9789140675606

Hi

H I S T O R I A

Hi 7–9

Utkik

Utkik

Erik Nilsson, lärare i historia och samhällskunskap vid grundskola, gymnasium och vuxenutbildning, har också skrivit läroböcker i samhällskunskap för grundskola och gymnasium.

Hans Olofsson, lärare i svenska, historia och religionskunskap vid högstadieskolor i Stockholm och forskar om undervisning och lärande i historia vid Karlstads universitet.

7–9

Utkik är ett komplett basläromedel i SO för årskurs 7–9 utformat efter Lgr 11. Till varje ämne – geografi, historia, religion och samhällskunskap – finns en stadiebok, en välfylld elevwebb och en praktisk, digital lärarhandledning i form av en lärarwebb. Allt detta material finns även som interaktiva böcker i respektive ämne.

H I S T O R I A

Utkik Historia grundbok är uppbyggd kring det centrala innehållet i Lgr 11. Alla kapitel innehåller, förutom den berättande texten, ett antal fördjupnings- och metoduppgifter som tränar förmågor som lyfts i läroplanen, vikt läggs vid källor och historiebruk. Kapitlen inleds med en övergripande introduktion som bland annat inspirerar eleverna till att fundera över orsaker och konsekvenser.

Rolf Uppström, lärare vid Brunnsboskolan i Göteborg, fil.lic. i historia och forskar bland annat på frågan om Karl XII:s död.

H

I

Hi S

T

O

R

I

A

7–9

Erik Nilsson Hans Olofsson Rolf Uppström

Utkik

innehållsförteckning historia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

Minnen, spår och källor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Källövning: Golvsliparna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Historieskrivning: Lone Dogs historia . . . . . . . . . . . 9

antikens Världar . . . . . . . . 10 Medelhavsvärldens antika kulturer. . . 13 Historiska begrepp: Människors samhällen

14 Egypten − faraonernas floddal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Fenicierna – sjöfarare och skriftspråkets spridare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Judarna – enda folket med en enda gud . . . 20 Mesopotamien – landet mellan floderna . . . 21 Perserriket – ett nytt imperium i öster . . . . . . 24 Källövning: Kung Kyros textcylinder . . . . . . . . . . . 25 Sammanfattning och repetition . . . . . . . . . . . . . . 26 i tid och rum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Antikens Grekland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . 29 Grekerna var inte först med allt Kulturarv och kulturmöte:

. . . . . . . . . . . . . . . . 29

32

Europa, myten om vår världsdel . . . . . . . . . . . . . . . . . 32

Den klassiska grekiska kulturen . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Atens demokrati . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Det antika Greklands många krig . . . . . . . . . . . . . 37 Källövning: Hur vet vi något om

antikens händelser? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . 40

Hellenismen – ett nytt kulturmöte . . . . . . . . . . . . 41 Sammanfattning och repetition . . . . . . . . . . . . . . 42

Romarriket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 En utmärkt plats för handel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 Krigen som gjorde Rom till en världsmakt . . 46 Vad hände med de erövrade folken? . . . . . . . . . 49

Historisk inlevelse: Ett soldatbrev berättar . ... 51

Romerskt vardagsliv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ... 52 Miljontals slavar arbetade i romarriket . . . . .. 54 Romarrikets politik – hur styrdes Rom? . .... 55 Romarrikets religioner – möten och konflikter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 56 Historisk inlevelse: Diskutera underhållningsvåld med filosofen Seneca . . . .. 57

Romarrikets sammanbrott . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .... 58 Kulturarvet från antikens Rom . . . . . . . . . . . . . . ... 59 Sammanfattning och repetition . . . . . . . . . . . . .. 60

kulturmöten

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . ... 62

Kina under 2 000 år . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ... 65 Det äldsta Kina . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 65 Historieskrivning, källövning:

67 Shi Huangdi – den förste kejsaren . . . . . . . . . . .. 68 Blomstring och undergång . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ... 69 Mongolernas världsvälde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .... 71 De sista dynastierna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 73 Den olycklige historikern Sima Qian . . . . . . . . . .

Källövning: Reste Marco Polo verkligen till Kina? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 74

Sammanfattning och repetition

. . . . . . . . . . . . .. 78

På andra sidan haven . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ... 81 Européerna söker sjövägen till Indien . . . . . ... 81 Källövning, hypoteser: Den mystiska kartan .. 82 Aztekerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .... 83 Aztekerna möter spanjorerna . . . . . . . . . . . . . . . . . ... 86 Historieanvändning: Helgon eller förrädare? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 88

Kampen om haven . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ... 89 Sammanfattning och repetition . . . . . . . . . . . . .. 96

1700-talets reVolutioner

.....................

98

Industrialiseringen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101 Det började i Storbritannien . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101 Industrin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 Källövning: Livet i gruvorna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106 Industrin förändrar världen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108 Längdsnitt: Det fläckiga monstret . . . . . . . . . . . . 109 Längdsnitt: Ett stort steg för mänskligheten . . 110 Industrialiseringen kommer till Sverige . . . . 111 Industriarbetarliv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113 Källövning, längdsnitt: Den vita pesten . . . . . 114 Sammanfattning och repetition . . . . . . . . . . . . . 116

Amerikanska frihetskriget . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 Besegrade fiender och nya skatter . . . . . . . . . . . . 119 Amerikanska frihetskrigets betydelse . . . . . . . 121 Många missnöjda grupper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 122 Historieanvändning: Vems är historien? . . . . 124 Källövning: Ett omdiskuterat foto . . . . . . . . . . . . . 125 Sammanfattning och repetition . . . . . . . . . . . . . 126

Franska revolutionen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129 Ett land i kris . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129 Källövning: Klagoskrifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 131 Revolution . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132 Husarrest och flyktförsök . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 133 Giljotinen regerar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 135 Napoleon tar makten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 137 Källövning: Karikatyrer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 140 Vad blev kvar av revolutionen? . . . . . . . . . . . . . . . . . 141 Sammanfattning och repetition . . . . . . . . . . . . . 142

1800-talet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 144 Världen under 1800-talet . . . . . . . . . . . . . . . . . . 147 Hur tänkte man? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 147 Nationalismen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 150 4

Innehållsförteckning

Imperialismen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ... 154 Historieanvändning, källövning: 1800-talshjältar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 160

USA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .... 161 Japan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ... 163 Kontrafaktisk historieskrivning: Tänk om … 165 Sammanfattning och repetition . . . . . . . . . . .. 166

Sverige under 1800-talet . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 169 Maria och Ester . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .... 169 Sverigekartan förändras . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ... 170 Källövning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ... 172 Källövning, längdsnitt: Den nye tronföljaren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 174

Bondeland i förändring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .... 175 Den stora utvandringen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ... 179 Källövning, historisk inlevelse: Hur gick det för Edvard? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ... . 182

Vem ska styra landet? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ... 184 Källövning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .... 186 Sammanfattning och repetition . . . . . . . . . . ... 188

Världskrigens tid

. . ..

190

Första världskriget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ... 193 Fortsatt fred eller krig? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ... 193 Krigsutbrottet sommaren 1914 . . . . . . . . . . . . . . ... 196 Källövning: Propagandaaffischer 198 Världskrigets fronter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .... 199 Historieanvändning: Folkmordet på armenier och assyrier . . . . . ..

202

Historisk inlevelse: En tysk 14-årig flickas dagbok . . . . . . . . . . . . . . . ... 203 De sista krigsåren 1917–1918 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 204 Versaillesfreden 1919 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 205 Den ryska revolutionen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 208 Situationen i Norden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .... 211 Sammanfattning och repetition . . . . . . . . . .... 212

Mellan två krig . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 215 USA .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 215 Stalins Sovjet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 218 Tyskland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 221 Historisk inlevelse: ”Är ni arier?” . . . . . . . . . . . . . . 225 Diktaturernas Europa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 226 Sammanfattning och repetition . . . . . . . . . . . . 228

Andra världskriget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 231 Vägen till kriget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 231 Källövning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 233 Ska Tyskland segra? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 234 Krigslyckan vänder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 237 Norden under andra världskriget . . . . . . . . . . . . . 241 Förintelsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 244 Nürnbergrättegången . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 247 Historia och statistik: Krigets facit . . . . . . . . . . . . 249 Sammanfattning och repetition . . . . . . . . . . . . 250

efterkrigstiden

............

252

En tvådelad värld . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 254 FN och EU – två fredsprojekt . . . . . . . . . . . . . . . . . . 258 Konfliktlösning: Perejil eller Leila? . . . . . . . . . . . 259 Koreakriget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 260 Kapprustning och rymdkapplöpning . . . . . . 262 Kunskapsexplosionen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 264 Berlinmuren och Kubakrisen . . . . . . . . . . . . . . . . . . 266 Koloniernas frigörelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 268 Vietnamkriget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 270 Historia och statistik: Stupade amerikaner i Vietnam . . . . . . . . . . . . . . . . . 272

Människor i rörelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 273 Månen och rymden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 275 Kalla krigets slut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 276 Källövning, historisk inlevelse:

Mannen utan ansikte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 279

Sammanfattning och repetition

. . . . . . . . . . . . 280

sVerige under 1900-talet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 282 1900–1921: Mellan den gamla och den nya tiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 284 Källövning: Ja eller nej till alkohol? . . . . . . . . . . 289 1921–1939: Den nya tiden är här . . . . . . . . . . . . . . 290 Historia och statistik: Sveriges befolkning. . . 293 1939–1945: Beredskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 295 Vardag under kriget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 297 Källövning: Vad menade Per Albin? . . . . . . . . . 298 Källövning: Hur neutralt var Sverige? . . . . . . . 299 1945–1975: Rekordåren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 300 1975–1994: Från industrisamhälle till tjänstesamhälle . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 304 Källövning: ”Säg Algots, det räcker” . . . . . . . . 305 Från 1994: Globalisering och oviss framtid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 307 Sverige, Sverige fosterland? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 309 Sammanfattning och repetition . . . . . . . . . . . .. 312

mot en enad Värld?. .. 314 Mot en gränslös värld? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 316 Gamla och nya konflikter i världen . . . . . . . . . 321 Mellanöstern – fredliga möten och krig om resurser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 329 2001-09-11 och kriget mot terrorismen . . .. 333 Historieanvändning: Historiska

337 Kina och Indien – två nya stormakter . . . . .. 338 Framtidens historia – hur blir den? . . . . . . . . . 344 anklagelser från bin Ladin och Bush . . . . . . . . .

Historia och statistik: Vart är vi på väg?

346 Sammanfattning och repetition . . . . . . . . . . . . 348 Två historiska diagram . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Ordförklaringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 350 Register . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 353 Bildförteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 358 Innehållsförteckning

5

HISTORIA

S

taden Timbuktu i Mali i Afrika var under 1300–1500-talet centrum för handeln mellan Nordafrika och Afrika söder om Sahara. Och köpmännen berättade om den som en av världens största lärdomsstäder med universitet och många stora bibliotek. Men efter ett anfall norrifrån i slutet av 1500-talet minskade befolkningen kraftigt och staden föll nästan helt i glömska.

Mer än 400 år senare, i början av 2013, stormade några andra soldater in i Ahmed Baba-biblioteket och brände så många böcker de hann med. De ansåg att skrifterna stred mot den rätta tron och därför inte förtjänade att bevaras. Men attacken mot biblioteket var väntad och flera av stadens invånare hade tidigare hjälpt till att smuggla ut de flesta av de ovärderliga skrifterna. En av dem som hjälpte till med smugglingen sa till en journalist: – Hade soldaterna dödat en människa så hade de skadat en familj. Men när de dödar bibliotekets böcker så skadar de hela vårt folk.

Minnen, spår och källor Historia handlar till stor del om sparade minnen med vars hjälp vi kan ”se bakåt” hur det en gång var. Det kan vara privata minnen i exempelvis fotoalbum eller mobiltelefoner. Men det kan också handla om kollektiva, gemensamma, minnen som många människor har tillsammans.

Mannen som hjälpte till att gömma böckerna i Ahmed Baba-biblioteket kanske inte kunde läsa, men han såg ändå biblioteket som sitt folks gemensamma egendom som måste sparas för framtiden.

Den som arbetar med historia, en historiker, kallar alla dessa minnen och spår för källor. Ur dessa källor försöker historikern sedan få fram så mycket information som möjligt. Bevarade verktyg kan berätta om hur ett arbete utfördes och kartor om vilka gårdar i byn som hade mest jord.

Men historikern får inte glömma bort att många spår är försvunna, och måste ta hänsyn till detta i sin forskning. Exempelvis är det troligare att slavens minnen försvunnit än att slavägarens har gjort det.

Vems minnen?

Men kollektiva minnen är också ett problem.

Slaven som arbetar hårt på åkern och dör i tidig ålder ser helt säkert inte verkligheten på samma sätt som sin ägare. Historia kan alltså berättas på olika sätt, ur olika perspektiv, beroende på vems minnen man utgår från – slavens eller slavägarens.

herodotos – den förste historikern Greken Herodotos skrev på 400-talet f.Kr. den berömda bok som kommit att kallas Historia.

Det betyder ungefär undersökning eller forskning om händelser. Herodotos säger själv att han skrivit sin bok för att ”… bevara minnet av det förgångna och beundransvärda som utförts av både vårt eget folk och andra, och särskilt för att visa hur de kom i krig med varandra.”

Mer än 2 000 år senare arbetar historiker även med andra frågor som exempelvis: Varför står det mer om män än kvinnor i historieböcker? I den här boken har vi en del sådana frågor i uppgifter som vi kallar Fördjupning & Metod. Vi tror att du blir en bättre historieläsare när du arbetar med dem.

minnen och spår är källor Historia kan handla om nästan allt det som människor tänkt, sagt eller gjort genom tiderna.

Historia bygger på de spår, eller minnen, som människor har lämnat efter sig. Dessa består bland annat av: • texter, t.ex. runstenar, lagar, privatbrev och historieböcker • bilder, t.ex. målningar, fotografier och reklam • föremål, t.ex. jordbruksredskap och byggnadsverk • inspelat material, t.ex. radio- och tv-program • berättelser av nu levande personer

Ämnet arkeologi kan sägas vara en del av historieämnet. En arkeolog arbetar i första hand med äldre tiders historia där det saknas eller är ont om skriftliga källor.

Historia

7

FÖRDJUPNING & METOD

Källövning

Golvsliparna Konstverk är också en slags källor. När frans­ mannen Gustave Caillebotte 1875 målade tre golvslipare visade han hur arbetet gick till, vilka verktyg som användes och hur en del av ett rum kunde se ut i mitten av 1800­talet. Men vi vet också, genom tidningar från den tiden, att tavlan väckte stor diskussion när den skulle ställas ut.

Möjligen kunde konstnären måla av bönder, men vanliga arbetare? Det var väl ändå att gå för långt, tyckte de som ogillade tavlan. Diskussionen om tavlan säger oss alltså något mer. Nämligen vad vissa människor år 1875 inte ville ha på sina vägg­ ar. Det är också en slags historisk kunskap.

8

Historia

1. Vad kan du berätta om golvslipning vid mitten av 1800­talet utifrån att studera bilden? Kan vi vara säkra på att det gick till på det sättet?

2. Varför tror du att en del människor i slutet av 1870­talet ogillade bilden?

3. Känner du till andra målningar som kan användas som historiska källor?

4. Vad har människor för bilder på sina väggar idag? Hur ser det ut i skolan?

Skiljer sig väggarna där från männi­ skors hem? I så fall varför?

Lone Dogs historia På buffelskinnet här intill ser du de amerikanska lakotaindianernas historia åren 1870–1871. Indian­ erna använde bilder istället för bokstäver. Därför ritade stammens historieskrivare varje vinter en bild av det viktigaste som hänt under året som gått. Han skulle också kunna berätta utförligare om de avbildade händelserna när det behövdes.

Uppgiften att vara stammens historiker gick oftast i arv inom samma familj. Från början var det bara män som fick utföra uppgiften men från och med 1900­talet har även enstaka kvinnor haft detta uppdrag.

Indianernas ”historieböcker” (Winter counts) fick oftast namn efter den senaste historie­ skrivaren. Skinnet här bredvid kallas därför Lone Dogs historia. Berättelsen börjar i mitten med de lakotaindianer som året 1800–01 dödades av kråkindianer. Sedan följer bild efter bild i en spiral ända fram till 1870–71. Den prickiga indianen vid året 1801–1802 berättar att många detta år dog i smittkop­ por*. År 1807–1808 ser vi att hövdingen Red Coat döda­ des av två pilar och så vidare.

FÖRDJUPNING & METOD

Historieskrivning

1. Ett år var det solförmörkelse. Vilket?

2. Många bilder har med fienden kråk­ indianerna att göra. Vad kan exempel­ vis bilderna 4 (1803–04), 50 längst till vänster (1849–50) och 52 (1851–52) betyda?

3. Kan du göra en sådan här bild av ditt liv? Gör en egen historiebok med bilder. Rita en bild för varje år i ditt eget liv. Avbilda något som varit extra viktigt för dig, din familj eller för andra människor i världen just detta år. Det kan röra både privata och kollektiva minnen. Var beredd på att det kan vara ganska svårt. Kanske behöver du hjälp av släktingar och vänner.

9

Miljontals människor åker varje år till medelhavsområdet, bland annat för att besöka minnen från antikens Grekland. Här ser du turister på Akropolisklippan ovanför den grekiska huvudstaden Aten. Där finns ruinen efter gudinnan Athenas tempel, en av det antika Greklands största byggnader. Hur kommer det sig att så många är intresserade av lämningar efter just Greklands forntid?

En orsak är att många fortfarande uppfattar de antika grekerna som en slags början på kulturen

i Europa. Kanske har du hört eller läst uttrycket ”redan de gamla grekerna”? Med det menar man att det finns något i vår egen tid som började hos grekerna redan för flera tusen år sedan. Så här kan uttrycket exempelvis användas: ”redan de gamla grekerna tänkte att jorden var rund” eller så här: ”redan de gamla grekerna arrangerade olympiska spel”. Men var verkligen grekerna först med allt i Europa?

ANTIKeNS GReKlANd Grekerna var inte först med allt I det land som vi idag kallar Grekland bodde det, sedan tidig stenålder, människor som talade andra språk än grekiska. De första grekerna kom dit långt senare, först omkring 2500 f.Kr. Troligen vandrade grekerna in från de stora stäpperna norr om Svarta havet där de hade levt som boskapsskötande nomader. Grekerna kallade sig själva ”hellener” och landet som de nu bosatte sig i döpte de till Hellas, och så heter Grekland på grekiska än idag.

De ursprungliga invånarna i Grekland hade lärt sig att bruka jorden, hade tillgång till metallen brons och ägnade sig åt handel, bland annat med folk i Mesopotamien och i det nuvarande Turkiet. Troligen ledde mötet mellan de boskapsskötande grekerna och bönderna i ursprungsbefolkningen till olika former av konflikter men också till ett utbyte av idéer och kunskaper.

Antagligen lärde sig grekerna konsten att odla jorden, att göra bronsvapen och att färdas på haven av dem som bodde i landet innan de kom dit.

grekerna upptäcker europas första civilisation Flera hundra år senare kom sjöfarande greker i kontakt med andra folk som ägnade sig åt jordbruk och handel. På den stora ön Kreta fanns det många små riken som styrdes av olika kungar. I Knossos låg det största av öns kungapalats.

Idag finns det bara rester kvar av palatset i Knossos. Men i lämningarna har arkeologer

hittat många föremål som visar att invånarna hade handelsförbindelser med både egyptier och fenicier. I Knossos finns också de äldsta fynden av skriftspråk som arkeologer har gjort i Europa.

Forskarna har ännu inte lyckats tyda skrivtecknen så ingen vet vilket språk som då talades på Kreta. Men att det fanns både ett stort kungapalats och ett skriftspråk är ändå tecken på att Kreta från omkring 1900 f.Kr. kan uppfattas som Europas första civilisation.

Kungapalatset på Knossos grävdes fram av arkeologer i början av 1900-talet.

Antikens Grekland

29

Grekiska kungar – både i sagor och på riktigt

Enligt antika sagor och myter* styrde den grekiske kungen Minos hela Kreta och många andra öar från palatset i Knossos. Antagligen är kung Minos endast en påhittad sagokung. Men det är ändå troligt att vissa av kungarna på Kreta efter en tid verkligen var greker. Ett belägg för detta är ett antal texter från 1200-talet f.Kr. som arkeologerna funnit i Knossos. Till skillnad från de allra äldsta textfynden är dessa helt säkert skrivna på grekiska. Också på det grekiska fastlandet har arkeologerna påträffat spår efter en tidig civilisation från ungefär samma tid. Ett exempel på detta är resterna efter ett stort palats som upptäckts i Mykene.

europas första civilisationer går under Någon gång mellan år 1500 f.Kr. och 1100 f.Kr. drabbades Europas första civilisationer av en serie katastrofer. Palatsen i Knossos och Mykene övergavs och blev till ruiner, handeln och de långväga resorna upphörde. Alla människor gick tillbaka till enklare näringar som boskapsskötsel, jordbruk och fiske. Varför allt detta skedde vet

forskarna ännu inte. Stora vulkanutbrott eller jordbävningar hör till det man gissat på. En annan orsak kan vara krig.

en ny tid med nya grekiska stadsstater Det finns arkeologiska fynd som visar att greker ett par hundra år efter katastroferna kom i kontakt med folk som kunde konsten att framställa järn. Ett av dessa folk var hettiterna i det nuvarande Turkiet. Under järnåldern ökade handeln igen och ekonomin förbättrades också på andra sätt. Grekerna odlade upp nya områden och en del byar växte nu till nya städer som snart utvecklades till stadsstater. Det gick bra för de nya stadsstaterna. Eftersom det fanns tillräckligt med mat överlevde fler barn och befolkningen ökade.

Till slut blev det dock svårt att hitta nya platser att odla på. Det betydde att invånarna i flera av de grekiska stadsstaterna till slut hotades av överbefolkning, det vill säga att det fanns fler människor än det fanns möjligheter till försörjning. På sikt hotades hela befolkningen av svält.

Kampen om den odlingsbara jorden ledde till nya svåra konflikter. De rika slogs mot de fattiga

Kungapalatset i Mykene hade till skillnad från Knossos tjocka murar, kanske ett tecken på att kungarna var rädda för krig.

30

och ibland kunde motsättningarna också utvecklas till krig mellan de grekiska stadsstaterna.

En lösning på problemen blev att utvandra.

Det var något som inte alltid skedde frivilligt.

De styrande i en överbefolkad stadsstat kunde helt enkelt bestämma att alla unga, ogifta män skulle lämna sin hemstad och bygga en ny stad på ”andra sidan” havet, oavsett om ynglingarna ville resa eller inte.

nya möten med andra folk Utvandringen ägde rum under en ganska lång tid, mellan omkring år 700 f.Kr. till omkring år 500 f.Kr. Till slut fanns det grekiska stadsstater i nästan hela medelhavsvärlden och längs Svarta havets stränder. Södra Italien kallades efter den här perioden ”Storgrekland”. Nutida storstäder

Grekiska stadsstater

som exempelvis Marseille i Frankrike och Neapel i Italien grundades av greker under denna tid. En del greker bosatte sig också i Egypten och längs den nordafrikanska kusten.

På så sätt kom grekerna återigen i kontakt med nya folk och kulturer. Det var under den här perioden av utvandring som grekerna lärde sig använda egyptisk papyrus och feniciska skrivtecken. ”Redan de gamla grekerna” levde alltså – precis som vi gör – i en värld då folk och kulturer möttes. Modern forskning visar att grekerna knappast var ”först” med allt och att de snarare – precis som de andra folken runt Medelhavet – påverkades av alla människor som de kom i kontakt med via handel, omflyttningar och krig.

Feniciska städer

Grekiska stadsstater utanför kärnområdet

T A A R V S

Marseille

H A V E T

Byzantion

Neapel

Euf

J

Efesos Delfi Thebe Aten O Korinth Miletos N I E Olympia N Sparta CYPERN Rhodos

Karthago

Syrakusa

KRETA

E L H A V E T M E D

Ti

rat

gr

is

F EN I C I EN Byblos

Knossos

Kyrene

Nilen

E GY P TE N

Greker och fenicier färdades gärna över haven. Deras stadsstater låg som ett pärlband längs Svarta havets och Medelhavets kuster.

Antikens Grekland

31

FÖRDJUPNING & METOD

Kulturarv och kulturmöte

Europa, myten om vår världsdel Enligt en antik grekisk myt fanns det i Fenicien en vacker prinsessa som hette Europa.

När Zeus, grekernas högste gud, fick syn på henne blev han genast förälskad. Men prinsessans far, den feniciske kungen Agenor, vägrade låta Zeus gifta sig med henne. Guden förvand­ lade sig då till en flygande tjur och rövade med henne till ön Kreta. Där fick Zeus och Europa sonen Minos, den blivande kungen av Kreta som också finns omtalad i flera andra myter från antiken.

Hemma i Fenicien sörjde dock Agenor sin dotter. Varje kväll gick han ner till havet och blickade österut, åt det

håll som Zeus hade flugit med Europa. Långt där borta, på andra sidan havet i landet där solen gick ner, fanns Europas land. Det är enligt myten anledningen till att vår världsdel fått namnet Europa.

Fortsättningen på myten handlar om att Agenor skickar ut Europas bror Kadmos för att leta efter henne i Grek­ land. Kadmos finner aldrig sin syster men stannar i Grekland, grundar den grekiska staden Thebe och visar grekerna hur man kan skriva med hjälp av bokstäver.

Guden Zeus är en flygande tjur som rövar bort prinsessan Europa. Bild på keramikföremål från antikens Grekland.

1. Myter kan ibland spegla verkliga händelser och skeden. Vilka historiska kulturmöten verkar myten om Europa och hennes bror Kadmos ta upp?

2. Använd det grekiska alfabetet till höger och försök läsa följande namn. Ta reda på vilka de är, alla är nämnda i kapitlet. ΠΛΑΤΟΝ

ΗΟΜΕΡΟΣ

ΕΥΡΟΠΑ

ΗΕΡΟΔΟΤΟΣ

ΣΟΚΡΑΤΕΣ

ΖΕΥΣ

ΣΑΠΦΟ

ΠΟΣΕΙΔΟΝ

ΑΡΙΣΤΟΤΕΛΕΣ

ΗΑΔΕΣ

3. Våra bokstäver kallas latinska och är ett kulturarv från det romerska riket, men romarnas bokstäver är ett resultat av ett kulturmöte med grekerna och grekernas med feniciernas … och så vidare. Är vårt alfabet

32

Antikens världar

resultatet av kulturmöten eller kulturarv?

Eller både och? Ta ställning! Förklara hur du tänker.

Grekisk bokstav Α Β Γ

På svenska

På svenska

G

Grekisk bokstav Ν Ξ Ο

Δ

D

Π

P

Ε

E

Ρ

R

Ζ

Z

Σ

S

Η

Ē, E, I

Τ

T

Θ

TH

Υ

Y

Ι

I

Φ

F

Κ

K

Χ

CH

Λ

L

Ψ

PS

Μ

M

Ω

Ō, O

A B, V

N X O

Den klassiska grekiska kulturen Trots att grekerna ständigt påverkades i mötet med andra folk, och trots att de var utspridda över hela medelhavsvärlden fanns det sådant som de själva eller andra tyckte var typiskt grekiskt.

Det gällde bland annat religion, språk, litteratur, teater, idrott, filosofi och politik. Mycket av detta räknas till den klassiska grekiska kulturen, något som senare tiders människor såg upp till och gärna ville efterlikna.

700-talet f.Kr. och anses ha skrivit Iliaden och Odysséen, de två berömda böckerna om det så kallade trojanska kriget och hjälten Odysseus.

En annan känd författare var poeten Sapfo som levde ungefär ett hundra år senare på ön Lesbos. Hennes kärleksdikter var troligen riktade till andra kvinnor − Sapfos liv och hennes dikter har senare gett upphov till uttrycket lesbisk kärlek:

många gemensamma gudar Grekerna trodde att det fanns många olika gudar. Några av de viktigaste var himmelsguden Zeus, hans hustru Hera, havsguden Poseidon och underjordens och dödens gud Hades. Det var vanligt att invånarna i en stadsstat uppfattade en särskild gud eller gudinna som sin skyddsgud. I staden Sparta offrade man exempelvis gärna till natur- och jaktgudinnan Artemis medan man på ön Kos främst tillbad läkedomens gud Asklepios.

Staden Aten var till och med uppkallad efter en gudinna, Athena. Hon var krigets och visdomens gudinna.

[…] möter jag din blick en sekund, går rösten genast förlorad […]

litteraturen bevarar berättelserna De flesta greker hade troligen redan då de var små hört många myter om gudar och hjältar berättas av de äldre.

Några av de muntliga berättelserna blev så småningom nerskrivna. Som Greklands och Europas förste författare brukar man räkna Homeros. Om honom vet vi bara att han troligen levde på Akilles hjälper sin sårade vän under trojanska kriget.

Sapfo, diktfragment från 600-talet f.Kr.

Den grekiska litteraturen är också en förklaring till att språket levde vidare trots att grekerna bodde långtifrån varandra i medelhavsvärlden.

De skrivna berättelserna blev helt enkelt också ett sätt att minnas hur språket talades.

teatern – en tävling i scenkonst Konsten att spela teater uppkom i Aten på 500-talet f.Kr. Allt började med en fem dagar lång religiös fest till vinguden Dionysos ära som hölls i staden varje år. Under festen genomfördes en tävling där deltagarna stred om vem som bäst komponerade och framförde körsånger till gudens ära. Ett sätt att vinna var att göra framförandet tydligare.

Det kunde man göra genom att införa några talade repliker mellan körsångerna.

Så uppstod teatern.

På 400-talet f.Kr. hade teaterkonsten utvecklats ytterligare i Aten.

Det var då de mest kända dramaförfattarna skrev Antikens Grekland

33

Dionysosteatern i Aten är från 300-talet f.Kr. Teatrarna var ofta mycket stora och där rymdes nästan alla stadens invånare.

De var mycket skickligt byggda så att till och med de som satt högst upp kunde höra vad skådespelarna sa. Ibland tillbringade publiken hela dagar på teatrarna, från förmiddag till kväll. Många hade med sig matsäck.

några av de klassiska mästerverk som fortfarande spelas på teatrar runt om i världen. Pjäserna fram­ fördes på en särskild utomhusteater med närmare 20 000 sittplatser. Från Aten spred sig idén att spela teater runt hela Medelhavet. De flesta av de större grekiska stadsstaterna byggde liknande teateranläggningar. Romarna tog över denna idé och byggde också teatrar i romarrikets städer.

De olympiska spelen var de största idrotts­ tävlingarna under antiken. De hölls vart fjärde år och alltid i staden Olympia. Dessa och alla andra idrottstävlingar uppfattades som en religiös hand­ ling riktad till Zeus eller andra grekiska gudar.

Under de olympiska spelen fick inga stadsstater vara i krig med varandra. Därför blev det vapen­ vila* då det var dags för dessa spel.

Idrotten – en tävling till gudarnas ära Det fanns många olika idrottstävlingar runt om i den grekiska världen. Vanliga grenar var sådana som nu för tiden hör till friidrott, exempelvis löpning och diskuskastning. Men det fanns ock­ så grenar som pankration, en kampsport där alla medel var tillåtna utom att bitas eller att ”gräva ut” ögonen på motståndaren. Tävlingen slutade ofta med att en av deltagarna dog.

Filosofi – att tänka kloka tankar Nästan alla människor tänkte troligen att gudarna gav svar på de flesta av livets viktiga frågor. Men hos antikens greker fanns det också personer som sökte andra svar. Ett exempel på det var prästen och läkaren Hippokrates (460–370 f.Kr.) på ön Kos. Han var verksam i ett tempel för läkedomens gud Asklepios. Istället för att enbart offra till guden och hoppas på att patienterna blev friska för­

34

Antikens världar

sökte Hippokrates också få svar på vad det var som gjorde dem sjuka. Han iakttog också vilka behandlingar som gav bäst effekt.

Vetenskap bygger på att man inte nöjer sig med religionernas svar på frågan ”varför”. Grekerna gick längre än så. De började till och med tvivla på att det fanns några gudar över huvud taget.

Andra menade att de kunde bevisa att gudarna fanns. I de rikaste stadsstaterna kunde vissa av tänkarna livnära sig som vishetslärare, filosofer.

De tre mest omtalade filosoferna genom tiderna är antagligen Sokrates, Platon och Aristoteles. De levde alla i Aten på 400- och 300-talet f.Kr. Sokrates var känd för sin förmåga att ställa intelligenta och kluriga frågor till sina åhörare.

Frågorna fick dem att tänka själva och förstå att verkligheten var svårare att fatta än de först trodde. Sokrates elev Platon kom fram till att allt egentligen bestod av idéer. Precis som en arkitekt först gör en ritning och sedan bygger huset, måste det från början ha funnits en slags gudomlig idé om hur världen skulle se ut, menade Platon.

Aristoteles, som i sin tur var elev till Platon, intresserade sig mer för hur människan skulle förstå och beskriva den värld som hon lever i. Han tänkte att världen skulle vara enklare att begripa om man delade in kunskapen i olika områden, i ämnen. Att vi i skolan fortfarande har ämnen som fysik, biologi och geografi är på sätt och vis ett kulturarv från Aristoteles.

Nästan alla kända filosofer var män, men inte alla. Ett undantag var exempelvis Hipparchia som levde i Aten på 300-talet f.Kr. En gång kritiserade en middagsgäst Hipparchia för att hon inte levde som de andra kvinnorna, och sa att hon borde ägna sig åt vävstolen istället för att delta i männens samtal. Hipparchia svarade att hon föredrog kunskap och bildning istället för att slösa bort sitt enda liv med vävning.

På en tunnelbanestation i Stockholm har konstnären Siri Derkert skrivit hypatia, en kvinnlig filosof från antiken. Här får hennes namn sällskap av två andra berömda kvinnor från antiken och två från 1900-talet.

Politik – grekernas olika styressätt Vårt nuvarande ord politik kommer från antikens Grekland. Det grekiska ordet för stad är pólis och det som rör alla i en stad hette på den tiden politik. Då fanns det fler än 1 500 olika grekiska stadsstater som var och en styrdes med egna lagar, traditioner och vanor.

Filosofen Aristoteles menade att det fanns fyra olika politiska system bland grekerna. En del av stadsstaterna var monarkier*. Dessa styrdes av en kung som ärvt makten av sin far. Andra var aristokratier. Då styrdes stadsstaten av ett råd som bestod av de äldsta männen i de rikaste familjerna, det vi idag skulle kalla adel. I tyrannier fanns det en ensam härskare som antingen hade tagit makten olagligt med våld eller blivit utnämnd till detta av ett aristokratiskt råd. I demokratier var det hela folket som styrde gemensamt.

Ordet kommer av det grekiska orden demos som betyder folk och kratia som betyder styrelse.

Antikens Grekland

35

Atens demokrati I Aten infördes demokrati under 500-talet f.Kr. Tidigare hade stadsstaten styrts både som monarki, aristokrati och tyranni. En del nutida forskare menar att en orsak till att demokrati infördes i Aten var att samhället hade utvecklats och att alltfler människor hade fått det bättre ekonomiskt. Nu ville de också vara med och bestämma över politiken. En annan orsak kan vara att atenarna ville få slut på de starka motsättningarna mellan rika och fattiga i samhället.

folkförsamlingen fattar besluten De viktigaste besluten fattades i folkförsamlingen. Var nionde dag samlades medborgarna till ett stort möte som skedde utomhus vid en kulle som heter Pnyx. Där gick det till ungefär som på ett nutida klassråd, fast i mycket större skala eftersom man var så många. På Pnyx fanns en upphöjd scen av sten som kunde fungera som en slags talarstol. Från den kunde vem som helst hålla tal till folkförsamlingen. Efter diskussion fattades beslut genom röstning.

Alla medborgare hade en röst var, och det var ingen skillnad om man var rik eller fattig. Ofta

använde man handuppräckning som metod för att räkna rösterna.

endast var tionde invånare hade rösträtt För att få räknas som medborgare måste man vara född i Aten och den familj man tillhörde skulle dessutom ha bott där i flera generationer*.

Det fanns många slavar i Aten och de var inte medborgare. Ett annat krav var att man kunde delta i stadens försvar. Eftersom det på den tiden endast var män som fick vara soldater kunde heller inga kvinnor räknas som medborgare.

Att varken slavar, invandrare eller kvinnor kunde bli medborgare innebar att det troligen inte var mer än omkring tio procent av alla invånare i Aten som hade rösträtt. Det är långtifrån vad vi nu för tiden menar med demokrati. Men för 2 500 år sedan var det mycket ovanligt att en så stor del av befolkningen var med och fattade beslut. Tanken att alla medborgare ska ha lika stor politisk makt i en demokrati är något som är lika mellan nu och då. En annan viktig likhet är principen att alla medborgare fritt ska få föra fram sina åsikter.

Talarstolen vid kullen Pnyx står fortfarande kvar. Under antiken samlades medborgarna i Aten här för att gemensamt diskutera och rösta om politiska frågor.

36

Antikens världar

T A R A S V

H A V E T

Det antika Greklands många krig Byzantion

Viktiga slag

Thermopyle Delfi

Aten

Olympia

Marathon

Salamis

Miletos

E

N

IE

N

Rhodos

Sparta

M E D

JO

Korinth

KRETA

L

Knossos

H

A V

E

T

Nästan alla grekiska stadsstater råkade någon gång i krig med varandra. Många drogs också in i perserkrigen.

Det var mycket vanligt att de grekiska stadsstaterna gick i krig mot varandra under antiken.

Man slogs om handel och mark men också om vilken stadsstat som skulle ha mest makt över olika delar av Grekland. Men grekerna kunde också bli indragna i konflikter med den tidens imperier, både med perserriket och med romarna.

tre omtalade slag under perserkrigen Under 400-talet f.Kr. pågick perserkrigen. Så kallades en serie krig mellan perserkungen och en del av de grekiska stadsstaterna. Det hela började med ett uppror bland de grekiska stadsstaterna i landskapet Jonien i början av 400-talet f.Kr. Jonien hörde sedan en tid till perserriket (se s. 24) men nu hade grekerna där tröttnat på perserkungens höga skatter. Folkförsamlingen i Aten bestämde sig för att hjälpa de upproriska grekerna i Jonien och skickade soldater och ett antal skepp som stöd. Trots det misslyckades upproret.

År 490 f.Kr., flera år efter det misslyckade upproret, skickade den persiske kungen sin stora flotta över havet med tusentals soldater för att hämnas på Aten. Staden skulle straffas för stödet till upproret. Men innan den persiska armén hann gå till anfall blev den angripen vid en plats som heter Marathon, omkring fyra mil utanför staden. Atenarnas överraskningsanfall slutade med stora förluster för perserna som flydde ut över havet igen. Den atenska armén hade segrat trots att den var betydligt mindre än den persiska.

CYPERN Tio år senare återkom den persiske kungen med en ännu större armé. Nu skulle han krossa allt motstånd. Vid en plats som heter Thermopyle och som ligger i trång passage mellan två berg stod ett mycket blodigt slag. Där hade den atenska armén fått stöd av soldater från stadsstaten Sparta. Spartanerna slogs till sista man, men till slut var vägen öppen mot Aten.

Staden intogs och brändes av de persiska soldaterna. Men strax därpå vände krigslyckan för perserkungen. Den atenska flottan lurade in den persiska i en fälla vid ön Salamis. Där krossades båt efter båt och mängder av soldater drunknade. Efter förlusten vid Salamis gav perserkungen upp och återvände hem med det som återstod av armén. marathonlopp Antika grekiska historieskrivare har berättat att en snabb löpare som hette Feidippides sprang från Marathon till Athen med det glada budskapet att den persiska armén hade besegrats. Detta är bakgrunden till de moderna Marathonloppen som är drygt 40 kilometer långt. Det motsvarar det unge­ färliga avståndet från Marathon till Athens centrum.

Antikens Grekland

37

Världskrigens tid

F

På en krigskyrkogård i Belgien ligger tusentals män begravda under likadana vita stenar. De flesta av de döda var helt unga, några fortfarande tonåringar. Alla var soldater som stupade under första världskriget 1914–1918.

örsta och andra världskriget var de värsta krigen i mänsklighetens historia med många miljoner dödsoffer. I flera fall utfördes också folkmord, det vill säga medvetna försök att döda eller fördriva ett helt folk.

Men de fyra första årtiondena av 1900­ talet innebar samtidigt genombrottet för det moderna samhället i många av världens länder med exempelvis bilar, telefoner, elek­ tricitet och fritidsnöjen.

Under mellankrigstiden skedde också stora politiska förändringar och en del länder utvecklades till fungerande demo­ kratier. Andra länder blev istället hårda diktaturer, där ett enda politiskt parti var tillåtet och där det partiets ledare kunde bestämma det mesta.

I kapitlets tre delar kan du läsa en översikt över denna omvälvande tid i världens historia.

Övergripande frågor till kapitlet •

Varför skedde denna utveckling och vilka konsekvenser fick händelserna på kort och lång sikt?

•

Hade världen kunnat utvecklas på något an­ nat sätt? Hade något eller båda världskrigen kunnat undvikas, i så fall hur?

190

Världskrigens tid

•

Hur har det som hände under den här tiden påverkat oss idag?

•

Vilka lärdomar kan vi som lever nu dra av händelseutvecklingen under världskrigens tid?

d FÖRSTA VäRldSKRIGET

Första världskriget började som en konflikt mellan två maktblock i Europa. Allt fler länder blev dock indragna i konflikten och stridigheterna berörde till slut alla världsdelar. När kriget var slut hade världskartan förändrats och mängder av nya länder hade bildats. I Ryssland utbröt en revolution som ledde till att kommunistpartiet fick makten och Sovjetunionen bildades.

MEllAN TVÅ KRIG

När första världskriget var slut trodde många människor på en ljusare och bättre framtid.

Men ekonomisk kris och arbetslöshet påverkade de flesta länder. Den demokratiska utvecklingen bröts på många håll i världen.

I Stalins Sovjetunionen och Hitlers Tyskland levde människorna under en hård diktatur.

Hitler ville göra Tyskland större på grannländernas bekostnad. Det skulle bli inledningen till nästa krig.

ANdRA VäRldSKRIGET

Alla tidigare krig ställdes i skuggan av andra världskriget. Kriget fördes i Europa, Asien, Afrika och på världshaven. När kriget var över var Tyskland krossat och Japan besegrat efter att atombomber fällts över Hiroshima och Nagasaki. Under kriget dödades de flesta av Europas judar i nazistiska koncentrationsoch förintelseläger. Efter kriget fanns bara två stormakter i världen: USA och Sovjetunionen.

Världskrigens tid

191

”Aldrig mera krig.” Det verkade de flesta vara överens om när första världskriget äntligen var slut, och framtiden började se ljus ut. Särskilt i den nya stormakten USA talade man om ”det glada 20-talet”. Industrin producerade nya varor som gjorde vardagslivet så mycket lättare. Bilen började bli var mans egendom. Elspisar, dammsugare och andra hushållsapparater blev vanliga i allt fler hem. Ungdomar gick på bio, lyssnade på grammofonskivor och dansade på ett sätt som chockade de äldre. Frisyrer och kläder blev enklare och ledigare. En ny, modern tid hade börjat med fred och framsteg.

Men efter det glada 20-talet kom det mörka 30-talet. Arbetslösheten drabbade både USA och Europa. I Europa avskaffades demokratin i land efter land. Innan årtiondet var slut hade ett nytt världskrig börjat. Det skulle bli det värsta kriget hittills när det gällde lidande och fasansfulla händelser.

Hur kunde detta ske? Vad var det som fick några av ledarna i Europa att än en gång starta ett världskrig? Låt oss undersöka hur världen såg ut på 1920- och 30-talet och se om vi kan hitta svaren. Vi börjar i det glada 20-talets USA.

MellAN TVå KRIG USA När Calvin Coolidge år 1925 höll sitt första tal som USA:s president sa han att amerikanerna kunde vara nöjda och belåtna som aldrig tidigare i historien.

Det fanns mycket som talade för att presidenten hade rätt. USA:s industri producerade varor i en mängd som aldrig tidigare. Arbetslösheten var låg och folk köpte de nya industrivarorna som aldrig förr.

Bilar och dammsugare Störst betydelse för industrins stora framgångar hade personbilen och elkraften. Henry Ford införde löpandebandstekniken vid sina bilfabriker och kunde på så sätt tillverka stora

mängder bilar till låga priser. Antalet bilar i USA ökade under årtiondet från 6 till 26 miljoner. År 1925 kostade en T-Ford 300 dollar. Det var ett pris som var överkomligt även för en vanlig industriarbetare.

I slutet av 1920-talet hade nästan 70 procent av alla amerikanska hushåll tillgång till elektricitet. Det innebar att det blev en enorm efterfrågan på elektriska apparater av alla slag. Stora industrier växte upp som tillverkade värmeelement, lampor, dammsugare, elspisar och radioapparater.

Det var lätt att låna pengar eller köpa på avbetalning. Lönerna steg och köpfesten fortsatte.

Framtiden såg ljus ut.

T-Fordarna byggs på det löpande bandet i en Fordfabrik år 1928.

Bilarbetarna var välbetalda industriarbetare och hade ofta råd att själva köpa de bilar de byggde.

Mellan två krig

215

Jordbrukskris När industrin och handeln i USA hade goda tider på 1920-talet fanns det ändå en näringsgren som hade problem. Det var det amerikanska jordbruket. De amerikanska bönderna hade mekaniserat och gjort sitt arbete enklare. Därför ökade jordbruksproduktionen. Samtidigt tog regeringen bort det ekonomiska stöd som jordbruket haft under kriget. Resultatet blev en kris för jordbruket med stora överskott av spannmål och andra jordbruksvaror som jordbrukarna inte kunde sälja. Städerna och storindustrin blomstrade under 20-talet, samtidigt som USA:s jordbruksområden gick in i en djup kris. Men överproduktion var något som lika gärna kunde drabba industrin.

Börskrasch och depression Industrin gick på högvarv och producerade mer och mer varor. Många amerikaner såg ljust på framtiden och ville vara med och dela på de vinster som företagen gjorde. Därför blev det populärt att köpa aktier (andelar) i företagen. De goda tiderna gjorde att aktierna steg i värde och rusningen efter aktier fortsatte. Många lånade pengar för att köpa aktier, efterfrågan på aktier ökade ytterligare och aktierna fortsatte att stiga till värden som egentligen inte hade någon grund i verkligheten.

problem avskedade folk och arbetslösheten steg.

De arbetslösa som förlorade sina löner kunde inte köpa lika mycket som tidigare och då sjönk efterfrågan på en lång rad varor.

Därför minskade företagen produktionen av varor och avskedade ännu fler människor. En spiral med ökad arbetslöshet och minskad efterfrågan hade kommit igång.

Till slut var mer än tolv miljoner amerikaner arbetslösa. Det var 25 procent av de förvärvsarbetande. Och arbetslösheten spred sig över världen. USA var det ledande industrilandet och vad som hände i USA fick återverkningar i resten av världen. En djup ekonomisk kris, en depression, spred sig över den industrialiserade världen. Det glada 20-talet var slut.

Den svarta torsdagen

Men sommaren 1929 började en del företag att få problem att sälja sina varor. Postorderföretagen som hade många lantbrukare bland kunderna hade känt av det tidigare. Det fanns helt enkelt inte köpare till allt det som industrierna framställde.

Sista veckan i oktober 1929 kom reaktionen på aktiebörsen. Folk började sälja aktier eftersom de trodde att värdet på aktierna skulle sjunka när företagen gick sämre. den svarta torsdagen, 24 oktober, utbröt panik på börsen. Alla ville sälja aktier men ingen vågade köpa. Aktiernas värde rasade och förmögenheter försvann på en dag.

Många hade lånat pengar för att köpa aktier och kunde nu inte betala tillbaka sina lån. Därför gick flera banker omkull. Företag som hade 216

Världskrigens tid

"Här finns ett ledigt jobb." Ryktet sprider sig snabbt och köerna av arbetssökande slingrar sig snart runt hela kvarteret.

Franklin D Roosevelt med fru och dotter, omgivna av väljare. Roosevelt var president under åren 1933–1945, ett oslagbart rekord. Nu kan USA:s president bara väljas om en gång.

roosevelts new deal Hur skulle man komma ur den nedåtgående spiralen? År 1932 vann det demokratiska partiets kandidat presidentvalet. Han hette Franklin d Roosevelt och dominerade amerikansk politik för lång tid framåt. Han blev omvald 1936, 1940 och 1944.

Roosevelt sammanfattade vad han tänkte göra för att komma ur krisen i slagordet New Deal.

Det är en kortspelsterm som betyder att man delar ut nya kort. Och det var också många nyheter i det som Roosevelt genomförde. Bland annat fick staten ta ett mycket större ansvar än vad som tidigare varit vanligt i USA. Det här innebar Roosevelts New Deal: • Staten tog mer kontroll över bankerna så att sparares pengar som var insatta på banken blev säkra. På så sätt ville man återge allmänheten förtroendet för bankerna så att spararna vågade sätta in sina pengar. Bankerna måste ju ha pengar att låna ut till dem som ville starta företag.

• Staten gav ekonomiskt stöd till det krisdrabbade jordbruket. Jordbrukare kunde få betalt för att inte bruka sin jord. Överskottet av jordbruksprodukter minskade och jordbrukarna fick pengar att handla för så att efterfrågan på fabrikernas varor ökade.

• Arbetslösa fick penningbidrag. När de hade pengar att handla för ökade efterfrågan på varor ytterligare.

• En rad statliga projekt sattes igång. Kraftverksbyggen, skogsarbeten och vägbyggen drog igång i olika delar av landet. Arbetslösheten minskade och efterfrågan på varor steg när lönerna betalades ut. Åtgärderna för att minska arbetslösheten och öka efterfrågan på varor gav så småningom resultat.

Roosevelts anhängare kunde sjunga: ”Happy days are here again …”. Men det dröjde flera år innan USA kom över depressionen, den djupa ekonomiska krisen. Först sommaren 1938 var ekonomin definitivt på uppgång igen.

Mellan två krig

217

Stalins Sovjet Den ekonomiska krisen som började i USA drabbade hela världen. Men ett land stod utanför krisens verkningar, nämligen Sovjet. De nya ledarna hade valt att isolera landet allt mer efter revolutionen och omvandlingen till en socialistisk stat. Det gjorde att landets ekonomi inte påverkades av det som hände i omvärlden. Från år 1929 var Josef Stalin envåldshärskare i Sovjet.

Under hans ledning genomfördes en samhällsomvandling som skulle kosta många miljoner medborgare livet.

kollektivjordbruken Stalin började med att förändra jordbruket. För att klara försörjningen under 1920-talet hade självägande bönder tillåtits att driva jordbruk.

År 1929 ägdes därför 94 procent av jorden av självägande bönder. Detta år beslöt Stalin att bönderna skulle lämna ifrån sig sin jord till stora kollektivjordbruk. Att jorden skulle ägas kollektivt var en del av den socialistiska tanken.

Kollektivjordbruken, eller kolchoserna, skulle ägas och drivas gemensamt av dem som bodde på kollektivet. De flesta bönder ville behålla sin jord och sina djur och motsatte sig kollektiviseringen. Samtidigt drog Stalin igång en kampanj mot många bönder som stämplades som klassfiender och kallades kulaker.

Kollektiviseringen gjorde att miljoner människor miste livet i Sovjet. Många bönder som protesterade skickades till fångläger och ett stort antal avrättades. Ett annat resultat var

Fest på kolchosen. Hur stämmer bilden med texten ovan om kollektiviseringen?

Bild: mellan_krig_5

218

Världskrigens tid

att jordbruksproduktionen minskade. Flera år under 1930-talet blev det därför hungersnöd i Sovjet, precis som det blivit under inbördeskriget (se s. 210). Människor svalt ihjäl i mängder på landsbygden. Trots detta fortsatte exporten av livsmedel från Sovjet till utlandet. Stalin ansåg det nödvändigt att få in pengar till landet för att få igång industrialiseringen.

femårsplanerna Samtidigt satte Stalin igång en omvandling av industrin. Den skulle styras av så kallade femårsplaner. I femårsplanerna fanns mål för produktionen på alla områden av näringslivet för de närmaste fem åren. De första femårsplanerna satsade på den tunga industrin, som stålverk och verkstadsindustri.

En industriell utveckling kom igång, men det skedde till priset av stora uppoffringar och hårt arbete. Nu fanns inte längre några möjligheter att protestera. Stalin, kommunistpartiet och den hemliga polisen hade ett fast grepp om Sovjet och dess invånare. diktaturens ansikte Sommaren 1936 ställdes några personer inför rätta i Moskva. Brottet de anklagades för var

sabotage mot det socialistiska samhället och en förberedele för mord på Stalin. De anklagade var inte vilka som helst. Båda hade tillhört högsta ledningen i Sovjet ända sedan revolutionen. Men de erkände sin skuld och lämnade en fullständig bekännelse. Båda dömdes till döden och avrättades direkt efter rättegången.

Denna rättegång skulle följas av liknande under de närmaste åren. Alla fick offentligt erkänna de påhittade brotten. Straffet var döden. På detta sätt försvann i stort sett hela den politiska ledningen från Lenins tid.

Men skenrättegångarna* drabbade inte bara personer i ledande ställning. Sovjetmedborgare på alla nivåer och i alla yrken drabbades också. Vanliga partimedlemmar, höga militärer, författare, tjänstemän och arbetare, alla kunde drabbas av den terror Stalin hade startat. Terrorn hade två syften. Stalin blev av med konkurrenter om makten i kommunistpartiet och människor utanför partiet förstod att det var farligt att kritisera landets ledning. Miljoner människor fängslades och hundratusentals avrättades. I Stalins Sovjet regerade rädslan och misstänksamheten. Vem som helst kunde bli angiven och hämtas till förhör mitt i natten.

I Stalins Sovjet gavs en bild av ledaren som en person som kunde allt. Här är Stalin i rollen som den kloke militäre ledaren.

Mellan två krig

219

Gulag

Författaren Alexander Solsjenitsyn kallade straffarbetslägren dit de dömda skickades för Gulagarkipelagen. En arkipelag är en övärld och som öar låg straffarbetslägren utspridda över hela Sovjet. Gulag var den sovjetiska byråkratins beteckning på myndigheten som ansvarade för lägren.

Vad hände med sovjetmedborgare som drabbades av Stalins terror och hamnade i ett straffarbetsläger? Deras straff var ofta att arbeta. Det kunde vara i kolgruvor och fabriker, på kanaloch järnverksbyggen eller med nyodlingar. Ofta låg lägren i områden som de styrande i Sovjet ville utveckla och bygga ut.

Ett exempel på detta var Kolymalägren i östra Sibirien. Det är ett av de kallaste bebodda områdena på jorden. Här fick fångarna arbeta för att utvinna guld. Förhållandena i gruvorna var fruktansvärda. De som hamnade där fick arbeta tills de dog. Kölden, små matransoner, urusla bostäder och bristfällig utrustning bidrog också till att många dog.

Kolyma var bara en liten del av Gulagarkipelagen. Över hela Sovjet pågick Stalins krig mot de egna medborgarna. Ingen vet exakt hur många människor som dog i straffarbetslägren men det rörde sig om miljoner människor.

En av ”öarna” i Gulagarkipelagen. Det här är resterna av ett bland många straffarbetsläger i en avlägsen del av Sibirien.

220

Världskrigens tid

Tyskland När första världskriget var slut hade mer än två miljoner tyska soldater stupat. Inget annat land hade så stora förluster i människoliv. Hundratusentals unga tyskar som överlevt skyttegravarna kom hem som invalider eller med andra krigsskador.

Trots det blev femton år senare Adolf Hitler Tysklands ledare, en ledare som inte tvekade att ta till våld och krig. Och Hitlers politiska parti, nazistpartiet, hade blivit Tysklands största. Vad hände egentligen i Tyskland mellan krigets slut och Hitlers maktövertagande?

efter Versaillesfreden Som vi har sett var Versaillesfreden en hård fred för Tyskland. Landförlusterna var stora och krigsskadeståndet ofantligt. Bland många tyskar fanns känslan att ha blivit lurade. När tyskarna kapitulerade* trodde de på en mild fred. Nu blev det inte så utan Versaillesfreden blev mycket hård.

Särskilt militären började tala om ”dolkstöten i ryggen”. Med det menade man att den tyska armén egentligen var obesegrad. Att Tyskland ändå förlorade kriget berodde på strejker och uppror hemma i Tyskland, ansåg militärerna.

I verkligheten var Tysklands militära läge på hösten 1918 hopplöst. Skulle kriget ha fortsatt hade det inneburit ett militärt sammanbrott för de tyska stridskrafterna. Men den som i Tyskland talade illa om innehållet i Versaillesfreden fick många åhörare och anhängare. den galopperande inflationen Det finns en historia från Tyskland år 1923 som berättar om en kvinna som glömde en hel korg full med sedlar på gatan utanför sitt hus. När hon skyndade ut för att hämta korgen var den borta men innehållet, sedelbuntarna, låg slängda på trottoaren. Sedlarna hade tappat allt värde och var

ointressanta för tjuven. Vad hade hänt med den tyska ekonomin och tilltron till landets valuta?

Den tyska staten fick problem med ekonomin direkt efter kriget. Landet hade lånat pengar för att bekosta kriget och skulderna fanns kvar.

Dessutom skulle det stora krigsskadeståndet betalas. Lösningen blev att ledningen lät trycka sedlar för att betala av skulderna. Detta ledde i sin tur till inflation*. Den tyska valutan blev mindre och mindre värd för varje dag, till slut för varje timme.

När den tyska arbetaren fick sin lön gällde det att handla upp den så fort som möjligt. Väntade man till kvällen eller till nästa dag fick man inte lika mycket varor för pengarna. Den galopperande inflationens tid hade kommit.

Sedlar utan värde kan användas på många sätt. Här har tyska pojkar klistrat ihop dem till en pappersdrake.

Mellan två krig

221

Så småningom införde regeringen ett nytt penningsystem. Lån från utlandet och omförhandling av krigsskadeståndet hjälpte upp ekonomin. Inflationen kunde pressas tillbaka. Men för många var skadan redan skedd. Pengar som sparats på banken hade helt förlorat sitt värde.

Hos många fanns sedan en misstänksamhet och misstro kvar mot politikerna och det politiska systemet.

depressionen Den tyska ekonomin hämtade sig så småningom.

Men så kom den ekonomiska krisen i Amerika med massarbetslöshet som följd. Krisen spred sig till Europa och det land som drabbades värst var Tyskland. År 1932 var mer än sex miljoner arbetslösa. Mängder av företag gick i konkurs.

Flera kommuner och städer klarade inte heller ekonomin och gick i konkurs. Skulle den svaga tyska demokratin klara även denna kris? hitlers väg till makten Österrikaren Adolf Hitler hade deltagit i kriget på tysk sida. Krigsslutet och freden blev en fruktansvärd besvikelse för honom, och han anslöt sig till ett av alla de nationalistiska småpartier som bildades efter kriget. 1921 blev han partiets ledare. Partiets namn var Nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet, förkortat NSDAP eller nazistpartiet.

Nazisternas ideologi

Nazistpartiet var inte bara nationalistiskt. Det var också rasistiskt och antisemitiskt. Enligt partiets raslära var historien en kamp mellan något som man kallade den ariska eller europeiska rasen och judarna.

Antisemitismen hade djupa rötter i europeisk historia. Redan under medeltiden hade det förekommit förföljelser av judar. När olyckor drabbade ett land var det populärt bland de styrande att ge judarna skulden. Det nya var att nazisterna ansåg judarna vara ”icke-människor” som egentligen inte hade rätt att leva. Enligt na222

Världskrigens tid

zisterna styrde judarna både den internationella finansvärlden och kommunismen.

Partiet var också antidemokratiskt och hyllade en våldsideologi där den starke alltid hade rätt. Enligt denna ideologi kände ledaren vad hela folket ville, och ledaren kunde fatta alla beslut utan att behöva ta hänsyn till andras åsikter.

Det betydde att det inte fanns någon plats för andra politiska partier. Nazisterna såg kommunisterna och socialdemokraterna som de främsta politiska motståndarna. De kunde alltså bekämpas med våld.

I fråga om utrikespolitiken var nazisterna fanatiska motståndare till Versaillesfredens beslut. Även här gällde våldsideologin. Tyskland skulle åter bli starkt och mäktigt. Landet hade rätt till ”livsrum”. Det betydde att folk, som nazisterna betraktade som mindre värda exempelvis de slaviska folken i öster, skulle lämna ifrån sig områden till det ariska, tyska folket.

Hitlers maktövertagande

Den tyska demokratin som ersatte kejsardömet var bräcklig. Svaga regeringar avlöste varandra och spänningarna var stora mellan olika grupper i samhället. 1923 gjorde Hitler och hans anhängare ett försök till statskupp som misslyckades.

Hitler dömdes till fem års fängelse men släpptes efter bara några månader. Under fängelsetiden skrev han en bok, Mein Kampf, där han utvecklade sitt förakt för demokrati och lika människovärde. I boken utpekar han judarna, kommunisterna, socialdemokraterna och Versaillesfreden som orsakerna till Tysklands alla olyckor.

I mitten av 20-talet blev det demokratiska Tyskland något stabilare när ekonomin förbättrades. Hitler hade svårt att få nya anhängare och hans parti fick bara några procent av rösterna i riksdagsvalen. Men så kom depressionen och massarbetslösheten. I riksdagsvalet 1930 fick nazisterna 18 procent av rösterna. I valet 1932 blev de med sina 37 procent riksdagens största parti.

Hitler fick i uppdrag att bilda regering och i början av 1933 tillträdde en regering under hans

Uniformerade nazister sätter upp anslag på en affär med uppmaning att inte handla av judar. Hur tror du damen till vänster gör?

ledning bestående av nazister och konservativa.

Hitler kom till makten genom demokratiska val men innan sommaren var över var demokratin avskaffad. Tyskland blev en diktatur av värsta slag med diktaturens alla kännetecken. Åsiktsfrihet, yttrandefrihet och alla demokratiska frioch rättigheter försvann. Ledarens vilja var lag, och nazisterna hade halvmilitära avdelningar och hemlig polis som såg till att diktaturens ordning upprätthölls.

Redan våren 1933 öppnades de första koncentrationslägren. Där hamnade diktaturens

motståndare. Men här skulle också nazisterna begå sitt värsta brott – förintelsen av Europas judar.

Varför röstade tyskarna på Hitler?

När Hitler väl fått makten avskaffade han snabbt demokratin. Efter det förekom det inte några demokratiska val i Nazityskland. Men faktum kvarstår att nazisterna i de sista valen före maktövertagandet fick många röster, nästan 40 procent.

När historiker försöker förklara orsaken till detta är det vanligt att peka på de olyckor som Mellan två krig

223

drabbade Tyskland under 20- och 30-talet.

Inflationen och depressionen drabbade stora grupper mycket hårt. Folk litade inte längre på det politiska systemet och de vanliga partierna.

Den som lovade något nytt kunde räkna med många anhängare. Att angripa Versaillesfreden och judarna lockade också anhängare. Hitler ”uppfann” som sagt inte antisemitismen. Den fanns spridd bland många, inte bara i Tyskland utan i hela Europa.

Viktigt att komma ihåg är också hur bräcklig den tyska demokratin var. Den hade bara funnits i några få år och det fanns stora spänningar mellan olika grupper i landet. Rädslan för att kommunisterna skulle ta makten, som i Sovjet, var utbredd hos många.

Flera av nazistpartiets medlemmar var också den politiska propagandans mästare. De använde radio och film men framför allt var nazistpartiets massmöten mästerstycken i politisk propaganda.

Hitlers tal och massmöten var skickligt regisserade av Joseph Goebbels, Hitlers propagandaminister. Marschmusik, flaggparader och ljusspel skulle förbereda ledarens tal som var massmötenas höjdpunkt. Hitler byggde upp sina tal så skickligt att åhörarna i slutet av talet var helt fångade av stämningen. Det var till åhörarnas känslor, inte till deras förnuft, som Hitler vände sig i sina tal.

Hitler omgiven av sina anhängare.

Hakkors, flaggor, ljusspel och uniformer skulle skapa den rätta stämningen vid massmötena.

224

Världskrigens tid

”Judarna ska ut.” En advokat inne i biblioteket ropar. ”De är redan ute.” Några andra jurister i bibliotekssalen skrattar till, kort men belåtet.

Så kommer de uniformerade SA­männen in i biblioteket och upprepar befallningen: ”Alla ickearier ska omedelbart lämna denna arbetsplats.”

De får samma svar: ”De är redan ute.” SA­männen går runt i biblioteket. En stannar framför Haffners bord. ”Är ni arier?” Haffner avskyr nazisterna och deras ideologi. Som jurist och människa vet och känner han att allt detta är fel. Men ändå, han protesterar inte. Han svarar: ”Ja.” och SA­man­ nen fortsätter. Haffner sitter kvar och rodnar och skäms.

Hela domstolsbyggnaden rensas från judar.

Ingen protesterar utom en judisk advokat som vägrar att gå och därför blir misshandlad innan han slängs ut med våld. Han hade deltagit i första världskriget, blivit sårad fem gånger och mist ett öga. Men det räknas inte nu. Han är ju jude.

Så här såg det ut i början när nazisterna starta­ de sina aktioner mot judarna. Det skulle sluta med Förintelsen tio år senare.

Sebastian Haffner lämnade Tyskland 1938. I Storbritannien skrev han 1939 boken En tysk mans historia om hur han upplevde nazitiden.

1. Vad svarar Sebastian Haffner på frågan?

2. Hur reagerar han på sitt eget svar?

”Är ni arier?”

Lördagen den 1 april 1933 bestämde nazisterna att genomföra en bojkott* mot judar över hela Tyskland. Ingen skulle besöka affärer som ägdes av judar. Judiska läkare och advokater skulle inte få utöva sitt yrke. SA­patruller* skulle kontrollera att alla följde bojkotten.

Sebastian Haffner, jurist vid en domstol i Berlin, går till sitt arbete som vanligt den dagen. Men det är en särskild stillhet och spänning i luften i domstolens lokaler. Någon säger: ”SA är i huset.

De slänger ut judarna.” I biblioteket, där Haffner sitter, plockar en advokat ihop sina papper och böcker och försvinner. Han är jude. Ingen kom­ menterar att han går. En röst hörs i korridoren:

3. Varför svarar Sebastian Haffner som han gör tror du?

4. Hur skulle du själv ha velat göra, och hur tror du att du själv faktiskt skulle ha gjort?

Mellan två krig

225

FÖRDJUPNING & METOD

Historisk inlevelse

Diktaturernas Europa Demokratin råkade ut för många bakslag i mellankrigstidens Europa. Benito Mussolini kom till makten 1922, och från 1925 regerade han och hans fascistparti i Italien. Demokratin hade upphört. Liksom nazisterna använde de våld och terror mot politiska motståndare, framför allt kommunistpartiet, som var ett stort parti i Italien vid denna tidpunkt.

Fascism och nazism hade många gemensamma drag. Antikommunism och nationalism, det egna folkets storhet och rätt att breda ut sig på

svagare grannars bekostnad hörde hit. Ledaren var den som kände av folkviljan och var därför enväldig*. I Mussolinis Italien och Hitlers Tyskland var hela samhället underställt ledaren och partiet. Demokratiska fri- och rättigheter existerade inte.

En skillnad mellan de två ideologierna fascism och nazism var att fascismen varken var rasistisk eller antisemitisk från början, utan blev det först när man började samarbeta med nazisterna. I övrigt hade de mycket gemensamt, och de båda

En bild som säkert Mussolini skulle ha varit nöjd med. Här ses han som den kraftfulle ledaren som talar till sitt folk.

226

Världskrigens tid

Det baskiska folket i nordvästra Spanien var motståndare till Franco. I april 1937 bombades staden Guernica av tysk militär på Francos sida. 2 000 människor dödades, nästan alla civila. Guernica blev det första exemplet i Europa på de fruktansvärda verkningarna av flygbombning och gav en föraning om vad som skulle hända under andra världskriget. Konstnären Pablo Picasso har i den här målningen med samma namn som staden gett sin bild av krigets fasor.

ledarna Il Duce Mussolini och der Führer Hitler inledde snart ett samarbete.

kallade sig Franco, El Caudillo, ledaren. Demokratin hade försvunnit i ännu ett europeiskt land.

spanska inbördeskriget Även Spanien blev en diktatur som liknade framför allt det fascistiska Italien. Men här var det ett långt och blodigt inbördeskrig, mellan vänster- och högerpartier, som ledde till diktaturen.

Det började 1936 när general Francisco Franco startade ett uppror mot den demokratiskt valda regeringen, som bestod av socialister och olika vänsterpartier. I tre år rasade inbördeskriget.

Ledarna i Europas stater bestämde sig för att inte ingripa. Regeringssidan fick bara begränsad hjälp av enskilda människor med vänstersympatier och i viss mån av Sovjet. Däremot fick Franco mycket hjälp av Hitler och Mussolini som struntade i överenskommelsen att inte ingripa.

På regeringssidan råkade till slut olika vänstergrupper i strid med varandra. I mars 1939 kapitulerade regeringen i Madrid och Franco hade segrat. Efter mönster från Tyskland och Italien

Demokratin på tillbakagång

Men det räckte inte med Mussolini, Hitler, Stalin och Franco. I många andra av Europas länder avskaffades demokratin och olika former av diktaturer infördes. Portugal, Grekland och Ungern hörde dit. I Östeuropa försvann demokratin i land efter land. Demokratin var redan svag och osäker. I dåliga tider blev det lättare för starka ledare att ta över och avskaffa den.

I övriga Europa var Belgien, Nederländerna, Luxemburg, Storbritannien, Irland, Schweiz, Frankrike och de nordiska länderna fortfarande demokratier.

Ekonomiska kriser med inflation och arbetslöshet, diktatorer* som talade om våld och den starkes rätt samt en tillbakagång för demokratin i många länder. Det var mycket i 30-talets Europa som talade för en ny storkonflikt mellan världens stater.

Mellan två krig

227

SAMMANFATTNING

MELLAN TVÅ KRIG ”Aldrig mer krig” var de flesta överens om när första världskriget var slut. Efterkrigstiden började också bra. Framför allt i USA talade man om det glada 20-talet. Elen och bilen gjorde vardagslivet mycket lättare och bekvämare. Industrin producerade nya varor och människorna handlade som aldrig förr. Men det amerikanska jordbruket började få problem. Det fanns inte köpare till allt som jordbruket producerade.

Samma sak hände med industrin. Företagen kunde inte sälja sina varor. Folk som köpt aktier i de framgångsrika företagen försökte sälja sina aktier och resultatet blev den svarta torsdagen på New York-börsen när aktiekurserna föll. Banker och företag gick omkull och en enorm arbetslöshet blev följden. Den stora depressionen spred sig över världen.

I Sovjet gjorde sig Stalin till diktator. Under hans ledning genomfördes landets fortsatta omvandling till en socialistisk stat. Inom jordbruket infördes kollektivjordbruk. Ekonomin organiserades i femårsplaner som angav hur mycket som skulle produceras. Sovjet under Stalin var

en järnhård diktatur med rättslöshet, övergrepp och arbetsläger. Miljontals människor dog som en direkt följd av diktaturen.

I Tyskland hade en inflation drabbat landet 1923 när regeringen tryckte allt fler sedlar för att lösa problemet med krigsskadeståndet. 1929 drabbade arbetslösheten landet.

De ekonomiska problemen, arbetslöshet och missnöje med Versaillesfreden gjorde att många väljare vände sig till nazistpartiet och Hitler. Hitler skyllde alla olyckor på Versaillesfreden, judarna och kommunisterna. När nazistpartiet blev landets största parti fick Hitler bilda regering. Från 1933 leddes Tyskland av en antidemokratisk, rasistisk och antisemitisk regim. Politiskt våld och krig var enligt nazisterna tillåtna medel för att nå dit man ville. Även i övriga Europa bredde diktaturerna ut sig.

Sedan år 1922 leddes Italien av Mussolini och hans fascistparti. I Spanien hade diktatorn Franco tagit makten efter ett blodigt inbördeskrig. Beneluxländerna, Storbritannien, Frankrike, Schweiz, Irland och de nordiska länderna var de enda återstående demokratierna i Europa år 1939.

Mussolini ledare i Italien 1922 Inflation i Tyskland 1923

Versaillesfreden 1919 Första världskriget slut 1918

Hitler Tysklands diktator 1933

Sovjetunionen bildas 1922

1920

1925 Framsteg i USA under ”det glada 20-talet”

Radion

228

Världskrigens tid

Roosevelt president i USA ”The New Deal” 1932

Börskrasch i USA 1929

1930 Arbetslöshet Kollektivisering och femårsplaner i Stalins Sovjet

1935

1. Vad innebar ”det glada 20­talet”? Beskriv hur det var i USA både när det gäller jordbruk och industri. Tyckte alla i USA att det var ”det glada 20­talet”?

8. Hur kan man förklara att så många tyskar röstade på Adolf Hitler? Skulle en ledare som Adolf Hitler kunna ta makten i ett land i Euro­ pa idag?

2. Vad hände den ”svarta torsdagen” den 24 oktober 1929? Vilka följder fick den dagen?

9. Hur förändrades livet för människorna i Tysk­ land efter att Hitler tagit makten?

3. Roosevelt bidrog på flera sätt till att minska arbetslösheten. Bland annat fick jordbrukare betalt för att inte bruka sin jord och arbetslö­ sa fick kontant arbetslöshetsstöd. Hur gjorde detta att arbetslösheten minskade?

10. Vad menade Hitler när han talade om ”livs­ rum”? Vilka följder kunde det få för Tysklands grannar?

4. I Sovjet bildades kollektivjordbruk. Hur skiljde de sig från ett vanligt jordbruk?

5. Vad innebar Stalins femårsplaner?

6. Olika grupper råkade illa ut i Stalins Sovjet.

Vilka? Hur kom det sig att de råkade illa ut?

Vad hände med dem?

7. Vad innebar nazisternas ideologi?

REPETITION & REFLEKTION

Frågor

11. Hade andra världskriget aldrig blivit av om Tyskland hade fått en mildare fred i Versailles­ freden? Vad tycker du talar för det? Vad talar emot det?

12. Vad finns det för likheter och olikheter mellan nazism och fascism?

13. Varför gynnade det Franco att Europas stater bestämde sig för att inte ingripa i spanska inbördeskriget?

Viktiga ord

1935

börskrasch

kollektivjordbruk

depression

koncentrationsläger

fascism

löpande band

femårsplaner

New Deal

Gulagarkipelagen

nazism

inflation

raslära

1940 Spanska inbördeskriget

Mellan två krig

229

Hi

H I S T O R I A

Hi 7–9

Utkik

Utkik

Erik Nilsson, lärare i historia och samhällskunskap vid grundskola, gymnasium och vuxenutbildning, har också skrivit läroböcker i samhällskunskap för grundskola och gymnasium.

Hans Olofsson, lärare i svenska, historia och religionskunskap vid högstadieskolor i Stockholm och forskar om undervisning och lärande i historia vid Karlstads universitet.

7–9

Utkik är ett komplett basläromedel i SO för årskurs 7–9 utformat efter Lgr 11. Till varje ämne – geografi, historia, religion och samhällskunskap – finns en stadiebok, en välfylld elevwebb och en praktisk, digital lärarhandledning i form av en lärarwebb. Allt detta material finns även som interaktiva böcker i respektive ämne.

H I S T O R I A

Utkik Historia grundbok är uppbyggd kring det centrala innehållet i Lgr 11. Alla kapitel innehåller, förutom den berättande texten, ett antal fördjupnings- och metoduppgifter som tränar förmågor som lyfts i läroplanen, vikt läggs vid källor och historiebruk. Kapitlen inleds med en övergripande introduktion som bland annat inspirerar eleverna till att fundera över orsaker och konsekvenser.

Rolf Uppström, lärare vid Brunnsboskolan i Göteborg, fil.lic. i historia och forskar bland annat på frågan om Karl XII:s död.

H

I

Hi S

T

O

R

I

A

7–9

Erik Nilsson Hans Olofsson Rolf Uppström

Utkik