sig som de berömda skådespelarna på duken.

Svensken fick det bekvämare Äntligen fick vanliga människor del av tekniken. Det började med att hemmen fick elström, sedan Jonas Wenström i Västerås konstruerat en generator för högspänd växelström. Den gjorde det nämligen möjligt att utan stora energiförluster transportera Norrlands vattenkraft som el till tätbygderna i södra Sverige.

17


18

Sverige efter 1900

Genom att transformeras fick strömmen lämp­ lig spänning för att driva en mängd nya apparat­ er: elspis, dammsugare, tvättmaskin, strykjärn, hårtork, radio och det kylskåp som husmor fyllde kanske efter att ha tagit hissen till sitt våningsplan. Att handla innebar förr att man stod vid en disk och väntade på sin tur. Man talade sedan om för expediten vad man önskade och hon tog fram varorna. Bakom örat hade hon en penna som hon använde för att räkna ut vad man skulle betala.

Börskrasch och arbetslöshet Men allt blev inte bättre, och bekymren gick san­ nerligen inte att strunta i. För många var rädslan att mista jobbet det värsta. Vid början av 1920-talet drabbades Sverige av lågkonjunktur och vintern 1921–22 var arbetslös­ heten så hög att staten ingrep med bidrag och fat­ tigvård och även ordnade vissa nödhjälpsarbeten med låga löner. Under hela 1920-talet var arbetslösheten aldrig lägre än 10 procent. Oron på arbetsmarknaden, där strejker och lockouter avlöste varandra, gjorde människor försiktiga. De sparade och vågade inte köpa så mycket som de annars skulle ha gjort. Denna försiktighet ledde till att efterfrågan på varor och tjänster minskade. Detta i sin tur tving­ade företagen att avskeda folk eller stänga helt. När bara några månader återstod av ”det glada 20-talet”, kom börskraschen i USA och världsekonomin ställdes inför sin dittills svåraste prövning. Depressionen, med den enorma arbets­ löshet som följde på den amerikanska ekonomins sammanbrott, spreds till Europa och nådde hösten 1930 Sverige.

Skotten i Ådalen

Börskraschen drabbade finansmannen och ”tändstickskungen” Ivar Kreuger hårt. Han kontrollerade flera stora bolag och hade lånat ut pengar till regeringar i många länder. När han tog sitt liv i Paris 1932, stod det klart att aktieägare förlorat stort, och staten fick ge stöd till de svenska bankerna.

Den nöd som följde med depressionen skärpte den redan tidigare skarpa motsättningen mellan arbe­ tare och arbetsgivare. Den allvarligaste sammanstötningen inträffade under demonstrationer i ångermanländska Åda­ len i maj 1931. Där sköts fyra strejkande arbetare och en åskådare ihjäl av utkommenderad militär. ”Ådalskravallerna” väckte en storm av vrede över hela landet.


Sverige efter 1900

Allt bättre under 1930-talet Under 1920-talet hade politikerna främsta metod varit att spara för att ta Sverige ur arbetslöshetskri­ sen. När socialdemokraterna segrade i valet 1932 valde de att göra precis tvärtom. De satsade i stället pengar för att skapa så många arbetstillfällen som möjligt. Dessa så kallade nödhjälpsarbeten avskaf­ fade inte arbetslösheten, men såg ändå till att hålla den på en långt rimligare nivå än tidigare. Även många bönder fick problem med ekonomin. År 1933 fick de exportstöd och deras varor skyddades genom tullar. Efterhand som ekonomin förbättrades, stiftade riksdagen lagar som kraftigt höjde människors levnadsstandard. Under 1930-talet infördes till exempel de första barnbidragen, men bara för föräldralösa barn och barn till handikappade föräldrar. Det allmänna barnbidraget blev verklighet först 1948. År 1938 stiftades en första semes­ terlag, som gav nästan alla anställda rätt till två semesterveckor om året. Samma år, 1938, slöt de två stora organisationer­ na på arbetsmarknaden, SAF (Svenska Arbetsgi­ varföreningen) och LO (Landsorganisationen), en överenskommelse med målet att undvika konflik­ ter och strejker. Om parterna inte lyckas sluta avtal om löner och arbetsvillkor skulle de förhandla, och först om det blev omöjligt att komma överens, skulle strejk och lockout kunna användas. Avtalet ledde till att den svenska arbetsmark­ naden blev fredligare och tryggare för båda parter.

Polisen fick inte stopp på de bråk som utbröt mellan strejkande demonstranter och strejkbrytare i Ådalen 1931. Då kallades militär in som sköt mot demonstranterna med dödsfall som följd. Under begravningen av offren hölls en tyst minut i hela Sverige. Soldaterna som skjutit hamnade i arrest några dagar, medan flera av de strejkande dömdes till straffarbete.

Mötet mellan LO och SAF ägde rum på Grand Hotel i Saltsjöbaden. Den svenska modellen med förhandlingar och avtal i stället för konflikt kallas därför ofta ”Saltsjöbadsandan”.

19


20

Sverige efter 1900

Rasbiologins svenska historia År 1922 öppnade världens första rasbiologiska in­ stitut. Det var i Sverige! Institutet ägnade sig åt att mäta och fotografera svenskar. Mängder av siffror och fotografier samlades in. Huvudets höjd, längd och bredd, färgen på hår och ögon, rak eller hop­ sjunken kroppshållning hörde till det som anteck­ nades. Föreståndaren Herman Lundborg höll mest till bland samerna i norr. Han var mycket intres­ serad av rasblandning. Vad händer när ett mindre folk uppslukas av ett större? Han var övertygad om att ”lapparna” skulle försvinna bland alla ”svensk­ ar”. Därför gällde det att mäta och fotografera så många som möjligt, innan det var försent. Hans forskning ledde fram till en skrift, The Race Biology of the Swedish Laps. Lundborg menade att den nordiska rasen var den överlägset bästa och att andra var långt sämre, till exempel samerna och judarna. Lundborg blev med tiden allt mer antisemitisk, med åsikter som

Sedan mitten av 1800-talet hade man samlat in skallar av samer för att studera om de skilde sig från andra svenskar. Många av de här kranierna tillhörde barn. Samerna kräver i vår tid tillbaka dessa kranier, som de vill begrava på ett värdigt sätt.

liknade nazisternas. Han gillade inte heller att in­ dustriarbetarna, den lägre sociala klassen, födde fler barn än de högre klasserna. Det sänkte folkets moral och livskraft, menade han. Det här sättet att tänka hör hemma inom ras­ hygienen. Och Lundborgs idéer delades av många andra i början av 1900-talet. Till exempel bildades 1910 ”Svenska sällskapet för rashygien”.

Ett mörkt kapitel om rashygien: steriliseringarna Mellan 1935 och 1975 gällde i Sverige en lag om sterilisering – ett ingrepp som medför att den opererade inte kan få barn. Av 63 000 personer som steriliserades var mer än 90 procent kvinnor. Personer som led av ”sinnessjukdom, sinnesslöhet eller annan rubbning av själsverksamheten” kunde steriliseras. Det var personer som inte ansågs kunna vårda egna barn, och personer som kunde överföra sinnessjukdom eller sinnesslöhet till sina barn. I första hand försökte man genom övertalning få personen att samtycka.

Lagen skärptes 1941. Tvång blev vanligare. När det gällde psykiskt utvecklingsstörda försökte man nästan alltid att få personens samtycke. En sterilisering kunde krävas för att en intagen skulle få komma ut från en anstalt. Sterilisering av sociala skäl var mycket ovanligt. Men det hände att personer ur resandefolket, romer och andra grupper kunde steriliseras med hänvisning till att de inte ”levde som goda svenska medborgare”. Det finns även exempel på att kvinnor från dessa grupper tvingats till abort och samtidigt steriliserats.


Sverige efter 1900

Långskallar och kortskallar – en svensk idé

Fotografier från Rasbiologiska institutets utställningar 1930–31. Under 1700- och 1800-talet försökte forskare fastställa skillnader mellan olika människor genom att mäta och beskriva olika skallformer. Svensken Anders Retzius (1796–1860) var en av dem. Han mätte bredden på en skalle och dividerade med skallens längd. Detta tal multiplicerade han med 100 och fick fram en siffra som han kallade skallindex. Den som hade ett skallindex under 75 räknades som långskallig, medan den med skallindex över 80 räknades som kortskallig. Retzius delade alltså in mänskligheten i långskalliga och kortskalliga

och slog sedan fast att de långskalliga var bäst. Bland dem fanns svenskar, norrmän och faktiskt också många tyskar. Anders Retzius mätningar och åsikter om den germanska rasens förträfflighet tilltalade senare också de tyska nazisterna. Den här svenska insatsen inom rasbiologi och rashygien utgör ett mörkt kapitel i Sveriges historia, särskilt om man också tar med Rasbiologiska institutet och steriliseringarna i mitten av 1900-talet.

21


22

Sverige efter 1900

Rasismen som vetenskap Carl von Linné skriver i Systema naturae (1758) om olika grupper av människor. Han använder inte ordet ras utan skriver varieteter (varianter). En gång fanns fyra människoarter, men av dem finns bara Homo sapiens kvar. Denna art delar Linnè in i fem varianter, här lite förenklat beskrivna: Amerikanen är rödhyad med rakt och tjockt hår. Han har bred näsa och är nästan skägglös. Till sättet är han envis, glad och fri. Européen är vit och muskulös med ljust hår och blå ögon. Han är ombytlig och uppfinningsrik. Asiaten är gul och tungsint. Han har svart hår och mörka ögon. Han är allvarsam, ganska högfärdig och girig. Han behärskas av inbillning och tillfälliga idéer. Afrikanen är svart, lugn och långsam. Hans hår

Var Linné rasist? Idag anser vi att flera av 1700-talets vetenskapsmän resonerade rasistiskt och fördomsfullt. Då var det knappast någon som kritiserade sådana ståndpunkter.

är kolsvart och krulligt. Huden är sammetsliknande och glatt. Näsan är platt och läpparna svullna. Till sättet är han slug, lat och obekymrad. Till sist nämner Linné en variant som han kallar monstrosus (missbildade). Han skriver om bergsbor som är små, livliga och försiktiga. Patagonier (i södra Sydamerika) är stora och tröga. Linné observerade människors utseende och försökte dra slutsatser utifrån detta. Så lade han till värderande egenskaper som byggde på hans tids fördomar (allmänt förekommande åsikter).

Inrotade fördomar Människor med vit hudfärg har långa tider känt sig överlägsna människor med annan hudfärg. Särskilt har denna rasism riktats mot svarta från Afrika. Och med rasismen hänger slaveriet samman. Så var det inte för greker och romare under antiken. Deras slavar var oftast vita människor, särskilt krigsfångar, från avlägsna områden i Europa eller från länder kring östra Medelhavet. Men romarna hämtade också svarta slavar från Nordafrika. På 700- och 800-talen började det dyka upp fördomar om Afrikas svarta, bland annat i en del arabiska skrifter, för vid den tiden hade arabiska slavhandlare börjat köpa in mängder av svarta slavar. De forslades genom Sahara norrut eller via Afrikas östkust mot Indiska Oceanen. Från slutet av 1400-talet började portugiserna köpa afrikanska slavar samtidigt som de steg för steg utforskade Afrikas kuster. Spanjorerna tyckte indianerna var underlägsna när de mötte dem i Mellanamerika. Vid denna tid trycktes de första skrifterna i Europa med teorier om att de svarta var underlägsna de vita. Fast ordet ras användes inte förrän några hundra år senare för att skilja grupper av människor från varandra. Egendomligt nog var det under upplysningstiden på 1700-talet som de svartas underlägsenhet uttalades särskilt övertygande. Flera av de stora filosoferna uttryckte sig rasistiskt, till exempel Voltaire. Det var vid den här tiden Linné beskrev sina fyra varieteter.


Sverige efter 1900

Rasismen som vetenskap? Omkring år 1800 växte det fram en ”vetenskaplig rasistisk rörelse”. Läkare, zoologer och andra hävdade att det fanns flera raser: ”den vita” som var högt utvecklad, sedan ”den gula” och längst ner ”den svarta” som i alla tider befunnit sig i ett barbariskt tillstånd. Längre fram under 1800-talet utnyttjade dessa ”vetenskapsmän” Charles Darwins teorier om kampen för överlevnad mellan grupper av människor och djur. Det var för dem helt rätt att de starka folken skulle härska över de underlägsna – och att de till och med hade rätt att utrota dem, att begå folkmord. Detta för att säkerställa mänsklighetens fortsatta utveckling. Kolonialmakterna som lade under sig områden i Afrika och Asien stärktes av de ”vetenskapliga rasteorierna”. När deras representanter möttes i Berlin 1885 för att dela upp afrikanska områden mellan sig, slog de fast att de svarta var underlägsna och behövde tas om hand. De svarta hade inte mänskliga rättigheter – som de vita. Det finns många exempel på hemska rasistiska gärningar: Folkmordet på aboriginer i Australien, utrotningen av herrerofolket i Tyska Sydvästafrika (nu Namibia), förföljelsen av Pampasindianer i Argentina, införandet av grymma raslagar i många av USA:s delstater. Och värst av allt: nazisternas mord på sex miljoner judar och hundratusentals romer under andra världskriget.

Det finns inga raser! Vetenskapen genetik dök upp på 1920-talet. Det finns inga raser, påstod flera forskare. Rasskillnader kan inte bevisas vetenskapligt. Ordet ”ras” borde ersättas med ”etnisk grupp”. Amerikanska forskare skrev 1941 att rastänkandet var ”människans farligaste myt”. Två årtionden senare dömde ledande biologer och antropologer helt ut rasbegreppet. De talade i stället om arter och underarter. DNA-analyser visar nästan inga skillnader mellan individer med olika hudfärg. Tillkomsten av FN bidrog till vändningen. Mängder av nya nationer med svart eller färgad

En stor utställning om de franska kolonierna 1931 lockade miljontals besökare till Paris. Människor från kolonierna visades upp i montrarna som hade byggts upp som kopior av byar, tempel och nomadläger. befolkning kom snart att utgöra en majoritet bland medlemsstaterna. Rasistiska förslag röstades ner. De ansågs vara skamliga, ja rent otänkbara. Och ändå lever rasistiska fördomar kvar bland tiotals miljoner människor! De poppar upp i tidningar, böcker och filmer, de uttrycks både i ”vardagsrasism” och mer uttalat av olika organiserade grupper.

23


24

Sverige efter 1900

Andra världskriget

Ransonering på nästan allt

På morgonen den 1 september 1939 inträffade det som många fruktat. Hitlers trupper hade anfallit Polen, och alla visste vad det betydde. Två dagar senare, söndagen den 3 september, förklarade Stor­ britannien och Frankrike krig mot Tyskland. An­ dra världskriget (1939–1945) hade brutit ut. Liksom 25 år tidigare förklarade sig Sverige neu­ tralt. Vi skulle alltså inte delta i kriget, om vi inte själva blev anfallna. Statsminister Per Albin Hans­ son talade på Skansen i Stockholm – många hörde talet på radio – och sa: ”Vår beredskap är god.” Men var den det? Nej. Den var i själva verket riktigt dålig. Men det kunde han inte gärna säga – inte då, när kriget stod för dörren och det gällde att ingjuta hopp och mod i svenska folket.

Många mindes första världskriget, det var ju bara ett par årtionden bort, och kom ihåg vad som bor­ de ha gjorts bättre då. Bland annat borde man ha sparat och hushållat mer. Därför blev det redan på krigets andra dag förbjudet för privatpersoner att använda egen bil. Den knappa tillgången på olja och bensin måste i första hand gå till försvarets fordon. Övriga fick köra på gengas. Det var en gas som bildades när träkol brann i en behållare bakpå bilen eller placerad på en liten släpvagn. Våren 1940 infördes, precis som under första världskriget, ransoneringskort på till en början kaffe, te, socker, tvätt- och rengöringsmedel. Se­ dan följde ransonering på choklad, mjöl och bröd. Därefter började fläsk, ost, smör och margarin att

Per Albin Hansson var Sveriges statsminister under andra världskriget.

Över 70 000 barn skickades från krigets Finland för att placeras i svenska familjer.


Sverige efter 1900

Det räckte inte att ha pengar med sig till mataffären – för att få handla måste man också lämna ransoneringskuponger för de flesta varorna.

I gengasbehållaren brann träkol till gengas för att användas som motorbränsle.

ransoneras. Mjölk däremot klarade sig från ranso­ nering under hela kriget. Detta, och att myndig­ heterna tämligen snabbt såg till att fördela maten rättvist, gjorde att de flesta svenskar aldrig behövde svälta under andra världskriget.

Enighet inåt och utåt

Skyddsrum och mörkläggningspapper Om kriget kom antog man att fiendeplanen i för­ sta hand skulle bomba städer och större tätorter. Därför monterades sirener på hustak och fabriks­ skorstenar. Sirenerna skulle varna invånarna vid flyganfall, så att dessa hann ta sig till något av de skyddsrum som byggdes under krigets första år. ”Hesa Fredrik” testades varje måndag klockan tre, för att ingen av sirenerna skulle klicka – om det en dag blev allvar. För att försvåra för fientliga bombplan uppmanades alla att kvällstid ha så kallat mörkläggningspapper för fönstren. Detta så att inte en strimma ljus släpptes ut i kvällsmörkret. Kontrol­ lanter gick omkring och såg till att ingen bröt mot bestämmelsen.

Krigets första månader användes också till att ena svenska folket. I riksdagen lades partiskiljande frå­ gor åt sidan och en samlingsregering bildades. I den fanns representanter från alla riksdagspartier utom kommunisterna. Statsminister var, som tidigare, so­ cialdemokraternas ledare Per Albin Hansson. När Sovjetunionen den 30 november 1939 anföll Finland, tyckte många svenskar att Sverige skulle hjälpa sitt ”broderfolk” militärt. ”Finlands sak är vår”, hette det. Men regeringen sa nej. Därför fick, precis som under första världskriget, de mest en­ gagerade finlandsvännerna ta saken i egna händer och delta frivilligt i kriget.

Tyska soldater på svensk mark Från sommaren 1940 var i stort sett hela den svenska krigsmakten (omkring 500 000 man) in­ kallad i beredskap. Inkallelserna skedde försiktigt för att inte utmana de krigförande stormakterna. En alltför uppseendeväckande mobilisering kunde ju få Sovjetunionen, och senare Tyskland, att tro

25


26

Sverige efter 1900

Midsommarkrisen i juni 1941. Stadsministern, utrikesministern och kungen i möte under de svettiga dagarna efter önskemålet om att tillåta en tysk beväpnad truppstyrka passera genom Sverige. Det sägs att kungen hotade att avgå om tyskarna fick nej.

Att tillåta permittenttrafiken – de så kallade ”tysktågen” – med obeväpnade soldater på väg till och från Norge i samband med deras permissioner (ledigheter) var en eftergift mot Tyskland.

att Sverige skulle ingripa aktivt på sina grannlän­ ders sida. Efter den 9 april 1940, när tyskarna anföll Danmark och Norge, sattes den svenska neutrali­ teten på mycket svåra prov. Ett sådant test var den så kallade permittenttrafiken. Tyskarna begärde att få transportera sol­ dater på permission mellan Norge och Tyskland utmed svenska järnvägar. Att tillåta transporterna var naturligtvis ett brott mot neutraliteten – att neka dem var kanske detsamma som krig. Regeringen valde att tumma på neutraliteten och gå med på tyskarnas krav. Ett annat tillfälle då den svenska neutraliteten prövades var när tyskarna under det så kallade fortsättningskriget mellan Finland och Sovje­ tunionen krävde att få föra tyska soldater från Norge över Sverige till Finland. (Finland stred med Tyskland mot Sovjet.) Truppen fick tillåtelse att passera svenskt territorium, men först efter en våldsam inhemsk debatt. Det gick till och med

så långt att kung Gustaf V hotade med att abdikera (avgå) om tyskarna inte fick sin vilja igenom. Åtminstone enligt vad stadsministern, Per Albin Hansson, uppgav.

Malm till Tyskland Så länge den tyska krigsmaskinen gick segrande fram orsakade den svenska exporten av järn upp­ repade brott mot neutraliteten. För att hålla Hitler på gott humör levererades tusentals ton järnmalm från gruvorna i Norrbotten över norska Narvik till de tyska vapensmedjorna. De allierade – sär­ skilt engelsmännen – protesterade, men regeringen ansåg att krigsrisken var större, om man upphörde med järnleveranserna än om man fortsatte med dem. Om sändningarna uteblev, försvann ett viktigt skäl för tyskarna att skona Sverige, resonerade man. För att undvika de tyska nazisternas missnöje blev det även möjligt att beslagta tidningar och censurera teaterföreställningar som kritiserade


Sverige efter 1900

Hitler och nazismen. Först när den tyska krigs­ lyckan vänt och invasionshotet inte längre var överhängande, så vågade den svenska regeringen uppträda mer i enlighet med sina värderingar – att sluta förse krigsherrarna i Berlin med råvaror till vapen och ammunition och också lätta på censu­ ren i Sverige.

Kriget ökar jämställdheten Inskränkningar i yttrandefriheten var illa nog, men det största problemet för svenskarna var hur man skulle klara sin och familjens försörjning. Särskilt lantbrukarna hade det bekymmersamt, för ofta var inte bara bonden inkallad utan också hans häst! I skördetider räckte därför inte alltid bondhustruns eget hårda arbete till. Då kunde hon få hjälp av stu­ denter och skolungdomar. I städerna sågs kvinnor allt oftare sköta jobb som tidigare nästan bara män haft. När freden kom, fortsatte de i sina mansdominerade yrken. På det sättet bidrog kriget till att kvinnorna i större utsträckning än tidigare började arbeta utanför hemmet. Något som också innebar ökad jämställd­ het mellan könen.

Sverige och Förintelsen Sveriges neutrala hållning i kriget innebar att inte ta ställning på något tyskfientligt sätt. Därför hem­ ligstämplades rapporter från Svenska ambassaden i Berlin. Svenska myndigheter spred inte heller in­ formation som kunde bemöta den nazistiska pro­ pagandan. Även om antalet organiserade nazister i Sverige inte var stort, fanns sedan länge bland van­ ligt folk en utbredd antisemitism och antiziganism (mot judar och mot romer), precis som i övriga

Hösten 1940 sjöng revykungen Karl Gerhard ”Den ökända hästen från Troja”. Med sin kuplett (sång) kritiserade han eftergiftspolitiken mot Tyskland. Kupletten stoppades av de svenska myndigheterna.

Europa. Många var dessutom mer oroliga för kom­ munismen i Sovjet än för nazismen i Tyskland. Men det fanns de som öppet kritiserade nazis­ men, en av dem var chefredaktören Torgny Seger­ stedt i Göteborgs Handel- och Sjöfartstidning. Ända från Hitlers makttillträde år 1933 granskade han enträget Hitler, nazismen och den svenska tystnaden.

Flyktingar Sedan 1917 hade passfriheten upphört för inresa till Sverige. Den nya utlänningslagen som infördes 1928 innebar att invandring inte fick äventyra ar­ betsmarknaden eller landets säkerhet. I lagen fanns också formuleringar som direkt riktade sig mot in­ vandring av romer.

27


28

Sverige efter 1900

Raoul Wallenberg oerhört skicklig och uthållig. Han lyckades stoppa 1944 var Raoul Wallenberg 31 år gammal. Han transporter och få judar med skyddspass återsända tillhörde den mäktiga finanssläkten Wallenberg, till Budapest. Han ingrep inför avrättningar och men hade ännu inte släppts in i direktörernas rum fick loss åtskilliga offer. Han var enormt smart på Enskilda banken (nu SEB). Inte heller hade han fått vara med och styra någon viktig industri. I stäl- ifråga om att skaffa fram mat till svältande judiska familjer. let ledde han sedan några år tillsammans med en Hur många judar Wallenberg och hans medarungrare en firma som importerade livsmedel. Afbetare lyckades rädda är oklart. En del forskare färerna gick inte särskilt bra, och han tyckte jobbet talar om max 7 000, medan andra uppskattar att var tråkigt. det rörde sig om 20 000–30 000. Oavsett antalet I Ungern har Raoul Wallenberg blivit känd i många länder. hotades lanStatyer och minnesmärken över honom har rests, dets 800 000 gator och torg har fått hans namn – särskilt i Israel, judar att gå Ungern och USA. Liksom Steven Spielbergs film under i FörinSchindlers list (1993) lyft fram den modige Otto telsen. Flera Schindler, har Kjell Gredes God afton, herr Wallenhundra tusen berg (1990) fått många svenskar att upptäcka en hade redan i person som riskerade sitt liv för att hjälpa andra. fullpackade När sovjetiska trupper i januari 1945 trängde in i tåg rullat iväg mot Auschwitz, Budapest, blev Raoul Wallenberg arresterad. Han försvann in i den sovjetiska fängelsevärlden. Den Treblinka och svenska regeringen agerade tamt och räddhågat. döden. I USA Först efter flera årtionden meddelade sovjetiska insåg krigsmyndigheter att Wallenberg dött i ett fängelse i ledningen att Moskva år 1947. något måste göras blixtrande snabbt genom insatser från flera neutrala länder. Den svenska regeringen övertalades att i juli 1944 skicka en särskild diplomat till Budapest. Av en ren slump föll valet på Raoul Wallenberg. Uppgift: att rädda judar undan ungerska och tyska nazisters planer på utrotning. Adolf Eichmanns specialkommando skulle leda den grymma verksamheten. Wallenberg letade upp flera hundra medhjälpare – nästan alla judar. Tillsammans med dem delade han ut blågula, svenska skyddspass. I passet angavs att innehavaren stod under den svenska ambassadens Raoul Wallenberg hedrades av det amerikanska postverket beskydd och snart skulle resa till Sverige. Det som gav ut ett frimärke med hans namn och porträtt 1997. I gällde för Wallenberg att få tyskarna och den bakgrunden syns överlevande från koncentrationslägren med ungerska lydregeringen – tydligt antisemitisk den gula judestjärnan på kläderna. På frimärkets övre del – att godta dessa pass. Här visade han sig syns även ett av Wallenbergs skyddpass.


Sverige efter 1900

Sommaren 1938 hölls en konferens i Évian i Frankrike eftersom så många judiska flyktingar sökte sig från Tyskland. Sverige och de flesta andra deltagande länderna beklagade judarnas situation men deklarerade samtidigt att de inte hade möjlighet att ta emot flyktingar. Samma höst inträffade den så kallade Kristallnatten.

Svenska Röda korsets vita bussar transporterade människor från Tyskland under krigets slutskede. Även judiska överlevande togs med i bussarna. Några var så medtagna att de inte överlevde transporten. Besöker man en kyrkogård ser man ibland ett enkelt kors med texten ”Här vilar en okänd flykting – död på hemväg från ett tyskt koncentrationsläger”.

Visserligen stärktes skyddet för politiska flyk­ tingar år 1938, men lagen kom att tolkas så att för­ följelser av folkgrupper inte räknades som politisk förföljelse. Samtidigt ville till exempel en del läkare och studenter förhindra judisk flyktinginvandring för att skydda sin arbetsmarknad från konkurrens. Efter ”kristallnatten” i november 1938 togs 500 judiska barn emot i Sverige, men det dröjde till hös­ ten 1942 innan opinionen när det gällde flyktingar från Förintelsen vände. Det var när det stod klart att norska judar deporterades till de nazistiska läg­ ren. Ett år senare, hösten 1943, lyckades drygt 7000 danska judar undkomma en planerad deportation från Danmark. Då fanns många svenska båtar med i transporterna över Öresund. Och liksom de norska var de danska judiska flyktingarna väl­ komna till Sverige.

När Ungern ockuperades 1944 var den försva­ gade tyska krigsmakten beroende av hjälp för att deportera judar till förintelseläger och de fick också hjälp från ungrare, särskilt på landsbygden. Men i Budapest kunde diplomater från neutrala länder som Sverige organisera räddningsaktioner genom sina ambassader. En av dessa diplomater var Raoul Wallenberg. Inför Tyska Rikets totala sammanbrott våren 1945 skickade svenska Röda korset vita bussar med sjukvårdspersonal, för att hämta hem mä­n­ niskor med svensk anknytning på tysk mark. Detta skedde efter hemliga förhandlingar mellan bland andra Folke Bernadotte och SS-chefen Heinrich Himmler. Med i bussarna till Sverige togs också judiska lägerfångar.

29


30

Sverige efter 1900

Rekordåren efter 1945 Sverige gick med i Förenta Nationerna (FN) som bildades hösten 1945. Den neutrala linjen fortsatte under det kalla kriget (se sidan 61) och Sverige val­ de att stå utanför både NATO och Warszawapak­ ten. En viktig fråga under 1950-talet var om Sverige skulle satsa på kärnvapen, men så blev det inte. Ge­ nom arbetet i FN kom i stället flera svenska politi­ ker att verka mot kärnvapenprov och atombomber. Svenska soldater deltog i flera av FN:s fredsbeva­ rande styrkor och mellan 1953 och 1961 var svens­ ken Dag Hammarskjöld FN:s generalsekreterare.

En av FN:s första, stora uppgifter efter kriget blev att hjälpa de många miljoner som tvingats fly undan bomber, svält och förföljelse i sina hemlän­ der. För många blev Sverige, som sluppit de direkta striderna, det land man helst ville komma till. På den tiden fick nästan alla flyktingar asyl och kunde bo och arbeta i Sverige. Det rådde brist på arbets­ kraft, för efter världskrigets slut gick industrin på högvarv. Det rådde optimism och stark ekonomisk tillväxt. Yrkeskunniga arbetare från Tyskland, Ita­ lien, Jugoslavien men främst från Finland och an­ dra nordiska länder flyttade in. En del hade värvats av representanter från svenska företag. År 1956 blev den nordiska arbetsmarknaden gemensam, vilket starkt ökat rörligheten över gränserna.

Effektivisering och arbetsdelning

De svenska statsministrarna kan bjuda sina gäster till vackra omgivningar vid gården Harpsund i Sörmland. Sovjets ledare Nikita Chrusjtjov (vid årorna) besökte Sverige 1964. Till höger Tage Erlander som valdes till statsminister, sedan Per Albin Hansson dött hösten 1946. Erlander var regeringschef i hela 23 år (1946– 1969). Med på båten är också en tolk.

Industriföretagen satsade alltmer på massproduk­ tion i långa serier. Det sänkte arbetskostnaden för varje enskild produkt och därmed priset. För att effektivisera infördes tidsstudier i stor skala. Där­ efter arbetsdelning, specialisering på en uppgift och jobb vid löpande band. Massproduktion förutsatte masskonsumtion – att arbetarna fick stigande löner och kunde handla mer. Bilindustrin växte kraftigt. Volvo, Scania, Saab byggde personbilar och lastbilar. Varvsindustrin växte också och efterfrågan på tankfartyg och snabba fraktfartyg verkade omättlig under 1950 och 60-talen. Götaverken, Eriksberg (Göteborg), Kockums (Malmö), Uddevallavarvet och andra erbjöd flera tiotusental jobb. Stålverken levererade plåt och hundratals andra underleverantörer till­ verkade metalldelar, kablar, klädslar och mycket mer.


Sverige efter 1900

När bilarna blev fler måste nya och bättre vägar byggas. Bensinmackar och bilverkstäder gav tu­ sentals jobb. Ökat resande ledde till att hotell och motell tillkom liksom vägkrogar, caféer, kiosker. På liknande sätt bildades andra grupper av företag som drog med varandra och gav fler jobb – och nya typer av jobb.

Rationalisering i jordbruket Import av billiga livsmedel hade halverat pri­ serna på jordbruksvaror under 30-talet. För att skydda det svenska jordbruket infördes då tullar och exportstöd. Men att stödja olönsam verksam­ het fungerade inte i längden. Därför följde perio­ der med kraftig rationalisering, strax efter andra världskriget. Antalet gårdar minskade med 50 000 under 1950-talet och 100 000 under 1960-talet.

År 1950 färdades 39 procent av svenskarna med tåg, 25 år senare var motsvarande siffra endast 7 procent. Också godstrafiken på järnväg minskade, fast inte lika mycket. Under samma tid mer än fördubblades resandet med personbil.

Höger- eller vänstertrafik? När gränserna öppnades efter andra världskrigets slut och resandet mellan länderna ökade, så höjdes röster för att vi svenskar borde övergå från vänster- till högertrafik. Men politikerna tvekade och problemet sköts på framtiden. Tio år senare aktualiserades frågan på nytt, och riksdagen beslöt att anordna folkomröstning om saken. Den hölls 1955 och resulterade i ett rungande ”nej” till högertrafik. Men folkomröstningen var, som alltid i Sverige, bara rådgivande. Därför kunde högertrafik ändå införas 1967.

Kungsgatan i Stockholm, ”Dagen H”, den 3 september 1967 kl 5 på morgonen.

31


32

Sverige efter 1900

Antalet sysselsatta inom jordbruket blev färre. Men den odlade arealen minskade ganska lite. Och produktionen ökade! (När ett företag rationaliserar sin verksamhet görs den mer effektiv. Antingen ökar företagets produktion trots att kostnaderna inte ändras. El­ ler också producerar företaget lika mycket – men med minskade kostnader.) Rationaliseringen inom jordbruket genomför­ des med hjälp av nya maskiner, gödningsmedel och effektivare odling av större åkerareal på sam­ manslagna gårdar. Eftersom bönderna blev färre minskade arbetskostnaderna. Genom avel och nya typer av foder fick man mer mjölk från korna och mer kött från slaktdjuren.

Bostadsbristen gjorde att myndigheterna med hjälp av affischer varnade människor för att flytta till Stockholm (1946).

Bostadsbrist Dagens moderna bostadsstandard har till stor del sina rötter i HSB, och andra kooperativa rörelser (de ägdes alltså av sina medlemmar) från tiden ef­ ter första världskriget. I de större städerna rådde då bostadsbrist och trångboddhet. Även på lands­ bygden bodde då många trångt och utan några bekvämligheter. I HSB-husen blev det standard med kök med kylskåp, badrum och wc. Köket skulle vara en praktiskt utformad arbetsplats för husmor. Genom fönstret kunde hon se barnen leka på lekplatsen. Bebyggelsen skulle nämligen vara öppen och husen omgivna av grönområden, sol och frisk luft. Den gemensamma tvättstugan var en plats där gårdens

Rosengård i Malmö med 7000 lägenheter och lika många parkeringsplatser byggdes upp under rekordåren som ett av många höghusområden i miljonprogrammet – en miljon moderna bostäder i Sverige under en tioårsperiod.


Sverige efter 1900

kvinnor kunde träffas. Gemenskap mellan boende var en viktig tanke när områdena planerades. Efter 1945 blev bostadsbristen en av de viktigaste frågorna för den socialdemokratiska regeringen. Politikerna var eniga om att det bästa sättet att nå de bostadspolitiska målen med fler bostäder och högre standard, var att låta allmännyttiga bostads­ företag bygga och att kommunen var hyresvärd. I större städer byggdes förorterna ut under 1950-ta­ let. För att en gång för alla råda bot på bostadsbris­ ten genomfördes det så kallade miljonprogrammet med en miljon bostäder på tio år. Åren 1965–74 byggdes bostadsområden över hela Sverige på ett industriellt och likartat sätt. Höga kranar lyfte fär­ diga plattor av betong på plats, så husen snabbt sköt i höjden.

Kvinnorna behövs på arbetsmarknaden Under andra världskriget när männen låg inkallade, kom fler kvinnor ut i arbetslivet. Det blev lättare för kvinnor att ha barn och samtidigt för­ värvsarbeta. År 1939 hade arbetsgivare förbjudits att avskeda kvinnor som blivit gravida eller som skulle gifta sig. Under 1950-talet kom ett genom­brott för kvinnor på arbetsmarknaden – då förvärvsarbe­ tade 30 procent. Mödrahjälp, moderskapspenning (från 1955) och barnbidrag (1948) betalades ut till mammorna. I köken fanns elspisar, kylskåp och an­ dra hushållsmaskiner som gjorde hemarbetet snab­ bare och lättare. Kommunala daghem och förskolor började införas. Närmare en halv miljon kvinnor gick ut i arbetslivet under 1960- och 70-talen, en del inom industrin men det var framför allt den offentliga sektorn (statliga och kommunala jobb) som blev kvinnornas arbetsmarknad.

En klassiker bland valaffischer: Socialdemokraternas slogan om pensioner i extravalet 1958.

Striden om pensionerna På 1950-talet hade de flesta svenska pensionärer bara en liten folkpension att leva på. Därför ville socialdemokraterna att alla skulle få del av ett nytt gemensamt och lagstadgat pensionssystem kallat allmän tilläggspension (ATP). Eftersom partierna var oense om hur pensionssystemet skulle utfor­ mas, bestämde riksdagen att frågan skulle avgöras genom folkomröstning. Omröstningen hölls våren 1958, tre år efter folkomröstningen om höger- eller vänstertrafik. Det extraval till riksdagen som följde på folk­ omröstningen resulterade i en kraftig social­ demokratisk framryckning. Men den var inte tillräckligt stor för att socialdemokraterna och kommunisterna tillsammans skulle kunna driva

33


34

Sverige efter 1900

igenom pensionsreformen. Det krävdes att en riks­ dagsledamot från den borgerliga sidan röstade med regeringen, eller i varje fall lade ner sin röst. Under stor dramatik lade folkpartisten och bygg­ nadsarbetaren Ture Königson ner sin röst vid den berömda pensionsomröstningen i riksdagen 1959. Därmed var årtiondets hetaste politiska strid i Sve­ rige över.

Det nya billiga charterflyget var en viktig orsak till det starkt ökande resandet under 1950-talet. Denna ökade efterfrågan på flygresor ledde till att Sverige, Norge och Danmark 1951 tillsammans bil­ dade Scandinavian Airlines System (SAS). Och som ett slags bekräftelse på flygets allt större betydelse öppnades Arlanda flygplats, några mil norr om Stockholm, som invigdes 1962.

Längre semester gav ökad turism

Tv förändrade vår tillvaro

En fråga som däremot kunde lösas utan större mot­ sättningar i riksdagen var den om längre semester. Den nya semesterlagen från 1951 garanterade tre veckors semester i stället för som tidigare två. Ett resultat av den nya lagen var att folk började resa mer.

Den 24 april 1961 lyftes regalskeppet Vasa, sakta upp ur sitt gömställe på botten av Stockholms ström. Där hade det legat i mer än 300 år sedan det förliste på sin allra första resa sensommaren 1628. Bärgningen av Vasa kunde alla som ville följa via televisionen, som då var ny i Sverige. Det första

Att bilsemestra med husvagn blev vanligt under 1950-talet.

The Beatles har landat på Arlanda 1964 – deras andra Sverigebesök.


Sverige efter 1900

Nioårig skola, nytt gymnasium och relativa betyg 1960-talet var ett årtionde då den svenska skolan förändrades i grunden. Från höstterminen 1962 infördes den nioåriga grundskolan. Den ersatte folkskolan och realskolan, som båda var över 100 år gamla skolformer. Sex år senare infördes femdagarsvecka i skolan; tidigare hade eleverna gått i skolan även på lördagar. Fyra år senare, 1966, var det dags för ett nytt gymnasium. Den särskilda studentexamen togs bort, och liksom i grundskolan ersattes bokstavsbetygen med sifferbetyg. Samtidigt blev betygen relativa. Det betyder att betygen skulle mäta elevens kunskaper i förhållande till andra elevers. I dag använder skolan målrelaterade betyg. De ska ange hur elevens kunskaper förhåller sig till vissa uppställda mål. På 1960-talet var gymnasiet i första hand till för dem som

svenska tv-programmet sändes den 29 oktober 1954. Men just det programmet var det inte många som såg, eftersom knappt någon hade tv på den tiden. Den första riktigt stora försäljningen av tvapparater skedde i samband med frågeprogrammet ”Kvitt eller dubbelt” 1957 och VM i fotboll, som av­ gjordes i Sverige året därpå. Genom nyhetsrapportering och samhällsprogram i tv kom världens händelser och politiska diskussioner ända in i vardagsrummen. Detta är en av förklaringarna till att det politiska engage­ manget växte, särskilt i den unga generationen.

USA-bilden förändras USA:s agerande under Vietnamkriget (se sidan 72)

tänkt sig fortsatt utbildning vid universitet och högskola. I dagens mer sammanhållna gymnasieskola väljer eleven mellan olika program, en del studieförberedande och andra yrkesförberedande.

förändrade på 1960-talet mångas bild av landet, framför allt ungdomars. Kriget orsakade den första riktigt heta utrikespolitiska debatten i Sverige på många år. Den började med ett tal som statsrådet Olof Palme höll i juli 1965. Talet kunde tolkas som att den svenska regeringen tagit ställning mot USA och för den vietnamesiska befrielserörelsen FNL. De borgerliga partierna anklagade regeringen för att stödja kommunistisk aggression i Vietnam. Än värre blev det ett par år senare när Palme i ett demonstrationståg gick sida vid sida med Nord­ vietnams Moskvaambassadör. Händelsen ledde till att USA kallade hem sin ambassadör från Sverige och att delar av den svenska oppositionen krävde Palmes avgång. Så blev det inte. I stället valdes

35


36

Sverige efter 1900

Under tre dagar i juni 1968 ockuperades (intogs) studenternas kårhus i Stockholm av socialistiska studenter. De ville protestera mot regeringens förslag till ny studieordning vid universiteten – nya regler för hur olika ämnen skulle studeras. Utbildningsministern, Olof Palme, kom snabbt dit för att vädja till studenterna att lugna sig. Han blev utbuad av studenterna, som han senare kallade ”kommunister”. Ockupationen var troligen inspirerad av en våldsam studentrevolt i Paris i maj samma år.

den omstridde Olof Palme att hösten 1969 efter­ träda Tage Erlander som socialdemokraternas ord­ förande och Sveriges statsminister.

Sverige – ett välfärdsland Det var på många sätt lättare att vara ung på 1950och 1960-talen än vad det är i dag. På 1930-talet var barnkullarna små (annat skulle det bli på 1940-talet). Det gjorde att den som var tonåring och nyss slutat skolan på 1950-talet hade gott om jobb att välja på. Sjuårig folkskola och ett år i den så kallade fortsättningsskolan räckte ofta för att få enklare jobb som till exempel ”springpojke” eller ”springflicka”. Från 1950-talet hade inkomsterna stadigt ökat i Sverige. Överskottet – skattepengarna – användes till att utveckla den offentliga sektorn som växte

stadigt. De flesta i Sverige fick tillgång till allt bättre utbildning, sjukvård, bostäder och annan bekvämlighet. Under 1950- och 60-talen, som brukar kallas re­ kordåren, sågs den snabba tekniska utvecklingen som något gott, något som kunde förbättra människornas livsvillkor. Men mot mitten av 1960-talet började allt fler att ändra uppfattning. I slutet av 1960-talet ökade plötsligt arbetslösheten bland ung­ domar i åldern 16 till 24 år. Effektiviseringen och den tekniska utvecklingen hade gjort att många ”enkla jobb” hade försvunnit. Andelen arbetslösa ungdomar steg snabbt till nära 3 procent. En yt­ terligare orsak var att 1940-talets stora barnkullar nu konkurrerade på arbetsmarknaden. Det visade sig också att många inte klarade kraven på ökad effektivitet i arbetslivet. Därmed kom begreppet ”utslagning” till.

Hippies – en motkultur Som en motreaktion till det högre tempot i ar­ betslivet, valde många unga att söka sig till ett liv präglat av lugn och harmoni. Detta är flowerpower-rörelsen är ett exempel på. Även världsläget – motsättningarna mellan USA och Sovjet under det kalla kriget – spelade in. Dessa hippies predikade ”kärlek utan gräns” – att man skulle ge var­ andra blommor i stället för att fälla bomber. Man skulle vara snäll mot sig själv också, därför klädde man sig gärna i mjuka färgglada plagg i stället för i trånga, obekväma dräkter och kostymer. Hippiekulturen, som startade i USA och spred sig till Europa, följdes av ungdomsgrupper med nya livsstilar och värderingar. Ny musik, österländsk mystik, fri sex, ickevåld och ibland även droger var nya inslag i denna ungdomskultur.


Sverige efter 1900

Inbromsning på 1970-talet I början av 1970-talet minskade efterfrågan på in­ dustrivaror i världen. Hela Västeuropa drabbades av en lågkonjunktur. Läget förvärrades av oljekrisen 1973–74 som hade samband med det arabiskisraeliska kriget hösten 1973 (se sidan 158) då priset på olja steg mycket kraftigt. Sverige hade som an­ dra industriländer blivit beroende av olja och ben­ sinen måste ransoneras. De svenska rekordåren, då allt hela tiden blivit bättre, övergick i en period av industrinedlägg­ ningar och arbetslöshet. Konfektionsindustrin

(klädsömnad) klarade inte utländsk konkurrens. Tillverkningen flyttades till låglöneländer. Storvarv i Japan, Sydkorea och senare även i Kina kunde bygga fartyg till lägre priser än de svenska. I ett enda svep försvann 25 000 jobb när de svens­ ka varven lades ner. Gruvor och stålindustri hade problem länge; alla järnmalmsgruvor i Bergslagen stängde. Genom sammanslagning bildades SSAB (Svenskt Stål AB), som senare övertogs av staten. Ungdomsarbetslösheten nästan fördubblades i början av 1970-talet. Under 1980-talet effektiviserades den svenska industrin ytterligare och datorer kom i bruk för att styra maskiner och processer. Industrirobotar

Efterkrigstidens första riktigt stora idrottshjälte var Björn Borg som överraskade en hel idrottsvärld när han bara 18 år gammal vann de öppna franska mästerskapen i tennis 1974. Samtidigt vann Ingemar Stenmark allt som gick att vinna i slalom och storslalom. Svenskar i alla åldrar satt som klistrade vid tv-apparaterna när Stenmark åkte.

Våren 1974 blev Napoleon åter aktuell när Sverige och popgruppen ABBA för första gången vann Eurovisionsschlagerfinalen, som det året avgjordes i den engelska staden Brighton. Vinnarmelodin, ”Waterloo”, gjorde popgruppen ABBA världsberömd nära nog över en natt.

37


38

Sverige efter 1900

Gamla och nya partier I januari 1969 bytte Högerpartiet namn till Moderata samlingspartiet. Ett par år tidigare hade Sveriges kommunistiska parti blivit Vänsterpartiet kommunisterna (Vpk), i dag bara Vänsterpartiet. Även Centerpartiet, som tidigare hette Bondeförbundet, har bytt namn under efterkrigstiden. Mot slutet av 1900-talet dök allt fler nya politiska partier upp. Först ut var Kristen demokratisk samling (Kds), som grundades 1964. Men partiet, som numera heter Kristdemokraterna, fick vänta 20 år på att komma in i riksdagen. Fortare gick det för Miljöpartiet, som bildades 1981 och kom in i riksdagen efter sju år. I början av 1990-talet Under Torbjörn Fälldins tid som partiledare var Centerpartiets profilfrågor decentralisering, miljö och kärnkraft.

Invandringskritiska och främlingsfientliga partier har fått politiskt inflytande i flera europeiska länder under 2000-talet. År 2010 kom Sverigedemokraterna in i Riksdagen.

kom partiet Ny demokrati in riksdagen. Vid valet 2010 lyckades Sverigedemokraterna med samma sak. Sverigedemokraterna, SD, är ett nationalistiskt parti som menar att det finns en särskild svenskhet, svenska traditioner och svensk kultur som måste bevaras. De ogillar det mångkulturella samhället och en av de viktigaste frågorna är begränsning av invandringen. Därför kallas partiet av många för främlingsfientligt. Den heterosexuella kärnfamiljen, äldrevård och välfärdspolitik är också viktiga frågor samt strängare straff för kriminella för att skydda samhällets medborgare.

tog över många farliga och tunga arbetsmoment. Skogsindustri, kemisk industri, transportindustri samt energi- och elektroindustri rationaliserades mycket framgångsrikt under 80-talet. För företa­ gen var det viktigt att snabbt kunna anpassa sig efter marknadens behov. Fram till mitten av 80-talet fortsatte den offen­ tliga sektorn att växa med sjukvård, skola, omsorg och förvaltning. Jobben där sågs av många som kvinnoyrken – med låga löner.

Nya grundlagar Strax före jul 1970 hade riksdagens ledamöter firat slutet för den tvåkammarriksdag som funnits se­ dan 1866. Från 1 januari 1971 började den nya enkammarriksdagen med 350 riksdagsledamöter att fungera. Just antalet skulle visa sig medföra pro­ blem. Valresultatet 1973 gav nämligen de båda po­ litiska blocken, det socialistiska och det borgerliga, lika många platser, 175 stycken vardera. I denna så kallade jämviktsriksdag tvingades man därför ofta avgöra viktiga frågor med lottens hjälp! Inför nästa


Sverige efter 1900

val ändrades antalet riksdagsplatser till dagens 349. I februari 1974 antog riksdagen en ny grundlag; den från 1809 hade i stora stycken blivit föråldrad. Genom den nya regeringsformen slogs det fast att Sveriges regent enbart skulle representera och medverka vid högtidliga tillfällen. En populär för­ ändring var att kvinnlig tronföljd infördes. Senast en kvinna styrde Sverige var 1719–20, då Ulrika Eleonora, Karl XII:s lillasyster, regerade landet. Grundlagen sänkte också rösträttsåldern från 20 till 18 år.

Terrorism – protest och maktmedel Under slutet av 1960-talet hade många protesterat vilt och högljutt mot utvecklingen i samhället eller mot våld och orättvisor i världen. En del menade att klyftan mellan ”den vanlige medborgaren” och eliten av politiker och experter växte. Protesterna ledde ibland till mer eller mindre våldsamma de­ monstrationer. Det fanns grupper som valde att använda planerat våld och terroristattacker som maktmedel, till exempel i samband med olika kon­ flikter i världen. Eller för att få fängslade frigivna. Åren 1971–72 inträffade i Sverige först mord och gisslantagande och senare en flygplanskapning med olika grupper av jugoslaver inblandade. I april 1975 trängde en grupp beväpnade terror­ ister in på Västtysklands ambassad i Stockholm och tog personalen där som gisslan. Motivet var att tvinga de västtyska myndigheterna att släppa ett antal fängslade medlemmar ur den berykta­ de Baader–Mainhof-ligan. Under ockupationen, i vilken både ambassadpersonal och terrorister dog, stacks ambassaden i brand. De överlevande terroristerna greps och utvisades till Västtyskland.

”Kärnkraften fällde oss” Miljöfrågorna fick från 1970-talets början allt större utrymme i riksdagen. Utsläpp av olika mil­ jögifter visade sig ha allvarliga följder för djur och natur. Centerpartiet, riksdagens största opposi­ tionsparti, var duktiga på att dra nytta av män­ niskors oro för miljön. Thorbjörn Fälldin, partiets nyvalde ordförande, såg kärnkraften som ett sär­ skilt allvarligt hot mot miljön och krävde att de svenska kärnkraftverken skulle avvecklas. I stället skulle vindkraft, solenergi och andra förnyelsebara energikällor utvecklas. Valrörelsen 1976 kom att till stor del handla om

I början av 1970-talet byggdes två kärnkraftsreaktorer vid kusten i Barsebäck mellan Malmö och Landskrona. De togs i drift 1975 respektive 1977. Nästan genast började olika miljörörelser anordna protestmarscher dit. Kritiken från Danmark blev särskilt hård. Miljonstaden Köpenhamn låg ju så nära.

39


40

Sverige efter 1900

just miljön. ”Kärnkraften fällde oss”, sa Olof Palme, när efter valet det sensationella inträffat att Sverige för första gången på 44 år fått en borgerlig reger­ ing. Trots att centern gått tillbaka något i valet, var det fortfarande riksdagens största borgerliga parti. Därför blev Thorbjörn Fälldin statsminister.

Folkomröstning om kärnkraften

Från slutet av 1960-talet höll Olof Palme tal varje sommar i Almedalen Visby. Han blev statsminister 1969 och sedan på nytt 1982. Strax före midnatt den 28 februari 1986, sköts han till döds på Sveavägen i Stockholm. Ännu har ingen skyldig gripits. Talet i Almedalen har blivit till en årligen återkommande politikervecka.

Debatten om kärnkraften fortsatte. Både centern och vänsterpartiet krävde att svenska folket skulle få säga sitt om kärnkraften i en folkomröstning, men utan att få övriga partier med sig. Men sedan hände något som fick de andra par­ tierna att ändra åsikt. År 1979 inträffade en reak­ torolycka i Harrisburg, USA. Snabbt ställde sig socialdemokraterna bakom förslaget om folkom­ röstning. Och redan några veckor efter olyckan blev det bestämt att en sådan skulle äga rum i mars 1980. Svenska folket fick tre alternativ att välja på. Störst andel röster fick alternativet att de sex kärn­ kraftsreaktorer som fanns och dessutom sex pla­ nerade reaktorer skulle få fungera tills de dömdes ut av åldersskäl. Riksdagen bestämde senare att kärnkraften skulle vara avvecklad senast år 2010. (Men ännu 2013 är tio av dessa reaktorer i gång, och diskussionen fortsätter.)

Strålning från Tjernobyl

Centerpartisten Karin Söder var den första kvinna i Sverige som valdes till partiledare (1985).

Den 28 april 1986 ställdes kärnkraftsfrågan på sin spets. En rutinkontroll visade att marken utanför reaktorbyggnaden i Forsmark var täckt av radioaktiv strålning. Panik var nära att bryta ut: – Reaktorerna läcker! De ansvariga gjorde sig beredda att trycka på alla larmknappar som fanns och följa uppgjorda planer


Sverige efter 1900

Tjernobylolyckan ledde till problem med rennäringen, eftersom stora renbetesområden drabbades av radioaktivt nedfall. Här tas blodprov på renar vid Klimpfjäll.

”Vi är från Kaliningrad och ute på uppdrag. Vi har navigerat fel.” uppgav den sovjetiske ubåtskaptenen på U137. Händelsen blev en världsnyhet.

på hur man skulle agera i sådana situationer, när ett lugnande besked kom från SSI (Statens strål­ skyddsinstitut). Där hade man nämligen upptäckt vad som hänt redan dagen innan. Radioaktivite­ ten vid Forsmark måste ha kommit från annat håll, men varifrån? Då, på kvällen den 28:e, meddelade de sovjetis­ ka myndigheterna vad som hänt. De följande da­ garna kom nyhetsmeddelandena slag i slag: fjärde reaktorn vid kärnkraftverket i Tjernobyl, Ukraina, totalhavererad – tiotals gånger mer radioaktiv strålning än från atombomben över Hiroshima spritt över ett stort område. 135 000 människor i närområdet evakuerades. Nästan genast visade det sig att Sverige, på grund av ihållande sydostvindar och regn, tillhörde de värst utsatta länderna.

u-båt på grund utanför Karlskrona, långt in på hemligt svenskt militärt område. Det som skett väckte en enorm internationell uppmärksamhet och radio, tv och tidningar kom stormande, väd­ rande en präktig storpolitisk skandal. U-båten, som hade beteckningen U 137, stod hårt på grund och kunde inte för egen maskin ta sig därifrån. Den sovjetiska militären krävde att själv få bärga U 137, men nekades detta av den svenska reger­ ingen. Förhör hölls med u-båtens kapten, som för­ klarade att missödet berodde på felnavigering. Få trodde detta och menade att det i stället handlade om försök till spioneri. Efter drygt en vecka drog svenska marinen loss U 137 och förde henne ut på internationellt vatten. Den sensationella ubåts­ skandalen i Blekinge skärgård blev inledningen på en intensiv jakt på ”främmande undervattensfar­ koster” som kom att pågå till Sovjetunionens fall och det kalla krigets slut 1989.

U 137 – spioneri? Att andra stater intresserade sig för Sverige fick vi tydliga bevis på i oktober 1981. Då gick en sovjetisk

41


42

Sverige efter 1900

Globalisering från 1990-talet Idag ingår flera svenska företag i internationella koncerner med verksamhet och försäljning i många länder – ibland runt hela världen. Den här utveck­ lingen har pågått sedan 1950-talet och är en del av globaliseringen, att varor, tjänster, information och idéer sprids över världen. Under hela efterkrigsti­ den har alltfler länder, däribland Sverige, samtidigt arbetat för frihandel. Även IT-branschens snabba tillväxt under 1990-talet bidrog till att globalise­ ringen tog fart, eftersom det blev lättare för kapital och varor att röra sig över världen. Sedan industrialiseringen inleddes har Sverige haft en stor export, till exempel av trä, papper och olika industriprodukter. I takt med att ekonomin

blivit mer global, sprider sig upp- och nedgångar i ekonomin snabbt över stora delar av världen. Ett exempel på detta är att Kinas enorma behov av järn och stål leder till att gruvor öppnas i Sverige.

Svängningar i ekonomin Åren 1991–93 inträffade en ekonomisk kris i hela Europa. Efterfrågan minskade och exportföreta­ gen drog ned på antalet anställda. Arbetslösheten ökade från under 3 till 9 procent, bland ungdomar var den omkring 12 procent. Den svenska statens inkomster – resurserna till välfärden – minskade. Inom alltfler områden märktes den ekonomiska krisen. I detta läge började staten sälja ut hela eller delar av statliga bolag till privata företag (så kallad priva­ tisering), till exempel såldes Telia, stålverk, skogsbolag och apotek. Tanken var att staten inte skulle driva bolag, utan att sådan affärsverksamhet sköttes bättre av det privata näringslivet. Mot slutet av 1990-talet återhämtade sig den svenska ekonomin och arbetslösheten minskade.

Regeringsskiften

Eftersom den svenska kronan var så svag började investerare spekulera och pengarna rann ut ur Sverige. Under september 1992 var räntan under några dagar 500 procent, innan Riksbanken lät kronan flyta fritt och läget stabiliserades.

Socialdemokraterna hade, efter sex år med de borgerliga partierna vid makten, åter kunnat bilda regering efter riksdagsvalet 1985. Året därpå mör­ dades Olof Palme och Ingvar Carlsson utsågs till ny socialdemokratisk ledare och statsminister. Partiet vann även valet 1988, men förlorade 1991. Den nya regeringen var en borgerlig fyrpartiregering, ledd av moderaternas Carl Bildt. Det fanns motsättningar bland partierna i regeringen, till exempel om Öresundsbron. Frågan om en bro över Öresund mellan Malmö och Köpenhamn hade diskuterats länge utan att partierna kunnat


Sverige efter 1900

Globala svenska företag Företag startar dotterbolag utomlands eller köper företag i länder där de vill ha tillverkning och försäljning. Flera svenska företag har blivit globala med både tillverkning och försäljning i många länder. Volvo AB köpte till exempel den amerikanska lastbilstillverkaren Mack. Kinesiska Geely köpte Volvo Personvagnar för att komma åt tekniken samt tillverka och sälja bilar i Kina och många andra länder. Åtskilliga svenska IT-företag har köpts upp av amerikanska och brittiska storföretag med liknande inriktning. Detsamma har hänt med flera svenska företag inom biokemi och medicinteknik. Sammanslagningar har också förekommit. ASEA gick 1988 samman med schweiziska Brown Boweri och bildade ABB med huvudkontor i Schweiz.

Tre mindre företag startade i Sverige kring 1950. Nu har de blivit verkligt globala jättar och därmed bara delvis svenska. (Siffror nedan från 2012) IKEA har 340 möbelvaruhus i 40 länder i fem världsdelar. Antalet anställda är 154 000. Företaget styrs från Holland, Luxemburg och Lichtenstein. Familjen Kamprad har kontroll över ägandet. H&M säljer kläder i 2 700 butiker i 48 länder. Från huvudkontoret i Stockholm styr familjen Persson företaget. TetraPak tillverkar eller säljer matförpackningar (mjölk, juice med mera) i 170 länder. 23 000 personer jobbar i företaget. Familjen Rausing har från starten haft kontroll över företaget som har huvudkontor i Lausanne, Schweiz.

43


44

Sverige efter 1900

”Ja” till EU men ”nej” till euro

Borgerliga och socialdemokrater förhandlar fram åtgärder i samband med den ekonomiska krisen i början av 1990-talet.

komma överens om villkoren för brobygget. Av regeringspartierna hade centerpartiet sedan länge strängare miljökrav än moderaterna, folkpartiet och kristdemokraterna. Sommaren 1991 kunde regeringen trots allt fatta beslut om att bygga Öre­ sundsbron, som efter nio års arbete öppnades för trafik den 1 juli 2000.

Skolan En verksamhet som det gnisslat rejält om är den svenska skolan. Den övergick från staten till att bli kommunens ansvar år 1989. Vid internationella jämförelser visade sig svenska elever från 1990-talet och framåt prestera allt sämre resultat, till exempel i matematik och läsförståelse. Sverige tycks ha en medelmåttig skola. Därför har nya kursplaner tagits fram 2011 med tydligare kunskapsmål. Fler obligatoriska prov ska hålla koll på hur skolan fungerar. Betyg infördes redan från år 6. En annan fråga har varit om systemet med valfrihet och friskolor leder till segregation, alltså uppdelning där barn från olika samhällsgrupper och förhållanden inte träffas och inte får likvärdiga chanser till utbildning.

1989 ändrades läget i världen – det kalla kriget var slut. Åren därefter öppnade sig länder i östra och centrala Europa, som varit slutna i fyrtio år och man började tala om det nya Europa. Det var i detta läge som Sverige ansökte om medlemskap i EU. Våren 1994 slöts avtalen om villkor för svenskt medlemskap. Men i Sverige fanns en ja- och en nejsida. Majoriteten socialdemokrater, moderater, folkpartister och centerpartister samt näringslivets representanter stödde ja-sidan. Nej-sidan stöddes av vänsterpartiet och miljöpartiet. Ja-sidans ar­ gument handlade om att EU-medlemskap skulle innebära samarbete och fredssträvanden. Mot­ ståndarna menade bland annat att Sverige skulle ge upp sin självständighet och att demokratin skulle försvagas. Riksdagspartierna enades om att en folk­ omröstning måste godkänna EU-medlemskapet innan riksdagen fattade ett slutgiltigt beslut. Hösten 1994 fick därför svenska folket gå till


Sverige efter 1900

val två gånger. Vid riksdagsvalet i september återtog socialde­ mokraterna regeringsmakten, och partiets ordförande Ingvar Carlsson blev återigen statsmi­ nister. Samma år bestämde riksdagen att Sverige i fortsättningen skulle ha val till riksdag, lands­ ting och kommuner vart fjärde år i stället för som dittills vart tredje. Vid folkomröstningen om Europeiska unionen i novem­ ber 1994 vann ja-alternativet, varför Sverige sedan den 1 januari 1995 är medlem i EU. Under 1990-talet kom majoriteten av EU:s med­ lemmar överens om att överge sina nationella va­ lutor för en gemensam, kallad euro. Allt fler länder kom att ansluta sig fullt ut till den Europeiska monetära unionen (EMU) och införa euro som valuta, i en del fall efter folkomröstning. En svensk folk­ omröstning 2003 resulterade i att svenska folket sa ett tydligt ”nej” till att övergå från kro­ nor till euro. I augusti 1995 medde­ lade Ingvar Carlsson att han tänkte avgå som par­ tiledare och statsminister. Och vid en extrakongress i mars 1996 valdes finansminister Göran Persson till ny partiordförande. N å gon vecka senare godkände riksdagen honom som Sve­ riges statsminister.

Sommaren 1994 upplevde vi i Sverige något som kan liknas vid ett nationellt lyckorus: Fotbollslandslaget blev trea och bronsmedaljör vid världsmästerskapen i fotboll i USA! Inte sedan VM i Stockholm 1958, då laget tog silver, hade vi upplevt något som påminde om detta.

Valfrihet och privatisering Sedan 1980-talet pågick en debatt i Sverige om större valfrihet när det gällde samhällets service. Den offentliga sektorn skulle erbjuda samma typ av tjänster till alla medborgare. Ändå skiftade kva­ liteten och en del menade att den offentliga sektorn var för stor, dyr och att skatterna i Sverige var hög­ re än nödvändigt. När Sverige sedan blev EU-medlem blev frå­ gan om höga skatter än mer aktuell, eftersom företag nu lätt kunde flytta inom EU, till länder där bolagsskatterna var lägre. Om företag valde bort Sverige skulle skatteinkomsterna minska ytterligare. Under 1990-talet infördes en speciell form av privatisering, nämligen att privata företag fick utföra tjänster inom vård, skola och omsorg som betalades av den offentliga sektorn. Med olika utfö­ rare som konkurrerade med varandra tänkte man

45


46

Sverige efter 1900

År 2003 mördades Sveriges utrikesminister, socialdemokraten Anna Lindh, på ett varuhus i Stockholm. Förövaren, en 25-årig man, kunde inte förklara varför han utfört dådet. Han dömdes drygt ett år efter mordet till livstids fängelse.

Jonas Birgersson och it-konsultföretaget Framfab (Framtidsfabriken) brukar få symbolisera it-bubblan under slutet av 1990-talet. Först framgång och många investerare – sedan kris och brustna förhoppningar.

att tjänsterna skulle bli både bättre och billigare. Kommuner och landsting kunde nu ingå avtal med privata företag. På detta sätt skulle valfriheten öka och besluten fattas närmare brukarna, de som be­ hövde tjänsten. Svensk politik kom härefter att handla mycket om privatisering inom vård-skola-omsorg, till ex­ empel om privata företag skulle få tjäna pengar – göra vinster – på sjukvård, äldrevård och friskolor. I grunden var det ju skattebetalarnas pengar de handskades med.

och på 1970-talet minskade därför invandringen kraftigt. Ett undantag var chilenska flyktingar som fick en fristad i Sverige i samband med statskuppen i Chile 1973. Men på 1980-talet ökade invandringen igen i samband med krig och förföljelser i bland annat Libanon, Iran, Irak och Turkiet. På 1990-talet kom flyktingarna främst från före detta Jugoslavien och från afrikanska länder som drabbats av inbördeskrig, bland dem Somalia. År 2000 ersattes Invandrarverket av Migrationsver­ ket och under 2000-talets första decennium har tusentals asylsökande fortsatt komma från främst Somalia och Irak. Antalet flyktingar från Afghani­ stan och inbördeskrigets Syrien har ökat. Vid sidan av alla asylsökande kommer tusentals invandrare – helt lagligt – från länder inom EU.

Migration – en del i globaliseringen Under 1960-talet hade invandringen fördubblats. Orsaken var de svenska företagens behov av arbets­ kraft. 1969 inrättades ett nytt ämbetsverk, Invand­ rarverket. Reglerna för invandring blev strängare,


Sverige efter 1900

Två svåra katastrofer Natten till den 29 september 1994 inträffade den svåraste fartygskatastrofen i modern svensk historia, när passagerarfärjan Estonia gick under på Östersjön. Av de 850 kvinnor och män som dog var drygt 500 svenskar. Tio år senare inträffade en än värre katastrof, i vilken omkring 500 svenska turister miste livet i Sydostasien. Efter en kraftig jordbävning på botten av Indiska oceanen, bildades tsunamivågor stora som

flervåningshus. Vågorna fortplantades till närliggande kuster, där de slog in långt över land och mejade ner allt i sin väg. Sammanlagt omkom omkring 300 000 människor i denna naturkatastrof.

Alliansen regerar under krisen De fyra borgerliga partierna samarbetade i Al­ liansen och vann valet 2006. Sverige fick en ny regering och Fredrik Reinfeldt blev statsminister. Regeringen började styra in Sverige på ”arbets­ linjen” med sänkta skatter för dem som jobbade och återhållsamhet med bidrag till dem som sak­ nade yrkesarbete. Neddragningen av bidrag sågs av motståndarna som en medveten försämring av välfärden – och minskad ekonomisk trygghet för de svaga. Samtidigt meddelade Göran Persson att han skulle avgå som partiledare för Socialdemokrater­ na. Under de följande 5–6 åren följdes han av Mona Sahlin, Håkan Juholt och Stefan Löfven i snabb följd.

År 2008 sprack en bostadsbubbla i USA. Tiotusentals husägare klarade inte att betala sina bo­ stadslån. Banker och andra långivare förlorade miljarder dollar och hamnade själva nära kon­ kurs. Det började hacka i industrin, bland annat i de stora bilföretagen. Staten fick gripa in med ekonomiskt stöd. Oron spred sig till Europa och blev inledningen till ekonomiska problem för åtskilliga länder inom EU. Sveriges ekonomi stod pall, och till stor del därför vann Alliansen även valet 2010. Men allt fler stater inom EU hamnade i ekonomiska svårigheter. Den svenska exporten minskade och industriföre­ tagen sade upp många tusen anställda i slutet av 2012. Arbetslösheten var då 7,5 procent eller

47


48

Sverige efter 1900

376 000 personer i ålder 15–75 år. Bland ungdomar 15–25 år var arbetslösheten 23 procent eller 131 000 personer. Särskilt siffrorna för de unga väcker oro.

Värnplikten upphör Värnplikten till försvaret från 1901 förändrades flera gånger under de följande hundra åren. Det handlade bland annat om övningstidens längd – och om möjligheterna för kvinnor att göra värn­ plikt och anställas som officerare i försvaret. De första besluten om kvinnornas tillträde kom på 1970-talet och från 1989 släpptes de in på försva­ rets alla yrkesområden, även i stridande förband. Från 1980-talet och framåt har försvaret nedrus­ tats så mycket att många svenskar misstror landets förmåga att ensamt försvara sig mot ett angrepp. Det alliansfria Sverige är inte med i NATO. Trots minskat antal plan är det flyget som drar de stora

Alliansen besöker Science for Life i Solna för att presentera forskningsbudgeten. Inför valet 2006 enades de fyra borgerliga partierna om att samarbeta kring ett gemensamt program – Allians för Sverige – och de vann valet.

kostnaderna – många miljarder kronor för 40–60 stycken nya, effektiva Jas Gripen. Sveriges invasionsförsvar 1988 jämfört med da­ gens styrkor (tabell ur SvD 31 dec 2012)

1988 2014 Fartyg och ubåtar Armébataljoner (à 900 man) Flygdivisioner (à 18 plan) Total personalstyrka

71

16

347

20

23,5

850 000

4

53 700

I juni 2009 beslutade riksdagen med knapp majo­ ritet att låta värnplikten upphöra så länge det råder fred. I stället inleddes ett år senare en frivillig mi­ litär utbildning. Sverige har numera en yrkesarmé, mestadels inriktad på att utföra fredsbevarande uppgifter i andra länder, vilket har skett till exem­ pel i Bosnien och Afghanistan. Svenska officerare måste acceptera att delta i sådana uppdrag.

Sedan 2010 är den grundläggande soldatutbildningen frivillig. Men regeringen får återinföra allmän värnplikt om det behövs och då omfattas både kvinnor och män.


Sverige efter 1900

Vi är alla invandrare Invandringen till Sverige började på sätt och vis redan för tiotusen år sedan, när inlandsisen drog sig tillbaka och människor vandrade norrut för att ta obebodda områden i besittning. Ett raskt hopp framåt i tiden för oss till vikingatiden och viking­ arnas trälar, som för tusen år sedan utgjorde en ganska stor grupp invandrare. Sedan Sverige kristnats på 1100-talet blev mun­ kar från olika europeiska länder en betydelsefull invandrargrupp, men viktigast ändå under medel­ tiden var den tyska invandringen. Även danskar och finländare kom i stor utsträckning, om vi nu kan tala om invandring i deras fall, då ju Sverige/ Norge och Danmark bildade union under en stor del av medeltiden (Kalmarunionen 1397–1523), medan Sverige och Finland var ett och samma rike från början av 1200-talet till 1809. Under stormaktstiden, 1565–1721, kom människor till Sverige från de flesta länder i norra Europa, bland dem valloner från det som idag är Belgien, holländare, tyskar, balter, finländare, danskar och norrmän. Under 1800-talet var det för svensk del mer fråga om utvandring, framför allt till Amerika, än om invandring. Under 1900-talet blev Sverige en fristad för hundratusentals invandrare, från andra världskrigets slut och framåt. Här lever i dag fler än hundra tusen muslimer av olika nationaliteter. Här bor japaner, kineser, indier, sydamerikaner, afrikaner – ja, Sverige har blivit ett mångkulturellt samhälle, där de nya svenskarna gör ovärderliga insatser inom arbetsliv, idrott och annan kultur. Historien visar att migration alltid har förekom­ mit. Och historien kan också ge kunskaper om främlingsfientlighet och diskriminering.

I Västerås på 1950- och 60-talet fanns trappuppgångar med många italienska efternamn. Italienarna hade flyttat dit för att ASEA behövde arbetskraft.

Fem svenska minoritetsfolk Människor som levt som minoriteter har i alla ti­ der behandlats orättvist av majoritetssamhället. Därför har Europarådet arbetat fram överenskom­ melser om skydd för nationella minoriteter. Dessa har Sveriges riksdag godkänt och sedan år 2000 finns därför fem svenska officiella minoriteter – ju­ dar, romer, samer, Sverigefinnar och tornedalingar. Sveriges minoritetspolitik ska underlätta för dessa grupper att bevara språk och kulturer. Gemensamt för de fem är att de funnits i Sverige i hundratals år och att deras språk och kultur därför är en del av det svenska kulturarvet. Efter­ som samerna är ett så kallat urfolk finns dessutom särskilda bestämmelser för dem. Givetvis finns det många fler mer nyinflyttade minoriteter också – med långt över hundra olika språk. Speciellt viktigt är att stödja minoritetsfolkens språk så att dessa hålls levande. I vissa områden där samiska, finska

49


50

Sverige efter 1900

Författaren Mikael Niemi från Pajala (född 1959) har anknytning till både den tornedalska och samiska kulturen. I flera böcker har han skildrat Tornedalen och människorna där. Även om han skriver på svenska låter han det märkas att vardagsspråket för många är meänkieli.

och tornedalingarnas språk (meänkieli) har fun­ nits länge finns särskilda lagar för dem. Framför allt gäller detta Norrbotten, där minoritetsspråket får användas även vid kontakt med myndigheter och domstolar. Lagarna ger också rätt att på dessa språk ha förskola och äldreomsorg. Rättigheterna för romernas språk (romani chib) och judarnas (jiddisch) är mer begränsade.

Ett folk i norr Minst tusen år innan Sverige blev ett rike levde samer i det som i dag är norra Norge, Sverige, Finland och Ryssland och nu kallas Sàpmi. De var nomader, bodde i kåtor (tält) och sökte sig till områden där de kunde leva på jakt och fiske. Vildrenen var en viktig föda liksom örter och bär. Från 800-talet började norska hövdingar ta upp skatt bland samerna. Det sköttes av så kallade bir­ karlar som också mot mjöl, salt och smör bytte till sig skinn och pälsar. Sådant var eftertraktat i Eng­ land, Frankrike och Tyskland. På 1530-talet krävde Gustav Vasa att samerna skulle börja betala skatt till svenska staten. Deras

Samer från bland annat Saarivuomma sameby passerar Kungsträdgården i Stockholm i samband med protester mot Norges och Sveriges regeringar. Aktionen handlar om samernas rätt till land och vatten.

område hörde till det svenska riket hävdade han. För att kunna betala skatten måste samerna tämja vildrenar och börja med renskötsel. Hundra år senare hittade en same silvermalm i Nasafjäll, och längre fram fann man järnmalm i Kvikkjokk. Samerna och deras renar tvingades slita hårt med transporterna till och från gruvorna. I mitten på 1600-talet försökte svenska staten locka nybyggare till samernas land. De fick femton års skattefrihet och andra förmåner för att de od­ lade upp marken. När de väl började betala skatt fick de också äganderätt till sin jord. På samma sätt hade samerna (som då kallades lappar) ägan­ derätt till sina lappskatteland. Detta blev början till motsättningarna om marken mellan kring­ vandrande samiska renskötare och bofasta svenska jordbrukare. Under krigen var samerna gynnade. De be­ hövde inte göra krigstjänst. Även på andra sätt var 1700-talet en bra period för dem. Deras många tusen renhudar, pälsverk, handskar var eftertrak­ tade liksom deras rökta renkött och torkade fisk. Samerna hade egna domstolar och kunde välja


Sverige efter 1900

tjänstemän som bestämde hur skatter skulle för­ delas och i vilka områden renarna skulle vandra och beta. I stort sett fick de sköta sin kultur och religion, även om svenska präster ogillade vissa se­ der, till exempel användningen av trolltrummor. Samen Lasse Nilsson hade bränts på bål med sin trolltrumma.

Övergrepp och nedvärdering 1800-talet blev ödesdigert för samerna. Inflytt­ ningen söderifrån gjorde dem till en minoritet i sitt eget område. En rasism växte fram. Den byggde på Charles Darwins idéer om kampen för tillvaron. ”De civiliserade människoraserna kommer säkerli­ gen att utrota de mindre civiliserade och ersätta de vilda raserna.” Samerna sågs som ett lägre stående folk vars kultur var dömd att gå under. De ansågs inte kunna bestämma om sin egen tillvaro. 1886 kom en renbeteslag som tog ifrån den en­ skilda samen hans/hennes äganderätt till mark. I stället fick varje by en gemensam rätt att jaga, fiska

och ha sina renar i ett område. Men byns invånare ägde inte längre marken. De fick bara använda den. Och det var endast renskötare som fick kalla sig samer. De fick inte bo i hus utan bara i kåtor med öppen eldhärd. ”Lapp ska vara lapp”, sa man. Bo­ fasta samer (som inte höll på med renskötsel) miste sina jakt- och fiskerättigheter och räknades som vanliga svenskar. En kvinnlig same som gifte sig med en svensk man förlorade sin rätt att äga och sköta renar. I Härjedalen, Jämtland och Lappland förlorade samerna allt mer av sin mark till svenska jordbru­ kare. Riksdagen fattade flera beslut som missgyn­ nade samerna. Bland annat avslogs ett förslag om rättshjälp till dem. Faktiskt ett slags ”apartheid­ politik”. Fattigdom och hunger drabbade mängder av samer. Myndigheterna bestämde det mesta: Vilka som fick ägna sig åt renskötsel. Vilka områden en ren­ skötarby fick använda. Renskötaren fick inte ha för få renar, men inte heller för många. Ännu idag är

Samernas utbildning 1962 infördes nioårig enhetsskola för alla svenska elever – samebarnen också. Sameskolan följde svenska läroplaner med undantag för att samiska språket var obligatoriskt – dock högst två lektioner i veckan. Tjugo år senare inrättades en skolstyrelse för samer, en styrelse där samerna var ett flertal och äntligen kunde bestämma själva. I Jokkmokk finns numera ett gymnasieprogram med samisk inriktning, öppet för alla samer. I Kautokeino i Nordnorge finns en högskola med samiska som huvudspråk och

på universiteten i Umeå och Uppsala kan man välja samiska studier. I Jokkmokk finns också en samisk folkhögskola.

51


52

Sverige efter 1900

Författarinnan Nelly Sachs (1891–1970) fick hjälp av Selma Lagerlöf att fly undan förföljelserna av judar i sin hemstad Berlin. Hon kom 1940 med ett av de sista planen och levde sedan i Sverige resten av sitt liv. År 1966 fick hon nobelpriset i litteratur.

det länsstyrelsen som bestämmer om renskötseln, inte samerna själva. Först 1980 började även icke-renskötande samer räknas till folkgruppen samer igen. Nu ville myn­ digheterna bevara den kultur som de tidigare för­ sökt utrota. Men samernas tvister med mäktiga motståndare har fortsatt: jordbrukarna, skogsföretagen, energiföretagen, gruvföretagen. Kring år 2000 fick det finnas högst 280 000 renar i Sve­ rige. Av landets cirka tjugo tusen samer sysslar un­ gefär var tionde med renskötsel.

Judarna har funnits i Sverige sedan 1600-talet Under 1500- och 1600-talen besöktes Sverige av ett fåtal judar. De som vill stanna i landet måste låta döpa sig, och räknades då som fullvärdiga svenska

medborgare – inte som judar. 1775 förklarades Marstrand vara en frihamn, där judiska köpmän var välkomna att slå sig ner, med tanken att de skulle få mer fart på svensk utrikeshandel. Från 1882 fick förmögna judar invandra och då bosätta sig i Stockholm, Göte­ borg, Norrköping och snart också Karlskrona. De blev ofta framgångsrika industrimän, affärsmän och bankirer. Deras ättlingar kom med tiden att bidra till Sveriges kulturella utveckling som fram­ stående musiker, konstnärer och skribenter. Under 1800-talet gav flera reformer judarna allt större fri­ het och 1873 fick de fullständiga medborgerliga rät­ tigheter. Dock har de under flera perioder utsatts för motstånd från rasister – ren antisemitism. I vår tid får de ofta dela skulden för staten Israels hårda politik mot sina arabiska grannar. De svenska judarna har i hög grad bevarat sin religion, sina traditioner och sina språk. Även ju­ dar som inte anser sig leva riktigt renlärigt deltar i judiska gudstjänster, firar judiska helgdagar och respekterar judiska kostregler. Utom de religiösa uppgifterna bedriver församlingarna ofta omfattande social verksamhet som äldreomsorg och stöd till judiska flyktingar.

Romerna förföljda i tusen år Romerna anses vara ättlingar till de människor som för tusen år sedan lämnade sina hem i Indien och Pakistan för att utvandra till Europa. En del av dem blev bofasta, andra fortsatte sitt kringresande liv. På många håll förföljdes de eller förvisades från landet. Länge ansågs det inte vara ett brott att döda en rom. De första romerna kom till Sverige 1512. Under två hundra år tillkom upprepade lagar att ”alla


Sverige efter 1900

Katarina Taikon Katarina Taikon föddes i Örebrotrakten 1932, i ett tält. Pappan, Johan Taikon, ville så gärna att barnen skulle få gå i skolan. Ett hinder var att romer bara fick stanna tre veckor på samma ställe innan polisen körde bort dem. Tillsammans med sin syster Rosa fick Katarina så småningom gå tre veckor i sommarskola för att lära sig läsa. Som vuxen blev hon författare. Mest kända är ungdomsböckerna om Katitzi som berättar om fördomar och främlingsfientlighet ur en ung flickas perspektiv. Hon skrev flera böcker för att väcka debatt om romernas situation i Sverige och drev en envis kamp för romernas medborgerliga rättigheter – som rätten till bostäder. Katarina Taikon avled 1995. År 2012 kom boken om hennes liv Den dag jag blir fri av journalisten Lawen Mohtadi.

tattare och zigenare” skulle utvisas. De uttrycken har använts nedsättande om romer och resande i hundratals år. Trots förföljelserna höll de sig kvar – och på 1700- och 1800-talen blev de åtskilligt fler, främst genom invandring från Finland. De försörjde sig som hästhandlare, spåkvinnor, musi­ ker, slipare och häktmakare (tillverkade krokar och öglor). Det var yrken som fungerade även när man inte tilläts att vara bofast på en plats. Många tjänst­ gjorde även i svenska armén som dugliga soldater. De cirka 50 000 romerna består av flera grup­ per. Flest är resanderomerna som varit här längst. Kalderashromerna invandrade från Östeuropa under senare hälften av 1800-talet. Kaaleromerna kom från Finland under 1950-talet. Några årtion­ den senare kom andra grupper från det tidigare Jugoslavien och dess grannländer. Långt in på 1900-talet registrerade myndighe­ terna romer som “zigenare och tattare” . Riksdagen stiftade lagar för att diskriminera romerna på olika sätt. De fick till exempel bara vistas tre dygn på en plats. Sedan måste de resa vidare. De sågs som en

skadlig ras, som Sverige till och med stängde sina gränser för mellan 1914 och 1953. Vid Rasbiologiska institutet ville man hindra dem från att fortplanta sig. Under 1930-talet inleddes tvångssteriliseringar av romer såväl i Sverige som i Tyskland. Från 1940-talet ändrades inriktningen i de po­ litiska åtgärderna mot romer. Från att tidigare ha uppfattats som hot, sågs de nu mer som en grupp som måste inlemmas i samhället – i folkbokföring, skolplikt och på arbetsmarknaden. Under 1950-ta­ let registrerades alla romer i Sverige och myndig­ heterna kom fram till att bostadsfrågan var det första som måste lösas. Under början av 1960-talet blev många romer anvisade bostadsort och bo­ stad. Nu kunde de inte längre nekas rättigheter som rösträtt och utbildning. Ändå lever romer i Sverige 50 år senare i utanförskap och vittnar om svårigheter och diskriminering. 2013 upprördes ro­ mer av ett polisregister över deras släkter – även barnen. I regeringen finns sedan 2006 Delegatio­ nen för romska frågor som arbetar för att förbättra romernas situation och stärka deras rättigheter

53


54

Historia

Grafik 1.Rösträttsdemonstration

1.Rösträttsdemonstration

1. Fabrik

1.Utanför kriget

1.Utanför kriget

1.Rösträttsdemonstration

Sverige efter 1900

1. Fabrik 2. Bil

1. Fabrik 1.Utanför kriget

1.Utanför kriget 1.Rösträttsdemonstration

2.rösträtt för män/ej penningstreck

2.Eftergifter: export

2. Bil 2. Bil

3. Offentlig sektor

Demokrati och Världskrigen medborgerliga rättigheter 1.Utanför kriget export 2.Eftergifter: 1.Rösträttsdemonstration 2.rösträtt för män/ej penningstreck

2.Eftergifter: export 1.Rösträttsdemonstration 2.rösträtt för män/ej penningstreck 3.rösträtt för kvinnor

1. Fabrik 2.Eftergifter: export 2.rösträtt för män/ej penningstreck 1.Utanför kriget 3.tysk trupp

1

3. Offentlig sektor

3. Offentlig sekto

2. Bil 1. Industrinedläggningar

1.Rösträttsdemonstration

2 1. Fabrik 1.Utanförhållning kriget u Neutral 1.Rösträttsdemonstration 2.Eftergifter: export eftergifter u Rösträtt införs2.rösträtt för mänför och kvinnor 3.tysk trupp men män/ej penningstreck 3.rösträtt för kvinnor 1. Fabrik 3.tysk trupp 3.rösträtt för kvinnor 1.Utanför kriget 3.tysk trupp 3.rösträtt för kvinnor 4.Strejker oroligheter Tyskland 2.Eftergifter: export 2.rösträtt för män/ejmot penningstreck u Andra världskriget: 4.stängda gränser 2. Bil 3. Offentlig sektor malm, trupptransporter öppnas för flyktingar 1. Industrinedläggningar 1. Industrinedlägg 1. Kärnkraftverk 3

2. Bil

2.Eftergifter: export 2.rösträtt för män/ej penningstreck 3.tysk trupp 3.rösträtt fördet kvinnor u Efter strejker och oro blir fred 5.Parter skakar hand 4.Strejker oroligheter 4.Strejker oroligheter u4.stängda Ändrad inställning 4.Strejker 2.Eftergifter: export påoroligheter arbetsmarknaden för kvinnor 2.rösträtt för män/ej penningstreck – Saltsjöbadsavtalet3.rösträtt gränser3.tysk trupp 4.stängda gränser till flyktingar öppnas för flyktingar

öppnas för flyktingar

3.4.stängda Offentlig sektor gränser 1. Industrinedläggning öppnas för flyktingar 1. Kärnkraftverk 2.sektor Miljö / kretslopp 1 1. Kärnkraftverk 3. Offentlig

Hungerupplopp. 3.tysk trupp Regeringsskifte. 3.rösträtt för kvinnor 4.Strejker oroligheter 4.stängda gränser 1. Privatisering 5.Parter skakar handMedlemskap5.Parter skakar hand Försvarsdebatt, 1. Industrinedläggningar 4.Strejker oroligheter öppnas för flyktingar Börskrasch i NFtrupp– Saltsjöbadsavtalet 3.tysk 3.rösträtt för kvinnor – Saltsjöbadsavtalet och MidsommarAllmän Barnbidrag 5.Parter skakar hand bondetåget 1. Kärnkraftverk 4.stängda gränser Skotten borggårdstalet krisen värnplikt – Saltsjöbadsavtalet Rösträtt för öppnas för flyktingar införs i Ådalen 1 kvinnor 2. Miljö / kretslop 1. Industrinedläggningar 2. EU-flaggan | | | | | | |4.Strejker | |5.Parter | | |oroligheter |skakar | | |hand | | | | | | | | | | 4.stängda | | | | |gränser | | | | | | | | |2.|Miljö | | |/ kretslopp ||||||||| 1900 1910 1920 1940 1950 – Saltsjöbadsavtalet öppnas1930 för flyktingar 1. Kärnkraftverk 1. Privatisering 5.Parter skakar hand 1. Privatisering Rösträtt för Folkomröstning SaltsjöbadsAndra världskrigets 4.Strejker oroligheter – Saltsjöbadsavtalet 2. Miljö / kretslopp män. om rusdrycker avtalet slut. 4.stängda gränser 1. Privatisering Unionen Storstrejk. Medlemskap i FN. öppnas för flyktingar 3. Globalisering Spanska sjukan 2 med Norge 1. Kärnkraftverk 5.Parter skakar hand upplöses Första världskriget Andra världskriget 2. EU-flaggan – Saltsjöbadsavtalet 2. EU-flaggan 1. Privatisering

5.Parter skakar hand

2. EU-flaggan

1. Privatisering 2. Miljö / kretslopp


1.Utanför kriget 3.rösträtt för kvinnor 2.rösträtt för män/ej penningstreck

3.rösträtt för kvinnor 3.rösträtt för kvinnor

2.Eftergifter: export 2.rösträtt för män/ej penningstreck 3.tysk trupp 1. Industrinedläggningar 3.tysk trupp

4.Strejker oroligheter

55

3. Offentlig sektor

2. Bil

3. O

1. Industrinedläggningar 1. Industrinedläggningar

4.stängda gränser öppnas för flyktingar

2.Eftergifter: export ngstreck 3.rösträtt för kvinnor

et

3.tysk trupp

2.Eftergifter: export

3.tysk trupp 3.rösträtt för kvinnor

4.Strejkeroroligheter oroligheter 4.Strejker

3.tysk trupp 1. Kärnkraftverk

4.stängda gränser 4.stängda gränser

3. Offentlig sektoröppnas förför flyktingar öppnas flyktingar Miljöfrågor Inbromsning 1. Industrinedläggningar 1. Kärnkraftverk

Rekordåren

1. Kärnkraftverk

5.Parter skakar hand – Saltsjöbadsavtalet

1. In

1. Fabrik 1. Fabrik 3.tysk trupp 4.Strejker oroligheter

2. Bil 1.u Industri Fabrik

5.Parter skakar hand 4.Strejker oroligheter 5.Parter skakar hand – Saltsjöbadsavtalet 4.stängda gränser – Saltsjöbadsavtalet öppnasu Nedläggning flyktingar 1.förIndustrinedläggningar 1. Privatisering av industrier u Bilism 2. Bil

2. Miljö / kretslopp

4.stängda gränser öppnas för flyktingar

1. Kärnkraftverk u Hållbar 2. Miljö / kretslopp u Energi

1. K

2. Miljö / kretslopp utveckling

5.Parter skakar hand

1. Privatisering 2. EU-flaggan Globalisering – Saltsjöbadsavtalet

xport5.Parter skakar hand

1. Privatisering

2. Bil 4.stängda gränser – Saltsjöbadsavtalet öppnas för flyktingar

u Välfärden byggs ut 3. Offentlig sektor

3. Offentlig sektor

2. EU-flaggan

2. Miljö / kretslopp

2. EU-flaggan u EU-medlemskap

3. Globalisering u Sverige – en del av världen

3. Offentlig sektor

1. Privatisering

1. Industrinedläggningar

3. Globalisering

2. Miljö / kretslopp

1. Industrinedläggningar 1. Privatisering

2. M

1. Kärnkraftverk

Enkammarriksdag

1. Industrinedläggningar Folkomröstning om högertrafik Högertrafik 1. Kärnkraftverk

2. EU-flaggan Kärnkraftsomröstning

u Privatisering 1. Privatisering av statliga och kommunala tjänster 2. EU-flaggan

3. Globalisering Folkomröstning om EU-medlemskap

Järnridån mot Östeuropa faller

Folkomröstning om euron 3. Globalisering

nser | | | | | | | |2.|EU-flaggan |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||| tingar 3. Globalisering 1. Kärnkraftverk 1960 1970 1980 1990 2000 Första TVNioårig sändningen grundskola 1. Kärnkraftverk

Ny grundlag (regentens roll, tronföljd, rösträtt)

Folkomröstning om nytt pensionssystem 2. Miljö / kretslopp

3. Globalisering

2. Miljö / kretslopp

Olof Palme mördas. Tjernobylolyckan.


56

Historia

Reportage

Rädd för det okända För femtio–sextio år sedan var Sverige ett land med väldigt få invandrare, med undantag för dem som kommit från Finland under och efter andra världskriget. Idag (2012) är femton procent av Sveriges befolkning födda utomlands och många fler har en eller två föräldrar som är födda i andra länder. Detta är en del av globaliseringen och något som märks på alla områden i samhället. I Sverige var det tidigare vanligt att förespråka assimilering, alltså att anpassa sig efter majoriteten. Idag

är det betydligt vanligare att se kulturell mångfald som ett ideal, något som är positivt och utvecklande för ett samhälle. Samtidigt växer de invandringskritiska och främlingsfientliga partierna, både i Sverige och i resten av Europa. När Loreen vann Melodifestivalen 2012, fanns det till exempel de som inte tyckte att hon var tillräckligt ”svensk”. – Det gemensamma för många av dessa grupper och partier är att de vill ha en ”etniskt ren nation”. Framför allt är det islam som de vänder sig mot, säger Anna-Lena Lodenius som är författare och expert på politisk extremism. Det har alltid, i alla samhällen, funnits en rädsla för det okända. En gång i tiden var det de som bodde i din grannby, idag är det de som bor på andra sidan Medelhavet. Men en ökad främlingsfientlighet behöver inte hänga samman med ekonomisk kris. I länder som Irland och Spanien finns till exempel inga motsvarigheter till Sverigedemokraterna eller det grekiska partiet Gyllene Gryning, trots att både Irland och Spanien drabbats hårt av krisen. – Framväxten av främlingsfientliga och populistiska partier är, menar många forskare, är en reaktion mot att alla andra partier blir alltför lika, till exempel i Sverige där moderater och socialdemokrater närmat sig varandra. När det sker, uppstår det ett utrymme för partier som ställer sig utanför och kritiserar systemet, fortsätter AnnaLena Lodenius.


Sverige efter 1900

Uppgifter 1 . Vilket var det viktigaste argumentet (skälet) för att alla män skulle få rösträtt?

15. Vilka statsministrar har Sverige haft från 1990 till i dag?

2. När upplöstes unionen mellan Sverige och Norge? 3. Situationen förvärrades i Sverige mot slutet av första världskriget. På vilka sätt? 4. Vilka stred mot varandra under finska inbördeskriget och varför? Hur slutade det? 5. När fick kvinnorna rösträtt i Sverige? 6. Skriv några fakta kring a) spanska sjukan b) tuberkolosen och sanatorierna. 7. Varför hamnade Sverige i en depression i början av 1930-talet? 8. Hur märktes det under 1930-talet att Sverige tog de första stegen mot att bli en välfärdsstat? 9. Hur kom andra världskriget att öka jämställdheten mellan könen? 10. Nämn några yrken eller anställningar som stod öppna för kvinnor i början av 1900-talet. 11. På vilka sätt fick svenskarna det bättre under 1950-talet? 12. Nämn några viktiga förändringar inom industrin under 1900-talet? 13. När blev Sverige medlem i EU? Vad tyckte svenskarna inför EU-valet? 14. Vad hände i Tjernobyl 1986 och Fukushima 2011? Vilka blev följderna?

A. Förklara varför Sveriges övergång från jordbruksland till industriland innebar sådana genomgripande förändringar av samhället. B. Varför blev kungens ”borggårdstal” så hårt kritiserat? C. Varför valde Sveriges regering inte sida i det finska inbördeskriget? D. Varför splittrades det socialdemokratiska partiet? E. Vilken av folkomröstningarna på 1950-talet anser du fick störst betydelse? Motivera ditt svar. F. Förklara varför allt fler kvinnor kunde gå ut i förvärvsarbete under sista hälften av 1900-talet. G. Har globaliseringen av företag varit till nytta eller skada för Sverige? Motivera ditt svar. H. Sverige har inte längre allmän värnplikt. Vad kan ett sådant beslut innebära? I. Du har deltagit i bondetåget 1914 och lyssnat till borggårdstalet. Skriv en insändare till lokaltidningen om upplevelserna när du kommer hem. J. Fanns det något annat val för Sverige under andra världskrigets första år än att hålla sig väl med Tyskland? Var Sverige fegt? Eller klokt?

57


58

Sverige efter 1900 På väg mot demokrati

Första världskriget och mellankrigstiden

Under de första åren av 1900-talet upplöstes

När kriget bröt ut 1914, förklarade sig Sverige neu-

unionen mellan Sverige och Norge. Den allmänna

tralt och ville inte stödja någon av sidorna. Ändå

värnplikten infördes. Alltfler arbetade nu inom

exporterades varor från Sverige till Tyskland.

industrin. De organiserade sig i föreningar och

Det blev brist på mat. Regeringen införde

politiska partier för att driva frågor om medbor-

ransonering. Trots det utbröt demonstrationer och

gerliga rättigheter och bättre arbetsvillkor. Kraven

kravaller.

ledde fram till rösträtt för män 1909. I samband med uppsägningar och sänkta löner blev det strejker. Då hyrde arbetsgivare in strejk-

År 1921 fick Sverige ett demokratiskt styrelsesätt – när kvinnorna fick rösträtt. Något senare hölls den första folkomröstningen.

brytare. Men efter storstrejken 1909 fick arbetarna

Under 1920-talet fick många det bättre, men

gå tillbaka till fabrikerna, utan att ha uppnått sina

det var oroligt på arbetsmarknaden, med strejker

mål.

och lockouter. Särskilt svårt blev det när en kraftig

Åren före första världskriget pågick en debatt

nedgång i ekonomin 1929 spred sig över USA och

om man skulle satsa på upprustning av försvaret

Europa. Händelserna i Ådalen, då flera strejkande

eller inte. Kungen höll ett tal där han uttalade

arbetare sköts ihjäl blev en vändpunkt. Under

sig för ett ökat försvar. Detta tyckte många var

1930-talet slöt arbetsgivarnas och arbetarnas

fel, eftersom grundlagen innebar att riksdagen

organisationer en överenskommelse om förhand-

och inte kungen skulle besluta om pengar till

lingar i stället för konflikter.

försvaret.


59

Historia

Kortfattat kortfattat

Andra världskrigets tid

Rekordåren efter 1945

Även 1939 förklarade sig Sverige neutralt.

Den svenska industrin växte och satte fart på

Myndigheterna införde en ransonering som

ekonomin. Även om tillverkningen blev alltmer

fungerade så att ingen behövde svälta.

effektiv fanns det gott om arbeten.Kvinnorna

Riksdag och regering inriktade sig på att hålla sams och hålla Sverige utanför kriget.

behövdes, liksom invandrare och flyktingar. Inom jordbruket ägde rationaliseringar rum

Kriget pågick i Finland. Norge och Danmark

som innebar att ett mycket stort antal små-

ockuperades våren 1940. Kvinnorna fick ta över

jordbruk lades ned. Med maskiner, konstgödsel

i arbetslivet när hela den svenska krigsmakten

och stora enheter, kunde mer livsmedel produ-

låg i beredskap.

ceras billigare.

Regeringen försökte hålla sig väl med

Det fanns utrymme för nya reformer som ett

Tyskland och järnmalmsexporten dit fortsatte.

nytt pensionssystem och längre semester. Sve-

Tyska trupper tilläts passera Sverige.

rige utvecklades till ett välfärdsland. Skatte-

När det sedan gick sämre för Tyskland i

pengarna användes till att utveckla samhället

kriget, vågade Sverige ha en mer självständig

med bättre bostäder, utbildning och sjukvård.

politik och mer aktiv flyktingpolitik.


PRIO Historia 9

en gr on lm ss ud A ak er on gt Is all ss en id T rn B av dt jö D rn orb e B Th s an H

9

n ne t m ke e ä pa d l ls an de de er re

(523-0578-2)

a ri to is H

9

e t a ia om ien en IO r är or s s R to t l lls n P is i et hä ola H r m k

s ,9 gå sa nd in ed ru ,8 ,9 7 m rg fi , 8 , 9 9 a 7 8 , fö gr ia 7, ,8 r eo G isto ion le 7 H lig häl e m Sa R

ISBN 978-91-523 -0578-2

IO R P

Profile for Smakprov Media AB

9789152305782  

9789152305782  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded