MAKT OCH RÄTT
för civilisationen, har under olika tider och av olika folk besvarats på skilda och för utvecklingen ofta avgörande sätt. Professor IVAR STRAHL visar i en rad sammanfattningar hur rätt och rättsmissbruk följts åt genom tiderna. Hans framställning omspänner ca 4 000 år – från babyloniernas tro på naturens lag och växlingen mellan tyranni och demokrati hos grekerna, över renässansens tro på den enväldige fursten och Rousseaus talan för folkets suveränitet till senare tiders diktaturer och kamp för lika rätt för alla enligt FN-stadgan. Parallellt med den historiska utvecklingen behandlas de stora män som haft avgörande betydelse för rättsuppfattningen såsom Platon och Aristoteles, Augustinus, Macchiavelli, Hugo Grotius, Montesquieu, Marx och i Sverige Hägerström. Det är en utomordentligt intresseväckande aspekt som här läggs på vår kulturs historia. Professor STIG STRÖMHOLM , Uppsala universitets tidigare rektor, professor i allmän rättslära och i civilrätt med internationell privaträtt, har sedan den nionde upplagan (1991) bearbetat framställningen och i denna upplaga fört den fram till 2009. MAKT OCH RÄTT har mycket att ge till var och en som vill utvidga sitt vetande om vår historia.
S T R A H L
VAD ÄR RÄTT? HUR UPPSTÅR RÄTT? Dessa frågor, centrala
I V A R
MAKT OCH RÄTT
I V A R
S T R A H L
MAKT OCH RÄTT Rättsidéns gång genom historien – från Babylonien till FN Tolfte upplagan bearbetad av Stig Strömholm
TOLFTE UPPLAGAN ISBN 978-91-7678-740-3
IUSTUS FÖRLAG
Makt.o.Rätt.12U..hela.2.indd 1
IUSTUS FÖRLAG
09-11-06 11.59.43
09-73 Iustus Makt och raĚˆtt 28 okt.indd 2
09-10-28 08.44.10
IVAR STRAHL
MAKT OCH RÄTT Rättsidéns gång genom historien – från Babylonien till FN Tolfte upplagan ombesörjd av Stig Strömholm
IUSTUS FÖRLAG
09-73 Iustus Makt och rätt 28 okt.indd 3
09-10-28 08.44.10
© Författarna och Iustus Förlag AB, 12 upplagan, Uppsala 2009 ISBN 978-91-7678-740-3 Sättning: Harnäs Text & Grafisk Form Omslag: IdéoLuck AB, Stockholm Tryck: Edita, Västerås 2009 Förlagets adress: Box 1994, 751 49 Uppsala Tfn: 018-65 03 30, fax: 018-69 30 99 Webbadress: www.iustus.se, e-post: kundtjanst@iustus.se
09-73 Iustus Makt och rätt 28 okt.indd 4
09-10-28 08.44.10
Förord till tolfte upplagan av professor Stig Strömholm Ivar Strahls ”Makt och rätt”, vars tolfte upplaga – den fjärde efter författarens död 1987 – härmed föreligger, är trots det blygsamma formatet i många stycken en märklig bok. När jag efter för fattarens död av hans arvingar och förlaget ombads att ombesörja en nyupplaga, den nionde, accepterade jag först efter lång tvekan. Motiven för denna hållning skall kort utvecklas här. Boken går tillbaka på föreläsningar i ämnet juridisk encyklopedi, som Strahl1 under en följd av år med få förändringar – som sed och bruk var – höll för studenterna i Uppsala. Han var också min lärare. På höstterminen 1953, min första termin som juris studerande, åhörde jag Strahls föreläsningsserie. Såväl hans språk som hans framställningssätt hade en starkt personlig prägel. Inte så att han skulle ha varit något kuriöst professorsoriginal eller talat med särpräglad brytning eller särpräglade egenskaper i övrigt. Han talade påtagligt väl, och hans språk var i hög grad vårdat utan att ge intryck av skriftspråk eller vara affekterat. Framställningen bars av ett slags återhållet patos, en nobel intellektuell och humanitär lidelse, som gjorde ett outplånligt intryck på en ungdomlig åhörare med sinne för detta slags strävan. Samtidigt fanns där drag av intelligensaristokratisk distans till vissa frågor, historisk och litterär överblick … Det är i själva verket ganska svårt att tänka sig en strahlsk föreläsning i juristutbildningen år 2009. Strahls beläsenhet var av ovanlig bredd. Samtidigt som den lilla boken ”Makt och rätt” sålunda är outplånligt märkt av en särpräglad personlighet, kännetecknas den också av vad man kanske vågar kalla en högst speciell yrkeskårs och en bestämd periods särprägel i stil och innehåll. Den ”svenske 1
Närmare om Ivar Strahl, se Svensk juristtidning 1988, s. 395 f.
5
09-73 Iustus Makt och rätt 28 okt.indd 5
09-10-28 08.44.10
Förord kommittésekreterarens apoteos” kallade för något årtionde sedan en kritisk och uppskattande läsare denna bok. Omdömet är i mångt och mycket träffande: på samma sätt som högt begåvade och hårt skolade hovrättsjurister – centralgestalterna i det svenska liberala rättssamhället under det sekel som var detta samhälles blomstringstid, 1870–1970 eller så – i promemorior och betänkanden av högsta kvalitet sammanfattade rättsliga problem och lösningar på en logisk och vårdad prosa, där varje ord hade sin valör, på samma sätt låter hovrättsrådet, lagbyråchefen och till slut professorn Ivar Strahl breda stråk av det västeuropeiska rättsoch kulturarvet passera revy på den lilla bokens sidor. Det är en märklig prestation, ett slags monument i miniatyr över en lysande epok. Men även monument vittrar. Och mycket har hänt under de årtionden som gått sedan Strahl själv lade handen vid en ny upplaga. I förordet till den förra upplagan, (1994), den tionde, och den andra av mig utgivna, konstaterade jag hur svårt det är att finna den rätta metoden för en bearbetning av Strahls bok: ”Att med hård hand gå in i framställningen, placera en negation där författaren hävdade något som man inte instämmer i, att stuva om en analys så att den blir motsatsen av det ursprungliga – det är att degradera boken till ett lappverk, en produkt utan den livgivande personliga prägel som en gång gjorde det till en sådan glädje att läsa den, att höra den varmhjärtade, kloke och lärde äldre herrn tala … – Att överlämna boken utan ändringar är kanske ett ännu värre svek mot författaren. Så småningom måste framställningen även för den grönaste student (kanske först just för den grönaste, med hennes eller hans svenska språkvanor, historiekunskaper och historiesyn) te sig uppenbart otidsenlig, till slut kanske rentav en smula komisk med sina kunskapsmässiga och ideologiska förutsättningar, som helt enkelt inte längre är för handen. – I vad nu sagts består den ena delen av bearbetarens dilemma. Härtill kommer emellertid de problem som följer av varje författares och ut givares ansvar gentemot den läsekrets vars tid och uppmärksamhet han tar i anspråk och vars förtroende han begär. Det är inte endast 6
09-73 Iustus Makt och rätt 28 okt.indd 6
09-10-28 08.44.10
Förord gentemot den ursprunglige upphovsmannen som en bearbetare är bunden av intellektuell lojalitet.” I den tionde upplagan löstes problemen genom dels vissa detalj ändringar (nu betydligt fler än i den föregående upplagan) dels ett antal – så få som möjligt – tillagda textpartier på de ställen där det synts illojalt mot antingen den framlidne författaren eller den omisstänksamme läsaren att inte ingripa. ”I längden”, noterade jag då, ”blir denna lösning naturligtvis ohållbar. Det vore lättsinnigt att idag orda om hur man framgent måste komma till rätta med svårigheterna. Det återstår uppenbarligen först att se, om det alls finns utrymme för boken på marknaden. Jag vill hoppas det. I fråga om koncentrerat allmänbildningsvärde i lättillgänglig men vårdad form är Strahls lilla bok enligt min mening oöverträffad.” När förlaget år 2003 fann att en elfte upplaga var motiverad, ägde en mer genomgripande omarbetning rum och ett antal sakliga tillägg gjordes, framför allt till de kapitel som behandlar moderna utvecklingstendenser och allmänna rättsteoretiska frågor. Några få avsnitt utgick eller förkortades. Bearbetarens strävan i fråga om den elfte upplagan kan kanske sammanfattningsvis beskrivas så att framställningens dominerande perspektiv – författarens observationspost – så varsamt som möjligt, utan onödiga moderniseringsförsök för modernitetens egen skull, försköts från omkring 1975 till omkring 2003. Förhoppningen var att bokens enhetliga karaktär, som var en del av dess värde, inte tog skada av förändringarna. Den tolfte upplaga som nu utges innefattar endast obetydliga ändringar i förhållande till den elfte, främst i den formen att vissa utvecklingslinjer har skrivits fram något, till år 2009 – en obetydlighet i det sammanhållande historiska perspektivet. När det gäller språklig bearbetning skall det medges att jag inte förfarit helt konsekvent. En försiktig modernisering har ägt rum. Strahl hörde till den generation svenska jurister som alltjämt gärna använde imperfektum konjunktivs nu utrotningshotade verb former i indirekt anföring, såsom referat av idéer och anföranden. Han nyttjade också verbens pluralformer i återgivningen av offi7
09-73 Iustus Makt och rätt 28 okt.indd 7
09-10-28 08.44.10
Förord ciella texter. Jag har behållit detta språkbruk selektivt, i samman hang där det förefallit särskilt motiverat från stilistisk synpunkt och där begripligheten inte synts äventyrad. Kalla det en räddningsaktion för en del av det språkliga arvet. Uppsala i december 2009 Stig Strömholm
8
09-73 Iustus Makt och rätt 28 okt.indd 8
09-10-28 08.44.10
Innehåll Inledning 11 1 Babylonien 13 2 Judarna 17 3 Grekerna 19 4 Romarna 28 5 Den äldsta kristna uppfattningen 37 6 Medeltiden 40 7 Renässansen 50 8 Naturrättslärans återupplivandepå 1600-talet 57 9 Upplysningstiden 68 10 Revolutioner och rättighetsförklaringar 79 11 Den historiska skolan ochrättspositivismen 87 12 Liberalismen 96 13 Välfärdsstaten 102 14 Fascismen och nazismen 108 15 Kommunismen 112 16 Amerikas Förenta Stater 121 17 Folkrätten och idén om de mänskliga rättigheterna 125 18 Rättens natur 133 19 Rättens uppgift 152 Sakregister 165
09-73 Iustus Makt och rätt 28 okt.indd 9
09-10-28 08.44.10
Inledning
Det svenska samhället har sedan länge en högt utvecklad lagstiftning och rättskipning. Det finns ett mycket stort antal texter, som innehåller omfattande och ofta detaljerade föreskrifter om hur medborgarna skall handla i olika situationer. Dessa texter (som man med ett sammanfattande ord kallar författningar) återfinner man i lagar, som stiftats av riksdagen, och i författningar av lägre valör (förordningar, kungörelser m.m.), som utfärdats av rege ringen, myndigheter under regeringen eller kommuner. Domstolar och andra myndigheter tillämpar lagar och andra författningar, dvs. utsäger vad som är rätt i de särskilda fall som bringas under deras bedömande. Den verksamheten kallas att skipa rätt. Det finns också särskilda myndigheter, som sörjer för att domar och beslut blir verkställda. Vad rätten egentligen är kan under sådana förhållanden tyckas vara en enkel fråga. För att besvara den kan det förefalla tillräckligt att hänvisa just till lagstiftning och rättskipning. Vid någon eftertanke ter sig frågan emellertid mera invecklad. En komplikation är redan den omständigheten, att domar (och andra beslut som utgör rättskipning) tjänar inte endast till att utsäga vad som är rätt i det särskilda fallet. Domar kan också utgöra vad man brukar kalla prejudikat, dvs. tjäna till ledning för kommande avgöranden i andra mål där en liknande rättsfråga föreligger till bedömande. I Sverige anses exempelvis Högsta domstolens domar och Regeringsrättens beslut vara prejudicerande. Men vidare: Är rätten inte något annat och förmer än vad de lagstiftande myndigheterna och domstolarna bestämmer? Finns det inte någon måttstock, som gör det möjligt att bedöma om deras beslut är riktig rätt? Och uppstår rätten verkligen genom myndigheters beslut? Finns det inte en rätt, från vilken myndigheterna härleder sin rätt att lagstifta och döma? 11
09-73 Iustus Makt och rätt 28 okt.indd 11
09-10-28 08.44.10
Inledning Så kan man fråga, och så har man frågat. Genom de för oss kända kulturernas hela historia går frågorna: Vad är rätt? och: Hur uppstår rätt? I det följande skall göras ett försök att ge en exposé över de sätt, varpå dessa frågor besvarats vid skilda tider och hos skilda folk. Det skall visa sig, att frågorna besvarats olika i olika kultursammanhang och att man inte kommit fram till ett svar på frågorna som är allmänt godtaget.
12
09-73 Iustus Makt och rätt 28 okt.indd 12
09-10-28 08.44.10
MAKT OCH RÄTT
för civilisationen, har under olika tider och av olika folk besvarats på skilda och för utvecklingen ofta avgörande sätt. Professor IVAR STRAHL visar i en rad sammanfattningar hur rätt och rättsmissbruk följts åt genom tiderna. Hans framställning omspänner ca 4 000 år – från babyloniernas tro på naturens lag och växlingen mellan tyranni och demokrati hos grekerna, över renässansens tro på den enväldige fursten och Rousseaus talan för folkets suveränitet till senare tiders diktaturer och kamp för lika rätt för alla enligt FN-stadgan. Parallellt med den historiska utvecklingen behandlas de stora män som haft avgörande betydelse för rättsuppfattningen såsom Platon och Aristoteles, Augustinus, Macchiavelli, Hugo Grotius, Montesquieu, Marx och i Sverige Hägerström. Det är en utomordentligt intresseväckande aspekt som här läggs på vår kulturs historia. Professor STIG STRÖMHOLM , Uppsala universitets tidigare rektor, professor i allmän rättslära och i civilrätt med internationell privaträtt, har sedan den nionde upplagan (1991) bearbetat framställningen och i denna upplaga fört den fram till 2009. MAKT OCH RÄTT har mycket att ge till var och en som vill utvidga sitt vetande om vår historia.
S T R A H L
VAD ÄR RÄTT? HUR UPPSTÅR RÄTT? Dessa frågor, centrala
I V A R
MAKT OCH RÄTT
I V A R
S T R A H L
MAKT OCH RÄTT Rättsidéns gång genom historien – från Babylonien till FN Tolfte upplagan bearbetad av Stig Strömholm
TOLFTE UPPLAGAN ISBN 978-91-7678-740-3
IUSTUS FÖRLAG
Makt.o.Rätt.12U..hela.2.indd 1
IUSTUS FÖRLAG
09-11-06 11.59.43