9789147098231

är en bok bland de allra första i sitt slag. Boken förmedlar en väl forskningsförankrad och bred kunskap om vår kreativa förmåga, som används av människor i en stor mängd sammanhang. Bland annat beskrivs vilka betingelser som är gynnsamma för kreativiteten och hur kreativitet kan förstås ur en mängd olika perspektiv med fokus på såväl individ som kontext, exempelvis: Vad kännetecknar kreativa personer? Spelar miljön roll för kreativiteten?

Boken ger läsaren en inblick i hur kreativitet kan stimuleras och komma till uttryck i olika kulturer samt i skolan, näringslivet, akademin och konstens värld. Boken ger också konkreta verktyg för att både studera och utveckla människors kreativitet.

Kreativitet – teori och praktik ur psykologiska perspektiv är riktad till universitets- och högskolestudenter inom en rad ämnen såsom psykologi, organisationsteori, pedagogik, design, teknik, ekonomi, arkitektur och vård och medicin – och till privatpersoner som på ett eller annat sätt vill arbeta mot kreativa mål.

– teori och praktik ur psykologiska perspektiv

Eva Brodin ፙ Ingegerd Carlsson Eva Hoff ፙ Farida Rasulzada (red.)

Boken är skriven av Eva Brodin, Ingegerd Carlsson, Eva Hoff, Farida Rasulzada, Una Tellhed, och Samuel West som alla är verksamma på Institutionen för psykologi vid Lunds universitet.

Medförfattare är även Beth Altringer (Harvard University) och Beth Hennessy (Wellesley College) i USA.

Kreativitet – teori och praktik ur psykologiska perspektiv

Kreativitet – teori och praktik ur psykologiska perspektiv

Kreativitet

Best.nr 47-09823-1

Tryck.nr 47-09823-1-00

Eva Brodin ፙ Ingegerd Carlsson Eva Hoff ፙ Farida Rasulzada (red.)

4709823_Kreativitet_ teori och praktik omsl HB.indd 1

2014-06-26 10.40

ISBN 978-91-47-09823-1 © 2014 Författarna och Liber AB Redaktör Lars Molin Omslagsbild och avsnittsillustrationer Sara Granér Omslag Fredrik Elvander Grafisk form Anna Hild Layout o form Catharina Grahn/ProduGrafia Illustrationer Jonny Hallberg Bildredaktör Ewa Hansson Rosdahl Produktion Jürgen Borchert Första upplagan 1

Repro Repro 8 AB, Stockholm Tryck Kina 2014

Bildförteckning Där inget annat anges har fotografierna tillhandahållits av kapitelförfattarna.

Auerbach, Lisa Anne s. 446:1 Bengtsson, Åsa Maria s. 491 Falck, Mona s. 332 Erdes, Ulrika s. 468 Finlands nationalgalleri/Centralarkivet för bildkonst, Hannu Aaltonen s. 52 Gotlands Museum s. 486:1 Gårdell Brodin, Philip s. 475 Hansson Rosdahl, Ewa s.462 Hoff, Eva s. 218:1, 218:2, 231:1, 231:2, 289, 446:2 Hogg, John s. 480, 481 IBL/Evans, Mary s. 117, 171; Bridgeman s. 213:2, 441:1, 508, 510; Picassomuseet Barcelona, Bridgeman s. 441:2 Iten, Teresa s. 444 Larsson, Andreas s. 455 Metro Pictures s. 452 Mehmooni s. 478

Moderna Museet/Allsten, Prallan s. 458; Hammarskiöld, Hans s. 469; s. 486:2 Moore, Angela s. 176 Mary Boon Gallery s. 212 North Kingdom s. 275 Randers Kunstmuseum s. 33 Shutterstock s. 55, 121, 123, 139, 140, 144, 157, 166:1, 166:2, 172, 185, 211:1, 211:2, 213:1, 271:1, 271:2, 292, 314, 316, 319, 345, 534 Sjöholm, Torbjörn s. 317 Skissernas Museum, Knutsson, Christina s. 454 The Art Archive/Museum of Modern Art Mexico, Gianni Dagli Orti s. 95 Thinkstock s. 158, 301, 310 TT/Corbis, Robbie Jack s. 483; Corbis, Bettman s. 501; Roos, Joakim s. 273

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUSavtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Kreativitet.indb 2

2014-06-26 09.39

Innehåll Förord Definitionsperspektiv 1. Vad är kreativitet? Att fånga det månghövdade begreppet

5

Kognitionsperspektiv

115

9

6. Har klassens ljus de ljusaste idéerna? Om kreativitet och intelligens

117

11

Eva Hoff

Individperspektiv

39

2. Entreprenör eller enstöring?

Kreativa personligheter

41

Eva Hoff och Ingegerd Carlsson

3. Lycka eller lidande?

Relationen mellan kreativitet och känslor

59

Ingegerd Carlsson

138

Una Tellhed

8. Har experter idétorka?

Relationen mellan kreativitet och kunskap

162

9. Kreativa hjärnkontor: neuropsykologiska perspektiv på kreativitet

183

Ingegerd Carlsson

77

Eva Hoff

5. Det nödvändiga djupet: kreativitet ur psykodynamiska perspektiv

7. Den kreativa pausen: kognitiva processer under inkubationsfasen

Una Tellhed

Farida Rasulzada och Ingegerd Carlsson

4. Inre eld och en blåslampa i baken: om motivationens betydelse för kreativitet

Una Tellhed

92

Miljöperspektiv

207

10. Varför kreativitet uppstår på vissa platser vid vissa tider

209

Eva Hoff och Samuel West

11. Kulturella skillnader: kreativitet i olika väderstreck

233

Beth Hennessey och Beth A. Altringer

12. Miljöer som laddar och kvaddar kreativitet

255

Eva Hoff

Kreativitet.indb 3

2014-06-26 09.39

Utvecklingsperspektiv 13. Ingen eld utan syre och bränsle: kreativitetens utvecklingspsykologi

279

281

Eva Hoff

14. Gnistor för att elden ska ta fart: att stimulera barns kreativa förmåga

Ingegerd Carlsson

347

16. Den kreativa organisationen: recept med flera ingredienser 349 Farida Rasulzada

370

Eva Hoff

23. Kreativa vetenskapskockar och dynamiska kunskapsgrytor

498

Eva Brodin

Mäta och öka kreativitet

521

24. Mer än brainstorming: metoder för att öka kreativitet

523

Samuel West

25. Att leka sig till kreativitet på arbetet

533

26. Konsten att mäta kreativitet

543

Eva Hoff, Ingegerd Carlsson och Farida Rasulzada

395

Samuel West och Farida Rasulzada

19. Bättre soppa med fler kockar?

Gruppers kreativitet

439

Samuel West

Farida Rasulzada och Eva Brodin

18. Innovationens väg från idé till produkt

21. Konstarternas kreativitet i strålkastarljuset

Eva Brodin och Eva Hoff

308

15. Ung som gammal: kreativitet genom livsloppet 332

17. Utmaning på topp: kreativitetsfrämjande ledarskap

437

22. Från palett till scen: en inblick i fyra konstnärliga världar 465

Eva Hoff

Organisationsperspektiv

Konst och vetenskap

Forskningshistoriska perspektiv 575

404

27. En titt i backspegeln: kreativitetsforskningens historia 577 Ingegerd Carlsson

Samuel West

20.Är kreativitet organisationens lyckopiller?

416

Referenser

588

Farida Rasulzada

Noter

618

Sakregister

631

Författarpresentation

636

Kreativitet.indb 4

2014-06-26 09.39

Förord

Kreativitet är ett ord som vi läser och hör om nästan dagligen. Men ett enstaka ord kan tolkas på många sätt. Till och med det verkligt konkreta ordet tekanna framkallar olika bilder och associationer inom oss. Vi kan föreställa oss allt ifrån kannor för en person till tekannor som räcker för en grupp; det finns kannor som är svarta, vita eller terrakottafärgade åt var och en som gillar te, och det finns dyrbara och unika konsthantverk. Men för den som inte är bekant med tedrickandet kan det vara svårt att inse denna mångfald, eller de stora variationer som finns i olika tesorter eller kulturella vanor och ceremonier. När och hur dricker man bäst te och vad räknas som god smak av en expert? Hur odlar man egentligen te på bästa sätt? Te verkar till och med ibland ha hälsobringade effekter.

Och som med te är det kanske med kreativitet! Undringarna och frågorna är väldigt många i detta ämne, som är så mycket mer komplext än ämnet te. Man kan genast ställa några grundläggande och viktiga frågor: Finns kreativitet hos var och en eller bara hos några? Finns den i en grupp eller bara hos individen? Och var finns kreativiteten egentligen – finns den redan hos barnet? Eller uppstår den bara på speciella platser? Hur odlar man kreativiteten på bästa sätt och går den verkligen att mäta? Finns det till och med samband mellan kreativitet och hälsa? Om man inte känner till så mycket om kreativitetsämnet blir man hänvisad till lösryckta svar i media eller ganska slitna beskrivningar av geniala undantag.

Det finns alltså många frågor att besvara. Som du kommer att läsa i den här boken så har kreativiteten, människans nyskapande, studerats länge som vetenskapligt psykologiskt begrepp. Mycket kunskap har kommit fram under de drygt hundra år som systematiska studier har utförts på bredare front. Bokens 27 kapitel behandlar kreativitet, det vill 5

Kreativitet.indb 5

2014-06-26 09.39

säga hur något nytt och nyttigt i vid bemärkelse kommer till, ur en hel rad olika perspektiv. I några kapitel tar vi upp kreativitetsaspekter på individers personlighet, motivation, och neuropsykologi. Andra kapitel behandlar kreativitet hos barn och vuxna. Du lär dig om olika sätt att tänka i den kreativa processen och om miljöns och platsens betydelse i skola, arbetsliv och samhällen. Du hittar genomgångar av på vilka olika sätt och varför man mäter kreativiteten, samt, inte minst viktigt, hur vi kan främja och öka vår kreativa förmåga. I boken står att läsa om känslornas roll och om nyskapandets samband med vårt välbefinnande. Självklart finns det en hel del saker som vi inte säkert kan uttala oss om eller som vetenskapen inte vet någonting alls om ännu. Som alltid inom vetenskapen öppnar forskningen hela tiden ny mark att gå vidare på.

Bokens grundkunskaper i ämnet kreativitet hoppas vi kommer att stimulera dig att använda dina nya kunskaper för att gå ut och göra saker! Du kan göra kreativa saker i det lilla eller i större skala, var du än befinner dig; på alla slag av arbetsplatser eller på din fritid; ensam eller i en grupp engagerad för en sak; i ateljéer eller forskningslabb; på såväl verkstads- som vårdgolv.

Ordspråket säger att man börjar där man står men kommer dit man går! Det går inte att vara produktivt nyskapande utan att arbeta och vara uthållig. Men även om mycket transpiration i arbetet krävs på vägen, så är det de nya idéerna som tänder gnistan. I boken läser du om vilka betingelser som är gynnsamma för inspirationens gnista och som ser till så att den tänder vårt intresse och vår nyfikenhet.

Denna boks syfte är att förmedla en stabil, väl forskningsförankrad, och dessutom bred kunskap om den månghövdade kreativiteten ur psykologiska perspektiv. I likhet med elefanten, vars natur gav helt olika intryck från olika utgångspunkter (någon såg den från sidan som en grå vägg, någon annan höll i svansen och uppfattade elefanten som ett smalt snöre; en tredje utforskade snabeln, etcetera), behöver detta komplexa begrepp också studeras ur många synvinklar. Bokens ganska varierande ingångar avser att skapa goda förutsättningar för att du bättre ska förstå dig på människans nyskapande natur.

Boken kräver inga särskilda förkunskaper eller läsanvisningar, annat än att du har nytta av att börja med att läsa kapitel 1 där du 6

Kreativitet.indb 6

2014-06-26 09.39

hittar definitioner av kreativitetsbegreppet. Boken är sedan indelad i flera underavdelningar, med början i kapitel om individen, om kognitionen, om miljön, samt kapitel om utvecklingen hos barn och hos vuxna över livsloppet. Sedan följer några kapitel om aspekter viktiga för arbetsplatser och organisationer; kapitel om gestaltande konstarter och om nyskapandet inom vetenskapen, samt slutligen hur kreativiteten bäst kan främjas respektive hur den kan mätas på tillförlitliga vis. Allra sist tar vi en titt i backspegeln på kreativitetsforskningens historia.

Målgrupperna för boken är flera. Först och främst har vi skrivit den utifrån vår uppfattning att den bidrar med nödvändigt nytt innehåll på olika grundutbildningar inom universitet och högskola. Boken kan ingå i utbildningar inom psykologi, organisationsteori, för lärare, arbetsterapeuter, socionomer och arkitekter; inom konstnärliga, medicinska, tekniska och designrelaterade verksamheter; och för entreprenörer, nationalekonomer och företagsekonomer. Du som läser den kan säkert hitta fler målgrupper som vi inte kommit att tänka på. Vi tror att också du som läser den som privatperson kommer att få både glädje och nytta av innehållet!

Denna bok är bland de allra första i sitt slag och kan självklart utvecklas, liksom alla helt nya produkter. Vi är nyfikna på vad alla ni som använder boken tycker om innehållet och vill väldigt gärna få feedback! I boken hittar du information om författarna och hur du kan ta kontakt.

Flertalet av bokens författare är lärare på Institutionen för psykologi vid Lunds universitet. Vi tackar våra kollegor för gott arbetsklimat och bistånd i både smått och stort. Dessutom vill vi speciellt tacka några personer såväl inom som utom institutionen vilka läst en del av kapitlen utifrån sina specifika expertperspektiv. Tack Hans Bengtsson, Robert Holmberg, Aki Johanson, Eva Leffler, Per Johnsson, Åsa Lindberg-Sand, och Marianne SonnbyBorgström! Tack också till Mona Falck och Philip Gårdell Brodin för era fotografinsatser och till Torbjörn Sjöholm för korrekturläsning!

Vi tackar Kungliga humanistiska vetenskapssamfundet i Lund för värdefullt bidrag till reproducering av konstverk i boken. Tack också till de konstnärer som gett sin tillåtelse att reproducera deras verk.

7

Kreativitet.indb 7

2014-06-26 09.39

Sist men inte minst tackas, genom oss redaktörer, författarnas nära och kära, ingen nämnd och ingen glömd, för allt stöd och uppmuntran under den kreativa process i ordets fulla bemärkelse som det har varit att skriva denna bok!

Maj 2014 Eva Brodin, Ingegerd Carlsson, Eva Hoff och Farida Rasulzada Redaktörer

8

Kreativitet.indb 8

2014-06-26 09.39

DeďŹ nitionsperspektiv

9

Kreativitet.indb 9

2014-06-26 09.39

10

Kreativitet.indb 10

2014-06-26 09.39

1

Vad är kreativitet?

Att fånga det månghövdade begreppet

och egenskap som används av människor i en stor mängd sammanhang. Men vad är kreativitet egentligen? Är det samma sak när vanliga människor är vardagsfinurliga som när en forskare gör upptäckter i nobelprisklass? Och är kreativitet detsamma oavsett om vi rör oss inom vetenskapen, inom konstnärliga verksamheter eller inom organisationsvärlden? En del forskare hävdar att det är mycket svårt att säga vad kreativitet är, medan andra har utformat definitioner som täcker vissa delar av denna mänskliga förmåga. Man skulle kunna säga att olika teorier fångar olika aspekter av fenomenet.

I den här boken har vi synsättet att kreativitet går att definiera som förmågan att skapa en produkt, idé, eller process, som är ny och nyttig och att samma definition är möjlig, oavsett inom vilken domän (vilket kunskapsområde) den tillämpas. Dock kan man behöva betona olika aspekter av definitionen beroende på vilket slags kreativitet det gäller. Inom exempelvis österländsk kultur betonas inte nyheten i det kreativa lika mycket som inom västerländsk kultur. I organisationsvärlden är inte heller alltid nyheten lika betydelsefull som nyttan. Inom vetenskapen får nyttan betydelsen relevans för domänen medan nyttan snarare står för värdefullhet inom de konstnärliga domänerna.

Kreativiteten har olika funktioner för oss människor. Vissa talar om två huvudsakliga funktioner för kreativitet, nämligen att skapa förbättring och att skapa uttryck.1 Den första syftar ofta till förbättring av samhällets funktioner eller utveckling av produkter men skulle också kunna gälla förbättringar på ett vardagligt plan i alla människors liv. Den andra är individuella personers subjektiva K R E AT I V I T E T Ä R E N F Ö R M Å G A

11

Kreativitet.indb 11

2014-06-26 09.39

konstnärliga uttryck – hos var och en såväl som hos konstnärliga yrkesutövare. Både förbättringar och uttryck kan vara nya och nyttiga.

I översikter av kreativitet som forskningsdomän har man ganska länge använt sig av en modell med fyra olika delar: produkt, process, person och plats. Dessa omnämns som kreativitetens fyra P:n. Vissa forskare lägger till ytterligare P:n, nämligen potential2 och påverkan3. Då talar vi om kreativitetens sex P:n. Men det finns också forskare som har skapat modeller med andra komponenter.4 Ytterligare en annan utgångspunkt för kreativitetsbegreppet är systemteorier som visar hur kreativitet uppstår genom samverkan av flera olika komponenter. Vi börjar med att presentera ett sådant system.

Det kreativa systemet Flera forskare betonar individens och miljöns samverkan för att kreativitet ska uppstå. Det räcker inte med en kreativ person utan också sammanhanget där kreativitet kommer till stånd är viktigt.

Csikszentmihalyi menar i sin systemmodell att det behövs tre delar för att kreativitet ska uppstå.5 Det behövs en domän – vilket betyder en konstform eller ett vetenskapsområde, och ett fält – vilket utgörs av experterna inom domänen som är kompetenta att bedöma vad som kan anses vara nytt och nyttigt. Dessutom behövs det en kreativ person som tillför något nytt och nyttigt till domänen. Csikszentmihalyi definierar kreativitet på följande vis: Kreativitet kommer till stånd när den kreativa personen förändrar en domän i grunden så dess sätt att fungera förändras på ett avgörande sätt eller när personen får en ny disciplin att avknoppas från någon befintlig och när denna förändring eller avknoppning erkänns av fältet.6

Den kreativa personen behöver ha gedigen kunskap inom domänen och också ha goda kontakter med fältet. Ett exempel som kan nämnas är att ämnet psykologi var en del av vetenskapsgrenen medicin och pedagogik fram till tidigt 1900-tal – men efterhand 12

Kreativitet.indb 12

2014-06-26 09.39

som allt fler började syssla med psykologisk vetenskap blev denna vetenskapsgren så småningom accepterad som en egen disciplin.

Läkaren Sigmund Freud var en av pionjärerna inom denna nya vetenskapsdomän. Han var själv läkare och alltså kunnig i sin domän och det fält som bedömde honom initialt utgjordes främst av läkare. Fältet var till att börja med skeptiskt till hans nya och nyttiga rön kring psyket och sexualiteten vilka han menade kunde påverka människans fysiska funktion, bland annat hos en del kvinnliga patienter som visade förlamningssymptom utan att ha några fysiska åkommor.

iii JAG BRUKAR TÄNKA ”CHICK SENT ME HIGH iii”

HUR UTTALAR MAN CSIKSZENTMIHALYI?

Bild 1:1. Hur uttalar man ”Csikszentmihalyi”?

Dock täcker inte systemteorier alla aspekter av kreativitet. Därför går vi nu också igenom begreppet kreativitet utifrån de sex komponenterna i P-modellen.

13

Kreativitet.indb 13

2014-06-26 09.39

Kreativitetens sex P:n Modellen med de sex P-komponenterna kan man åskådliggöra som i figur 1:2. Personer eller grupper har vissa personlighetsdrag och en viss kreativ potential som ger förutsättningar för att en kreativ process ska kunna uppstå om platsens villkor är tillräckligt gynnsamma.

Någon form av kreativ produkt uppstår då och kan innefatta både idéer, produkter (och ibland också processer som vid improvisationsteater). För att få gehör för sin produkt behöver de kreativa personerna också övertyga andra om produktens originella värde.

Detta kallas då påverkan. I redogörelsen presenteras kreativ produkt först eftersom huvuddefinitionen tar sin utgångspunkt i den.

Kreativ plats Kreativa personer Kreativ potential

Kreativ process

Kreativ produkt

Kreativ påverkan

Bild 1:2.

Modell över kreativitetens sex P:n.

Kreativ produkt Kreativ produkt i denna modell kan vara väldigt mycket mer än en vara till försäljning. Det kan t.ex. handla om tjänster av olika slag, lösningar på problem, idéer om förändringar och konstnärliga uttryck.

Att definiera kreativitet genom att inrikta sig på egenskaperna hos den produkt eller idé som är resultatet av kreativitet är mycket vanligt i forskarvärlden. Amabile och många med henne menar exempelvis att en kreativ produkt eller idé är ny eller originell samtidigt som den är användbar eller värdefull.7 På svenska är det lätt att beskriva den kreativa produkten eller idén som ny och nyttig.

Nyhetskriteriet handlar om att produkten eller idén inte ska ha funnits tidigare. I en del kreativitetsdefinitioner skiljs ny och originell åt men i denna bok slår vi samman dessa. En produkt kan vara ny för en enskild person (som inte känner till att produkten redan finns) men också ny för världen när en produkt tänks ut för första gången. Men det är inte tillräckligt att en produkt är ny. En absurd 14

Kreativitet.indb 14

2014-06-26 09.39

KUNSK AP SRU TA

Kreativt system = en interaktion mellan domän, fält och kreativ person krävs Kreativ produkt = Ny och nyttig Kreativ person = I: den som uppvisar (erkänd) kreativ prestation II: Ibland kopplas vissa egenskaper såsom öppenhet till kreativa personer III: Motivation, kreativitetsrelevanta förmågor och talang för domänspecifika färdigheter Kreativ process = Ny och nyttig eller ny och generativ upplevelse av verkligheten och sig själv Kreativ potential = Personer som har färdigheter som anses vara förutsättningar för en kreativ prestation Kreativ plats = En miljö som erbjuder optimala villkor för att skapa nya och nyttiga produkter och idéer och som främjar att individer kan omsätta sin kreativa potential till kreativ gärning Kreativ påverkan = Den kreativa personens förmåga att övertyga att prestationen är kreativ

idé kan vara ny men behöver inte alltid vara nyttig eller värdefull.

En tröja utan hål för huvudet är en ny produkt men föga användbar (föga nyttig).

Nyttighetskriteriet handlar alltså om användbarheten, relevansen eller värdet på produkten eller idén.8 Kan det som skapats användas i den verkliga världen? Har idén ett värde för någon? Ibland ställer man sig också frågan: har produkten verkligen kommit till användning?

Vad gäller nyttighetskriteriet kommer ofta invändningen vem som har rätten att avgöra om något är användbart, relevant och värdefullt. En hobbykonstnärs tavla har kanske inget konstnärligt eller kommersiellt värde eftersom verket håller lägre kvalitet eller är en kopia av existerande konst, men den kan vara ett värdefullt uttryck och upplevas som meningsfull för individen. Denna tavla kan bedömas vara vardagskreativ om den är nyttig (och ny) för 15

Kreativitet.indb 15

2014-06-26 09.39

individen, medan ett nyskapande verk av en professionell konstnär däremot anses ha ett värde för konsten som domän och ofta också har ett kommersiellt värde.

Som exempel på en kreativ produkt som var ny och nyttig kan vi ta lättutdragbara lådor till byråer vilka ursprungligen konstruerades för att underlätta för funktionsnedsatta. Är man svag i sina armar eller saknar en arm så är den gamla sortens byrålådor extremt svåra att dra ut. Då uppfanns lådor som rullar på små hjul. Nu har det blivit standard för alla. Produkten var ny och nyttig för många fler än konstruktören från början hade avsett.

Kreativ person Om vi tar utgångspunkt i den kreativa personen, vad är då av intresse för kreativitetsstudier? Några frågor berör vad de kreativa personerna som är erkända inom olika domäner utmärks av men också vad som utmärker vardagskreativa människor. Några egenskaper som ofta associeras till kreativa personer är öppenhet och flexibilitet men också nonkonformitet – att individen inte tänker och gör som alla andra. I det här kapitlet går vi inte in i detalj på hur den kreativa personen är egenskapsmässigt utan lämnar det till kapitel 3.

Precis som de flesta mänskliga egenskaper finns kreativitet hos alla, men i varierande grad. Alla har alltså potential att vara ”kreativa personer” men vissa tillskrivs förmågan kreativitet i större utsträckning. Olika forskare har lite olika tankar om vad en kreativ person är. Ett sätt att dela in kreativa personer är att det finns a) socialt kreativa personer b) problemlösare i vardagen och c) exceptionellt kreativa som förändrar en konstnärlig eller vetenskaplig domän.9 Alla dessa tre personer är kreativa, men endast den tredje gruppens kreativitet blir erkänd utanför individernas närmaste krets. Den socialt kreativa underhåller på fester och kan få folk att se på något från en helt ny vinkel genom sitt kreativa förhållningssätt. Den vardagskreativa personen löser problem för sig själv och sin familj. Varken den socialt kreativa eller den vardagskreativa utvecklar säljbara produkter eller får något erkännande av experter.

Den extraordinärt kreativa personen skapar en ny och nyttig pro-

16

Kreativitet.indb 16

2014-06-26 09.39

dukt eller idé som också erkänns av experter. De är alla individer som utmärks av större andel kreativt tänkande.

Det finns några definitioner av kreativitet som kan knytas till den kreativa personen. Parkhurst säger kort och gott att man kan koppla kreativitet till personer genom att de har en kreativ förmåga. Enligt honom är kreativitet förmågan eller kvaliteten som visas när man löser hitintills olösta problem, när man utvecklar nya lösningar på problem som andra har löst på ett annat sätt eller när man utvecklar originella och nya produkter.10 I denna definition tonas nyttan ner.

Amabile väver in flera delar i sin kreativitetsmodell för vad som behövs för att kreativitet ska uppstå. De tre nödvändiga delar som hon betonar kan knytas till den kreativa personen. Hon talar om motivation, kreativitetsrelevanta förmågor såsom divergent tänkande och slutligen talang för de speciella färdigheter som krävs inom domänen.11 Amabile menar att det är av stor betydelse att man har rätt stöd och uppmuntran runtomkring sig för att kunna vara kreativt motiverad (se även kapitel 4). Det krävs också ett speciellt tänkande som kan handla om att man ser många olika möjligheter, att man använder sig av så kallat divergent tänkande (se kapitel 7) eller att man gör och ser saker på annorlunda sätt. Slutligen krävs också fallenhet för domänen man verkar inom, vilket ger en förutsättning för att man ska kunna sätta sig in tillräckligt väl i ämnet. Exempelvis gav inte den svenska barnboksförfattaren Astrid Lindgren upp när hennes böcker inte antogs för utgivning utan hon hade en inre motivation till att fortsätta. Det hon skrev om avvek från den tidens barnböcker, vilka ofta skildrade skötsamma idealbarn och hade sedelärande knorrar i slutet av slaget ”man ska inte vara olydig för då går det illa”. Hon vågade skildra barn på annorlunda sätt (kreativitetsrelevant förmåga), bland annat busiga barn och också flickor som var aktiva hjältefigurer som Pippi Långstrump.

Lindgren hade en uppenbar skrivtalang som kunde stödja hennes kreativa prestation under ett livslångt författarskap (domänspecifika färdigheter).

17

Kreativitet.indb 17

2014-06-26 09.39

Olika kategorier av kreativa personer En annan fråga rör formen för kreativitet. Nyhet och nyttighet kan ta sig olika uttryck. Hur mycket nyhet och nytta krävs för att något ska räknas som kreativt? Vissa uppfinningar är inte nya från grunden utan bara vidareutvecklingar av något som tidigare funnits.

Flera forskare har skapat kategorier av kreatörer. Kulturgeografen Törnqvist har använt begreppen pionjärer och entreprenörer för att beskriva olika individers typ av kreativitet.12 Individer som skapar något nytt är pionjärer medan de som utvecklar det som redan finns är entreprenörer. Barn som leker rollek – t.ex. ”mamma pappa barn” – förstärker ofta vissa drag hos den de ska föreställa, tar bort andra och lägger till ytterligare andra som inte finns hos modellen. De är alltså vardagslivets entreprenörer i lekens sfär. Barn som hittar på helt nya roller eller lekar är däremot lekpionjärer.

I byn Lovikka i svenska Tornedalen stickade Maria Erika Aittamaa en gång på 1800-talet en extra tjock ullvante. Hennes Lovikkavante blev populär och är fortfarande vida känd men Aittamaa skulle vi snarare vilja beskriva som entreprenör än som pionjär. Hon uppfann inte någon helt ny produkt, men den var originell, genom att den höll värmen samtidigt som den var behandlad på ett speciellt sätt genom ruggning, så att den trots sin tjocklek var smidig att använda. Den hade också ett samiskt broderi för att tilltala hennes största kundkrets, samt en tofs för att kunna hänga upp den vid brasan för att torka. Det var dock inte en helt ny produkt. Ullvantar av många slag hade funnits tidigare. När man talar om innovationer skiljer man på ett liknande sätt mellan radikal (helt ny) och inkrementell (utveckling av något som redan finns) innovation, något vi diskuterar mer längre fram i texten.

Kreativ potential En del forskare betonar personers potential för att vara kreativa.13 Detta skiljer sig från kreativa personers verkliga utfall. Utgångspunkten i den här boken är som vi tidigare nämnt att i stort sett alla människor har en kreativ potential. Alla ges dock inte möjlighet att utveckla eller förverkliga sin kreativa potential.

18

Kreativitet.indb 18

2014-06-26 09.39

Begreppet kreativ potential används ofta när man testar kreativitet med test som mäter divergent tänkande eller associativ förmåga. Vissa av dessa test mäter inte någon egentlig kreativ produkt, och är därför snarare en indikation på kreativ potential genom att de mäter en form av kreativitetsrelevant förmåga (förmågan att generera alternativ eller förmågan att associera). Förmågan till divergent produktion och associationsförmågan anses vara relaterade till kreativ prestation men är inte detsamma som det. En person som får höga poäng på ett divergent tänkande-test eller associationstest behöver inte nödvändigtvis visa fram verklig kreativitet i sitt yrkesliv eller i sin vardag.

Kreativ process Kreativ process kan syfta på olika saker. Processen kan utgöra vägen från problem till idé om lösning eller mer konkret från upptäckten att något saknas i världen till skapandet av en produkt som tillfredsställer detta behov. Men kreativ process kan också vara ett sätt att se på världen på.

Kreativ process kan alltså kopplas till hur vi upplever världen – till vår perceptionsprocess. Några av forskarna vid Lunds universitet har definierat kreativitet som ett nytt och nyttigt eller nytt och generativt sätt att uppleva verkligheten och sig själv på.14 ”Nytt” syftar liksom tidigare definitioner på att det inte tidigare har gjorts. ”Nyttigt”, handlar om att synsättet utgör en användbar lösning på ett problem. ”Generativt” är då det som blir tillägget jämfört med bokens huvuddefinition som definierar en kreativ idé eller produkt (och ska vara ny och nyttig). Med generativt menas att en kreativ process kan vara en genererande process där många möjliga nya produkter eller idéer tänks ut – utan initial tanke på värde (alltså inte initialt nyttigt). Det generativa skapandet är ett utprövande av olika alternativ. En konstnär som vill ställa ut sin konst på nya sätt för att eventuellt nå en ny publik ser kanske reklampelare, bussäten eller lyktstolpar som möjligheter. Inom genren gatukonst har under de senaste decennierna många nya utställningsformer växt fram genom en generativ process där konstnärer har sett möjligheter i sin omgivning. Till exempel ställer Barbara Krüger ut på reklam-

19

Kreativitet.indb 19

2014-06-26 09.39

pelare och Ulrika Erdes på bussäten.1 Ytterligare möjligheter kan genereras hos konstnärer som har förmågan att se nya platser som potentiella utställningsrum. En del prövas och genomförs med gott gensvar, andra blir bara en del av en generativ ständigt pågående process.

I denna processdefinition kan också den kreativa personen vara med. Individer kan hitta på nya sätt att bete sig för att uppnå ett mål (nytt och nyttigt) – en lärare tar sånglektioner för att träna sin artikulering och lära sig att tala med magstöd. Det kan också handla om att läraren prövar så många olika beteenden som möjligt och inte utesluter något på grund av tänkt nytta (nytt och generativt) – hon associerar fram ett antal olika metoder för att bli en bra talare – spelar improvisationsteater, går en retorikkurs, läser utvecklingspsykologi och kommunikationsvetenskap – där inte alla är lika direkt värdefulla (eller nyttiga). En lärare som inte hade tillgång till en kreativ process skulle inte se nya produktiva eller generativa lösningar och möjligheter på samma sätt utan skulle kanske bara gå till en talpedagog.

Sternberg och Lubart presenterar ett ytterligare perspektiv på kreativ process som utgår ifrån deras investeringsteori för kreativitet. De menar att den kreativa processen handlar om att ”köpa billigt och sälja dyrt” i idéernas sfär.15 Många gånger startar en kreativ process när en individ ser ett embryo till en produkt som inte har utvecklats till en bärande idé. Ofta möter individerna motstånd, men har de motivation och uthållighet kan de fortsätta arbeta i motvind för att slutligen lansera sin idé. Genom ihärdighet kan idén till sist slå igenom och ”säljas dyrt”. När den amerikanske läkaren Robert Atkins föreslog en helt ny diet med mycket fett och protein och lite kolhydrater var många ytterst skeptiska och få var villiga att avstå från pasta, potatis, bröd och ris som är huvudbeståndsdelar av normal kost. Men under 2000-talet har många i västvärlden svängt i sin uppfattning kring vad som är hälsosam kost och många äter olika Atkinsvarianter av dieter med samma huvudprincip – att inte äta så mycket kolhydrater och med ett om-

1

Dessa konstnärers konst kan ses på bild 10.3 (Krüger) och bild 22.2 (Erdes).

20

Kreativitet.indb 20

2014-06-26 09.39

vänt synsätt på mättat fett än vad de flesta dietister förespråkar.2 Fett anses vara den viktigaste energikällan i denna diet och fett anses inte leda till viktuppgång. Detta är ett exempel på en idé eller upptäckt som har tagit mycket lång tid för att få genomslag.

Atkins började se fördelar med dieten hos hjärtpatienter redan på 1960-talet och 1972 publicerades Dr Atkins’ Diet Revolution, hans första kostrådsbok. I dag säljs ett enormt utbud av produkter med sin bas i Atkins dietprinciper (även om han själv inte lever längre)3.

Huruvida dieten är nyttig för alla människor finns det ingen konsensus kring. Vissa dietister har accepterat den medan andra är fortsatt skeptiska.

I de fall man ser den kreativa processen som en väg från problem till lösning delar man upp denna väg i olika delar.

Olika faser i den kreativa processen Den kreativa processen anses av vissa forskare bestå av olika faser.

Numera finns det många olika stadiemodeller. Wallas skisserade 1926 en fyrdelad kreativ process bestående av a) förberedelse som innefattar att skaffa kunskap och definiera problemet, b) inkubation som refererar till att problemet läggs åt sidan och bearbetas passivt eller omedvetet, c) illumination, det vill säga insikt nås i hur problemet kan lösas och slutligen d) verifikation som betyder att en lösning utvecklas som leder till ett slutförande av idén och så småningom en färdig produkt.16 Torrance lade till en femte fas, nämligen e) kommunikation, som för att återknyta till Sternberg och Lubarts modell innefattar att verkligen övertyga andra att produkten är nyttig.17 Ytterligare andra faser av den kreativa processen har föreslagits. En lite mer omfattande modell exemplifieras av följande sjufasmodell från Cropley och Cropley:18 1. Förberedelsen innefattar såväl en individs tränings- och utbildningsperiod inom en domän som förberedelsen för varje specifikt problem.

2

3

Till exempel LCHF (Low Carbohydrate High Fat), en svensk variant som presenterades av Mats Forsenberg 2006.

Atkins dog i sviterna av en fallolycka – inte på grund av sin kontroversiella diet.

21

Kreativitet.indb 21

2014-06-26 09.39

2. Problemaktivering har skilts ut som en egen fas och understry-

3.

4.

5.

6.

7.

ker aspekten att finna relevanta problem, något som ofta kräver god förankring i domänen. Att upptäcka obesvarade frågor inom domänen är alltså det centrala för denna fas.

Generering av olika idéer eller lösningar handlar om att skissera möjliga lösningar, men det kan också handla om att få inspiration från andra källor än det område man skapar inom. Pauser från det aktiva skapande arbetet är betydelsefulla. Pauser eller inkubation är ett sätt att främja denna fas då medvetna och omedvetna processer för att generera idéer kan få inflytande.

Denna delfas är relaterad till förmågan till divergent tänkande (se kapitel 6).

Illumination innebär att en produkt eller idé väljs ut att fokusera på. Det kan också handla om att en insikt kring vilken väg man vill gå nås, vilket kan ske antingen genom en systematisk beslutsprocess eller genom en plötslig insikt, en så kallad ”ahaupplevelse” (se kapitel 7 om insikter).

Utprövning (eller bekräftelse) om vald idé eller väg fungerar.

Denna del av den kreativa processen är ofta lång och omständlig. En del kallar utprövningsfasen för transpirationsfasen till skillnad från illuminationen, som då kallas för inspirationsfasen.

Kommunikation av produkten eller idén handlar om att ta kontakt med domänexperter och försöka övertyga dem om att det man skapat är nytt och nyttigt.

Utvärdering som kan utgöra en granskning av den kreativa personen eller vara feedback från domänexperterna (gallerister, recensenter eller forskarkollegor).19

Bild 1:3. ”Kreativitet är 1 % inspiration och 99 % transpiration.”

22

Kreativitet.indb 22

2014-06-26 09.39

De som har arbetat fram dessa stadier menar inte att faserna måste komma i denna ordning eller att processen alltid är linjär. Ibland behöver faser tas om. Lyckas inte utprövningen av exempelvis en ny produkt får företaget börja generera idéer igen och ta om faserna från fas tre.

Ett ytterligare perspektiv på kreativ process kan vara att se den som olika former av problemlösning.

Algoritmisk och heuristisk problemlösning Problemlösning likställs av vissa teoretiker med kreativitet men för att kunna göra det behöver vi titta på olika former av problemlösning.

Antonietti har visat att kreativ problemlösning kan ske med utgångspunkt från flera olika principer.20 Han talar om vidgande, kombinerande och omstrukturerande problemlösningsmetoder. Den vidgande typen av kreativ process är den som används vid brainstorming och idégenerering och kan också benämnas divergent tänkande. Den kombinerande processen handlar om att sätta samman olika delar till en ny helhet eller att associera olika fenomen till varandra. Mednick menar att kreativa personer har lättare att hitta många och också ovanliga associationer till ett ord medan mindre kreativa individer har en brantare assocationskurva (idéerna tar snabbt slut) där bara ett fåtal och vanliga associationer produceras.21 Den omstrukturerande problemlösningsmetoden slutligen handlar om att man genom att se på ett problem från ett nytt perspektiv når insikt om en lösning. Det finns inom kreativitetstestningen speciella insiktsproblem (tankenötter) med en förutbestämd lösning där den omstrukturerande principen behöver användas.

Ett annat sätt att dela in problemlösning är när man skiljer på algoritmisk och heuristisk problemlösning. Vissa forskare och kreativa utövare ser kreativitet som algoritmisk – det gäller att hitta den rätta lösningen.22 Här intill visas ett exempel på en uppgift där man ska sammanbinda nio punkter fördelade på tre gånger tre rader med fyra raka streck (se rutan Kreativa problem) som har en förutbestämd lösning och är ett insiktsproblem. De som kommer på lösningen anses kreativa för de måste gå utanför ramen för att lösa detta och denna typ av uppgifter bygger ofta på den omstrukture23

Kreativitet.indb 23

2014-06-26 09.39

rande principen. Kapitel 7 tar upp mer om insiktsproblem. Om vi relaterar dessa insiktsproblem till bokens definition av kreativitet och att en lösning då ska vara ny och nyttig blir alltså bara insikten ny (och kreativ) för personer som tidigare inte löst uppgiften och inte ny för världen då problemets lösning har existerat länge.

UT MA N IN G

Kreativa problem Algoritmisk problemlösning: Förbind punkterna med 4 raka linjer utan att lyfta pennan.

Heuristisk problemlösning: Gör en bild av följande fragment.

Andra forskare hävdar att genuint kreativ problemlösning måste vara heuristisk. En uppgift behöver ha ett stort antal lösningar eller möjligheter för att den ska ha kreativ potential.23 Om vi tar exempel från matematikens värld kan vi förstå vad Amabile menade när hon hävdade att algoritmisk problemlösning var mindre kreativ eftersom det faktiskt bara finns ett svar. Matteekvationen 3+X=10 och frågan ”vad är X?” är ett exempel på ett problem där det bara finns ett svar och detta är alltså en algoritmisk uppgift. Denna uppgift är förvisso inte kreativ. Men även matematiska uppgifter kan bli heuristiska om man i stället ger svaret ”10” och ber en person konstruera en uppgift som ger det svaret. Här ges en möjlighet för personen att vara kreativ och antalet lösningar (det vill säga matematikfrågor) är oändligt.

Vidare säger Amabile att det som utmärker den heuristiska problemlösningen är att vägen till lösning inte är klart definierad och målet kan vara klart men också oklart.24 Personen som hittar på mattefrågan kan göra en fråga med addition eller med multiplikation. Personen kan också utveckla en mycket avancerad matematikuppgift som kräver långa uträkningar men också en som bara 24

Kreativitet.indb 24

2014-06-26 09.39

kräver ett räknesätt (beroende på om läraren har beskrivit vilket målet är med uppgiften). I den algoritmiska problemlösningen är vägen däremot tydlig och möjlig att beskriva och målet kan identifieras (att avgöra vad x är). Den andra uppgiften här intill är en heuristisk bildkompletteringsuppgift för vilken många möjliga lösningar existerar (se utmaningsruta) Ytterligare andra forskare har berört frågan huruvida kreativitet är algoritmisk eller heuristisk genom att säga att i olika faser av den kreativa processen kan de båda problemlösningssätten passa olika bra. Campbell föreslog att kreativitet både är variation och selektivt urval.25 Yuan och Zhou föreslog att den första delen av Campbells teori som rör ”variation” är heuristisk till sin natur.26 I variationsdelen krävs en problemfinnande attityd där ”tankar flyger fritt som fåglar för att utforska varenda möjlighet på den blå himlen”.27 Idégenerering, variation och association är exempel på heuristiska strategier i vilka olika sätt att kombinera idéer eller kunskap prövas utan någon förutbestämd struktur eller väg för hur problemet ska lösas. Intuition, fantasi och spontana infall bejakas i denna del av processen. Däremot i den selektiva urvalsdelen av den kreativa processen är logik, kunskap och beprövad erfarenhet utgångspunkterna för att göra kritiska bedömningar och fatta beslut utifrån uppställda kriterier för vilka idéer man ska satsa på. Denna delprocess liknar mer den algoritmiska genom att man här vet vilka standarder som ska vara utgångspunkten vid bedömning och vilka regler idén måste inrätta sig under (se också kapitel 6).

Kreativ plats I studier av kreativa platser riktas intresset mot hur olika miljöer påverkar kreativiteten. Plats kan referera till makro- och mikronivåer. Kreativ plats kan på makronivå innebära olika geografiska platser, länder och kulturer och på mikronivå olika psykosociala och fysiska miljöer exempelvis arbetsplatser, skolor och boendemiljöer. Kreativ plats kan definieras på följande sätt: En kreativ plats erbjuder enskilda individer och grupper optimala villkor för att skapa nya och nyttiga produkter och idéer men är också en miljö som ger möjligheter för individer att omsätta sin kreativa potential till kreativ gärning.

25

Kreativitet.indb 25

2014-06-26 09.39

Forskare har studerat vad som utmärker kreativa geografiska platser och till och med vissa historiska platser. Florens på 1400-talet är ett exempel som diskuteras i kapitel 10. Det är ofta en blandning av att rätt människor finns på en plats, att det finns infrastruktur och tillgång till material och teknisk kompetens, att det finns finansiärer som kan bereda speciellt goda ekonomiska villkor och förmånliga arbetsvillkor som gör att ännu fler begåvade tänkare eller konstnärer flyttar dit. Vissa talar också om rätt blandning av människor för att en plats ska kunna uppfattas som kreativ (mångetnicitet och många kulturarbetare är några ingredienser).

I olika delar av världen erbjuder olika kulturer olika förutsättningar för kreativitet. Kreativiteten kommer därför att ta sig olika uttryck på olika kulturella platser och synen på kreativitet varierar också mellan olika kulturer (se kapitel 11).

Kreativ plats kan också handla om den psykosociala miljön.

Ekvall har intresserat sig för hur en kreativ organisationsmiljö bör se ut (kapitel 16). Han har myntat begreppet kreativt klimat och har delat upp det i tio betydelsefulla dimensioner. De är frihet (självständighet), idétid, idéstöd, risktagande, utmaning, dynamism, lekfullhet (humor), tillit (öppenhet), debatt och konflikter.28 De nio första dimensionerna bör en plats utmärkas av i så stor utsträckning som möjligt medan den sista (konflikter) bör organisationer utmärkas av så lite som möjligt för att ha ett klimat som främjar kreativitet. Hoff och Lemark har satt samman en lista av kreativitetsladdare som är förhållningssätt som är betydelsefulla för en kreativitetsstimulerande psykosocial miljö. De är viktiga för vuxna men också för barn, inte minst i skolans värld: flexibilitet, förändringsvilja, utmanings- och risktänkande, självständighet, samarbetsinriktning, öppenhet mot andra, demokratisk inställning och gedigen kunskapsbas. Dessa tas upp i kapitel 12.29

Kreativ påverkan Påverkan kan ske i många olika riktningar. Men Simonton, som uttryckte detta, utgick främst från individperspektivet.30 Han syftade på att den kreativa individen måste ha förmågan att kommunicera kvaliteten hos sitt alster till andra – eller till och med ha förmågan att övertyga andra om sin egen kreativitet. Kreativ påverkan kan 26

Kreativitet.indb 26

2014-06-26 09.39

handla om att förändra andra personers sätt att tänka.31 Den kreativa personen behöver vara duktig på att göra de experter som ska bedöma henne eller honom välvilligt inställda och också odla bra kontakter för att öka sina möjligheter att bli bedömd som kreativ.

Att en författare, konstnär, dansare eller vetenskapsperson har de rätta kontakterna inom sin domän kan vara avgörande. Förmågan att påverka och övertyga – förläggare om man är konstnärlig utövare eller de anslagsgivande organen om man är forskare – att man själv är en kreativ person med idéer värda att satsa på är en betydelsefull egenskap.

Men påverkan kan gå åt olika håll. En annan påverkan är också den som bedömarna har på den kreativa personen. Får en kreativ person återkoppling på det han/hon har skapat, händer det att den kreativa personen justerar eller vidareutvecklar sin idé ett steg till och därigenom får den accepterad. Ibland krävs det av den kreativa vetenskapspersonen att han eller hon måste lägga fram flera vetenskapliga bevis för att kunna övertyga experterna (det vill säga den övriga forskarvärlden) innan nya rön kan accepteras.

Dessutom påverkar både den kreativa personen och andra experter domänen genom att de sätter upp gränser för hur de försöker driva en förändring av domänen och också för vilka förändringar som inte accepteras. Om vi går tillbaka till exemplet med Atkins diet, var andra läkare inte redo att tillåta förändring av dietdomänens ”lagar” till att börja med. Det finns olika medicinska studier från 1910-talet och framåt som pekar mot att fett leder till höga kolesterolvärden och att det i sin tur ökar risken för hjärtoch kärlskador. Dessa rön ansågs länge ovedersägliga av experterna och kostråd utformades utifrån dem under 1970-talet och framåt.

Lättprodukter började bland annat tillverkas. När forskningen så småningom kunde visa att det fanns olika sorters kolesterol, hittades olika effekter av ”gott” och ”ont” kolesterol4. En av de tidiga studierna hade dessutom använt kaniner för att visa på kolesterolets skadliga verkan. Så småningom kunde man visa att människans

4

HDL står för högdensitetslipoproteiner och har kallats det goda kolesterolet och LDL står för lågdensitetslipoproteiner och har kallats det onda kolesterolet. Egentligen består lipoproteiner bara till en del av kolesterol så det är en lite förenklad bild att kalla dessa för gott och ont kolesterol.

27

Kreativitet.indb 27

2014-06-26 09.39

lever utnyttjar det goda kolesterolet medan kaninens lever inte gör det. Kaniners kroppar är inte gjorda för att äta fett och kött.

Nya forskningsrön har alltså så småningom övertygat fältet om att man bör förändra dietdomänens spelregler. Det är inte längre ovedersägligt att fett och kolesterol är dåligt. Området är fortfarande kontroversiellt, men ingen vågar längre hävda att halten av att allt kolesterol ska sänkas. Däremot är fettdietens nytta ändå fortfarande omdiskuterad även om den har fått ett folkligt genomslag.

UTMA N I N G

Stor Kreativitet Tänk på några produkter eller idéer som du tycker ska räknas till stor Kreativitet.

Professionell kreativitet Tänk på några kreativa professionella som du känner till som inte är så erkända men som ändå lever på sin kreativa verksamhet.

Liten kreativitet Tänk på vad du själv har gjort den senaste veckan som har varit nytt (du har aldrig gjort så förut eller sett någon annan göra så) och nyttigt (för dig själv eller för andra i din närhet).

Minikreativitet Tänk på någon gång när du lärt dig något eller skapat något nytt som gett upphov till en stark känsla av meningsfullhet.

Olika grader av kreativitet I inledningen ställer vi frågan huruvida kreativitet är samma sak när vanliga människor kommer på finurliga lösningar som när forskare gör upptäckter. Kreativitetsteorier varierar när det gäller om både ordinär och extraordinär kreativitet inkluderas eller om bara kreativitet hos erkända personer är i fokus.32 Man kan säga att det kreativa kan delas in i olika grader av kreativitet, som vi tidigare har antytt i kapitlet. Speciella benämningar finns i form av stor Kreativitet (Big C) och liten kreativitet (Little c).33 28

Kreativitet.indb 28

2014-06-26 09.39

Definitionen av kreativitet som förmågan att skapa något som är nytt och nyttigt fungerar för båda dessa grader av kreativitet. Nyheten och nyttan kan gälla den enskilda personens kreativa uttryck (som är nytt och nyttigt för denna individ) som vid liten kreativitet eller att den kreativa bedriften är helt ny och nyttig för världen som vid stor Kreativitet. Ett barn kan skapa en ny lek – som barnet aldrig lekt förut men som ändå är en känd lek för de flesta vuxna (käpphäst). Denna lek är alltså bara ny för individen och är då ett uttryck för liten kreativitet. Designern Petra Wadström uppfann vattenreningsdunken ”Solvatten”. Den renar vatten med hjälp av solstrålning och är billig och enkel att använda och kan förbättra livet för folk i utvecklingsländer. Den var ny för världen och kan alltså vara ett exempel på stor Kreativitet. Dock menar några forskare att det inte är tillräckligt med bara dessa båda ytterligheter. Kaufman och Beghetto lägger till minikreativitet (mini-c) och professionell kreativitet (pro-c).34 De menar att den kreativa process där individer skapar ny personlig mening och förståelse i lärandeprocesser kan benämnas minikreativitet. Minikreativitet är att nå nya personliga insikter genom erfarenheter och händelser. Professionell kreativitet är ett mellanläge mellan liten kreativitet i vardagen och domänförändrande stor Kreativitet. Inom kategorin professionell kreativitet finns exempelvis konstnärer som verkar inom en befintlig stil.

Till skillnad från ovanstående forskare ställer Csikszentmihalyi i sin systemmodell upp kriteriet att en prestation ska förändra en domän eller till och med skapa en ny domän för att vara kreativ och prestationen ska erkännas av en grupp sakkunniga bedömare (det så kallade fältet). Alltså kan inte en vanlig människas kreativa lösningar på exempelvis ett barnuppfostringsproblem inkluderas i Csikszentmihalyis systemmodell. De kreativa lösningar som vi hela tiden behöver komma på för att ta oss igenom vardagen förändrar inte någon domän – de flesta av dessa lösningar berör kanske inte någon mer än oss själva och våra närmaste. Ett vardagsproblem skulle kunna vara att en förälder inser att hans barn glömt kvar sitt kramdjur på dagis men daghemmet har hunnit stänga och kramdjuret är nödvändigt för att barnet ska kunna somna. Att säga ”Nallis ville ut på ett äventyr. Ska vi verkligen hindra honom? En natt kan han väl få sova någon annanstans?” kanske kan vara en ny och användbar lösning på detta problem men det förändrar inte 29

Kreativitet.indb 29

2014-06-26 09.39

någon domän – det förändrar inte barnuppfostringsmetoder i världen. För sådana här vardagslivets kreativa bedrifter saknas någon som kan bedöma kreativiteten. Det finns ingen som objektivt kan utvärdera om olika föräldrainsatser (mer än möjligtvis barnen som vuxna) verkligen var nya och nyttiga. Däremot kan Petra Wadströms uppfinning ”Solvatten” kvala in i Csikszentmihalyis kreativa system om vattenreningsexperter ger produkten sitt erkännande.

Kreativitet i vetenskap, konstnärliga verksamheter och organisation I inledningen tog vi också upp frågan huruvida kreativitet är domängenerell eller domänspecifik. Vi frågade oss om kreativitet faktiskt är samma sak inom vetenskap, inom konstnärliga verksamheter och inom organisationsvärlden. Huvuddefinitionen i denna bok är så pass vid att alla dessa typer av kreativitet kan fångas in. Vi kan jämföra tre kreativa personer. Först den franska medicinaren Françoise Barré-Sinoussi som upptäckte humant immunbristvirus (hiv) som orsakar aids (och fick Nobelpriset för detta tillsammans med Luc Montagnier). Sedan den skönlitterära författaren Liza Marklund, som skapade ett nytt sätt att skriva detektivromaner, eftersom hon skildrar en hjältinna med vardagsbekymmer, som att hämta barn från förskolan. Slutligen skapade Beda Hallberg välgörenhetsorganisationen majblomman till förmån för tuberkulossjuka barn. Hon ville göra något för dessa fattiga barn och kom på idén att låta tillverka små blommor att sätta på kläderna. När denna verksamhet startade 1907 var detta ett nytt sätt att driva en välgörenhetsorganisation på. Alla tre har åstadkommit nya och nyttiga produkter. Om vi ska försöka bedöma deras kreativitet kan man konstatera att alla tre har förändrat de domäner som de verkar inom. Virusforskningen kommer inte att se likadan ut efter att man har kunnat studera virusets spridning – utvecklingen av bromsmediciner för sjukdomen aids bygger på Barré-Sinoussis och Montagniers upptäckt. Likaså har deckarromangenren fått en ny delgenre och Marklunds verk är uppskattade. Majblommor började tidigt säljas också i andra länder i systerorganisationer och att sälja olika produkter till förmån för behjärtansvärda ändamål är i dag vanligt.

30

Kreativitet.indb 30

2014-06-26 09.39

Trots de skilda domänerna går det att definiera dessa kreatörers alster på samma sätt – som nya och nyttiga idéer eller produkter.

Detta att vi anser att det är samma fenomen som ligger bakom Barré-Sinoussis, Marklunds och Hallbergs verk, behöver inte betyda att det räcker med kreativitet för att lyckas inom en domän.

Förutom kreativ förmåga krävs också erfarenhet inom en speciell domän. Barré-Sinoussi och Marklund kan inte byta plats. Möjligtvis är möjligheterna att bli en kreativ person något större i organisationsvärlden även om den också kräver vissa erfarenheter och i vissa fall ett kontaktnät för att kunna lansera sina nya idéer. Alltså finns det också inslag av domänspecificitet i kreativitetsförmågan inom alla dessa tre domäner.

Samtidigt nämnde vi att kreativitet definieras lite olika inom olika domäner. Vår ny-och-nyttig-definition drar mer åt hållet ”ny och relevant” inom den vetenskapliga domänen medan den rör sig mer åt betydelsen ”ny och värdefull” när vi värderar bidrag inom litteratur och konst. Inom organisationsvärlden är kanske nyttan av något av större betydelse än nyheten. Kreativiteten kan antas ta sig lite olika uttryck för skapare inom olika domäner. Inom de konstnärliga verksamheterna finns eventuellt ett större behov av en känslomässigt expressiv och personligt färgad kreativitet medan målinriktad problemlösning och kritiska resonemang kan spela en större roll inom vetenskapens kreativitet och möjligtvis också inom organisationsvärlden. Icke desto mindre behöver kreativa personer inom de tre områdena ha tillgång till både känslomässigt personligt engagemang och målinriktad kritisk problemlösning. En författare som inte är självkritisk och saknar förmåga att sålla bort det som inte fungerar kommer inte att bli långlivad i sitt yrke. På samma sätt behöver både medicinare och innovatörer förmågan att ibland följa sina känslomässiga infall för att våga pröva vägar som ingen annan har testat tidigare – för att göra verkligt kreativa genombrott.

Begrepp som angränsar till kreativitet Slutligen innan vi har tömt ut det mesta om kreativitetsbegreppet, vill vi också nämna några begrepp som liknar kreativitet men inte helt överensstämmer med kreativitet. Vissa begrepp används 31

Kreativitet.indb 31

2014-06-26 09.39

av både professionella och lekmän som synonymer till kreativitet utan att vara det.

Divergent tänkande En del av att vara kreativ är att man har förmåga till divergent tänkande (det vill säga att generera variationer och olika möjligheter), men för kreativ prestation i dess helhet krävs så mycket mer, och det är därför viktigt att betona att divergent tänkande inte är detsamma som kreativitet. För kreativitet krävs hela processen som enligt Cropley och Cropleys modell består av de sju steg som vi presenterade tidigare i detta kapitel. Den idégenererande fasen är bara en av dessa.

Estetik och harmoni Många människor förknippar kreativitet med skönhet. Konst, litteratur, teater, musik och dans förväntas ofta vara estetiskt tilltalande. I förlängningen finns också tänkare som Immanuel Kant som talar om estetik som något som inte bara handlar om skönhet utan att skönhetsupplevelsens natur är kopplad till en universell sanning.35 I denna mening skulle alltså inte bara konstnärliga domäner leva upp till skönhetskrav utan också vetenskapen skulle kunna förknippas med estetik. Huruvida skönhet ligger i betraktarens öga eller om det finns en universell estetik diskuteras dock av forskare.36 Cropley och Cropley föreslår att man skulle kunna lägga till ett kriterium till definitionen av kreativitet. Förutom nytt och nyttigt skulle också kreativa produkter eller idéer vara estetiska och enligt deras mening i två skilda bemärkelser: genom att de är eleganta och genom att de ger upphov till en begynnande struktur som kan tillämpas på andra produkter eller områden.37 När det gäller elegans finns den i två former nämligen den inre elegansen som handlar om harmoni, logik och komplexitet och den yttre elegansen som handlar om skönhet och välgjordhet. Freuds psykodynamiska teori kan tas som ett exempel på en teori som har en viss harmoni, logik och komplexitet, alltså inre elegans. Teorin är mycket omfattande som personlighetsteori då den tar upp såväl 32

Kreativitet.indb 32

2014-06-26 09.39

strukturer, processer, hur människan utvecklas som hur sjukdom uppkommer och botas. Teorin skulle också kunna beskrivas som att den har yttre elegans genom att den har en skönhet och är välgjord – åtminstone för sin tid vid förra sekelskiftet. Sedan dess har vissa delar ifrågasatts. Inom olika konstarter kan man säga att olika ismer utgör ett elegant system med en egen inre logik. Tänk exempelvis på den realistiska stilen i konsten där konstnärer inte längre skulle avbilda bara kungar och adelsherrar utan också vanliga människor utförandes vardagliga sysslor. Realistisk konst kan sägas ha en egen harmoni. För att bedöma den yttre elegansen får man titta på hur penseldrag och valet av motiv och färger lyckas skapa en skönhetsupplevelse hos det enskilda konstverket. Anna Ancher var en skicklig realist och en av hennes tavlor visas i bild 1:4.

Bild 1:4. ”Syende fiskarfru” av Anna Ancher.

33

Kreativitet.indb 33

2014-06-26 09.39

Det andra kriteriet rör kravet att en produkt eller idé inte bara är ny och nyttig i den situation som den skapas för, utan produkten eller idén ska även avslöja någon form av sanning så man kan se på domänen på ett helt nytt sätt och den nya sanningen kan tillämpas på flera andra sätt. Kanske kan vi använda oss av Barré-Sinoussis och Montagniers forskning som exempel på upphovet till ny struktur. De var först med att identifiera hiv och deras kreativa bidrag har fått ett bredare genomslag än bara identifikationen av viruset.

Deras upptäckt av denna nya struktur fick forskningen kring sjukdomen aids att utvecklas både när det gäller diagnosmetoder och utvecklandet av de så kallade bromsmedicinerna. Vidareutvecklingar av deras upptäckt har lett till att hiv-positiva kan leva lika länge som icke hiv-positiva personer. Inom den litterära domänen brukar två personer förknippas med att ha utvecklat den inre monologen och det är Virginia Woolf och James Joyce. Tekniken innebär att man beskriver litterära karaktärers inre tankar på ett spontant verklighetsefterhärmande sätt. Deras nya författarteknik har kommit att utvecklas till en betydelsefull teknik för många moderna författare och används fortfarande i dag på olika sätt.

I denna bok väljer vi att se på estetik och harmoni som något som är skilt från kreativitet. Men vi medger att i vissa sammanhang, när man vill bedöma kreativitet, kan det finnas en poäng i att också inkludera estetik som bedömningskriterium.

Fantasi och lekfullhet Både fantasi och lekfullhet förväxlas av många människor med kreativitet. Det finns personer som säger att barn är så kreativa när de menar att barn är lekfulla eller fantasifulla. De menar antagligen inte att barn generellt verkligen gör nya och nyttiga saker mer än vuxna. Dessa personer tänker kanske mest på barns kreativa lek.

De tänker inte att lekar kan vara mer eller mindre kreativa. Men en del lekar har mindre potential för att vara kreativa såsom funktionslek (åka rutschkana), imitationslek (prata i mobiltelefon) eller regellek (hoppa hage) och behöver varken vara nya eller nyttiga.

Däremot kan man konstatera att fantasin går att dra nytta av i den kreativa processen och också i lekar för att göra dem mer kreativa.

Att åka ner för en rutschkana är ett exempel på en mindre kreativ 34

Kreativitet.indb 34

2014-06-26 09.39

lek. Den är inte ny. Men genom ett fantasifullt omvandlande kan åkandet ner för en rutschkana bli en kreativ lek om man samtidigt berättar att ”nu åkte jag ner för ett odjurs tunga och hamnade i ett fantasirike befolkat av ovanliga varelser som jag var ledare för”.

Detta utgör en kreativ fantasilek som kan upplevas ny och nyttig för barnet (nyttig t.ex. genom att det passar in på ett meningsfullt sätt i ett leksammanhang eller för sitt underhållningsvärde).

Men all fantasi är heller inte kreativ. Ibland kan fantasin skapa repetitiva katastrofscenarier som inte är nya eller det minsta nyttiga eller värdefulla.

Hantverksskicklighet, produktivitet och talangfullhet Hantverksskicklighet och produktivitet är också begrepp som ibland används synonymt med kreativitet. Den som lagar sitt staket och lägger ett nytt tak är hantverksskicklig men inte nödvändigtvis kreativ. Inte heller den som stickar och virkar efter beskrivningar behöver vara speciellt kreativ.

Ett företag som är produktivt tillverkar mycket men det som tillverkas behöver inte vara nytt och nyttigt. Det kan handla om massproduktion av billiga kopior av en produkt som ett annat företag utvecklat. Den som gör mycket inredningspyssel och hemmasnickerier kan också beskrivas som produktiv och om aktiviteterna utförs väl också hantverksskicklig. Bara om produkterna är nya och nyttiga skulle de vara kreativa.

Likaså behöver inte en talangfull violinist vara speciellt kreativ.

Att spela ett stycke som någon annan har komponerat behöver inte innebära en kreativ aktivitet. Om violinisten gör sin egen tolkning (ny och värdefull) av verket kan en talangfull violinist också vara kreativ.

Innovation och uppfinning Innovation beskrivs ibland som något delvis skilt från kreativitet, men ibland används begreppet som en synonym. Generellt definieras innovation som implementering av den kreativa idén. Innova-

35

Kreativitet.indb 35

2014-06-26 09.39

tion leder till produkter, tjänster, processer, metoder eller andra värden som är nya och nyttiga i en kontext.

West betonar att innovation inte bara handlar om utveckling av produkter, utan lika gärna om att man presenterar ett nytt sätt att arbeta på, nya administrativa rutiner eller produktprocesser med avsikten att förändringen ska skapa fördelar för företaget eller organisationen.38 Precis som den kreativa produkten ska också en innovation vara ny, men till skillnad från det kreativa utfallet ska en innovation dessutom leda till en synlig förbättring (nytta). Innovation kan beskrivas som tillämpad kreativitet och som ett resultat av en kreativ process. Kravet på nytta kan sägas vara lägre satt för kreativitet, där det räcker att den kreativa produkten går att använda eller har ett värde. En kreativ slutprodukt kan existera utan att tillämpas i ett större sammanhang. Den kreativa produkten (processen eller idén) uppnår villkoret ny och nyttig men fullbordas kanske inte i realiteten för att också bli en innovation som leder till en förbättring.

Nyttokriteriet är alltså avgörande för att en produkt (idé, tjänst med mera) ska kallas för en innovation men däremot kan graden av nyhet (eller originalitet) variera och dessa gradskillnader uttrycks ofta som inkrementell och radikal innovation.39 Den senare refererar till att produkten ska ha hög grad av nyhet. Den inkrementella innovationen refererar till en utveckling av befintliga produkter där kravet på nyhet inte är lika framträdande.

Utifrån detta kan vi konstatera att nyhetsfaktorn hos en innovation inte måste vara lika genomgripande, medan detta är nödvändigt för det som beskrivs som kreativt. Runco formulerade detta som att skillnaden mellan kreativitet och innovativitet är styrkeförhållandet mellan originalitet och effektivitet (hans ord för ny och nyttig).40 En innovation behöver vara effektiv (vara säljbar eller ha ett publikt värde) i första hand medan originaliteten kommer i andra hand – även om den är nödvändig i viss mån. För kreativitet kommer originaliteten i första hand. Till exempel inom konstnärliga verksamheter förekommer inte innovation. Där är det personliga uttryckets originalitet viktigare medan frågan om effektiviteten – om ett konstverk är säljbart eller hur verket kommer att bedömas – kommer i andra hand. Värdet har betydelse men inte lika stort som originaliteten (nyheten).

36

Kreativitet.indb 36

2014-06-26 09.39

En annan skillnad mellan kreativitet och innovation är att innovativa processer åtminstone ibland är kopplade till ekonomisk utveckling. En innovation är omsättning av en kreativ idé som är nyttig, kommersialiserad och spridd i en kontext. Till skillnad från kreativa processer består innovativa processer av ett system som förbinder idéer med marknader och produktion.

Ett begrepp som ibland förväxlas med innovation är uppfinning. Generellt anses en innovation vara bredare för att den omfattar hela processen från att ta fram en idé till dess att produkten har kommersialiserats och spritts på marknaden.41

Rebelliskhet och motvallstendenser Rebelliskhet kan också innebära att en person ”sticker ut” och visar på andra sätt att vara. Men rebellens avsikt är snarare att gå emot det som finns än att egentligen skapa något nytt för att finna ett nytt och användbart alternativ – vilket ändå ligger i den kreativa bedriften.

Slutsatser kring begreppet kreativitet Kreativitet kan definieras som förmågan att åstadkomma något som är nytt och nyttigt. Kreativitet kan förstås utifrån många perspektiv bland annat som ett system eller genom en flerkomponentsmodell. Vi har tagit upp ett exempel på en systemmodell där tre huvuddelar, kreativ person, domän och fält samverkar. En modell där flera komponenter beskrivs är P-modellen. I denna beskrivs person, potential, process produkt, påverkan och plats som olika aspekter av kreativitet.

Olika begrepp har sammankopplats med kreativitet såsom divergent tänkande, estetik, fantasi, hantverksskicklighet, innovation och rebelliskhet. Begreppen har beröringspunkter med kreativitet men är inte helt synonyma.

37

Kreativitet.indb 37

2014-06-26 09.39

Kreativitet.indb 38

2014-06-26 09.39

Individperspektiv

39

Kreativitet.indb 39

2014-06-26 09.39

40

Kreativitet.indb 40

2014-06-26 09.39

2

Entreprenör eller enstöring? Kreativa personligheter

är personligheten hos kreativa människor. Ordet personlighet har precis som ordet kreativ olika innebörder beroende på sammanhanget. En individ som är tydligt annorlunda jämfört med de flesta brukar man ibland prata om som en ”verklig personlighet” – och det kan då betyda många olika saker.

Samtidigt har ju alla människor en personlighet, i betydelsen en unik, relativt bestående uppsättning av beteenden, känslor och tankar, som gör att människor skiljer ut sig från varandra.42 I detta kapitel går vi in på vilka egenskaper och kännetecken som ofta finns hos kreativa individer. Kapitlet avslutar med att försöka förklara hur det kan komma sig att skenbart motsägelsefulla egenskaper tycks kunna existera inom en och samma kreativa person.

Om du tänker på någon du känner som du uppfattar som en mycket kreativ person, liknar vissa egenskaper hos henne eller honom de stereotypa bilder som finns av kreativa personer? Två av dessa stereotyper kan man säga är varandras motsatser: Vi har föreställningen om den enstörige konstnären, som helst gömmer sig i sin ateljé, och vi har den utåtriktade idésprutan på en arbetsplats.

F O K U S F Ö R D E T TA K A P I T E L

U T M A NI N G

Tänk på någon i din bekantskapskrets som du tycker är en kreativ person. Hur är denna person när det gäller personliga egenskaper?

41

Kreativitet.indb 41

2014-06-26 09.39

Det finns alltså dels en uppfattning om att den kreative ibland är en socialt besvärlig och udda individ som lever lite utanför samhället.

Dels finns en motsatt bild som man kan finna i platsannonserna, där arbetsgivare söker ”kreativa medarbetare”. Dessa arbetsgivare har nog en helt annan uppfattning om den kreative. Deras stereotypa bild är någon som är både flexibel, produktiv, och social, och som kan förväntas smälta in i arbetsgruppen.

Men i stereotypa bilder bortser man från egenskaper som komplicerar. Arbetsgivarna vill kanske gärna glömma bort det vi ska ägna oss åt i det här kapitlet, nämligen att kreativa personligheter både är starkt självständiga och starkt förändringsbenägna. Den kreativa nya medarbetaren vill gärna så att säga både röra om i grytan och ändra på dess ingredienser – vilket arbetsgivaren kanske inte alltid hade tänkt sig!

En kreativ personlighet Följande berättelse har verklig grund.

Ulf Thyreen var egen företagare i musik- och notbranschen. Han hade många originella idéer. Några av dessa idéer kunde han fullborda till säljbara produkter, och han lyckades också tjäna sitt levebröd på dem.

Ulf Thyreen var en trevlig och tillgänglig person med en mycket speciell personlighet. Han var inte intresserad av att hålla uppe en ”fasad” i någon bemärkelse. Ofta gick han rakt på det han tyckte var väsentligt utan någon inledningsfras. Han klädde sig slarvigt och var bara proper när han skulle spela i någon av sina orkestrar. Väldigt liten vikt lades vid att hålla vare sig huset eller kroppshyddan i gott skick, eller vid ordning och reda inomhus. Hans mathållning kan inte rekommenderas – trots diabetes kunde han inte låta bli sötsaker. De flesta skulle beskriva honom som slarvig och med dålig karaktär när det gällde dessa saker. Vid ett besök hos honom kunde man råka på gräsklipparen körd två meter in i det ängshöga gräset med bara dessa två meter klippta – han hade tröttnat på gräsklippningen och resten av gräset förblev oklippt den säsongen.

Samtidigt, när det gällde att fundera ut och genomföra sina idéer, var han varken slarvig eller hade tendenser att tröttna. Nästan all tid ägnades åt arbetet och idéerna – allt annat blev sekundärt. Ulf Thyreen hade flera kärleksrelationer som varade längre eller kortare perioder. Hans 42

Kreativitet.indb 42

2014-06-26 09.39

olika respektive uppskattade honom. Också efter att de inte längre bodde tillsammans med honom hade de bra kontakt. Han var sällskaplig men omöjlig att leva med, bland annat för att han bara upprätthöll vissa öar av ordning i sitt bohemiska hus, där också företaget var inhyst och skulle skötas.

Noterna som han sålde var mycket väl organiserade. Han visste alltid var hans olika instrument låg. Likaså stod burkarna på kryddhyllan i köket i bokstavsordning – i och för sig var detta det enda som var välorganiserat i den privata sfären.

Ulf Thyreen brann för sina idéer och kunde prata om dem oavbrutet.

De som visade intresse kunde nästan ”ockuperas” för att ge honom möjlighet att vässa sina argument. Samtidigt kunde han vid andra tillfällen vara en mycket empatisk lyssnare och samtalspartner.

Det var i synnerhet en uppfinning som han ägnade en stor del av sitt yrkesverksamma liv åt att förverkliga. Det gällde en serie spelböcker för kommunala musikskolan. Böckerna var unika på så sätt, att melodierna var desamma i alla spelböcker oavsett instrument, och gick i samma tonarter. Det innebar att även barn på nybörjarnivå kunde spela ihop i en orkester och få det att låta bra. Tidigare fanns inte någon sådan samstämmighet mellan spelböcker. Det tar oftast lång tid innan nybörjare har kommit så långt att man kan transponera tonarter så att man kan spela tillsammans.

Ulf Thyreen såg problemet att många barn – bland dem hans egna – mycket tidigt tappade intresset för musikskolornas undervisning. Han menade att den var för tråkig. En anledning till att det inte upplevdes som roligt menade han var, att man inte gavs förutsättningar att spela tillsammans. De allra flesta hade redan slutat långt innan de lärt sig så mycket att de kunde spela i orkester. En annan förklaring till att barnen slutade ansåg Ulf Thyreen var, att det var trist att traggla okända övningsmelodier som barnen inte kände till.

Det tog tio år för Ulf Thyreen och hans musikaliska vänner att arbeta fram Mussecombo-spelböckerna med melodier till ett 20-tal olika instrument. Där hans egen förmåga inte räckte till engagerade han musiker så att de tillsammans skrev hela orkesterstycken med låtar som skulle vara roliga för barn att spela. Stämmor utarbetades till alla 20 instrumenten, med visionen att det med dessa böcker skulle vara lätt och roligt att spela tillsammans, utan att ha någon större teknisk färdighet.

43

Kreativitet.indb 43

2014-06-26 09.39

Han mötte motstånd, som de flesta nyskapande människor gör. Det var en hel del musiklärare som trivdes med att spela med den lilla grupp av elever som blev kvar. Men Ulf Thyreen var övertygad om att det var fler barn som ville, eftersom han såg på musik som något som tillhörde alla, inte bara de mest musikaliska. Alla kunde hålla på med musik om de bara lärde sig det på roliga sätt!

Efter att han åkt runt till lärarhögskolor och kommunala musikskolor och föreläst om sin metod, lät vissa sig övertygas. Till sist lyckades han förverkliga sin vision och sälja spelböckerna till en stor mängd musikskolor. Ulf Thyreen ordnade också musikaliska sommarläger där barn från kommunala musikskolor träffades och spelade i 1000-barnsorkestrar.

Där använde man också Ulf Thyreens Mussecombo-böcker. Vissa kommuner låter barn spela i orkestrar på sin musikundervisning i skolan med hjälp av denna musikpedagogik och dess böcker.

Definitioner samt kreativa egenskapsord Ulf Thyreen är ett exempel på en kreativ personlighet. Passade han in i någon stereotyp? Nej, men kanske kan du upptäcka en del som han hade gemensamt med både enstöringen och entreprenören! Vi kan tänka oss flera andra typexempel. Men vissa saker som fanns hos Ulf Thyreen är gemensamt för många kreativa personer, bland annat öppenheten och nyfikenheten, men också det brinnande engagemanget för att lösa problem.

Mycket forskning har utförts när det gäller personlighet hos kreativa. En väldigt allmän definition av kreativ personlighet lyder: En uppsättning personlighetsdrag som är relaterade till kreativ prestation.43 En annan definition är, att vissa personlighetsdrag gör kreativitet eller kreativ problemlösning mera möjlig. Dessa egenskaper ökar alltså sannolikheten för att en individ ska kunna bete sig, känna eller tänka kreativt.44 Inom forskningen har man studerat personer med kreativa yrken, som arkitekter, konstnärer och författare, och jämfört dem med andra yrkesgrupper. Man har också undersökt kreativa yrkesgrupper och jämfört de extraordinära, som uppnått en hög kreativ status inom sin domän, med mer ordinära, vanliga, utövare.

44

Kreativitet.indb 44

2014-06-26 09.39

Genom att testa erkänt kreativa personer på en stor uppsättning av egenskaper har man kunnat ta fram typiska drag i den kreativa personligheten.45 Man har hittat många egenskaper som hänger samman med kreativitet. Bland dessa återfinns följande: aktiv, alert, ambitiös, argumenterande, artistisk, energisk, entusiastisk, fantasifull, genialisk, idealistisk, individualistisk, insiktsfull, intelligent, kapabel, nyfiken, oberoende, okonventionell, praktisk, reflekterande, självsäker, snabb, spontan, uppfinningsrik, och verbal.

Listorna innehåller också en del tydligt negativt laddade ord, som exempelvis cynisk, egoistisk, forcerad, impulsiv, komplicerad, krävande, känslig, påstridig, och rebellisk.46

En personlighetsmodell för kreativitet Dylika listor, som nästan blir ”kataloger” med personlighetsdrag, behöver delas in på olika sätt för att vi ska få bättre grepp om dem.

Feist har delat in de kreativa personlighetsdragen i fem olika kategorier; kognitiva, motivationella, emotionella, sociala och kliniska egenskaper (se kunskapsruta). I sin modell visar han hur dessa olika kategorier bidrar på olika sätt till den kreativa funktionen. När vi nu går igenom dem funderar vi på hur de kan kopplas till vårt goda exempel, Ulf Thyreen!

Kognitiva personlighetsdrag handlar om hur människor processar information, löser problem och reagerar på nya situationer. En personlighetsvariabel som är betydelsefull är öppenhet som ingår i den välkända femfaktorteorin om personlighet. Det handlar om att vara öppen, snarare än sluten eller låst, inför det oväntade och nya.

En person med hög öppenhet har personlighetsdragen nyfikenhet, flexibilitet, humor, och fantasi. Ulf Thyreen hade också god förmåga att analysera och reflektera. Dessa drag går lätt att koppla till ett mer kreativt processande av information, en mer kreativ problemlösning och förmåga att ta till sig ny information.

45

Kreativitet.indb 45

2014-06-26 09.39

KUNSK A PSRUTA

Femfaktorteorin En personlighetsteori som utgår från att alla mänskliga egenskaper kan delas in i dessa fem superfaktorer: Öppenhet Samvetsgrannhet Extraversion Vänlighet Psykisk stabilitet

Man har visat att människor med öppenhet som personlighetsdrag blir mer kreativa och ambitiösa om de ges möjlighet att försöka lösa lite mer vaga och odefinierade uppgifter. En mer begränsad uppgift påverkar dessa personer negativt. Detta kan kopplas till så kallad inre motivation – alltså lusten att göra något för sin egen skull – som ökar när en person har mer möjligheter att vara med och utforma uppgiften efter eget huvud.47 När det gäller Ulf Thyreen kan man säga att han på eget initiativ formulerade och åtog sig en både vag och vid problemställning: Varför slutade så många barn att spela och vad kan man göra åt saken? Det krävde nog en hel del reflekterande från hans sida.

Kanske kunde han också möta dem han behövde övertyga med ett smittande engagemang och därmed få dem vänligt stämda?

Motivationella personlighetsdrag. För att lyckas genomföra kreativa prestationer krävs ofta stor uthållighet och förmåga att fortsätta trots motsättningar och hinder. Energi och entusiasm är andra egenskaper som främjar den kreativa processen. Både kreativa forskare och nyskapande konstnärer är ofta drivna av själva nöjet i processen att upptäcka något nytt respektive skapa nya uttryck.

Detta har man kallat inre motivation.

Men det har också visat sig att människor är lite olika. Alla är inte enbart inre drivna. En del lockas också av tävlingar, vinster eller berömmelse. Även yttre motivationellt drivna personer kan under vissa omständigheter lyckas vara kreativa – speciellt om de får tydlig information att det är kreativt beteende som är målet.

46

Kreativitet.indb 46

2014-06-26 09.39

För vissa kan också belöningar vara en väg till mer inre lust för en uppgift.48 För andra är det tvärtom så, att belöningar minskar lusten att ta sig an kreativa uppgifter.49 Mer om detta kan du läsa i kapitel 4.

Ulf Thyreens motivation kan vi också spekulera kring och tänka oss att den hade olika rötter. Musikintresset och hans egna barn var självklart starka inre drivkrafter och säkert de främsta motiven.

Men där fanns självklart också det pådrivande faktum att han var egen företagare och måste försörja sig.

KU NSK A PSRUTA

Olika kategorier av personlighetsdrag Kognitiva personlighetsdrag: öppen, nyfiken, fantasifull, analytisk, reflekterande, humoristisk, flexibel Motivationella personlighetsdrag: uthållighet, hög ambition, ger inte upp, energisk, entusiastisk Emotionella personlighetsdrag: positivt stämningsläge men även ilska eller aggressivitet ibland Sociala personlighetsdrag: extroversion-introversion, låg konformitet, oberoende, självständig, hög självtillit, lågt på samvetsgrannhet Kliniska personlighetsdrag: Schizotyma drag; hallucinationer, ovanliga föreställningar, självskadebeteende, men också maniskhet och impulsivitet

Emotionella personlighetsdrag är också en del i drivkraften och hänger delvis ihop med de motivationella. Två positiva emotioner är intresse och glädje. De är kopplade till välmående, som i sin tur har en relation till kreativitet. Positiva stämningslägen har också en direkt relation till kreativ prestation.50 Även andra emotioner är kopplade till kreativitet. Se mer om det i kapitel 3.

När det gäller Ulf Thyreen så skapade förmodligen idéerna och arbetet med dem mycket positiva känslor som hjälpte honom att balansera sitt känslotillstånd. Att han trots diabetes var beroende av sötsaker skulle kunna indikera att negativa känslotillstånd inte var helt ovanliga. Dessa kan man ibland söka få bukt med genom 47

Kreativitet.indb 47

2014-06-26 09.39

positiva ”kickar”. Att kunna utveckla sitt skapande och bli beroende av kreativa arbetskickar i stället för ”snabba substanser” kan ibland vara en utmaning för individer med en starkt kreativ läggning.

Sociala personlighetsdrag påverkar relationerna till andra människor. I kreativitetshänseende är det betydelsefullt att man kan ifrågasätta auktoriteter och sociala normer och att man har förmåga att vara dominant och självsäker när det är viktigt att ”sticka upp”. Likaså att man är tillräckligt oberoende av andras gillande och uppskattning, så att man kan känna sig väl till mods när man avviker och ”sticker ut”; är non-konform.

Konformitet och konservatism är drag som står i konflikt med kreativitet. De representerar en grupp- och traditionsbundenhet som går på tvärs med kreativitetens nytänkande. Den kreative är icke-konform och uttrycker tvivel kring vanor och traditioner. Intressant i relation till detta är den faktor som benämns vänlighet inom femfaktorteorin. Den kreative kan inte ha som mål att vara omtyckt, då kommer hon eller han inte våga gå sin egen väg. Samtidigt är det så att genuint otrevliga personer har svårt med samarbete, vilket kan sätta käppar i det kreativa hjulet.

Faktorn utåtriktning, extraversion, i femfaktorteorin hör också hemma i de sociala personlighetsdragen hos kreativa men inom denna superfaktor finns fler olika aspekter. I relation till kreativitet är det närmare bestämt den komponent inom extraversionsfaktorn som innebär självförtroende, självständighet och påstridighet.51 Till de sociala personlighetsdragen kan ett liknande begrepp inom socialkognitiv teori också räknas, nämligen självtillit (self-efficacy).

Kreativitetsforskningen har visat att kreativ förmåga är kopplad till en stark självtillit, åtminstone inom den egna domänen.52 En annan aspekt av extraversion handlar om sällskaplighet och denna aspekt är ofta negativt relaterad till kreativa personer. Alltså att vara icke-social och introvert har visat sig vara kännetecknande för många kreativa. Feist uttrycker det så, att för att kunna gå på djupet i ett ämne måste man ha en läggning som gör att man även känner sig väl till mods med att tillbringa mycket tid ensam.

Ytterligare en av huvudfaktorerna i femfaktorteorin är samvetsgrannhet. Liksom för extraversion är situationen lite mer komplicerad när det gäller kreativitet. Inom samvetsgrannhetsfaktorn 48

Kreativitet.indb 48

2014-06-26 09.39

finns en negativ komponent, som innebär försiktighet och att vara mycket kontrollerad och ordningsam. En annan komponent handlar om att man är uthållig och noggrann. Det sista, att man lägger ner mycket tid på en uppgift, är sammanlänkat med kreativ prestation.

De flesta studier har funnit ett negativt samband mellan kreativitet och samvetsgrannhet, men resultaten har varierat beroende på deltagarna. När det gäller konstnärer och författare förefaller samvetsgrannhetsfaktorn vara till nackdel för kreativiteten medan det för vetenskapsfältet inte är lika negativt.53 Vilka sociala personlighetsdrag hade då Ulf Thyreen? Han var en trevlig person så han kunde övertyga viktiga personer. Han verkar ha kunnat stå på sig i lagom utsträckning och han hade gott självförtroende när det gällde sin yrkesverksamhet. Ordningssinnet tycks generellt ha varit mindre utpräglat, precis som man förväntar sig. Men när det gällde noterna och instrumenten fick han förstås odla det tillräckligt mycket för att kunna hålla ordning och inom den egna domänen upplevdes det säkert mer meningsfullt. Ulf Thyreen verkar ha kunnat trivas bra med att vara ensam.

Då fick han ro att jobba fram alla sina musikböcker – och drog nytta av att vara uthållig.

Kliniska personlighetsdrag har fått uppmärksamhet på senare år, då olika studier har visat att psykisk instabilitet, eller till och med psykisk sjukdom, kan ge förutsättningar för mer kreativ funktion.

Andra har ifrågasatt sambandet och menat att psykisk sjukdom ofta leder till sämre kreativitet.54 Personlighetspsykologen Eysenck lade tidigt fram en teori för hur det skulle kunna hänga ihop.5 55 I denna teori är en av personlighetsfaktorerna, nämligen psykoticism, särskilt relevant.6 Detta begrepp innehåller ett flertal ganska olikartade egenskaper. Förutom kreativitet innefattar psykoticism både att vara egocentrisk och impulsiv; opersonlig och oempatisk, samt kylig och antisocial. Enligt Eysenck handlar det om en medfödd läggning och hänger ihop med hur hämningsgraden är i hjärnbarken. Om det är låg hämning (disinhibition) bidrar detta 5 6

Delar av psykoticism-dragen återfinner vi i olika faktorer i femfaktorteorin.

De övriga av Eysencks tre personlighetsfaktorer är extraversion och neuroticism.

49

Kreativitet.indb 49

2014-06-26 09.39

till att en individ dels får nya idéer, dels också beter sig ohämmat och impulsivt. Då kan man på ett egocentriskt vis driva sina idéer, vilket kan medföra hänsynslöshet och föga empati. Men disinhibitionen kan också leda till att tänkandet blir förvirrat, i extremfallet till vanföreställningar (läs mer i kapitel 9).

Andra har hävdat att det är mer korrekt att relatera kreativitet till specifika personlighetsläggningar som så att säga ingår i normalvariationen, men som drar åt mer ovanliga håll. Exempelvis kan det som man kallar för en schizotym personlighet utmärkas av dominans av höger hjärnhalva, som ger upphov till mer holistiskt associerande snarare än ett analytiskt (när vänster hjärnhalva överväger).56 Detta kan leda till fler originella associationer, vilket främjar kreativt tänkande. Du kan läsa mer om associativt tänkande i kapitel 6.

Samtidigt finns det olikheter beroende på vilka grupper av kreativa utövare som studeras. När man jämför olika grupper av kreativa yrken visar det sig att psykisk instabilitet är mer utmärkande för konstnärer och författare, jämfört med dem som verkar inom vetenskapen.57 I jämförelse med människor i allmänhet har författare och konstnärer fler schizotyma personlighetsdrag, såsom uppmärksamhetsproblem, hallucinationer, ovanliga föreställningar och självdestruktivt beteende.58 En annan studie fann att bildkonstnärer och musiker hade fler schizotyma drag (hallucinationer och ovanliga föreställningar) än fysiker och biologer.59 Läs mer om det i kapitel 3.

Det är lätt att begripa varför det uppstått ytterligare en stereotyp förutom enstöringen och idésprutan, nämligen den geniala, möjligtvis galna, uppfinnaren. I vissa fall förväxlar man mycket hög intelligens med kreativitet. Men vissa kreativa individer kan också ha en utpräglad talang i form av logisk och analytisk kapacitet. Om denna är parad med envishet och uthållighet, lägger det grunden för att de under en längre period kan hålla fast vid sitt intresse och få stor kunskap inom sitt eget verksamhetsområde.

Det kreativa geniet är mycket sällsynt, om det definieras som att individen samtidigt har både stor talang, hög intelligens och särskilt gynnsamma personlighetsegenskaper som kan utfalla med både verkligt originella idéer och mycket god uthållighet.60 Kombinationen av alla dessa, redan var och en för sig rätt ovanliga 50

Kreativitet.indb 50

2014-06-26 09.39

egenskaper, är få förunnad. I första hand kan vi betrakta exempelvis de svenska författarna Selma Lagerlöf och August Strindberg som geniala förebilder att låta oss inspireras av.

Tittar vi på Ulf Thyreen med vår ”kliniska blick” hade han säkert mer associativa och udda tankegångar än de flesta, samt i viss grad en impulsiv läggning. Möjligtvis tyckte något av hans ”ex” att han kunde vara hänsynslös, samtidigt som de förstod att hans nyskapande verksamhet behövde mycket fokus och tid.

KU NSK A PSRUTA

Den komplexa personligheten kännetecknas av att vara både-och Starkt energisk Vuxen och intelligent Disciplinerad Utåtriktad Stolt Ha verklighetskoll Manlig Traditionell Passionerad i arbetet Lidande och orolig

Behöva mycket vila Barnslig och naiv Lekfull Inåtvänd Ödmjuk Fantasifull Kvinnlig Rebell Objektiv i arbetet Lycklig och glad

Motsägelsefulla och komplexa personligheter Av det ovanstående kan man också utläsa, att kreativa personer ofta har en rätt ”spretig” personlighet. Samtidigt som den kreative kan ha förmågan att vara socialt närvarande och driftig, kan det också finnas asociala drag med inslag av att vara lättirriterad och kritisk mot andra. En annan sådan motsägelse som man kan upptäcka är att en kreativ person behöver kunna vara dominant för att lyfta fram sina idéer med pondus, samtidigt som hon eller han i andra sammanhang kan upplevas som väldigt introvert. Vårt exempel, Ulf Thyreen, hade svårt att leva nära andra och kom också i konflikt med vissa människor, men upplevdes samtidigt av de flesta som kände honom som en varm och djupt sympatisk person.

51

Kreativitet.indb 51

2014-06-26 09.39

Bild 2:1.

Självporträtt av Helene Schjerfbeck, år 1915. © Helene Schjerfbeck/BUS 2014

Man kan säga att det ligger i kreativitetens natur att träda över gränser av olika slag. Så att vara starkt benägen att bli intresserad och nyfiken och gladeligen anta spännande utmaningar är därför egenskaper som finns hos den kreativa individen. Men å andra sidan finns också egenskaper som känslighet och lyhördhet och även att reagera med starka negativa känslor av olika slag, både ledsenhet och ilska. Framgångsrika kreativa individer är komplexa i både sina handlingar och sätt att tänka, och har motstridiga personlighetsegenskaper. Denna komplexitet innebär alltså att individen har flera olika egenskaper som hos många vuxna inte uppträder i en och samma person.

52

Kreativitet.indb 52

2014-06-26 09.39

En studie som på ett bra sätt styrker och illustrerar motsägelsefullheten gjordes av Csikszentmihalyi, som intervjuade 91 framstående vetenskapspersoner och aktiva konstnärer.61 De var alla mycket erkända, men hade inte alla varit unga begåvningar. Gemensamt för både konstnärer och vetenskapspersoner visade sig vara en grundläggande nyfikenhet på omgivningen och ett stort intresse för att ta reda på hur livets mysterier fungerar. Man kan säga att de var mycket intresserade av att fundera på problem.

Här kan man jämföra med experimentell forskning som har visat att kreativa personer förhåller sig på ett särskilt sätt till problem.

Kreativa individer löser inte bara problem på annorlunda vis, utan de lägger också tid och energi på att fundera kring och formulera problemet på ett mer komplext vis – vilket leder till att de sedan löser det på ett mera originellt och bättre sätt.62 Dessutom har de en större förmåga att dra nytta av sin personlighet och personliga erfarenhet vid problemlösning. Ett sådant exempel på nära håll är den finländska målaren Helena Schjerfbeck (se bild 2:1). Som barn hade hon varit mycket sjuk och hon levde ett enkelt och ensamt liv.

Hon kom fram till en mer personlig stil och blev mer originell när hon började göra självporträtt med bräckliga utmärglade uttryck.63 Man kan säga att hon ”problematiserade” porträttkonsten.

Csikszentmihalyis informanter hade ytterligare ett gemensamt drag, nämligen motstridiga personlighetsegenskaper. I kunskapsrutan ser du en lista på tio sådana motstridigheter som han vaskade fram.

Som du ser i kunskapsrutan kan en och samma kreativa individ vara både objektiv och passionerad, både kvinnlig och manlig, både lycklig och lidande. Hur kan det komma sig att den kreative kännetecknas av sådana inre motstridiga drag? Är det en temperamentssak, så att egenskaperna rent genetiskt har blivit kombinerade på ett mer motsägelsefullt sätt? Detta kan säkert vara en del av förklaringen. Men vi kan också söka längs andra vägar för att förstå den kreativa personligheten, utifrån vad som händer under den kreativa processen. Funderar vi på olika avsnitt i denna process som ju börjar med problemet och pågår fram till lösningen/produkten, kan vi kanske finna att motsägelserna är mer skenbara än reella.

Först måste man inse att dessa beskrivningar bara till en viss del handlar om medfödda skillnader i temperament: att vara både 53

Kreativitet.indb 53

2014-06-26 09.39

medfött lat och medfött energisk är omöjligt, men under kreativa processer, där det ingår perioder som är intensiva och allt uppslukande med långa arbetsdagar sju dagar i veckan, då personen använder mycket energi, kommer det förr eller senare en fas där energiresurserna sinar. Då uppträder kontrasten vila och återhämtning, eftersom det är helt nödvändigt att också ”ladda batterierna”.

Komplexiteten kan alltså handla om känslor och beteenden som finns antingen under själva den nyskapande perioden, eller efteråt.

Komplexiteten kan också handla om att man behöver använda olika funktioner eller egenskaper beroende på var i den kreativa processen man befinner sig. Att använda självdisciplin och vara mycket uthållig och envis krävs i stora delar av en kreativ persons liv. Först och främst för att man ska kunna lära sig det viktiga man måste kunna i sitt ämne. Ett tillräckligt mått av intelligens måste också finnas hos personen. För en person kan det gälla att ha förmåga att lära sig en massa om musik, inklusive notkunskaper, att spela instrument, och musikhistoria. Då kan en kompositör veta var han eller hon finns i sammanhanget inom musikdomänen, och var han ska börja sin egen musikaliska ”upptäcktsfärd”.

Disciplinens kontrast är ju lekfullheten – och hur kan vi passa in leken i sammanhanget? Före den kreativa färden måste man sålunda lära sig mycket viktig och relevant grundkunskap. Helena Schjerfbeck gick på målarskola och lärde sig sitt hantverk genom övning med många försök och misstag. Då lärde hon sig av tidigare förebilder och åkte sen till experter i Paris för att också insupa det som var samtida och hett i hennes domän. När hon så helt behärskade sina verktyg och sitt ämne var hon klar att börja leka och pröva nya uttryckssätt.

Att vara lekfull hänger ihop med att både våga släppa sitt eget grepp om de tidigare rättesnörena och att inse att dessa faktiskt inte håller fast dig i någon snara. Snarare kan din kunskap och dina verktyg liknas vid ett flexibelt band som du har i din hand att använda som hopprep, som en lasso att fånga nya saker med – eller till och med göra en omöjlig figur av – likt ett så kallat Möbiusband som du ser i bild 2:2. För att kunna bli rebell måste man först lära sig traditionen.

54

Kreativitet.indb 54

2014-06-26 09.39

Bild 2:2. Ett Möbiusband går inte att illustrera rätt i två dimensioner. Klipp själv ut en lång pappersremsa, vrid den ena kortändan i längdriktningen ett halvt varv och klistra ihop ändarna, så har du gjort ett! Du kan roa dig med att klippa itu bandet på längden ett par gånger och se vad som händer.

Det ligger i själen hos en skaparnatur att lekfullt hoppa över hinder och kunna tänka sig att det omöjliga kan bli möjligt. Ordet lekfull ligger nära ordet fantasifull både i kunskapsrutan och i själen. Man kan säga att flexibilitet handlar om att lätt kunna skifta mellan det analytiska och det associativa tänkandet, att ofta tänka lite naivt ”javisst, varför inte”, att tänka tvärtom och att använda liknelser. I fantasifullheten är tankarna ännu friare, så man kan leva sig in i just det omöjliga, för att på ett eller annat sätt börja göra det möjligt.

I fantasitänkandet lever barnet i sin egen subjektiva värld, liksom också författarens gestalter ”lever” sitt eget liv när romanen skapas.

Det kan för en författare handla om att i sinnet koppla bort sin vanliga verklighet, eller som psykologins term lyder dissociera, och bildligt talat förflytta sig till en annan plats. Författare har uttryckt det som att man inte formulerar sig medvetet i denna ”parallella verklighet”, utan att skrivandet bara sker, som om en musa sitter på ens skuldra och dikterar.64

55

Kreativitet.indb 55

2014-06-26 09.39

Samtidigt så är den kreatives verklighetskoll lika nödvändig som fantasin, fastän i olika skeden. Författaren måste kunna hålla ihop det hela och forma berättelsen med hjälp av våra gemensamma språkliga och gestaltande ”lagar”. Det vill säga han måste ha grepp om att läsarna både kommer att kunna förstå och kunna leva sig in i berättelsen.

Likaså måste en uppfinnares fantasifulla nya idé testas så den fungerar. Den första versionen är sällan bra. Uppfinnare kan berätta, att man kan drömma olika konstruktionsförsök i nattens sömn, varvat med verkliga utprövningar i verkstaden, under processens gång fram till en färdig produkt.

Detta avspeglar att individen har en stor närhet mellan sitt subjektiva drömlika tänkande och sin rationella verklighetskoll. I själva verket är denna kontrast bara skenbar. Den kreativa individen har en öppenhet för och närhet till både sina subjektiva och sina objektiva psykiska skikt och kan flexibelt växla mellan dem. Detta innebär också att man varken hemfaller åt ensidig överkritiskhet eller rent önsketänkande.65

UTM A N I N G

Tänk om igen på din bekant från början av kapitlet. Kan du komma på fler sätt att karakterisera din vän när du nu har läst kapitlet?

I kunskapsrutan ser vi en annan motsats, som innebär att personen kan uppträda både extrovert och introvert. Även om detta kan vi tänka i termer av var i processen man befinner sig. Ulf Thyreen som sliter med att hitta en bra lösning på det komplexa problemet är naturligt nog mer upptagen av sina inre tankeprocesser och sina olika lösningsförsök. Men när han är klar blir han mer utåtriktad, när det är dags att ta kontakt med människor för att berätta om och marknadsföra sin produkt.

Ytterligare en intressant kontrast har vi mellan egenskaper som stereotypt ses som manliga och kvinnliga7 som hos de krea7

Stereotypt kvinnliga egenskaper kan vara mjukhet och känslosamhet, medan stereotypt manliga egenskaper kan vara tuffhet och dominansbehov.

56

Kreativitet.indb 56

2014-06-26 09.39

tiva samexisterar – något som betecknats med termen psykologisk androgynitet. Studier har visat att detta bland annat innebär att kreativa individer har flexibla försvarsmekanismer som inte skiljer sig åt beroende på kön.66 Läs mer om detta i kapitel 5.

Det verkar alltså som att kreativa personer har bra och flexibla redskap och man tycker då att detta borde vara en fördel i de flesta situationer. Men det är inte så enkelt. Själva den lyhördhet och sensitivitet som är så typisk för kreativa personer innebär samtidigt att hon är öppen för fler upplevelser och tar in mer information än andra. Detta tryck måste också hanteras och vid mindre gynnsamma omständigheter kan det leda till överbelastning, med följder som desorganisering och förvirring samt att känsloladdade och omogna beteenden bryter igenom och kommer till ytan.

Här börjar vi närma oss egenskapen passion – att ha starka känslor och känna glädje och motivation i det man gör är nödvändigt för att klara av motgångar och härda ut i ovisshet och oro. Men om regleringsmekanismerna är mindre effektiva kan känslorna ibland bli extrema och leda till för stora och maniska svängningar. Även tänkandet kan bli extremt, så att gränsen mellan vad som är verkligt och vad som är fantasi börjar suddas ut. I det här sammanhanget är det intressant att en studie nyligen funnit att nervbanorna i vissa områden i de exekutiva, främre delarna av hjärnan fungerade mindre väl hos en grupp med högt kreativa jämfört med en lågt kreativ grupp.67 Att få gå in i en skapandeprocess upplevs ofta ytterst tillfredsställande. I arbetet när man är med och förändrar en domän ligger upplevelsen av självförverkligande mycket nära. Detta är ett tillstånd som kan knytas till att intervjupersonerna kände sig som lyckliga människor – men då och då ledde också den kreativa strävan till fallgropar – ibland var inte tiden redo för nytänkande och de kreativas verk blev inte väl mottaget av samtiden. Samtidigt som den nyskapande yrkesbanan kan ge upphov till stor lycka finns alltid risk för en hel del lidande. Detta läser du mera om i kapitel 3.

I det här personlighetskapitlet har vi antagit ett individperspektiv, men det är ju ofrånkomligen så, att ingen kan skapa ensam på en öde ö – möjligen då med undantag för Robinson Crusoe men

57

Kreativitet.indb 57

2014-06-26 09.39

också för honom gick det bättre när Fredag kom dit!8 Och för att komplicera det hela ännu mer; i fall redan den enskilda individen är komplex, kan man fråga vad som händer när man sätter ihop flera olika personligheter i en grupp. Det har visats att när man har grupperat personer med olika profiler från femfaktorteorin, har de grupper som haft flest personer med hög öppenhet och låg samvetsgrannhet varit mest framgångsrika.68 Att maximera de kreativa personlighetsdragen har i dessa studier visat sig mest framgångsrikt för att lösa kreativa uppgifter. En annan studie har funnit att det är inställningen till mångfalden i gruppen som avgör om mångfald berikar eller inte. Men i denna undersökning handlade mångfalden inte om olika personligheter utan snarare om olika kön och etnicitet som under gynnsamma förhållanden ökade gruppens kreativitet.69 Mer om gruppkreativitet finner du i kapitel 19.

När du läser detta kapitel nästa gång kan du pröva att hålla fokus på olika sidor hos din kreative vän och se i fall dina olika ”personlighetsglasögon” nu kan fördjupa din bild av denna kreativa personlighet.

8

Men det gick inte riktigt så bra i filmen Man Friday. Den slutar med att Crusoe ber att få ansluta sig till samhället där Fredag bor, och menar att han kan undervisa barnen. Detta motsätter sig Fredag som säger att ”det enda han kan lära ut är rädsla”. Crusoe blir avvisad och tvingas återvända till isoleringen på ön. Man Friday är en brittisk-amerikansk film från 1975 som vänder på rollerna och avsåg att kritisera den västerländska civilisationen.

58

Kreativitet.indb 58

2014-06-26 09.39

3

Lycka eller lidande?

Relationen mellan kreativitet och känslor

Jag är en hängiven melankoliker. Det är en vacker känsla. Det är bara en knivsudd mellan lycka och sorg. Där får jag min inspiration. Där går jag igång, i den känslan. För det är alltid den känslan jag letar efter. Den är skuldbetingad, alla små skuldkorn man går och bär på.

Alltifrån att jag inte går ut med hunden oftare, träffar mina föräldrar mer, vad dum jag är, och tänk att jag ”loosade” den kompisen, och vad elak jag var mot henne för åtta år sedan. Det är uranet till det melankoliska kärnkraftverket.70

Detta citat kanske får dig att tänka att olyckliga människor är mer kreativa än lyckliga människor? Men i många sammanhang uppfattas kreativitet som förknippat med framgång och lycka. Kanske är ändå lyckliga människor mer kreativa än olyckliga människor?

Eller blir man kanske lycklig av att vara kreativ? Frågorna tycks kunna bli många. Det verkar finnas väldigt olika uppfattningar, ja närmast myter, om detta. En sådan myt är den lycklige ”Oppfinnar-Jocke” i sin verkstad och en annan är myten om ”den plågade artisten”. Man kan tycka att en konstnär som Salvador Dalí har bidragit till mytbildningen, om han faktiskt har sagt att ”enda skillnaden mellan mig och en galning är att jag inte är galen”! Ordet lidande i rubriken kan naturligtvis handla om svårigheter av väldigt olika slag, både psykiska besvär och andra problem. Det kan handla om fysiska handikapp eller trauman, som också får psykiska verkningar i form av negativa känslor. Bildkonstnären Frida Kahlo som fick stora delar av sitt skelett krossat i en svår trafikolycka är en av många, vars ”verklighet var fylld av tårar, blod och smärta”.71 Så

59

Kreativitet.indb 59

2014-06-26 09.39

vilka samband finns det egentligen mellan kreativiteten och våra känslor, eller hur vi mår? Kreativitetsforskningens svar på denna fråga läser du om i detta kapitel.

Myter handlar delvis om att man ser med stereotypa ”glasögon” för att man av någon anledning vill förenkla komplexa företeelser.

Sådana färgade glasögon har man på sig om man t.ex. bara fokuserar på de mest framgångsrika kreativa personerna och bortser från flertalet. Uppfattningarna skiljer sig åt om vem som räknas som kreativ. Vissa betecknar inte någon som kreativ som inte har lyckats och kan försörja sig på sin nyskapande verksamhet, medan andra anser att nyskapande processer är viktigare än att man ”slår igenom”. Eftervärlden menar att impressionistmålaren Vincent van Gogh var högt kreativ, trots att han inte sålde i stort sett någonting av sina hundratals verk och blev erkänd som nyskapande först långt senare. Man tror att han under de två sista åren av sitt liv led av en manodepressiv psykos vilket ledde till självmord. Vincent van Gogh är en verklig sinnebild för den lidande konstnären. Inom ordkonsten var det en lidande poet som gav upphov till termen ”Sylvia Plath-effekten”, vilket syftar på att man funnit att kvinnliga diktare oftare än manliga har mentala besvär.72 Redan under antiken förknippades geni med ett mått av galenskap. Långt senare skrev May att människans skapande är en följd av att hon finns till och att det krävs ett speciellt slags mod för att skapa.73 Detta är ett mod som inte innebär galen dumdristighet eller galen fanatism, utan som handlar om engagemang och möjlighet att välja – vilket är det som skiljer människans existens från den övriga naturen. Influerad av existentialistiska filosofers tankar om människans villkor, menade May att vi har olika val. Vi kan ta risken att ge oss ut på helt okända vatten eller vi kan välja säkrare farleder. Mays begrepp kreativt mod innebär en paradox, nämligen att samtidigt som vi agerar totalt engagerat är vi också fullständigt medvetna om att vi faktiskt kan ha fel. Detta innebär att förvisso kunna känna rädsla eller ångest men att kunna övervinna denna och fortsätta arbeta. Det innebär också att vara fullt medveten om att ens idé, teori, eller vision inte måste vara den absolut rätta. Geniets mod att trotsa sina negativa känslor är alltså väsensskilt från fanatikerns, som blundar för möjligheten att verklighetens bevis står emot honom.

60

Kreativitet.indb 60

2014-06-26 09.39

Ett skapande mod att våga göra helt nya saker är något som ingår i alla verksamheter. I dagens snabbt föränderliga värld kan det nog på längre sikt vara större nackdelar förknippade med att ta det väldigt säkra före det osäkra. ”Behovet av skapande mod står i direkt proportion till storleksordningen i de förändringar som ett yrkesområde genomgår”, skrev May. Som existentialist menade han att skapandeprocessen innebär känslomässig hälsa i dess högsta form. Om vi funderar på denna uppfattning, verkar den innebära att han tillskriver kreativiteten ett inneboende positivt värde.

Mot detta måste ställas insikten att kreativitet faktiskt kan användas av personer eller grupper med intressen som är helt motsatta varandra. Vems värde ska då räknas som det goda? Det kan vara en fördel om vi tonar ner en del på existentialismens anspråk och snarare tänker på kreativiteten som vare sig ond eller god i sig. Då blir det enklare att förstå att nyskapande aktivitet kan vara förknippad med både lidande och lycka.

I kapitel 2 kunde du läsa om att kreativa individer har komplexa egenskaper. I fall vi tar som vår utgångspunkt att alla människor har en nyskapande förmåga, så innebär detta något egentligen ganska självklart, nämligen att komplexitet kännetecknar oss alla, somliga kanske mera och andra lite mindre.9 I detta kapitel tar vi upp aspekter av kreativitetens komplexitet som har att göra med våra känslor och hur vi mår. Vi ska fördjupa oss i kopplingarna mellan kreativitet och känslor som rädsla och glädje. Existentialistens credo är att modet att skapa innebär att våga acceptera sin rädsla, eftersom man kan misslyckas. Modet att skapa innebär också att man vågar acceptera sitt intresse, eftersom man faktiskt kan lyckas!

9

Detta synsätt är mer förenligt med hur psykologiska egenskaper brukar fördela sig. Ofta ser det ut som en så kallad klockkurva, det vill säga en normalfördelning, där flertalet har värden kring medelvärdet och ett fåtal finns nära yttersvansarna åt båda håll.

61

Kreativitet.indb 61

2014-06-26 09.39

Vår vardagskreativitet är av godo I en översikt av forskning om kreativitetens roll i människors vardagliga tillvaro framhålls först att nyskapande verksamhet framför allt medför välmående och hälsa.74 Ett område, där sådana samband har påvisats, är när personer skriver om svåra saker som hänt och som man kanske aldrig ens berättat för någon; så kallat uttryckande, expressivt skrivande. Detta har visat sig påverka både immunsystemet i positiv riktning och hur man mår rent psykologiskt.75 I det expressiva skrivandet övar individen sig i att möta och hantera sin rädsla, så att den kan regleras på ett bättre sätt. På det sättet kan man balansera det negativa från förr med en ny positiv känsla.

Det positiva växer genom att man omvandlar minnena av den svåra händelsen till en uttrycksfull skapelse. Denna omvandlingsprocess innebär långt ifrån bara att ”få ur sig” bekymmer i en känslomässig reningsprocess; så kallad katharsis. Att sätta ord på något, och därmed söka ge form och gestalta det, innebär också att man under processens gång kan få ett perspektiv på sig själv ”utifrån”. Genom att du kan gå tillbaka till det man skrivit och fundera och vrida och vända på orden på papperet, kan du få syn på fler innebörder och nya betydelser och därmed görs händelserna som beskrivs mer begripliga. Eftersom du själv har medveten kontroll över de skrivna orden minskar negativa känslor av att vara ett offer. Du kan också känna en glädje i att någonting bra trots allt kan komma ur en svår situation och därmed känna någon mening med det hela. Både författarskap och många andra nyskapande engagemang i människors liv kan växa fram som en följd av att trauman behöver bearbetas.

Kreativitet och känslor Forskning om hur emotionerna, alltså våra känslor, påverkar och påverkas av kreativiteten är ett område som vuxit och vi vet i dag att kreativitet och känslor hör ihop. Man har sett att känslomässiga minnen underlättar nyskapande processer i uttryckande konstformer.76 Men hur ser relationen ut till negativa respektive positiva känslor? De ”goda” nyheterna pekar på att positiva känslor generellt får oss att bli mer kreativa. De ”dåliga” nyheterna är att också

62

Kreativitet.indb 62

2014-06-26 09.39

så kallat negativa känslor kan få oss att bli mer kreativa! Forskning har visat att positiva känslor framkallade i experimentsituationer underlättar kreativ problemlösning, genom att man inte kategoriserar alltför snävt, ger mer unika och ovanliga svar och blir bättre på att lösa insiktsproblem. Å andra sidan visar annan forskning att negativa känslor kan stimulera, medan positiva känslor kan hämma kreativitet.77 Som alltid kan man inte dra saker över en kam, utan förhållandena är komplexa. Bland annat är det nog en fråga om hur starka känslorna är – det kan bli för mycket av både det goda och det dåliga. För att du ska veta lite mer vad detta handlar om kommer nu ett avsnitt om vad känslorna innebär och betyder för oss.

Kort om emotionspsykologi Känslorna betyder mycket för vår livskvalitet och är viktiga i alla sammanhang som spelar någon roll för oss; familj, jobb, vänskap, och nära relationer. Känslorna kan rädda våra liv och göra så att vi handlar på ett passande sätt, men de kan också styra oss att göra sådant vi ångrar efteråt, och även förorsaka stor skada.78 Enligt emotionsforskare så föds vi med ett antal ”inbyggda” emotionsprogram, som yttrar sig och känns på specifikt olika sätt i kroppen. Det nyfödda barnets kroppsliga och enkla (men starka och betvingande) reaktioner utvecklas i samspelet med omgivningen under tidig barndom. De blir mer komplexa när de kopplats till erfarenheter och minnen. Ett par av dessa medfödda känsloprogram betecknas som positiva (glädje och intresse), andra som negativa (rädsla, ilska, och ledsenhet) medan några är ambivalenta eller neutrala (skam, avsmak, samt förvåning). Några av känslorna, som intresse, ilska samt rädsla, fungerar så att de ”varvar upp” och aktiverar oss medan vissa andra, som glädje och ledsenhet, ”varvar ner” oss.10 Under vår barndom lär vi oss att skilja mellan olika känslotillstånd och sätta rätt ord på våra olika reaktioner. Hos spädbarnet

10

Om du försöker minnas en situation då du blev ledsen och en annan gång då du blev glad, så kan du märka att dessa känslor är olika på andra sätt, även om båda innebär en minskad aktivering.

63

Kreativitet.indb 63

2014-06-26 09.39

var dessa från början helt kroppsliga och icke-verbala. Man kan säga att barnet bygger upp känslominneskartor. På en del av kartan lagras minnen av händelser som förknippas med glädje, på en annan del sådana situationer som gäller exempelvis ilska. I många händelser som vi är med om väcks olika känslor samtidigt. Det lär oss att hantera motstridigheter – att tillvaron inte är antingen svart eller vit.

Både känslan av att vara glad och att känna sig ledsen eller arg talar om för dig vilket tillstånd din omgivning befinner sig i, och i vilken riktning du bör handla. Känslorna påverkar och förbereder både kropp och själ. De så att säga ställer in oss efter hur situationen är.11 Och eftersom det ligger inbyggt i begreppet positiv att vi strävar efter att uppnå den sortens känslor, gäller det allmänt sett att personer med höga nivåer av positiva känslor tenderar att vara positivt engagerade och må bra av aktiviteter som de är inblandade i. Tvärtom tenderar personer med höga nivåer av negativa känslor att distansera sig från världen omkring dem.79 Eftersom vi kan ha motstridiga känslor, och på samma gång vara både arga och glada, är det, som ofta i komplicerade sammanhang, en fråga om hur balansen ser ut mellan olika känslor.

Oavsett om det handlar om mer obehagliga eller mer välbehagliga tillstånd, så fyller vårt känsloliv helt avgörande funktioner. Det är missriktat att sträva efter att ”uppfostra bort” de känslouttryck hos barnet som upplevs obehagliga, såsom ilska eller ledsenhet.

Om t.ex. en gryende vrede hos det lilla barnet konsekvent avleds och ”trollas bort”, får barnet inte öva på hur det känns att bli riktigt arg och vad som händer då. Upplevelserna i kroppen blir inte heller kopplade till rätt ord för just den känslan och barnet kan framöver komma att styras av andras vrede. Om man tidigt fick lära sig att skämmas för den helt naturliga ilskan då någon överträder ens gränser, kommer man senare att uppleva ilska som farligt och fel.

Följden kan bli en missvisande självuppfattning (jag är en väldigt

11

Det finns olika modeller för hur vi ska förstå våra känslor och deras roll.

Förutom modellen med medfödda känsloprogram anses de basala dimensionerna intensitet (stark/svag) och valens (positiv/negativ) också vara en grund för emotionella reaktioner.

64

Kreativitet.indb 64

2014-06-26 09.39

vänlig natur). Detta riskerar att innebära kontroll och undertryckande, inte bara av ilska utan av starka känslor över huvud taget.

Forskning har visat att signalerna från omgivningen kan processas mycket snabbt och helt omedvetet, via nervbanor direkt till den djupare (limbiska) delen av hjärnan, som aktiverar de emotionella processerna. Vi skulle inte överleva om vi inte kunde reagera mycket snabbt med en respons styrd av rädslan. Om t.ex. den mötande bilen börjar komma farligt nära din bil måste du omedelbart kunna bromsa och styra undan, utan att medvetet behöva fundera på saken. I andra lägen är det viktigt att kunna hålla tillbaka känslorna och hur de uttrycks. Till exempel har bilskolläraren lärt sig att tolerera sin rädsla bättre för att kunna bromsa lite senare (men inte för sent!) så att eleven ska hinna reagera först.

Det är väsentligt för utvecklingen att barnet lär sig när man bör dela och visa sina känslor och när man ska hindra sina uttryck, ”hålla masken”. Detta är viktigt både för att vi ska kunna samarbeta bra och för att kunna vinna i konkurrensen med andra. Men beroende på vår förmåga att kontrollera känslolivet kan ibland negativa konsekvenser uppstå. Vi kan å ena sidan ibland vara mindre duktiga på att hämma och reglera starka emotioner. Men vi kan å andra sidan hämma våra känslor inte bara så att andra inte märker något av dem utan till den grad att oacceptabla impulser kan bli omärkbara för oss själva. Forskning har visat att kraftigt undantryckande av förbjudna känslor i förlängningen riskerar att leda till psykosomatiska besvär och störningar.80 Våra emotioner eller känslor kan alltså förekomma våra tankar och styra tankebanorna åt olika riktningar. Det fungerar också tvärtom; våra tankar kan också reglera våra känslor. Man kan bli känslomässigt berörd bara av att börja tänka sig in i en känslomässig situation. Vi drar nytta både av att kunna ”känna efter före” en situation uppträder och av att kunna reflektera i situationer som inte är entydiga.81

65

Kreativitet.indb 65

2014-06-26 09.39

är en bok bland de allra första i sitt slag. Boken förmedlar en väl forskningsförankrad och bred kunskap om vår kreativa förmåga, som används av människor i en stor mängd sammanhang. Bland annat beskrivs vilka betingelser som är gynnsamma för kreativiteten och hur kreativitet kan förstås ur en mängd olika perspektiv med fokus på såväl individ som kontext, exempelvis: Vad kännetecknar kreativa personer? Spelar miljön roll för kreativiteten?

Boken ger läsaren en inblick i hur kreativitet kan stimuleras och komma till uttryck i olika kulturer samt i skolan, näringslivet, akademin och konstens värld. Boken ger också konkreta verktyg för att både studera och utveckla människors kreativitet.

Kreativitet – teori och praktik ur psykologiska perspektiv är riktad till universitets- och högskolestudenter inom en rad ämnen såsom psykologi, organisationsteori, pedagogik, design, teknik, ekonomi, arkitektur och vård och medicin – och till privatpersoner som på ett eller annat sätt vill arbeta mot kreativa mål.

– teori och praktik ur psykologiska perspektiv

Eva Brodin ፙ Ingegerd Carlsson Eva Hoff ፙ Farida Rasulzada (red.)

Boken är skriven av Eva Brodin, Ingegerd Carlsson, Eva Hoff, Farida Rasulzada, Una Tellhed, och Samuel West som alla är verksamma på Institutionen för psykologi vid Lunds universitet.

Medförfattare är även Beth Altringer (Harvard University) och Beth Hennessy (Wellesley College) i USA.

Kreativitet – teori och praktik ur psykologiska perspektiv

Kreativitet – teori och praktik ur psykologiska perspektiv

Kreativitet

Best.nr 47-09823-1

Tryck.nr 47-09823-1-00

Eva Brodin ፙ Ingegerd Carlsson Eva Hoff ፙ Farida Rasulzada (red.)

4709823_Kreativitet_ teori och praktik omsl HB.indd 1

2014-06-26 10.40