__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

Människors miljöer Tove Phillips

Det här är en bok för dig som har valt att studera det fascinerande samspelet mellan människorna och deras samhällen. Människors miljöer tar upp ämnen som identitet, socialisation, mänskliga rättigheter och människors olika levnadsvillkor.

Tove Phillips

Boken har en tydlig koppling till kursplanen för kursen Människors miljöer, med ett kapitel för varje punkt i det centrala innehållet. Fallbeskrivningar, diskussionsfrågor, uppgifter och instuderingsfrågor gör att du som läsare själv kan vara aktiv i ditt lärande.

Människors miljöer

Vem är du och hur blev du den du är? Hur mycket påverkas du av din omgivning och hur mycket påverkas omgivningen av dig?

Tove Phillips, lärare i Barnoch fritidsämnen/engelska och frilansskribent.

Människors miljöer Tove Phillips


innehåll 1. Sociologi och samhälle.................................7 Sociologi – en lära om människan och samhället.........................8 Samhällen förr och nu........................................................................12 Kulturen.................................................................................................20 Lokalt och globalt................................................................................25 Ett demografiskt perspektiv..............................................................29 Sammanfattning..................................................................................33

2. Människa och miljö i samspel.....................37 En föränderlig värld.............................................................................38 Politik och ideologi..............................................................................43 Globalisering........................................................................................48 Massmedia och masskonsumtion..................................................55 Du påverkar och påverkas också....................................................62 Sammanfattning..................................................................................65

3. Identitet.......................................................69 Jagutveckling och identifikationsproceser.....................................70 Socialisation och socialisationsteorier.............................................74 Socialisationsagenter.........................................................................85 Sociala roller..........................................................................................91 Kriminalitet och avvikelse..................................................................95 Pusselbitarna som gör identiteten.................................................100 Identitetskriser....................................................................................103 Sammanfattning................................................................................107

4


4. Faktorer som påverkar..............................111 Genus...................................................................................................112 Klasstillhörighet..................................................................................122 Etnicitet................................................................................................127 Familj och fostran..............................................................................134 Generation...........................................................................................144 Hälsa, ohälsa och funktionshinder................................................148 Arbete och fritid.................................................................................153 Sammanfattning................................................................................159

5. Demokrati och mänskliga rättigheter........163 Vad är demokrati?.............................................................................164 Internationella samarbeten och överenskommelser..................169 De mänskliga rättigheterna.............................................................175 Barnkonventionen..............................................................................181 Sammanfattning................................................................................189

6. En värld för alla?.......................................193 Integration...........................................................................................194 Segregation........................................................................................201 Likabehandling..................................................................................207 Diskriminering.....................................................................................211 Sammanfattning................................................................................219 Ordlista................................................................................................222 Index....................................................................................................223 Bildförteckning...................................................................................224

5


I turkiska föreningens festlokal är det full fart. Lisa, 17 år, och Mehmet, 18 år, ska gifta sig. Giftermålet var ett krav från Mehmets familj för att ungdomarna skulle få vara tillsammans. Både Lisa och Mehmet är mycket förväntansfulla. Lisas mamma och pappa är oroliga och nervösa. Visst verkar Mehmets familj både trevlig och ordentlig, men nog är det tidigt att gifta bort sin dotter vid 17 års ålder! Lisas mammas största skräck är att Lisa ska bli en bitter barnafödande hemmafru som inte får leva ut sina önskningar och som kommer att tillbringa resten av sitt liv i ett ojämställt förhållande. Lisas pappas största skräck är att Mehmet kommer visa sig vara en dominant man som inte är snäll mot hans dotter. Mehmets föräldrar tycker att både Lisa och hennes föräldrar verkar trevliga och ordentliga, men även de har sina farhågor. De har ju sett hur svenska barn och ungdomar uppför sig. Ingen respekt för de äldre, ingen självdisciplin, inget ansvarstagande. Hur kommer Lisa att uppfostra deras barnbarn? Och kommer Lisa att stanna kvar med Mehmet eller kommer hon, som många andra svenska kvinnor, lämna sin man för att hon tröttnat eller för att hon vill följa sina egna drömmar? Lisa och Mehmet oroar sig inte alls. De är kära och lyckliga och övertygade om att de kommer att kunna övervinna alla hinder.

6


1. Sociologi och samhälle Det här kapitlet ger en introduktion till människans olika levnadsmiljöer och livsvillkor. Det finns en rad olika faktorer i levnadsmiljön som påverkar individens livsvillkor. Några av de mest grundläggande faktorerna är var och när man föds, vilket samhälle man blir del av. I detta kapitel får du lära dig om:

• Sociologi och dess betydelse • Olika typer av samhällen förr och nu • Kultur och kulturkrockar • Det lokala och det globala samhället • Demografi och befolkningsstatistik diskutera

· fundera på

1. Vilka skillnader och likheter tror du finns i Lisas och Mehmets bakgrund och kultur?

2. Tror du att någon av föräldrarna kan ha rätt i sina farhågor? 3. Är det bäst att välja partner inom den egna kulturen eller kan kulturskillnader vara en fördel?

4. Har du själv varit med om kulturkrockar, här i Sverige eller under resor?

Punkt 1 i kursens centrala innehåll: ”Människors olika levnadsmiljöer och levnadsvillkor”

7


Sociologi – en lära om människan och samhället Sociologi är en vetenskap som studerar människans sociala beteende, grupprocesser och samhällsutveckling. Sociologin beskriver hur människan och hennes levnadsmiljöer utvecklas i ett samspel. Den försöker också förklara hur det kommer sig att människor lever under väldigt olika livsvillkor. livsvillkor – individens levnadsförhållanden och förutsättningar ur bl.a. fysiska, sociala, eko­ nomiska och kulturella perspektiv grupprocess – socialt samspel och påverkan inom en grupp

De sociologiska glasögonen Att ta på sig de sociologiska glasögonen innebär att man betraktar världen ur ett sociologiskt perspektiv. Ett sociologiskt perspektiv kan liknas vid en tankekarta, där man utgår ifrån en mänsklig företeelse och försöker bena ut alla de processer som omger den. Ta till exempel en vardagssituation som att du tar på dig dina jeans på morgonen. Tänk nu på allt som har lett fram till denna enkla situation:

Genus HISTORIA MILJÖ EKONOMI Psykologi

8


Genus – Är du kvinna kan du fråga dig hur man såg på kvinnor och jeans för 70 år sedan. Att bära byxor var länge en manlig förmån och alldeles otänkbart för kvinnor. Vad har hänt med jämställdheten sedan dess?

Historia – Jeansen har en alldeles egen kulturhistoria som arbetar­ plagg, framför allt i USA, från mitten av 1800­talet. Hur har jeansens användningsområden och status förändrats genom åren?

Miljö – All tillverkning påverkar miljön på ett eller annat sätt. Vilka råvaror användes vid tillverkningen av dina jeans? Var tillverkades de? Vilka kemi­ kalier användes och hur transporterades de?

Ekonomi – Hela tillverkningsprocessen involverar människor ekonomiskt över hela världen. Dina jeans påverkar ekonomin för tillverkaren, fabriksar­ betaren, transportföretagen, butiken där du köpte dem och dig själv.

Psykologi – Jeansen är en symbol för din identitet och ett sätt för dig att berätta vem du är och vilken kultur du vill identifiera dig med.

Här har vi fått med könsmässiga, historiska, miljömässiga, ekonomiska och psykologioska perspektiv som sprider nytt ljus på en vanlig och ganska tråkig morgonritual. Nu är sociologer kanske inte särskilt intresserade av dina jeans, men det är ett exempel på hur man lär sig betrakta något ur olika synvinklar. För att kunna kasta sig in i den sociologiska tankekartan är det nödvändigt att först ta av sig sina egna personliga glasögon. Att skaka av sig sitt eget perspektiv och sina egna värderingar. Detta är lättare sagt än gjort. Varje gång vi människor möts av nya intryck eller ny kunskap, tolkar vi dessa utifrån våra erfarenheter. Vi utgår ifrån det vi lärt oss är rätt och fel, normalt eller onormalt. Vi glömmer att det vi tycker är självklart inte alls behöver vara självklart för andra människor.

9


Hur uppstod sociologin?

universitetsdisciplin – ämne inom universitetet

Människan har alltid strävat efter att förstå sig själv och sin värld, men under lång tid ansåg man att det va r gudar som avgjorde våra öden. I samband med 1700-talets stora samhällsförändringar började många ifrågasätta religionen som förklaringsmodell. Upplysningstiden, den växande tron på vetenskapen, den franska revolutionen och industrialiseringen bidrog till att man försökte förklara människan och hennes värld i vetenskapliga termer. Mannen som först använde termen ”sociologi” var fransmannen Auguste Comte (1798–1857). Han förklarade de s ociala omvälvningarna i vä rlden utifrån ekonomiska, historiska och psykologiska perspektiv. Den tidiga sociologin intresserade sig främst för människans egenskaper, samhällets struktur och varför samhällen förändras. År 1947 blev sociologin en egen universitetsdisciplin i Sverige. Under 1960- och 70-talen, när det fanns ett stort politiskt och socialt intresse bland många studenter, var sociologin ett av de mest populära ämnena.

Under upplysningstiden var det många som började ifrågasätta religionen som förklaringsmodell. Michelangelos takmålning ”Adams skapelse” finns i det Sixtinska kapellet i Vatikanen, Rom.

10


Empatisk förmåga är nödvändig i allt arbete med människor.

Varför sociologi? Genom att studera sociologi och att lära sig betrakta världen ur ett sociologiskt perspektiv blir man bättre på att förstå sig själv och sin omvärld. För alla som arbetar med människor är det viktigt att ha empati. Sociologin hjälper oss förstå varför människor är som de är, vilket ökar vår empatiska förmåga. Sociologisk kunskap är också ett redskap för alla som arbetar med organisation och förändring i samhället. Arbetar man exempelvis med att utveckla fritidsverksamheter för ungdomar är det nödvändigt att kunna utgå ifrån ungdomarnas behov, kultur och livsvillkor. Det som kanske är mest spännande med sociologin är att man kan lära sig en hel del om sig själv och varför man är den man är. Vi vill gärna tänka att vi bara är ”oss själva”, men med ett sociologiskt perspektiv är människan väldigt mycket en produkt av sin omgivning. Våra val av vänner, utbildning, arbete och fritidsaktiviteter är inte slumpmässiga. Det har mycket att göra med var vi växer upp, hur vi har det ekonomiskt, vilka våra föräldrar är och vad de h ar för värderingar.

empati – medkänsla, förmåga att sätta sig in i andras situation

11


Samhällen förr och nu

INDUSTRISAMHÄLLE

1980

JORDBRUKSSAMHÄLLE NOMADSAMHÄLLE

1850

JÄGAR- OCH SAMLARSAMHÄLLE

12 000 f.Kr

200 000 f.Kr

Ett samhälle kan beskrivas som en grupp individer som har något som binder dem samman och avgränsar dem f rån andra samhällen. Det är ett väldigt brett begrepp som används i många olika sammanhang. Samhället ses ibland som en egen individ – ”Det är samhällets fel”, hör man när människor vill hitta orsaker till orättvisor. Samhället kan vara orten man bor på, men det kan också vara det egna landet, hela världen eller kanske bara det vi kallar västvärlden. Vad är egentligen ”det moderna samhället” och var eller när ἀnns dess gränser? En relativt ny typ av samhälle är internetsamhällen, communities, där människor över hela världen binds samman genom gemensamma mål eller intressen. Människans sätt att leva brukar indelas i olika samhällstyper. Här presenterar vi de viktigaste. TJÄNSTE- OCH INFORMATIONSSAMHÄLLE

Jägar- och samlarsamhället Dagens forskning visar att människan, Homo sapiens sapiens, har funnits i cirka 200 000 år. Under större delen av denna tid levde alla människor i så kallade jägar- och samlarsamhällen. Detta innebar att man ἀck sin föda genom jakt, ἀske och samlande av vilda bär och frukter. För cirka 12 000 å r sedan lärde sig människan bruka jorden, något som skulle bli en av de största förändringarna i mänsklighetens historia. I Sverige var vi lite senare – först kring 4 200 f.Kr. börjar vi ägna oss åt odling och tamboskap. Idag är det bara 0,001 % av världens befolkning som lever på detta sätt. Några välkända jägar- och samlarfolk är mbuti i Centralafrika, bororo i Amazonas, dajaker i Indonesien och inuiter i Sibirien. Trots att dagens jägar- och samlarsamhällen är spridda över hela världen, ἀnns många kulturella likheter. Man lever ofta i mindre släktgrupper och förflyttar sig vid behov.

12


CH NS-

Bororofolket i Brasilien är ett av de få folk som fortfarande lever i ett jägar- och samlarsamhälle.

Nomadsamhället Nomadfolk är kringströvande folk utan fast bosättning som förflyttar sig utifrån behov och årstider. Till skillnad från jägar- och samlarsamhället utgör boskapsskötsel ofta en b etydande del av nomadsamhället. Historiskt sett kom nomadsamhällen att ersätta jägar- och samlarsamhällen från cirka 12 000 f.Kr. när människan började föda upp och sköta tamboskap. Nomadstammarna utgörs ofta av släkten med tydliga hierarkier, men det ἀnns ingen enhetlig nomadkultur. Eftersom nomadfolk förflyttar sig över stora områden kommer de ofta i kontakt med andra människor. Många nomadfolk lever på att hålla tamboskap som kor, getter, får eller kameler, medan odling knappt förekommer alls. Jordbruksprodukter som grönsaker och spannmål får man istället genom handel. Nomadfolk ἀnns idag över hela världen, framför allt i Afrika, Sydamerika, Asien och Mellanöstern, men även i subarktiska områden som Alaska och Sibirien. I Norden ἀnns samerna, som under lång tid levt nomadliv med renskötsel som inkomstkälla.

hierarki – rangordning av människor baserad på deras makt och sociala status

13


merkunskap

- kuchi: nomadfolket

Afghanistan är ett av de länder som fortfarande har en stor nomadiserande befolkning. Man räknar med att 2­3 miljoner människor tillhör kuchi, som är benämningen på en stor del av de afghanska nomaderna. Kuchifolket lever på att hålla boskap som får, getter, kameler och hästar. De rör sig i stora grupper med boskap, tält och lastbilar. På våren beger de sig upp till det svala klimatet i bergen. Där sprider familjerna ut sig och boskapen får gå på sommarbete. På hösten samlas man igen för att tillsammans vandra ner till varmare områden som Kandahar och Jalalabad, där man slår läger för vintern.

Trots att nomaderna utgör mindre än en elftedel av landets befolkning står de genom sin boskapshandel för en stor del av landets ekonomi. Nomadlivet har dock blivit svårare sedan befolkningen ökat och fler ska dela på landytan. Detta har lett till att allt fler kuchi blivit bofasta. Kuchifolket och andra nomadstammar i Afghanistan är dessutom utsatta på andra sätt. Hederstänkandet är stort och konflikter inom eller mellan stammar kan bli farliga. Det finns boskapstjuvar som inte drar sig för att döda och utländska militärstyrkor som det kan uppstå konflikt med. Klimatet är ibland hårt med stränga vintrar och torra somrar, något som också kan få negativa konsekvenser för nomaderna.

14


Jordbrukssamhället För cirka 12 000 år sedan, samtidigt som nomadkulturer uppstod, började en del av världens befolkning slå sig ner för att bli bofasta och bruka jorden. Denna utveckling innebar en rad förändringar i de sociala strukturerna. Bofastheten ledde till att människan skaffade sig fler ägodelar, vilket medförde ökade skillnader. Det gjorde också att samhällen efter hand utvecklade ett större regelsystem och tydligare maktfördelning. De jordbrukssamhällen som utvecklades bestod ofta av byar och gårdar som var knutna till större gods. På många ställen i Europa var det under medeltiden fråga om feodala samhällen, där bönderna i p rincip var livegna och godsherrarna tog hand om vinsten från jordbruket. I Norden hade bönderna större frihet och här utvecklades en bondekultur med små jordbruksbyar. Många gårdar var självhushåll och arbetsfördelningen inom familjen var tydligt uppdelad. Mannen skötte vanligtvis jordbruket och de tyngre uppgifterna, medan kvinnan tog hand om barn, hushåll och stallgöromål. Familjen var viktig och alla hade funktioner att fylla. Barnen var arbetskraft och ἀck i tidig ålder ta ansvar och hjälpa till med olika sysslor. Redan i 15-årsåldern blev de tvungna att bege sig ut för att skaffa egen försörjning och så småningom också en egen familj. Eftersom medellivslängden var låg fanns det inte så många äldre, men de som fanns ἀck vanligtvis stanna kvar i en egen kammare på gården. Jordbruk var länge människans huvudsakliga försörjning i vårt land och är det fortfarande i stora delar av världen. I utvecklingsländerna livnär sig 60–70 p rocent av befolkningen på jordbruk, i de industrialiserade länderna är det färre än 10 procent.

feodalism – sam­ hällssystem med stora klasskillnader där bönderna är i beroendeställning till länsherren. Vanligt under medeltiden. livegen – att vara beroende av markä­ garen och inte kunna flytta eller göra vad man vill utan dennes tillstånd.

15


Sverige och Finland var tidigast i världen med att föra sammanhängande statistik över befolkningen. Redan i mitten av 1700-talet började man ställa samman befolkningsinformation i tabeller. Befolkningsstatistik ä r et t b ra v erktyg i s ociologiska s tudier. Man kan få reda på mycket om ett lands levnadsvillkor genom att studera den. Många länder har dock inte samma överblick över befolkningen som vi har här i Sverige. I utvecklingsländer och länder där människor är på flykt är det svårt att ta reda på precis hur många som föds och dör.

Sverige Befolkn

2009:

ing: 9 3

Antal fö

45 135

dda: 11

Antal d

öda: 90

1 801

080

Migration Migration är en benämning på människors in- och utvandring mellan orter och länder. Immigration betyder invandring och emigration betyder utvandring. Under hela den mänskliga historien har folk förflyttat sig av olika orsaker. Från ursprungskontinenten Afrika har vi spridit oss över hela världen. Några av de s tora migrationerna genom tiderna är migration av britter till Australien under 1800-talet och den stora utvandringen från Europa till USA under samma period. Migration kan vara frivillig eller ofrivillig. Människor blir ibland tvungna till flykt om de lever i krig eller svält eller om livsvillkoren är så svåra att man inte ser någon annan utväg. Så var det till

30


exempel när cirka en mi ljon svenskar emigrerade till USA m ellan 1850 och 1930. De flyktingar som kommer till Sverige har inte nödvändigtvis valt att komma hit. De har inte flytt till ett land, utan snarare från ett land. Det ἀnns också andra orsaker till migration. Arbetsmarknaden är g lobal o ch v issa m änn iskor vä ljer a tt b osätta sig (o ch sin fa milj) i en a nnan de l a v vä rlden p å g rund a v a rbete. Den moderna människan reser mycket och chansen ἀnns att man träffar en partner av en annan nationalitet, vilket leder till att man själv eller partnern byter hemland.

Staden i centrum Att människor flyttar från landsbygden in till städerna kallas urbanisering. I samband med den industriella revolutionen under 1800talet ökade urbaniseringen i västvärlden enormt. Det var i städerna som arbetet fanns och det var i städerna man kunde bedriva handel. Urbaniseringen är fortfarande stor och städer som Stockholm, Göteborg och Malmö växer snabbare än befolkningen. Urbaniseringen är stor även i utvecklingsländerna, just på grund av att det är i städerna som pengarna ἀnns. Detta har lett till att flera av världens storstäder har stora slumområden med människor som inte har möjlighet att försörja sig. Kibera i Kenyas huvudstad Nairobi är ett av Afrikas största slumområden. Här bor cirka en miljon människor under livsvillkor som är svåra för oss att föreställa sig.

Kibera i Nairobi – ett av Afrikas största slumområden.

31


I städerna blir klyftorna mellan människors olika livsvillkor tydligast. Människor med höga inkomster har sina bostadsområden och de med lägre har sina. Stadens centrum är ofta som en jättegryta där alla rör sig, oberoende av ursprung och inkomst.

Livet på landet Motsatsen till urbanisering heter ruralisering och innebär att folk flyttar från städer ut till landsbygden. Ruralisering förekommer inte i stor omfattning och är ofta ett frivilligt steg från människor som tröttnat på stadstempot och vill komma närmare naturen. Det ἀnns också andra orsaker till att människor flyttar från städerna, exempelvis på grund av bostadsbrist eller ekonomiska orsaker. I Sverige, som är ett ganska stort land till ytan, bor 85 procent av befolkningen i städer. Detta betyder att det ἀnns ganska mycket yta där det inte bor särskilt många människor. Lappland, som utgör en fjärdedel av Sveriges yta, har bara drygt en procent av befolkningen.

diskutera

· fundera på

1. Vad tror du händer med urbaniseringen i framtiden? 2. Vad finns det för för- och nackdelar med att bo i storstad och att bo på landsbygden?

3. Var vill du helst bo – i stad eller på landsbygd? Varför? 4. Skulle du kunna tänka dig att flytta till ett annat land och bosätta dig där? Varför/varför inte?

32


Sammanfattning •

Sociologi är en vetenskap som studerar samspelet mellan människor och mellan människorna och samhället. Sociologiska perspektiv är användbara när man vill titta närmare på människors levnadsmiljöer och livsvillkor.

Ett samhälle är en grupp människor som har något som binder dem samman och avgränsar dem från andra samhällen. Den äldsta samhällstypen är jägar- och samlarsamhället. För cirka 12 000 år sedan uppkom nomadsamhällen och jordbrukssamhällen. Industrisamhället uppstod i början av 1800-talet.

Kultur består dels av djupgående värderingar och normer, dels av vardag liga kulturyttringar som mat, kläder och finkultur. Idag lever många i mångkulturella samhällen. Olika kulturer som bor nära varandra berikar varandra, men det kan också uppstå kulturkrockar.

Människan samspelar med samhällen på olika nivåer. Vi i Sverige påverkas till exempel av allt ifrån vårt lokala närsamhälle och Sverige, till Europa och världen.

Demografi är en vetenskap som studerar sammansättning och förändringar i befolkningen. Befolkningsstatistik är användbart i sociologiska studier.

33


instuderingsfrågor

1.

Vad är sociologi?

2.

Vad menas med att ha ett sociologiskt perspektiv?

3.

Varför är det användbart att ha kunskap om människors levnadsmiljöer och livsvillkor?

4.

Redogör för de olika samhällstyper som funnits genom tiderna.

5.

Vilka olika beteckningar finns för industrialiserade och icke industrialiserade länder?

6.

Vad är kultur?

7.

Förklara begreppen normer och värderingar.

8.

Förklara skillnaden mellan homogena och heterogena samhällen.

9.

Vad är en subkultur?

10. Hur uppstår kulturkrockar och vad kan de få för följder? 11. Hur många självständiga stater finns i Europa och hur många av dessa är medlemmar i EU?

12. Hur kommer det sig att vissa områden i världen har hög välfärd och bra ekonomi medan andra har fattigdom?

13. Vad betyder demografi? 14. På vilka sätt kan demografiska studier vara användbara? 15. Vad kan befolkningsstatistik innehålla för information? 16. Förklara begreppen migration och urbanisering.

34


uppgifter

1.

Ta reda på mer om ett av de jägar- och samlarfolk som finns idag. Skriv en uppsats där du fokuserar särskilt på sociala strukturer och arbetsoch maktfördelning.

2.

Försök hitta information om hur det såg ut i ditt närsamhälle för 100 år sedan. Gå till biblioteket, bläddra i böcker och titta på bilder. Gör en sammanställning över hur livsvillkoren såg ut på din ort på den tiden.

3.

Ta reda på hur människor lever i ett utvecklingsland. Hur bor man, vad äter man och vad sysselsätter man sig med?

4.

Gör som i exemplet på s. 8 – utgå ifrån en av dina vardagssituationer och gör en tankekarta där du förklarar situationen ur olika sociologiska perspektiv.

5.

Skaka av dig dina egna värderingar så gott det går och betrakta ditt lands kultur med en utomståendes ögon. Vad kan man tänka sig att denne utomstående skulle kunna ha för kritik och synpunkter?

6.

Intervjua människor från olika länder och ta reda på mer om deras kultur och hur den skiljer sig från din.

7.

Gå in på SCB:s hemsida (www.scb.se) och hämta deras senaste sammanställning om genomsnittssvensken. Läs och ta reda på hur genomsnittlig du själv är.

8.

Tillbaka till Lisa och Mehmet: Arbeta i grupper. Skriv ett rollspel som utspelar sig under bröllopet och som illustrerar kulturkrockar som skulle kunna uppstå. Byt rollspel mellan grupperna och spela upp för klassen. Avsluta varje rollspel med diskussion.

35


Människors miljöer Tove Phillips

Det här är en bok för dig som har valt att studera det fascinerande samspelet mellan människorna och deras samhällen. Människors miljöer tar upp ämnen som identitet, socialisation, mänskliga rättigheter och människors olika levnadsvillkor.

Tove Phillips

Boken har en tydlig koppling till kursplanen för kursen Människors miljöer, med ett kapitel för varje punkt i det centrala innehållet. Fallbeskrivningar, diskussionsfrågor, uppgifter och instuderingsfrågor gör att du som läsare själv kan vara aktiv i ditt lärande.

Människors miljöer

Vem är du och hur blev du den du är? Hur mycket påverkas du av din omgivning och hur mycket påverkas omgivningen av dig?

Tove Phillips, lärare i Barnoch fritidsämnen/engelska och frilansskribent.

Människors miljöer Tove Phillips

Profile for Smakprov Media AB

9789140672377  

Människors miljöer Tove Phillips 1. Sociologi och samhälle.................................7 3. Identitet......................................

9789140672377  

Människors miljöer Tove Phillips 1. Sociologi och samhälle.................................7 3. Identitet......................................

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded