9789188099617

Page 1

S A M LA D

KUNSKAP FÖR S KOLAN

HöglÀsning

S A M LA D

KUNSKAP FÖR S KOLAN

HöglĂ€sning – lĂ€sutveckling frĂ„n teori till praktik Ă€r en bok om lĂ€sning. Boken Ă€r indelad i tvĂ„ delar. Den första delen Ă€r teoretisk och tar upp fakta, forskning och studier om höglĂ€sning, lĂ€sning pĂ„ egen hand, lĂ€sstrategier och genrepedagogik. Det görs Ă€ven nedslag i nĂ„gra pĂ„gĂ„ende lĂ€sfrĂ€mjande insatser i Sverige.

Maria Heimer

HöglÀsning

Den andra delen Ă€r praktisk med handledningar till nio skönlitterĂ€ra böcker och fyra faktaböcker för Ă„k F–6 att lĂ€sa högt. Handledningarna utgĂ„r frĂ„n lĂ€sstrategier och det som forskning och studier visar Ă€r gynnsamt för barns lĂ€sutveckling. Till varje bok finns ocksĂ„ boktips för den som vill lĂ€sa vidare inom samma tema. Maria Heimer arbetar som utvecklingspedagog pĂ„ Resurscentrum i Staffanstorps kommun. 2008 utsĂ„gs hon till Årets skolbibliotekarie och Ă„ret dĂ€rpĂ„ utsĂ„gs skolbiblioteket hon arbetade pĂ„ till Årets skolbibliotek.

S A M LA D

KUNSKAP FÖR SKOLAN

S A M LA D

S A M LA D

KU NS KANP

KUNSKAP

FÖR SK OLA

FÖR SKOLAN

g n i n s À l g ö H

Svenska

ISBN 978-91-8809-961-7

9

789188 099617

p mLAlaDd kunska SAM Bokserien Sa P m KA so NS g KUĂ€r till föNr di SK OLA för skolanFÖR som lĂ€rare. ck vill utve las r kunskap, Böckerna ge m h verktyg so inspiration oc . ag rd va ra i din Ă€r anvĂ€ndba

g LĂ€sutvecklin Maria Heime

r

frÄn teori till

praktik


© 2016 Författaren och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-8809-961-7 Kopieringsförbud! MÄngfaldigande av innehÄllet i denna bok, helt eller delvis, Àr enligt lag om upphovsrÀtt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm. Förbudet avser sÄvÀl text som illustrationer och gÀller varje form av mÄngfaldigande. Redaktör: Stina Andersson Omslagsbild: Istockphoto Omslag: Tomas Rudström Grafisk form: Roger Johansson Första upplagan, första tryckningen Tryck: GPS group/Ednas Print, Slovenien 2016 Gothia Fortbildning Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiafortbildning.se www.gothiafortbildning.se


InnehÄll Förord

5

Inledning

7

DEL 1 LÀsfrÀmjande insatser i Sverige

12

HöglĂ€sning – fröet till all lĂ€sning LĂ„t höglĂ€sningen fĂ„ ta plats Viktigt att göra medvetna val

15 17 18

Att motivera till lÀsning

20

Koppling mellan lÀsmotivation och ett rikt utbud Vikten av att skapa gemenskap kring texter Sju regler för lÀsmotivation Talböcker

21 22 23 24

LÀsförstÄelse genom lÀsstrategier

26

Genrepedagogik

30

DEL 2 Skönlitteraturens vÀrld

35 Jag och sagans vĂ€rld 37 Bockarna Bruse pĂ„ badhuset 37 Guji-Guji 44 AsgĂ„rd 49 Jag och min omvĂ€rld 54 Tilly som trodde att 
 54 Konstiga djur 59 Du & Jag 68 Jag och relationer 76 Änglar, kakor och tappade tĂ€nder 76 Snöret, fĂ„geln och jag 82 Balladen om en bruten nĂ€sa 90


Facklitteraturens vÀrld

99 101 101 107 114 120

Litteratur

124

Jag och min omvĂ€rld Malala – orden Ă€r hennes vapen Viktiga kartor för Ă€ventyrare och dagdrömmare SĂ„ funkar det! Hemma och runtomkring Beppe testar! 15 experiment i köket


Förord Mitt intresse för lĂ€sning vĂ€cktes tidigt i livet. Det har jag mina förĂ€ldrars alla höglĂ€sningsstunder att tacka för. Deras tĂ„lamod mĂ„ste ha varit oĂ€ndligt, nĂ€r jag allt som oftast ville höra samma bok varje kvĂ€ll. Favoritboken var Strit av Grethe Janus Hertz. Än idag kan jag minnas hur mycket jag tyckte om att höra berĂ€ttelsen om de tre bröderna, dĂ€r den yngste brodern Strit hela tiden fick stĂ„ tillbaka för sina Ă€ldre bröder för att han var sĂ„ liten, men i slutet av boken vann pĂ„ att vara liten. Mitt yrkesval föll sig naturligt, jag ville arbeta med sprĂ„k och lĂ€sning. Jag utbildade mig till gymnasielĂ€rare i tyska och svenska. Att undervisa i svenska var fantastiskt roligt, att fĂ„ möjligheten att visa elever vĂ€gen in i litteraturens vĂ€rld och att fĂ„ ta del av deras upplevelser, kĂ€nslor och tankar. Jag Ă€gnade mycket tid Ă„t att lĂ€sa ungdomsböcker för att hitta rĂ€tt texter som eleverna skulle kunna kĂ€nna igen sig i och som vi tillsammans skulle kunna samtala och tĂ€nka vidare kring. Under min förĂ€ldraledighet vĂ€cktes tanken att vidareutbilda mig till skolbibliotekarie, vilket jag ocksĂ„ gjorde. Efter förĂ€ldraledigheten arbetade jag som skolbibliotekarie i fyra Ă„r. Jag fick i uppdrag att bygga upp ett skolbibliotek som frĂ„n början var ett bokrum, men som snabbt utvecklades till ett bibliotek dĂ€r elever, lĂ€rare och skolledning arbetade tillsammans mot samma mĂ„l. Under de Ă„ren belönades skolbiblioteket med tvĂ„ nationella priser. 2008 utsĂ„gs jag till Årets skolbibliotekarie av Bonnier Carlsen och dĂ„varande Bonnier Utbildning (numera Sanoma Utbildning) och Ă„ret dĂ€rpĂ„ utsĂ„gs skolbiblioteket till Årets skolbibliotek av Nationella skolbiblioteks­gruppen. Priserna ledde till nya utmaningar. Dels fick jag en kommunövergripande tjĂ€nst med uppdrag att utveckla kommunens skolbibliotek och att arbeta förebyggande med sprĂ„k-, lĂ€s- och skrivutveckling, 5


dels fick jag möjlighet att bli författare. Idag Ă€r jag anstĂ€lld som utvecklingspedagog pĂ„ Resurscentrum i Staffanstorps kommun, dĂ€r jag Ă€r samordnare för kommunens skolbibliotekarier och arbetar före­byggande med sprĂ„k-, lĂ€s- och skrivutveckling för barn och ungdomar i Ă„ldrarna 0–20 Ă„r. Jag samarbetar bland annat med folkbiblioteket, öppna förskolan, förskolor och skolor. Ett inspirerande och viktigt uppdrag. I den hĂ€r boken delar jag med mig av mina erfarenheter och ger förslag pĂ„ skönlitterĂ€ra böcker och faktaböcker att lĂ€sa högt. Boken Ă€r indelad i tvĂ„ delar. Den första delen bestĂ„r av teori om höglĂ€sning, lĂ€sning pĂ„ egen hand, lĂ€sstrategier och genrepedagogik. Det finns Ă€ven ett kapitel om lĂ€sfrĂ€mjande insatser i Sverige. Den andra delen bestĂ„r av handledningar till böcker som fungerar utmĂ€rkt att lĂ€sa högt. Handledningarna Ă€r utförliga, metodiska och grundar sig i studier och forskning som presenteras i bokens första del. Boken vĂ€nder sig till personal pĂ„ fritidshemmen och lĂ€rare i förskoleklass till och med Ă„rskurs sex. Min förhoppning Ă€r att boken ska vĂ€cka engagemang och intresse för att lĂ€sa högt bĂ„de i skolan och pĂ„ fritids och att tillsammans med eleverna upptĂ€cka böckerna pĂ„ djupet. Åkarp, februari 2016 Maria Heimer

6


Inledning LĂ€sning idag skiljer sig Ă„t frĂ„n hur det var förr. Att kunna lĂ€sa och skriva Ă€r numera en förutsĂ€ttning för att kunna vara delaktig i samhĂ€llet. Begreppet litteracitet anvĂ€nds för att illustrera den bredd som lĂ€sning (och skrivande) idag omfattar. LĂ€sningen spelar Ă€ven en central roll för den personliga, emotionella, kulturella, intellektuella och sociala utvecklingen. Man kan sĂ€ga att böcker Ă€r nyckeln till samhĂ€llet, vĂ€rlden och olika livsvillkor. Elevers lĂ€sutveckling Ă€r alla lĂ€rares ansvar i alla skolans Ă€mnen. Elever behöver fĂ„ aktiv undervisning i hur och varför man lĂ€ser samt strukturer för att lĂ€sa, tolka och förstĂ„ texter. Det behövs ocksĂ„ en aktiv lĂ€sare som Ă€r uppmĂ€rksam och koncentrerad en lĂ€ngre stund. Motivation, sjĂ€lvkĂ€nsla och tidigare lĂ€serfarenheter pĂ„verkar lĂ€sarens utveckling och framgĂ„ng. Att som barn fĂ„ ta del av höglĂ€sning under sin uppvĂ€xt bidrar ocksĂ„ det till ett större ordförrĂ„d och bĂ€ttre förstĂ„else för hur texter Ă€r uppbyggda, det visar forskning. LĂ€sning fordrar mycket övning. I skolan satsas mycket kraft pĂ„ den grundlĂ€ggande lĂ€sinlĂ€rningen, men det Ă€r minst lika viktigt att fortsĂ€tta undervisningen i lĂ€shastighet, lĂ€sförstĂ„else, ordförrĂ„d och lĂ€smotivation genom hela grundskolan. LĂ€sningens syfte Ă€r inte huvudsakligen att lĂ€sa i sig utan att fundera över vad man lĂ€ser. Att lĂ€ra sig lĂ€sa handlar lika mycket om att utveckla ett kritiskt förhĂ„llningssĂ€tt och försöka förstĂ„ hur författare beskriver, förklarar och berĂ€ttar med olika typer av texter och berĂ€ttartekniker. Anthony J. Apple­gate och Mary D. Applegate visar med sina studier i Ă„rskurs 1–6 att elever behöver kĂ€nna att de kan anvĂ€nda sin lĂ€sning till nĂ„got, inte att lĂ€raren enbart nöjer sig med att de lĂ€ser. Ingvar Lundberg och Katarina Herrlin delar i sin bok, God lĂ€sutveckling, in en elevs lĂ€sutveckling i fem dimensioner: fonologisk medvetenhet, ordavkodning, flyt i lĂ€sningen, lĂ€sförstĂ„else och lĂ€s­ 7


intresse. De fem dimensionerna samspelar och skapar tillsammans en helhet, men de visar Ă€ven var för sig ett eget förlopp. Dimensionerna Ă€r inte linjĂ€ra. En elev kan ha kommit olika lĂ„ngt i dimen­ sionerna och en dimension kan ha positiv inverkan pĂ„ en eller flera av de andra dimensionerna. Forskaren Pamela Schultz Nybacka definierar lĂ€sare som en person som frivilligt införlivar böcker och lĂ€sande i sitt liv. LĂ€sande förebilder, bĂ„de i skolan och hemmet, spelar en viktig roll för att utveckla lĂ€sare. Vuxna behöver visa elever att de lĂ€ser och berĂ€tta om vad de lĂ€ser. NĂ€r jag arbetade som skolbibliotekarie lĂ€ste jag de flesta av de böcker som jag köpte in till skolbiblioteket. Det var ett digert men givande arbete. Jag vĂ„gar pĂ„stĂ„ att om jag inte hade lĂ€st sĂ„ mĂ„nga barn- och ungdomsböcker, sĂ„ hade jag inte kunnat motivera eleverna till lĂ€sning i den utstrĂ€ckning som jag gjorde. Efter bokprat och inför lov ringlade köerna sig lĂ„nga för att fĂ„ lĂ„na böcker. Eleverna­ bad mig plocka ihop en trave med titlar som jag visste skulle passa just dem, de stannade och pratade böcker i biblioteket, korridoren och matsalen. Och om de körde fast kom de och bad om hjĂ€lp för att kunna komma vidare. LĂ€sning handlar om sĂ„ mycket mer Ă€n att lĂ€sa av texten rĂ€tt och svara pĂ„ frĂ„gor vars svar finns i texten. LĂ€sning handlar om att pĂ„ allvar pĂ„verka elevernas förestĂ€llningar om bĂ„de verkligheten och fiktionen. Skolan har en viktig roll som en plats dĂ€r alla lĂ€r sig lĂ€sa och kĂ€nner sig motiverade till och engagerade i att lĂ€sa. LĂ€sningen mĂ„ste ges utrymme och tid och det Ă€r viktigt att barnen fĂ„r vara aktiva, kĂ€nna glĂ€dje och engagemang inför att lĂ€ra och kĂ€nna att de utvecklas. NĂ€r det gĂ€ller barns och ungas lĂ€sning finns det flera alarmerande resultat och rapporter att ta del av. Samtidigt visar statistik frĂ„n Svenska FörlĂ€ggareföreningen och Svenska Bokhandlareföreningen att försĂ€ljningen av böcker för barn i slukarĂ„ldern (9–12 Ă„r) ökade med 22,7 procent under Ă„r 2015. Att fler barnböcker sĂ€ljs kan betyda att barn i slukarĂ„ldern lĂ€ser mer Ă€n tidigare. Det ska bli spĂ€nnande att följa utvecklingen.

8


Jag lĂ„ter nu författaren John Gardners beskrivning av lĂ€sning avsluta denna inledning: Den skapar en slags dröm, en rik och levande inre lek. Vi lĂ€ser nĂ„gra ord i början pĂ„ boken eller berĂ€ttelsen och plötsligt ser vi inte orden pĂ„ sidan utan ett tĂ„g som rör sig genom Ryssland eller en gammal grĂ„tande italienare eller en bondgĂ„rd som regnet slĂ„r emot. Vi lĂ€ser vidare – drömmer vidare – inte passivt utan aktivt. Vi oroas över de val karaktĂ€ren gör, lyssnar i panik till nĂ„got ljud bakom den fiktiva dörren, blir exalterade över hur karaktĂ€rerna lyckas, grĂ„ter över deras misslyckanden. I stor fiktion engagerar drömmen bĂ„de vĂ„rt hjĂ€rta och vĂ„r sjĂ€l; vi svarar inte bara pĂ„ fantastiska saker – vi ser, vi hör, vi luktar – som om det vore i verkliga livet, vi svarar ocksĂ„ pĂ„ fiktiva problem som om de vore verkliga; vi sympatiserar, tĂ€nker och drömmer. Gardner, J. (1991), The Art of Fiction: Notes on Craft for Young Writers. New York: Vintage

9



DEL 1


LĂ€sfrĂ€mjande insatser i Sverige SĂ€kert har du tagit del av de rapporter som visat pĂ„ att fĂ€rre förĂ€ldrar lĂ€ser högt för sina barn och att elevers lĂ€svanor och lĂ€sfĂ€rdighet har försĂ€mrats. De negativa resultaten har fĂ„tt vĂ€ldigt mycket fokus sĂ„vĂ€l i media som i skolvĂ€rlden, varför jag i det hĂ€r kapitlet istĂ€llet har valt att fokusera pĂ„ alla krafttag som görs och har gjorts för att förbĂ€ttra barns och ungas lĂ€sning. Sedan den 1 juli 2011 finns det ett lagkrav pĂ„ att eleverna i grundskolan, grundsĂ€rskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesĂ€rskolan ska ha tillgĂ„ng till skolbibliotek. Ett skolbibliotek som Ă€r bemannat med för uppdraget utbildad personal och dĂ€r skolbibliotekarien arbetar lĂ€sfrĂ€mjande i samarbete med lĂ€rare, bidrar pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt till elevernas lĂ€sutveckling. Det kan till exempel vara genom höglĂ€sning, bokprat, boksamtal, författarbesök eller en bokattack – ett kort bokprat dĂ€r skolbibliotekarien tipsar om en bok. Med början höstterminen 2015 ges skolor möjlighet att delta i Skolverkets LĂ€slyft. LĂ€slyftet Ă€r en fortbildningssatsning för lĂ€rare i sprĂ„k-, lĂ€s- och skrivdidaktik. Fortbildningen bygger pĂ„ kollegialt­ lĂ€rande med stöd av rektorn och en handledare. Syftet Ă€r att utveckla elevers lĂ€sande, skrivande och lĂ€rande genom att stĂ€rka och utveckla kvaliteten i undervisningen. Fortbildningsinsatsen pĂ„gĂ„r lokalt pĂ„ skolor och i kommuner. LĂ€slyftet utgĂ„r frĂ„n ett antal moduler som högskolor och universitet runt om i landet har utarbetat. Samtliga moduler finns tillgĂ€ngliga i LĂ€s- och skrivportalen pĂ„ Skolverkets webbplats. De som deltar i satsningen analyserar vad de behöver utveckla och vĂ€ljer dĂ€refter modul. LĂ€slyftet kommer att pĂ„gĂ„ till och med lĂ€sĂ„ret 2017/2018 med chans till förlĂ€ngning. Förutom LĂ€slyftet har regeringen gett Skolverket i uppdrag att ut­ arbeta ett bedömningsstöd i lĂ€s- och skrivutveckling för Ă„rskurs 1–3. 12


I regeringsuppdraget betonas betydelsen av att tidigt följa elevernas sprĂ„k-, lĂ€s- och skrivutveckling. Syftet med bedömningsstödet Ă€r dels att tidigt identifiera elever som riskerar att fĂ„, eller som redan har svĂ„righeter inom lĂ€s- och skrivutveckling, dels ge elever extra stimulans inom dessa bĂ„da omrĂ„den. Bedömningsstödet Ă€r obligatoriskt i Ă„rskurs 1 frĂ„n och med den 1 juli 2016 och finns pĂ„ Skolverkets webbplats i Bedömningsportalen. Skolverket har Ă€ven fĂ„tt i uppdrag att utarbeta kunskapskrav i lĂ€sförstĂ„else för Ă„rskurs 1. Detta kommer ocksĂ„ att gĂ€lla frĂ„n den 1 juli 2016. År 2012 initierade och startade barnboksförfattaren och tidigare mellanstadielĂ€raren Martin Widmark i samarbete med LĂ€srörelsen­ projektet En lĂ€sande klass. Projektets syfte var att uppmuntra lĂ„goch mellanstadielĂ€rare att avsĂ€tta 30 minuter till lĂ€sning och lĂ€sförstĂ„else varje skoldag. Projektet genomförs fram till 2018 och mĂ„let Ă€r att vĂ€nda den negativa trenden med barns och ungdomars sjunkande förmĂ„ga att förstĂ„ vad de lĂ€ser. Metoden beskrivs i en bok som delats ut till alla lĂ„g- och mellanstadieskolor, men materialet finns ocksĂ„ tillgĂ€ngligt pĂ„ projektets hemsida. Under hösten 2015 lanserades kampanjen ”Höstlov blir LĂ€slov”. Tanken med den Ă€r att förvandla höstlovet i vecka 44 till en vecka dĂ€r barns och ungas lĂ€sning, berĂ€ttande och skrivande stĂ„r i centrum.­ Under lovveckan ordnades bokbytardagar, skrivarverkstĂ€der, filmvisningar, författarbesök och andra lĂ€sfrĂ€mjande aktiviteter runt om i landet. LĂ€slov Ă€r ett lĂ€sfrĂ€mjande samarbete genom föreningen LĂ€srörelsen och aktörer som idrottsföreningar, bokförlag, bibliotek, fackliga organisationer, kulturinstitutioner och företag. KulturrĂ„det utser sedan nĂ„gra Ă„r tillbaka en nationell lĂ€sambassadör, vars uppdrag Ă€r pĂ„ tvĂ„ Ă„r. LĂ€sambassadören verkar för att frĂ€mja lĂ€slust och för att barn och unga, oavsett bakgrund, ska fĂ„ lika möjligheter att nĂ„ litteraturen. Inspirationen Ă€r hĂ€mtad frĂ„n lĂ€nder som USA, Storbritannien, Irland och Australien. Landets första lĂ€sambassadör var Johan Unenge. DĂ€refter tog Johanna LindbĂ€ck över och sedan september 2015 Ă€r Anne-Marie Körling KulturrĂ„dets lĂ€sambassadör. 13


Johan Unenge Ă€r numera lĂ€scoach för Paus, en lĂ€skampanj för att fĂ„ fler barn och unga som idrottar att lĂ€sa böcker pĂ„ fritiden. Idrottsrörelsen och KulturrĂ„det stĂ„r bakom satsningen och idrottsföreningar och bibliotek samarbetar för att inspirera och motivera barn och unga till att lĂ€sa en bok som avkoppling och gymnastik för hjĂ€rnan, men ocksĂ„ för att ge barnen ett rikare sprĂ„k, en större vĂ€rld och ökad lĂ€sförstĂ„else. ”Bokhunden och Astrid Lindgren” Ă€r ett lĂ€sfrĂ€mjande projekt med syfte att förena barn med litteratur och sprida kunskap om Astrid­Lindgrens författarskap. Barnen fĂ„r lĂ€sa högt för en hund som tillsammans med sin förare genomgĂ„tt en ettĂ„rig utbildning. Hunden lyssnar pĂ„ barnet och dömer inte hur barnet lĂ€ser, vilket kan ha en lugnande effekt i en situation som annars kan vara stressande. Projektet vĂ€nder sig till barn i Ă„ldern 6–18 Ă„r och drivs i samarbete med föreningar, skolor och bibliotek. NĂ€r projekttiden löper ut under Ă„r 2016 Ă€r det tĂ€nkt att projektet ska övergĂ„ i föreningseller företagsform.

14


HöglĂ€sning – fröet till all lĂ€sning Det sĂ€gs och skrivs ofta att höglĂ€sningen Ă€r sĂ„ viktig. Men varför Ă€r den viktig? Jag tĂ€nkte att vi skulle uppehĂ„lla oss kring det en stund. Man kan sĂ€ga att höglĂ€sning Ă€r fröet till all lĂ€sning, det handlar om att lĂ„ta barnen och eleverna fĂ„ uppleva vad lĂ€sning Ă€r. Mötet mellan vuxen, elev och text skapar en gemenskap och höglĂ€sningsstunden inbjuder till möjligheter att samtala, frĂ„ga och tĂ€nka. Jag minns med vĂ€rme en kvĂ€ll nĂ€r jag stod hemma i köket och lagade mat. Min dotter Ellen frĂ„gade mig ”Mamma, var fanns jag innan jag fanns, var var jag nĂ„gonstans nĂ€r Filip var liten?” Jag minns att jag tĂ€nkte, vad ska jag svara pĂ„ den frĂ„gan, men mer hann jag inte tĂ€nka innan min son svarade sin lillasyster ”Du var en sten”. ”Ja, det var jag ju!” utbrast Ellen. I samma stund som Filip sa att Ellen var en sten, förstod jag att han hĂ€mtade det frĂ„n Sandvargen av Åsa Lind som vi alla tre lĂ€st tillsammans. Vi förflyttades fort in i Sandvargens vĂ€rld och samtalade tillsammans kring Ellens fundering. Otaliga Ă€r de böcker som har dykt upp i vĂ„ra samtal och hjĂ€lpt oss att försöka förstĂ„ bĂ„de oss sjĂ€lva och den vĂ€rld vi lever i. HöglĂ€sningen Ă€r mycket viktig för att stimulera barns och elevers sprĂ„kutveckling och skapa intresse för böcker och lĂ€sning. Hög­ lĂ€saren delar med sig av mönster för bĂ„de berĂ€ttelsens innehĂ„ll och sprĂ„kets uppbyggnad. Under höglĂ€sningen fĂ„r eleverna möjlighet att bekanta sig med skriftsprĂ„ket med sina ofta lĂ€ngre meningar, andra uttryckssĂ€tt och rikare ordval. Det inbjuder till mĂ„nga samtal kring nya ord och ordens betydelse. Eftersom höglĂ€saren vanligtvis uttalar orden tydligare vid höglĂ€sning Ă€n vid vanliga samtal fĂ„r eleverna­Àven ta del av ordens uppbyggnad. HöglĂ€sningen visar dessutom vĂ€gen till berĂ€ttelsens struktur, hur berĂ€ttelser börjar och slutar och vad som skrivs dĂ€remellan samt hur och vad författare berĂ€ttar. Detta bidrar till att hjĂ€lpa eleverna i den egna lĂ€sningen. 15


NÀr vi lÀser högt för eleverna blir texten levande och vi ger bokstÀverna liv. Vi visar att i böckerna ryms vÀrldar av Àventyr, spÀnning, glÀdje, sorg och kunskap. Vi fÄr se vÀrlden genom andras ögon och tillsammans kan vi prata om personer och hÀndelser och upptÀcka hela vÄrt kÀnsloregister. HöglÀsningen bidrar pÄ sÄ sÀtt till att eleverna lÀr kÀnna sig sjÀlva inifrÄn och kan utveckla sin identitet och empati för andra sÄ att de kan förstÄ hur andra kÀnner och tÀnker. HöglÀsningen stimulerar Àven fantasin och kreativiteten. NÀr man lÀser högt för barn fÄr de möjlighet att öva sig pÄ att skapa inre bilder. Och nÀr man pratar om bilder skapas nya tankar att dela med sig av. HöglÀsningen kan ocksÄ vara ett sÀtt att fÄnga upp och bearbeta barns och elevers mÄnga tankar och funderingar kring livet, sig sjÀlv och skolan. I mitt förebyggande arbete rekommenderar och anvÀnder jag ofta höglÀsningen för att utgÄ frÄn nÄgon person i den fiktiva vÀrlden och sedan sÄ sakteliga nÀrma sig elevernas funderingar och tankar. Jag har vid olika tillfÀllen mött elever som oroat sig för simundervisningen i skolan. De har trott att alla andra kan simma och att de skulle bli retade och utanför för att de Ànnu inte lÀrt sig simma. Jag har dÄ rekommenderat Badhuskrisen av Ann Caroline HÄkans. Boken handlar om Juni som precis har börjat tvÄan. Hon oroar sig för att Jonah ska reta henne för att hon inte kan simma. Juni anvÀnder uttrycket en kaktus i magen, som fÄr beskriva hennes oro. Vad Juni inte vet Àr att Jonah inte heller kan simma. Att kÀnna att man inte Àr ensam med sina kÀnslor och tankar Àr viktigt för elevens sjÀlvkÀnsla och hÀlsa. MÄnga av de funderingar och tankar som barn och elever har finns ocksÄ att finna i litteraturens vÀrld. De berÀttelser som höglÀsaren delar med sig av kan Àven inspirera eleverna till lek, att ta med sig personer och hÀndelser frÄn böckerna in i lekens vÀrld.

16


LÄt höglÀsningen fÄ ta plats Vi har nu tittat pÄ varför höglÀsningen Àr viktig, men vad bör höglÀsaren tÀnka pÄ? Det Àr viktigt att lÀsa högt varje dag och fortsÀtta Àven nÀr elever­ na kan lÀsa pÄ egen hand. En text som lÀses högt kan vara snÀppet över elevernas lÀsnivÄ pÄ egen hand. VÄr förmÄga att lÀsa utvecklas hela tiden. LÄt höglÀsningen fÄ ta plats och planera gÀrna in den i verksamheten, sÄ att den inte faller bort. Förutom personalen i skolan och pÄ fritids sÄ Àr förÀldrarnas höglÀsning betydelsefull för barnens sprÄk-, lÀs- och skrivutveckling. Prioritera att uppmuntra och informera förÀldrarna om vikten av att vara en lÀsande förebild för sina barn och att lÀsa högt för dem. Det finns flera forskningsstudier som under­sökt hur barns lÀsvanor pÄverkas av förÀldrars lÀsvanor. Flera studier visar att familjen och dÀrefter kompisar och lÀrare utgör de viktigaste lÀsande förebilderna. Det finns ocksÄ undersökningar som identifierat sportutövare, i synnerhet fotbollsspelare, som lÀsande förebilder. TÀnk om Zlatan skulle komma med en bok i handen inför en intervju eller nÀr han kliver ut ur spelarbussen. Jag anar att den boken plötsligt skulle bli vÀldigt intressant och locka mÄnga till lÀsning. I mitt arbete pratar jag ofta höglÀsning pÄ förÀldramöten. Det Àr ett sÀtt att göra förÀldrar medvetna om höglÀsningens betydelse. Det Àr viktigt att inte skuldbelÀgga förÀldrar som Ànnu inte har lÀst eller av nÄgon anledning inte kan lÀsa högt för sitt barn. FörÀldrar som inte kan lÀsa högt brukar jag tipsa om att de kan lyssna pÄ ljudböcker tillsammans med barnet och samtala kring berÀttelsen som de lyssnat pÄ. Ett uppskattat inslag pÄ förÀldramöten Àr tipsen om böcker som passar för höglÀsning. MÄnga förÀldrar sÀger att de upplever en svÄrighet i att hitta rÀtt bok. Jag brukar uppmuntra dem att kontakta mig efter mötet för att fÄ specifika boktips. Jag ber dem dÄ skriva lite om vad deras barn tycker om och om de tillsammans eller barnet pÄ egen hand har lÀst nÄgon bok som var riktigt bra. UtifrÄn den informatio17


nen kan jag sedan skapa specifika boktips till dem. Att hitta rÀtt bok Àr betydelsefullt. Skolbibliotekarien Àr en vÀrdefull samarbetspartner i skolan och kan vara till stor hjÀlp i urvalet av litteratur,­eftersom en skolbibliotekarie Àr uppdaterad pÄ utgivningen av barnböcker och kan ge utvalda höglÀsningstips utifrÄn önskemÄl och behov.

Viktigt att göra medvetna val Barbro Westlund skriver i sin bok Att undervisa i lĂ€sförstĂ„else, att ”[o]m höglĂ€sning ska betraktas som ett pedagogiskt verktyg, bör den uppfylla vissa kriterier: Den ska knyta an till barnets erfarenhet, men givetvis ocksĂ„ inbjuda till diskussion och reflektion – ge nya erfarenheter.” Det gĂ„r dĂ€rför inte bara att ta en bok och lĂ€sa högt, utan det mĂ„ste finnas en tanke bakom valet av höglĂ€sningsbok. LĂ€raren, skolbibliotekarien, personalen pĂ„ fritidshemmet eller nĂ„gon annan vuxen i skolan behöver stĂ€lla sig flera frĂ„gor inför val av böcker som de ska arbeta med tillsammans med eleverna: Varför vĂ€ljer jag just den hĂ€r boken? Hur ska jag arbeta med innehĂ„llet? Vad ska lĂ€sningen av boken leda fram till? Vilka andra böcker tar upp samma tema och kan de jĂ€mföras? Att hitta rĂ€tt bok Ă€r en utmaning. Utbudet Ă€r stort och det Ă€r viktigt att vĂ€lja en lagom svĂ„r text. Om texten Ă€r för svĂ„r, finns det en risk att flera elever inte förstĂ„r. Om texten Ă€r för enkel, kan det finnas elever som tappar intresset. En bra utgĂ„ngspunkt Ă€r en text dĂ€r eleverna förstĂ„r cirka 90 procent av ordförrĂ„det. En höglĂ€sningstext kan vara lite svĂ„rare Ă€n den som eleven kan lĂ€sa pĂ„ egen hand. TĂ€nk pĂ„ att lĂ„ta eleverna möta olika texttyper, bĂ„de skönlitterĂ€ra och fakta­texter. Det underlĂ€ttar förstĂ„elsen i den egna lĂ€sningen. En god höglĂ€sare bygger upp en förförstĂ„else kring texten med eleverna före lĂ€sningen och knyter ihop textens innehĂ„ll med elevernas erfarenheter. Det Ă€r viktigt att lĂ„ta höglĂ€sningen fĂ„ ta tid, att ge eleverna möjlighet att stĂ€lla frĂ„gor och samtala före, under och efter lĂ€sningens gĂ„ng. Att lĂ€sa högt innebĂ€r att ocksĂ„ bearbeta textens innehĂ„ll tillsammans med eleverna och bland annat stĂ€lla frĂ„gor om 18


texten. FrÄgorna bör formuleras sÄ att eleverna bÄde kan anvÀnda sin bakgrundskunskap och den nya informationen frÄn texten. Om textinnehÄllet inte bearbetas ger det inte nÄgra nÀmnvÀrda effekter för elevernas sprÄkutveckling. Tidpunkten för höglÀsning har ocksÄ visat sig vara betydelsefull för att höglÀsningen ska fÄ en gynnsam effekt pÄ barnens sprÄk­ utveckling. En studie i förskolan, som stÄr att lÀsa mer om i boken LitteraturlÀsning i förskolan, visade att personalen oftast lÀser nÀr barnen Àr som tröttast eller hungrigast. HöglÀsningen fÄr dÄ ett helt annat syfte, den verkar lugnande pÄ barnen och utvecklar inte deras sprÄk nÄgot nÀmnvÀrt. Nu vÀnder den hÀr boken sig till personal i skolan, men jag tycker att det Àr viktigt att stÀlla sig frÄgan: NÀr lÀmpar det sig bÀst att lÀsa högt? Det finns inget svar pÄ den frÄgan som passar alla elever utan höglÀsaren kÀnner sin grupp eller klass bÀst och vÀljer tidpunkt utifrÄn det. Men höglÀsningen fÄr aldrig vÀljas bort för att det inte finns tid. HöglÀsningen mÄste alltid prioriteras.

19


S A M LA D

KUNSKAP FÖR S KOLAN

HöglÀsning

S A M LA D

KUNSKAP FÖR S KOLAN

HöglĂ€sning – lĂ€sutveckling frĂ„n teori till praktik Ă€r en bok om lĂ€sning. Boken Ă€r indelad i tvĂ„ delar. Den första delen Ă€r teoretisk och tar upp fakta, forskning och studier om höglĂ€sning, lĂ€sning pĂ„ egen hand, lĂ€sstrategier och genrepedagogik. Det görs Ă€ven nedslag i nĂ„gra pĂ„gĂ„ende lĂ€sfrĂ€mjande insatser i Sverige.

Maria Heimer

HöglÀsning

Den andra delen Ă€r praktisk med handledningar till nio skönlitterĂ€ra böcker och fyra faktaböcker för Ă„k F–6 att lĂ€sa högt. Handledningarna utgĂ„r frĂ„n lĂ€sstrategier och det som forskning och studier visar Ă€r gynnsamt för barns lĂ€sutveckling. Till varje bok finns ocksĂ„ boktips för den som vill lĂ€sa vidare inom samma tema. Maria Heimer arbetar som utvecklingspedagog pĂ„ Resurscentrum i Staffanstorps kommun. 2008 utsĂ„gs hon till Årets skolbibliotekarie och Ă„ret dĂ€rpĂ„ utsĂ„gs skolbiblioteket hon arbetade pĂ„ till Årets skolbibliotek.

S A M LA D

KUNSKAP FÖR SKOLAN

S A M LA D

S A M LA D

KU NS KANP

KUNSKAP

FÖR SK OLA

FÖR SKOLAN

g n i n s À l g ö H

Svenska

ISBN 978-91-8809-961-7

9

789188 099617

p mLAlaDd kunska SAM Bokserien Sa P m KA so NS g KUĂ€r till föNr di SK OLA för skolanFÖR som lĂ€rare. ck vill utve las r kunskap, Böckerna ge m h verktyg so inspiration oc . ag rd va ra i din Ă€r anvĂ€ndba

g LĂ€sutvecklin Maria Heime

r

frÄn teori till

praktik


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.