Patrik Aspers
Etnografiska metoder
Etnografiska metoder behandlar avancerad forskning med betoning på metoder som intervju och deltagande observation. Ett genomgående tema är att metoder och analys presenteras i relation till teori, förklaring och vetenskapsteoretiska överväganden. Boken tar upp konkreta problem vid förstudie, teorival, analys och kodning, samt arbete i olika kulturer. Den här upplagan har genomgått en generell uppdatering och kompletterats med nya avsnitt, framför allt om kodning, om skrivprocessen och om vad kvalitativ forskning är. Denna bok vänder sig till verksamma inom företagsekonomi, socialt arbete, socialantropologi, sociologi och statsvetenskap samt andra som vill fördjupa sina kunskaper inom kvalitativt arbete.
Etnografiska metoder
Patrik Aspers
Patrik Aspers är professor i sociologi, verksam vid sociologiska institutionen och SCORE vid Stockholms universitet, samt vid Textilhögskolan i Borås. Han har publicerat en rad böcker och artiklar om teori och genomfört flera empiriska studier med etnografiska metoder.
2 uppl
2 upplagan
Best.nr 47-09615-2
Tryck.nr 47-09615-2-00
Etnografiska metoder uppl 2 omsl.indd 1
2011-04-01 10.47
Etnografiska metoder: Att förstå och förklara samtiden ISBN 978-91-47-09615-2 © 2007, 2011 Författaren och Liber AB Redaktörer: Peter Söderholm och Carina Blohmé Språkgranskning: Emily Jamison Gromark Omslagsbild: Stéfan Estassy Omslagslayout: Daniel Sjöfors Illustrationer: Jonny Hallberg Upplaga 2:1 Tryckt på miljövänligt papper Sättning: Gyllene Snittet AB, Helsingborg Tryck: Kina 2011
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 205 10 Malmö Tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundtjänst tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01
Etnografiska_del2_.indd 2
2011-04-01 11.04
Innehåll Förord 7 Förord till andra upplagan 9 DEL I. Kvalitativ forskning 11 1. Inledning 13 Ett projekts livscykel 14 Bokens struktur 20 Forskning som en kollektiv process 23 Samhällsförändring och metod 24 Viktiga distinktioner 29 Mellanmänskliga metoder 32 Problem med kvalitativ och kvantitativ forskning 33 Sammanfattning 34 Vidare läsning 35 2. Förståelse och förklaring utifrån mellanmänsklig forskning 37 Förgivettagenhet och förförståelse 38 Förståelse, tolkning och mening 40 Mening genom text, bild och praktik 42 Förståelse av aktörer genom forskarens tolkning 44 Första ordningens konstruktioner 46 Andra ordningens konstruktioner 47 Teori och abstraherande i forskningen 50 Teoriers logiska struktur 51 Konkret exempel på explikering av teori 54 Vetenskapliga förklaringar 57 Handling, social struktur och oavsiktliga konsekvenser 59 Sammanfattning 61 Vidare läsning 62 DEL II. Att möta fältet 63 3. Fråga, teori och empiri 65 Forskarens roll i relation till fältet: inträde och utträde 66 Forskarens intresse 68 Normativa utsagor och värden 69 Förstudiens komponenter 70 Forskning grundad i tidigare forskning 71 Tidigare studier 72 Att tänka på forskningsfrågor 73
Etnografiska_del2_.indd 3
2011-04-01 11.04
4
Innehåll
Förstudiens praktik 74 Informanter 76 Platsbundenhet 77 Förstudie i främmande kultur 78 Skapande av empiriskt material 80 Välja teori 81 Välja metoder 82 Översikt över val i forskningsprocessen 84 Reflektera över forskningsprocessen 84 Sammanfattning 85 Vidare läsning 86 4. Forskningspraktik med teori i centrum 87 Forskning för förståelse och förklaring 87 Design av huvudstudien 88 Teorins roll under huvudstudien 89 Identifikation och selektion 94 Beviskvalitet och utförlighet 97 Att sätta teorin inom parentes 99 Att sicksacka sig fram 102 Sammanfattning 102 Vidare läsning 103 DEL III. Att framkalla ett empiriskt material 105 5. Delta och observera 107 Vardagslivet som grund för vetenskaplig förklaring 108 Deltagande observation 109 Observation och mening 110 Diskurs och mening 112 Praktik och mening 113 Forskarens praktiska tolkningshorisont 115 Forskaren som medkonstruktör av fältet 116 Etik och relationer i fältet 116 Deltagande observation i praktiken 118 Fältanteckningar som integrerad del i deltagande observation 121 De första intrycken 121 Fältanteckningar och teori 122 Tolkning och kodning av fältanteckningar 125 Fältanteckningarnas praktik 126 Från observation till text 128 Att skriva anteckningar 129 Praktiska exempel 132
Etnografiska_del2_.indd 4
2011-04-01 11.04
Innehåll
5
Praktiska tips för deltagande observation och fältanteckningar 135 Sammanfattning 136 Vidare läsning 137 6. Intervju 139 Samtalet, observation och förståelse 140 Ideala samtal 141 Olika grad av struktur i intervjuer 142 Den tematiskt öppna intervjun i praktiken 144 A-schemat 150 Visuell elicitering 152 Praktiska tips för intervjuer 154 Transkribering 155 Sammanfattning 160 Vidare läsning 160 DEL IV. Att skapa och presentera resultat 163 7. Kodning och analys 165 Totalempiri 166 Olika empiriska material 167 Kodning 167 Att generera koder 169 Att koda med struktur 172 Grundläggande struktur i kodscheman 176 Variation inom och mellan koder 180 Kodning som praktik 184 Marginalmetoden med papper och färgpennor 185 Datorprogram för kodning och analys 188 Kodningsexempel 190 Sammanfattning 192 Vidare läsning 193 8. Analys och syntes 195 Teori och evidens 196 Vetenskaplig förklaring grundad i förståelse 196 Utvärdering av teori i relation till evidens 197 Relation mellan teoretiska begrepp och evidens 198 Kodning och mättnad 200 Hållbarheten hos evidensen 202 Analystekniker 204 Återtagning och analys 208 Analys i praktiken 212
Etnografiska_del2_.indd 5
2011-04-01 11.04
6
Innehåll
Konkreta exempel på analys 213 Förklaring grundad i förståelse 216 Sammanfattning 217 Vidare läsning 217 9. Att presentera resultat 219 Skrivandeprocessen 220 Att skriva vetenskaplig text 221 Att säkra svaret 223 Att beskriva hur man kom fram till svaret 225 Bevis genom kontext 227 Citat och bevis 228 Resultatpresentation 230 Utvärdering av forskning 232 Sammanfattning av den kvalitativa forskningsprocessen 233 Att kvantifiera kvalitativ forskning och omvänt 234 Meningsgrundad statistisk inferens 235 Sammanfattning 240 Vidare läsning 240 100 förslag på empiriska studier 241 Nyckelord 244 Noter 250 Referenser 277 Sakregister 286 Personregister 288
Etnografiska_del2_.indd 6
2011-04-01 11.04
Förord I formell mening är det inte svårt att ange vad som krävs för att bedriva forskning och hur man värderar dess kvalitet. För att genomföra en empirisk studie behöver en forskare en fråga, en teoretisk utgångspunkt samt en empirisk inträdespunkt. Den ideala studien bidrar med ny kunskap om det empiriska fält som studeras, men den utvecklar även teori och metod. Ingen studie kan förmodligen bidra på alla sätt, men att inte ha det som mål att utveckla minst ett område innebär att avvika från tanken om vetenskap. Jag har valt att skriva denna bok eftersom jag anser det saknas mer avancerade böcker om kvalitativa ansatser och metoder inom samhällsvetenskapen. Jag ser främst fyra brister inom den existerande metodlitteraturen. Den första bristen är att existerande litteratur inte i tillräcklig utsträckning tar upp det som oftast uppfattas som svårt, exempelvis kodning, analys och kriterier för förklaring inom kvalitativ forskning. Den andra bristen är den svaga kopplingen mellan kvalitativa metoder, ansatser och teori. Den tredje bristen är att litteraturen inte är tillräckligt stringent vad gäller hur kvalitativ forskning bör bedrivas. Den fjärde bristen är att existerande litteratur hela tiden utgår från att forskaren befinner sig i den kultur hon vuxit upp i. Boken är en forskningsprodukt med en uttalad ambition att bidra till utvecklingen av kvalitativ forskning. Startpunkten är det centrala problemet i all empirisk forskning, nämligen relationen mellan teori och (empiriskt grundade) bevis. Det som framför allt utmärker denna bok är teorins centrala plats i forskningsprocessen. I boken betonas stringent kvalitativt tänkande som syftar till att skapa förklaringar baserat på förståelse genom huvudsakligen etnografiskt arbete. Utgångspunkten i boken är att vetenskapliga förklaringar är grundade i mening. Denna startpunkt är huvudsakligen ett ställningstagande till vad som utgör förklaring, men det är delvis också ett pedagogiskt drag: om forskaren behärskar etnografiskt arbete och förstår relationen mellan teori och bevis vad gäller meningsorienterade förklaringar i detta fall, är det även möjligt att skapa förklaringar som utgår från andra material, som text eller kvantitativt material. Boken kan användas i undervisning inom samhällsvetenskapliga ämnen på högskolor och universitet och med fördel i anslutning till pågående forskningsprojekt. Men den riktar sig till alla som håller på med forskning eller som är intresserade av att komma vidare från introduktionslitteraturen. Jag vill understryka att boken inte blundar för de komplikationer som finns inom den kvalitativa forskningen. Särskilt teorins roll vid analys och kodning är intrikat. Men jag menar inte att man måste följa det som står i denna bok likt en lagbok. Tanken är snarare att den enskilde forskaren beroende på syfte, omfattning, vetenskaplig utgångspunkt och ambitionsnivå kan finna allt eller delar av det som står i boken användbart. Nöjet att skriva är delvis kopplat till de platser där man skriver. De första
Etnografiska_del2_.indd 7
2011-04-01 11.04
8
Förord
raderna i denna bok började skrivas 2002, på Skeppsbron i Stockholm, då frågor restes under ett pågående projekt om global klädproduktion finansierat av Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål. Men det egentliga arbetet med boken har, förutom vid sociologiska institutionen, Stockholms universitet, skett vid Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul (sommaren 2003), bland annat i Gunnar Ekelöfslunden, och till större del vid Department of Sociology, London School of Economics (läsåret 2003–2004). Den sista delen i arbetet med denna bok har skett i Köln, vid Max Planck-institutet för samhällsforskning. Mina tankar om kvalitativ metod har delvis utvecklats i samarbete med andra, främst Göran Ahrne, Osman Aytar, Caroline Dahlberg, Paul Fuehrer och Árni Sverrisson. Dessutom har Martin Bauer, vid metodologiinstitutet vid LSE, Helena Wulff vid socialantropologiska institutionen, Stockholms universitet, samt CarlGunnar Jansson, Mikaela Sundberg, Geir Angell Øygarden, Ryszard Szulkin och Lars Udehn på sociologiska institutionen vid Stockholms universitet på olika sätt bidragit till bokens förbättring. Förutom dessa har Sara Åhlén också bidragit till boken. Richard Swedberg vid Cornell University och Emil Uddhammar vid statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet har betytt en hel del för att boken skrivits. Peter Söderholm har som redaktör uppmuntrat projektet och i hög grad bidragit till förbättringar i boken, och Emily Jamison Gromark har förbättrat bokens språk. Särskilt vill jag dock nämna de hundratals studenter i analys och metod på A-, B- och C-nivåer samt på forskarkurser i kvalitativ metod som bidragit med många idéer och uppslag, och som jag har haft kontakt med vid Stockholms universitet, Max-Planck Institut für Gesellschaftsforschung, London School of Economics och Mälardalens Högskola. Inte minst handledning av studenter och doktorander har varit mycket bidragande till bokens tillkomst. Jag har dock själv det fulla ansvaret för denna bok. Stockholm, januari 2007 Patrik Aspers
Etnografiska_del2_.indd 8
2011-04-01 11.04
Förord till andra upplagan Det är en stor glädje att få möjligheten att utkomma med en andra upplaga. Den första upplagan publicerades år 2007, och det är denna som utgör grunden för den föreliggande upplagan. Genom egen och andras undervisning har det dock blivit möjligt att förbättra boken på en rad punkter. Förutom smärre justeringar och klargöranden finns det några ändringar som särskilt bör nämnas. Den största förbättringen är att kapitlet om kodning utökats för att tydligare härbärgera induktiv kodning. Av detta skäl har fler exempel med detaljerad kodning inkluderats. Den stora poängen är dock fortfarande att induktiv och deduktiv kodning kombineras. En annan central ändring är att denna upplaga innehåller vad som är förvånansvärt frånvarande inom litteraturen om både kvantitativa och kvalitativa ansatser, nämligen en tydlig definition av vad dessa begrepp står för, utan att vila på ostensiva definitioner. I denna upplaga är den fenomenologiska grunden för all forskning tydliggjord. Särskilt visas detta genom att betona närhet och skapande av ytterligare distinktioner som de främsta egenskaperna för kvalitativ forskning. Genomgående har texten uppdaterats och ett antal nyare referenser har lagts till. Den läsare som är bekant med första utgåvan kommer att känna sig väl hemma även i denna. Jag vill i första hand tacka de studenter som genom sitt deltagande och engagemang bidragit till bokens förbättring. Därtill vill jag framföra mitt tack till ett antal kollegor som använt boken i undervisningen och också bidragit med förbättringar som jag kunnat införa i den andra upplagan: Anna-Lena Almqvist, Osman Aytar, Caroline Dahlberg och Erik Ljungar. Axmarby, mars 2011 Patrik Aspers
Etnografiska_del2_.indd 9
2011-04-01 11.04
Etnografiska_del2_.indd 10
2011-04-01 11.04
Del I Del I
Kvalitativ forskning
Kvalitativ forskning är intressant, spännande, ofta roligt samt normalt givande för forskaren och för samhället. Att studera metod upplevs dock ofta som mindre spännande, men nödvändigt. Ambitionen är att kvalitativt arbete ska bli än mer givande efter läsningen och praktiserandet av de tankar som boken innehåller. Boken är indelad i fyra delar. Den första handlar om den kvalitativa forskningens grund och karaktär. Den andra diskuterar hur man inleder och utformar forskning. Därefter avhandlas hur forskaren genererar ett empiriskt material baserat på i första hand mellanmänsklig forskning, vilket innebär observationer, deltagande observationer och intervju. Den omfångsmässigt största delen är den fjärde och sista som behandlar analys och presentation av empiriskt material. I boken avser jag också visa att mycket av det som av pedagogiska skäl behandlas i bokens senare kapitel kommer in tidigt i forskningsprojektet. Forskaren påbörjar exempelvis analysen av sitt empiriska material tidigt i forskningsprocessen, men hur analysarbetet går till mer konkret tas upp i bokens sista del. Denna första del av boken innehåller två kapitel. Det första kapitlet ger en översikt över forskningsprocessen och därtill diskuteras grundläggande distinktioner. En definition av kvalitativ forskning presenteras. Det ger också viss bakgrund till kvalitativ metod och analys. Det andra kapitlet tar upp de filosofiska grunderna för de metoder som diskuteras i denna bok. I kapitel 2 diskuteras också centrala begrepp som teori, förståelse och förklaring. En viktig punkt som behandlas är förklaring grundad i förståelse.
Etnografiska_del2_.indd 11
2011-04-01 11.04
Etnografiska_del2_.indd 12
2011-04-01 11.04
Kapitel 1
Inledning Kvalitativa ansatser och kvalitativa metoder är idag självklara delar av samhällsvetenskaplig forskning. Det har dock inte alltid varit så. Men genom den stora mängd kvalitativa studier som genomförts och genom samhällets förändring har deras utrymme ökat, och idag är det vanligt med kvalitativa forskningsprojekt. Ett skäl till detta är att många tycks finna att kvalitativ forskning är ett bra sätt att generera ny kunskap. Det är min fasta övertygelse att god forskning, vilken kännetecknas av kreativitet vad gäller teori, metod och inte minst de frågor som studeras och det empiriska material som genereras, endast uppstår i de fall där forskaren trivs i sin roll. Det är en förhoppning att det ska vara intressant att studera kvalitativ forskning. Min och andras erfarenhet är att det som ger mest för deltagare i kvalitativa kurser är det praktiska arbetet. Men utan en vägledning som tar upp de problem som man stöter på, förklarar och tillhandahåller lösningar är det svårt att genomföra projekt. Denna bok syftar till att vara ett stöd men också en inspirationskälla i genomförandet av goda empiriska studier. I denna bok diskuteras vetenskapliga förklaringar baserade på förståelse som ett resultat av kvalitativ forskning. Forskning definieras utifrån vad som räknas som en förklaring, inte utifrån en konkret metod, eller distinktionen mellan kvalitativ och kvantitativ forskning. Etnografisk forskning innebär således att forskaren skapar en förklaring som uttrycks genom teori som är grundad i meningen hos aktörerna som studeras. Detta kommer att utvecklas i boken. Betoningen på mening innebär att det är en krävande definition, och det är inte min åsikt att den måste delas av alla forskare. De krav på teori, metoder och bevis som denna definition ställer innebär att forskaren som har reflekterat över eller mött dessa krav i praktiskt arbete även kan generera förklaringar som har lägre ”krav”. Varken metod eller ansats ingår i den definition av etnografisk forskning som jag föreslår. Aristoteles definierade inte det konkreta innehållet i dygderna, och jag menar att man ska se på meningen och praktiken inom etnografisk forskning på ett liknande sätt. ”Etnografisk” forskning beskrivs bäst som en dygd som förvärvas och som konkretiseras i forskarens praktik. Det innebär att forskaren gradvis kommer till insikt om vad det är att vara forskare och att det endast kan ske ge-
Etnografiska_del2_.indd 13
2011-04-01 11.04
14
Del I Kvalitativ forskning
nom praktik. Etnografisk forskning kräver vissa metoder, och i boken ligger betoningen på de metoder och den praktik som forskaren måste behärska för att kunna generera förklaringar. All etnografisk forskning är kvalitativ, men all kvalitativ forskning är inte etnografisk. Kvalitativ forskning är i litteraturen sällan definierad, eller också är den negativt definierad genom att den inte är kvantitativ. En kvalitativ ansats definieras här som att den ifrågasätter förgivettagna antaganden i syfte att förstå det som studeras genom att skapa distinktioner via närmande. En biolog som identifierar nya underarter av fåglar eller en samhällsvetenskaplig teoretiker som skapar nya klasser arbetar lika mycket kvalitativt som en diskursanalytiker som skapar mening i ett material eller en genusvetare som deltar i skolgymnastiken för att förstå hur könsgränser upprätthålls där. I alla dessa fall handlar det om att gå närmare för att skapa en bättre förståelse. Detta ”närmande” och ambitionen att förstå är centrala även i etnografiskt arbete, men det kännetecknas just av att förståelsen av den andre är ett villkor för att en etnografisk förklaring ska vara etablerad. Genom att definiera – vilket i sig är ett kvalitativt arbete – etnografi och kvalitativ forskning kan vi undvika den olyckliga situation som återspeglas i de ostentativa definitioner som är förhärskande i litteraturen.1
Ett projekts livscykel Boken börjar med en kort och enkel beskrivning av ett kvalitativt forskningsprojekts livscykel. Översikten bildar en ram som läsaren kan återvända till om han eller hon tappar bort sig under ett projekts gång eller vid läsningen av denna bok. Varje del som här nämns och endast kort berörs diskuteras mer ingående i bokens olika kapitel. Varje forskare har en förförståelse och en mer eller mindre tydlig bild av ett empiriskt område eller forskningsämne. En forskningsfråga kan inte resas utan stöd av en ram av tidigare läsning, ideologi, ontologi, kunskapsteori och i vidare mening forskarens erfarenhet, såväl privat som yrkesmässig. Detta stöd är delvis ”vetenskapligt” och en konsekvens av vetenskaplig socialisation. Det gör att det finns en likhet mellan olika forskare. Den vetenskapliga kunskapen är emellertid grundad i en förvetenskaplig kunskap som forskaren förvärvar genom att leva i samhället. Denna bakgrund är både relevant och nödvändig för forskaren, likväl som för läsare av forskningsresultat, men den säger inget om hur konkret forskning bedrivs. Vad är början på ett forskningsprojekt? Idealt börjar ett projekt med att forskaren själv definierar en fråga samt väljer teori och metod utifrån en situation där hon har resurser att utföra projektet. Verkligheten innebär ibland att man deltar i ett projekt som någon annan har definierat, att man har kort om tid och arbetar med en begränsad budget. Val av ansats, kvalitativ eller kvantitativ, och därtill vil-
Etnografiska_del2_.indd 14
2011-04-01 11.04
1. Inledning
15
ken metod man ska använda, t.ex. intervjuer, är svåra att göra. Forskaren bör åtminstone vara så pass insatt att hon kan göra bedömningen om forskningsfrågan bäst besvaras med kvalitativ eller kvantitativ ansats eller en kombination av båda. Därtill bör forskaren ha insikt om fördelar, antaganden och tillkortakommanden som olika ansatser och metoder har.2 Forskningsprocessen går analytiskt att indela i fem steg som ofta går in i varandra i det praktiska arbetet. 1. Formulera en forskningsfråga. I den ideala situationen har forskaren en tanke om ett område och/eller en fråga som hon är intresserad av. Tanken kan uppstå utifrån teoretiska frågeställningar, i relation till vetenskapliga debatter eller egna intressen, eller utifrån att någon annan vill ha svar på frågan och erbjuder pengar för detta. I korthet kan tanken om vad man vill studera komma från i stort sett var som helst.3 Låt oss säga att forskaren är intresserad av att studera spänningsrelationen för restaurangpersonal mellan att hantera kunder respektive kollegor, och jag presenterar detta fiktiva exempel helt kort i detta kapitel. I detta fall har forskaren en idé om att det föreligger en sådan spänningsrelation. Ett tidigt steg i forskningsprocessen är att läsa litteraturen om ämnet och välja en teori eller kombination av teorier för att besvara forskningsfrågan. Men för att formulera frågan mer precist och kunna bestämma vilken metod som ska användas krävs normalt interaktion med fältet. En lämplig strategi är att forskaren gör en förstudie. Om man exempelvis ska studera restaurangpersonal och är intresserad av hur de hanterar spänningsrelationen till å ena sidan besökare och å andra sidan kollegor krävs normalt någon form av interaktion med dem. Men flera olika strategier kan användas i kombination i arbetet med förstudier. Man kan titta i branschtidningar och försöka etablera kontakt med så kallade informanter. Informanter kan hjälpa till med kontakter och information om fältet. Forskaren kan även med fördel genomföra ett kortare fältarbete, exempelvis genom att tillbringa några dagar eller veckor på en restaurang, antingen som observatör eller genom att delta i restaurangens arbete. I ett mindre projekt kan det handla om att göra en testintervju eller tillbringa en kort tid i det fält där studien bedrivs. Redan innan förstudien påbörjas kan forskaren ha en idé om vilken teori hon ska använda sig av. Denna idé kan exempelvis ha sin grund i andra studier. Innan förstudien tar vid bör forskaren därför beakta de etiska riktlinjer som gäller för hennes disciplin. För svenska forskare handlar det om etiska riktlinjer som Vetenskapsrådet och andra organisationer utvecklar. Därtill är det naturligt att tala med kollegor om sitt forskningsprojekt och de problem man står inför. I en förstudie är informanter idealt sett en integrerad del, även om de knappast växer på träd. De är nyckelpersoner från fältet med vilka man kan föra diskussioner om fältet och vad som sker där. Forskaren kan inte enbart lita på informanter. En informant kan vara någon som forskaren känner som jobbar eller har
Etnografiska_del2_.indd 15
2011-04-01 11.04
16
Del I Kvalitativ forskning
jobbat på restaurang. I andra fall får forskaren arbeta hårt för att finna någon som kan fungera som en informant, och i vissa fall kan ingen informant uppbringas. Informanter kan introducera forskaren till fältet och till personer som kan ställa upp för intervjuer eller helt enkelt vara några som forskaren kan ställa ”dumma” frågor till utan att känna att hon gör bort sig. De kan även förse forskaren med bakgrundsinformation. Genom förstudien kan man exempelvis testa hur det går att prata med respondenter om det ämne som man är intresserad av och komma fram till hur det bäst kan ske. Dessutom får man ofta kunskaper som man inte har kunnat få genom litteraturen, och nya frågor dyker upp. Under denna process inleder alltså forskaren genererandet av det empiriska materialet. Detta arbete utgör en del av en reflexiv process i vilken forskaren förhåller sig till sig själv och det fält och område som studeras. Efter förstudien upptäcker forskaren ofta att saker och ting inte fungerar som hon antog utifrån skrivbordets horisont, det kan vara allt ifrån att teorin verkar sakna bäring för mycket av det som sker på arbetsplatsen till att det inte går att genomföra studien på det tänkta sättet, kanske på grund av att personalen är ovillig att låta forskaren närvara. Detta är ett exempel på hur forskningsprocessen går till: ny kunskap kommer till som kan leda till att frågor kanske måste omformuleras och metodval omprövas. Relativt stora ändringar kan behöva göras. Detta kan förstås framstå som en ångestskapande del av forskningen, men förändring är dock mer regel än undantag. Det handlar därför om att kunna hantera detta problem genom att anpassa och överkomma det, inte om att försöka undvika det. Genom förstudien ges forskaren möjlighet att reflektera över de olika komponenterna – teori, metod och empiriskt material – utan att behöva bestämma i detalj hur hon ska närma sig problemet. Det är av vikt att se hur den vetenskapliga frågan hänger samman med val av teori och metod. En viss teori bär med sig antaganden om verkligheten och dessa kan påverka valet av metod. Men även flera andra faktorer påverkar valet av metod. Tillgången till empiriskt fält har också stor betydelse. Om fältet exempelvis utgörs av en raketfabrik, en fotbollsläktare eller en nattklubb, med deras olika tillgänglighet och lämplighet, kan det innebära att forskaren måste anpassa sitt metodval. Även etiska överväganden kan vara skäl till att vissa metoder inte är möjliga att använda. Ett kvalitativt forskningsprojekt som kräver närvaro i ett fält kan inte utformas, och naturligtvis än mindre utföras, från en kontorsstol. Det är i många fall orimligt att i förväg helt binda sig vid en hypotes som ska förkastas eller konfirmeras; helt andra frågor kan vara relevanta och intressanta. Det finns således flera skäl till att interagera med fältet innan ett forskningsprojekt utformas och planeras i detalj. 2. Val av teori och metod för studien. Efter förstudien, som i större projekt kan ske i flera steg, har forskaren ett underlag för att välja en teoretisk ram. Forskarens val
Etnografiska_del2_.indd 16
2011-04-01 11.04
1. Inledning
17
av teori sker i ljuset av hennes generella kunskap om teorier, men oftare i relation till tidigare forskning och de teorier som använts inom just det område som hon studerar. Här kan vi anta att forskaren valde att studera restauranger utifrån Goffmans teori om det sociala livets uppdelning i en publik del, den främre och ”officiella” regionen (”frontstage”), och en icke-publik del, den bakre och ”inofficiella” regionen (”backstage”). Denna teori kan användas för att studera hur de anställda agerar i dessa regioner. Teorins utgångspunkt är att aktörerna, i detta fall de anställda, spelar olika roller. De agerar vidare tillsammans på scenen (ute i restaurangen), där de även upprätthåller det förväntade beteendet. Valet av denna teori kan baseras på att teorin fokuserar på socialt samspel samt att den tydligt talar om att den sociala interaktionen är knuten till plats och aktivitet. Forskaren kan på basis av den kunskap som hon förvärvat under förstudien också säga hur studien ska läggas upp, vilken metod eller vilka metoder som ska användas samt vilka personer eller händelser som ska studeras. Platsen för studien är också en aspekt som forskaren måste ta hänsyn till. I många fall önskar forskare lyfta sig bortom det unika fallet. Det innebär att man studerar samma fenomen, eller vad antropologer kallar samma fält, på olika platser. I detta fall studerar man således mer än en restaurang, medan man i en mindre studie kanske får nöja sig med en. Tanken är att jämförelse, vad man kallar en komparativ ansats, möjliggör för forskaren att se det som är specifikt för varje arbetsplats, men därigenom också det som oftare är mer intressant, dvs. det som är generellt giltigt. 3. Genererande av det empiriska materialet. Även om en del av materialet skapas under förstudien, skapas merparten av materialet under huvudstudien. Forskaren har i detta fall valt att använda en kombination av observation och intervjuer för att besvara frågan med hjälp av Goffmans teori. Det innebär konkret att hon kommer att vara med under arbetet på den restaurangen. Därigenom märker forskaren hur interaktionen mellan kollegorna går till, t.ex. i köket, både innan, under och efter att gästerna har varit på restaurangen. Under denna tid skriver hon fältanteckningar, vilka är del av det empiriska underlaget som hon senare kommer att analysera. Det är dock svårare att observera interaktionen mellan personalen och gästerna än mellan gästerna. Gästerna, och kanske även personalen, skulle kanske finna det märkligt om en person står nära och antecknar i ett block eller filmar vad som sker i syfte att skapa ett empiriskt material. Forskaren har i detta fall även fått veta att det inte är lämpligt att hon, utan utbildning, deltar i aktiviteterna genom att arbeta som servitör. Hon väljer därför att använda främst intervjuer för att studera interaktionen mellan personal och gäster. Därtill kan hon som besökare på olika restauranger observera interaktionen mellan personal och gäster, vilket självfallet inkluderar henne själv. Forskarens egna personliga erfarenheter upplevda med hennes kropp är en viktig del i det totala empiriska material som
Etnografiska_del2_.indd 17
2011-04-01 11.04
18
Del I Kvalitativ forskning
hon skapar. Det är inte alls ovanligt att forskare på detta sätt kombinerar olika metoder för att bättre förstå ett fenomen. 4. Kodning och analys. Man brukar i detta sammanhang säga att materialet först ska kodas för att sedan kunna analyseras, även om det är rimligare att se kodningen som en del i analysen. Arbetet med att koda inleds redan i samband med att det empiriska materialet skapas, och ska inte ske endast i slutet av ett projekt. Kodning kan liknas vid ett sorteringsarbete och analys betyder just ”att plocka isär”. Kodningsarbetet innebär att man går igenom materialet för att sortera och koda det enligt ett kodschema som skapas i relation till den valda teorin och det empiriska materialet. Ett kodschema växer gradvis fram i mötet mellan teori och empiri, och är ett resultat av växelverkan mellan induktivt och deduktivt arbete. Det grundas dels i empirin, dels i teorin. Med andra ord genererar ofta fältet koder som inte ingår i den använda teorin. Spänningsrelationen mellan exempelvis kund och anställd på restauranger kan studeras i olika situationer eller behandlas i intervjuer under arbetets gång, varav samtal mellan personal är ett exempel på situation. Konkret kan man koda ett samtal som två manliga servitörer har inför två kunder på en restaurang under koder som ”mat” (om de pratar om mat), ”samtal”, ”män” samt mer tydligt teoretiska koder, för att följa Goffman, som ”face-work” och ”främre region”. Den fullständiga analysen kräver att allt material är kodat. För att analysera material måste man kunna plocka fram det ur mängden material, dvs. delar av materialet, en kod, återtas från den totala mängden empiriskt material utifrån en viss fråga för att kunna studeras i detalj. Om ”samtal” utgör en central del av det som forskaren är intresserad av kan hon välja att titta på allt material som har kodats som samtal. Men kanske har hon en idé om att samtalet skiljer sig i språkbruk mellan olika zoner, exempelvis främre och bakre regioner. Då väljer forskaren att jämföra den delmängd av materialet som är kodad som ”samtal”, ”mat” och ”bakre region” med det material som är kodat som ”samtal”, ”mat” och ”främre region”. Forskaren har då i princip två empiriska delmaterial som inte överlappar varandra. Detta underlättar för att se om och hur samtalen eventuellt skiljer sig åt för de olika regionerna. Analysen av materialet består egentligen av flera mindre analyser; det är inte möjligt att analysera hela det empiriska materialet på en gång. 5. Författande och presentation. Utifrån analysen får forskaren fram ett svar, vilket är grunden för det material som sedan redovisas i den rapport, artikel eller bok som hon jobbar med. Om hon kommer fram till att språkbruket skiljer sig åt mellan kvinnor och män endast i den främre regionen, är det del av vad hon vill redovisa för läsaren. Redovisningen av underlaget till de slutsatser som presenteras är kopplad till den valda teorin. Teori är en förutsättning för att den enskilda studien ska kunna
Etnografiska_del2_.indd 18
2011-04-01 11.04
1. Inledning
19
kommunicera och bidra med kunskap om även andra situationer och fält. Mer konkret innebär det att man i rapporten beskriver de olika övervägandena, tillvägagångssätten och designen av studien samt hur man kommit fram till resultatet och så klart vad man kommit fram till. Som belägg för det man hävdar redovisas den använda metoden för att få fram svaret men också svaret självt. Svaret är inte intervjucitaten i sig, utan oftast den kontextualiserade ”berättelse” som knyts till både teorin och det empiriska materialet. I berättelsen ingår exempelvis ett antal typiska citat från interaktion i den främre regionen samt några typiska citat som visar hur män och kvinnor pratar vid samtal i den bakre regionen. Denna berättelse presenteras i nära relation till den teori som på ett mer abstrakt plan utgör förklaringen. Svaret som forskaren kommer fram till är i sig ofta intressant. I många fall har dock svaret även implikationer för forskning inom andra områden. Det kan vara att teorin behöver kompletteras beroende på mötet med empirin eller att man funnit resultat som är värda att forska vidare om. Beroende på vilken form och genre man använder för att redovisa sitt material – bok, artikel, rapport eller populärvetenskaplig text – används delvis olika strategier för att presentera materialet. Det ovan nämnda exemplet beskriver schematiskt huvuddragen i en forskningsprocess. Dessa drag är också ungefär vad man tar upp i en forskningsplan. En forskningsplan är viktig oavsett om det är en C-uppsats, en avhandling eller ett stort projekt med många deltagare. Ju mindre erfarenhet man har, desto svårare är det att göra dessa skattningar. En grov tumregel för kvalitativt arbete är att en tredjedel av tiden går åt till att läsa in sig på området och formulera en fråga, en tredjedel till att skapa och skriva ut det empiriska materialet och den sista tredjedelen till att analysera, skriva texter samt presentera materialet. Dessa delar är både överlappande och integrerade i varandra (se Figur 1.1 nedan). I varje del får man dessutom räkna med semester och oförutsedda händelser, som t.ex. sjukdom; forskaren är ingen maskin.
1. Formulera en fråga 2. Inläsning samt val av teori och metod 3. Genererande av empiriskt material 4. Kodning och analys 5. Författande och presentation
Figur 1.1. Schematisk framställning av forskningsprocessen. En tydlig överlappning före kommer mellan de olika faserna, vilket indikerar att de tillåts påverka varandra. Förstu dien är särskilt viktig under fas 1 och 2. Författandet börjar tidigt, även om det endast kan fullbordas i relation till att det empiriska materialet har skapats.
Etnografiska_del2_.indd 19
2011-04-01 11.04
20
Del I Kvalitativ forskning
Det är rimligt och fruktbart att se forskningen som en process. I denna fördjupas och förändras problemet efterhand som mer empiriskt material skapas. Denna korta beskrivning av hur ett möjligt forskningsprojekt går till kan självfallet inte ge en heltäckande bild av de frågor som måste behandlas i ett projekt. Det är inte konstigt om läsaren känner sig osäker på en hel del saker. Det är även lätt att ut- ifrån denna korta och översiktliga framställning av forskningsprocessen ta upp många frågor. Hur exakt väljer man teori i relation till fältet? Hur många intervjuer ska man göra? Hur skriver man fältanteckningar? Vad är kodning och analys? Hur går det till när man analyserar? Hur noga ska man vara vid utskrift av intervjuer och fältanteckningar? Vilka personer ska man observera? Ska man namnge dem man intervjuar? Hur många citat ska man ha med? Vad gör man vid observation av något som är olagligt? Är inte mina fältanteckningar bara subjektiva utsagor? Kan man ställa olika frågor till olika personer? Vad är en teori? Antalet frågor som bör behandlas är många och i boken kommer dessa och en rad andra att tas upp. I avsnittet nedan berättar jag lite om hur boken är upplagd och därmed om hur frågorna kommer att besvaras i bokens olika kapitel.
Bokens struktur Om man vet hur ett forskningsprojekt ska bedrivas behöver man inte läsa en metodbok. Men eftersom ett projekt sällan är ett annat likt har ofta även rutinerade forskare nytta av att studera litteratur på detta område. Alla böcker har ett visst perspektiv och det är därför alltid en fördel att läsa flera olika metodböcker. Dessutom kan forskaren därigenom snappa upp olika strategier och praktiska knep. För att forskningen ska kunna hålla hög kvalitet räcker det inte att kunna reflektera över problemen från sin kontorsstol. Därför är en central tanke med denna bok att förse läsaren med en uppsättning redskap som ska kunna användas i forskarens vardag. Kvalitativ analys är till skillnad från den kvantitativa forskningens analys inte i första hand regelstyrd. Denna bok syftar inte heller till att lära ut regler. Istället tar den seriöst upp de problem som finns inom den kvalitativa forskningen, vilken i sina sämsta stunder tangerar journalistikens metoder, dvs. man går helt enkelt ut och frågar ett antal personer och sammanställer svaren med hjälp av ibland en stor portion eget tyckande. Min ambition är att skriva en lättillgänglig bok som inte blundar för de svårigheter som finns i kvalitativ forskning. Det innebär dock att vissa läsare kan tycka att delar av boken är svårare än andra. Mitt tips är att inte fastna i dessa frågor, utan att läsa vidare, för att kunna gå tillbaks vid ett senare tillfälle. Det finns en mängd böcker som ger en ”introduktion” till eller ”översikt” av det kvalitativa fältet. Merparten av dessa böcker uppvisar tre problem. Det första är att en definition av kvalitativ forskning saknas. Det andra problemet är att de bortser från många fundamentala problem i forskningsprocessen, t.ex. relationen mellan teori
Etnografiska_del2_.indd 20
2011-04-01 11.04
1. Inledning
21
och empiri. För det tredje lämnar de läsaren i sticket när det kommer till praktiskt arbete, särskilt vad beträffar analys av det empiriska materialet.4 Jag menar alltså att boken fyller ett relativt stort tomrum, särskilt inom den svenskspråkiga litteraturen. Genom den omfattande diskussionen om teori, bevis och förklaring bidrar den också till ökad kunskap på området. Boken har dock inte ambitionen att vara allomfattande och i detalj diskutera olika kvalitativa ansatser, såsom exempelvis etnometodologi, fenomenologi och grounded theory. Den tar inte heller explicit upp alla de olika kvalitativa metoderna, exempelvis text- och bildanalys, även om många av dem berörs. Den tar dock upp grunden för olika metoder genom ett tydligt fokus på mening. Boken lyfter fram teorins roll i forskning, och särskilt inom kvalitativ forskning, och visar hur detta är en omistlig del av varje undersökning, oavsett om forskaren explicit eller implicit för en teoridiskussion. Med teori menas ett system av interrelaterade satser som är ett verktyg för forskaren i den vetenskapliga processen. Teorin hjälper forskaren att avgränsa vad hon studerar och ger därigenom riktning i forskningsprocessen. Det är främst kvalitativa mellanmänskliga metoder, vilka av vissa kallas etnografiska metoder, som ägnas utrymme i denna bok, snarare än kvalitativa skrivbordsmetoder som exempelvis textanalys av tidningsartiklar eller dokument. Med mellanmänskliga metoder avses metoder där forskaren interagerar med dem hon studerar. Det finns två orsaker till detta fokus. Den ena är att de mellanmänskliga metoderna är vanligt förekommande inom den samtida samhällsvetenskapen. Den andra orsaken är att om man kan analysera ett empiriskt material som har skapats med hjälp av mellanmänskliga metoder som intervjuer och deltagande observation, kommer heller inte ren textanalys av exempelvis arkivmaterial att innebära ett problem: de generella principerna för analys av materialet är snarlika och relativt oberoende av de metoder som används för att skapa materialet. Ett stort problem handlar om att ha strategier för att välja ut och fokusera materialet, dvs. hur man genererar ett empiriskt material, därtill kodar och analyserar det, något som i grunden är gemensamt för många olika kvalitativa metoder. Etnografi beskrivs av Geertz (1973:6ff) som att kunna förstå vad som sker utifrån aktörernas perspektiv. Geertz menar att en forskare som exempelvis kan skilja ett ryck i ögat från en signal med ögat, oavsett hur lika de två är i fysisk mening eller ”objektivt” sett, har presenterat en ”thick description” (ett begrepp som han övertar från filosofen Gilbert Ryle). För att kunna avgöra dylika frågor krävs det att forskare i praktiken använder kvalitativa (eller etnografiska) metoder, som deltagande observation. En grundläggande tanke i boken är att kvalitativ forskning, precis som kvantitativ forskning, tillägnas genom praktik. Dock riskerar enbart praktiska knep och tumregler att befästa osofistikerade vardagsmetoder. Slutsatsen är att det krävs ingående teoretiska kunskaper som är användbara i fältarbete. Ambitionen i denna
Etnografiska_del2_.indd 21
2011-04-01 11.04
22
Del I Kvalitativ forskning
bok är att ge läsaren vägledning i att förstå de problem som hon ställs inför, men också att förse henne med verktyg och kompetens att själv både välja rätt verktyg för undersökningar och att kunna analysera de fenomen som hon studerar. Förståelsen av den kvalitativa processen sker precis som all förståelse genom förståelsen av helheten. Av detta skäl kan många böcker, inklusive denna, kännas ”baktunga” genom att vikten av de olika avvägningar som sker blir helt tydlig först i ljuset av helheten. Jag hoppas att detta första kapitel motverkar denna tendens. De olika aspekterna av forskningsprocessen diskuteras i en rak ordning i boken medan verklighetens forskning i praktiken innebär betydligt mer parallellarbete. Det material som presenteras i boken baseras på kunskap som kvalitativa forskare har producerat.5 Något bör också sägas om vad boken inte innehåller. Många metodböcker innehåller ett separat kapitel om etiska aspekter, vilket är det lättaste sättet att skriva om detta ämne. I denna bok är diskussionen om etik inlagd i de avsnitt där det är relevant i ett projekt. Det innebär inte att frågan ges mindre betydelse, tvärtom. Etik för forskaren handlar i första hand om att följa de riktlinjer som gäller för forskare. På ett generellt plan finns en etik om vad det bör innebära att vara forskare, och här finns ett stort stöd för tankar som utvecklats av Max Weber, Robert Merton och andra. Det handlar om att vetenskaplig forskning strävar efter objektivitet, och inte ska vara färgad av den undersökandes intressen, att dess resultat ska vara fritt tillgängliga och att det finns en organiserad skeptisk och kritisk hållning. Många institutioner, som exempelvis peer review av artiklar i vetenskapliga tidskrifter, är avsedda att upprätthålla den vetenskapliga autonomin. Med dess etik och form skiljer sig vetenskapen från andra samhällsinstitutioner, som konst och journalistik. I Sverige har Vetenskapsrådet sammanställt etiska riktlinjer som gäller för samhällsvetare, och det är en självklarhet att detta diskuteras av forskare.6 Det är viktigt att redan under planeringsstadiet av projektet tänka igenom de etiska aspekterna. Men forskare kan hamna i många olika situationer, och det går inte att ställa upp regler för hur man ska agera i dessa, även om det finns riktlinjer som man kan använda sig av. Istället krävs att forskaren ska kunna tillägna sig dem utifrån ett dygdeetiskt perspektiv, dvs. internalisera etiken för att kunna tillämpa den i de olika situationer som forskaren kan möta i fältet: det är en slags etik i praktiken (Aspers och Uddhammar 1999). Förutom att själv förhålla sig till de etiska riktlinjerna bör man, där så är möjligt, diskutera med dem som man studerar och kontrollera hur de uppfattar problemet i det konkreta fallet. Ett ytterligare område som boken inte täcker direkt är det strikt vetenskapsfilosofiska (vetenskapsteoretiska). Det föreligger ofta ett stort glapp mellan den filosofiska diskussionen och dess tillämpbarhet. Vetenskapsteori är viktigt för att ha en syn på vad som är kunskap, hur den ska nås och hur man ska se på det sociala liv, de samhällen, med sina olika värden, institutioner och aktörer, som forskaren möter. Det bästa rådet för den som är seriöst intresserad är att gå kurser som ges
Etnografiska_del2_.indd 22
2011-04-01 11.04
1. Inledning
23
av filosofer och läsa filosofisk litteratur. Baserat på denna litteratur kan man bilda sig en egen uppfattning om vilka positioner som är rimliga att hålla. I denna bok ligger betoningen på tillämpbarheten. Ytterligare områden som vissa menar att en metodbok bör tangera är frågan om kunskapens och vetenskapens status. Någon omfattande diskussion av dessa områden förs inte. Ambitionen är snarare att behandla dem indirekt. En mer vetenskapsfilosofiskt eller vetenskapssociologiskt beläst person kommer att kunna identifiera dessa frågor i den löpande texten, vilket betyder att frågorna tas på djupaste allvar. Slutligen vill jag säga att boken endast ger en relativt kortfattad historisk kontextualisering av olika metoder, deras ursprung och framväxt. Det finns dock mycket skrivet om detta (se t.ex. bidragen i Denzin och Lincoln 1994, 2000, 2005).
Forskning som en kollektiv process Även om forskning för samhällsvetare fortfarande ofta är ett ensamarbete, sker en hel del arbete kollektivt.7 Redan vid utformningen av forskningsfrågan vänder sig forskaren till kollegor. Det kan även ske indirekt genom att man kontrollerar befintlig forskning inom forskningsområdet och därigenom identifierar svagheter och luckor i denna forskning.8 För att erhålla anslag för sin forskning, oavsett om det är beslutat lokalt på arbetsplatsen, via en privat stiftelse eller via offentligt finansierad forskning, är den enskilde forskaren beroende av andra forskares gillande. Redan innan forskningen har börjat kommer alltså den kollegiala granskningen in, vilket kallas peer review.9 Både före och under projektet förekommer frågor – etiska, tekniska, teoretiska och metodologiska – som den enskilde forskaren i många fall dryftar med sina kollegor och andra som ingår i forskarnätverk. Genom seminarier och diskussioner av olika texter under och efter projektet höjs kvaliteten i bästa fall på det vetenskapliga arbetet. Men inte minst de dagliga kontakterna och de små tips man fångar upp genom dessa kontakter är ibland avgörande för att man ska komma vidare. Som enskild forskare är det därför naturligt att söka sig till institutioner med god forskningsmiljö, vilka bland annat kännetecknas av att det finns goda forskare och lärare anställda. Där förekommer oftast mer kontakt med andra forskare (både inom och utanför det egna verksamhetsområdet, med ett brett kontaktnät med forskare på andra institutioner inom och utom landet), fler seminarier samt institutionellt stöd i form av administration och bibliotek. Den kanske viktigaste rollen som den institutionella miljön spelar är att den förmedlar normer, inte minst genom konkreta studier och publikationer hos framträdande förlag och i de större vetenskapliga tidskrifterna.10 Det är bland annat detta som gör att man talar om en bra forskningsmiljö som en relevant faktor för att kunna prestera god forskning.
Etnografiska_del2_.indd 23
2011-04-01 11.04
24
Del I Kvalitativ forskning
Förutom att tänka på forskarsamhället som en kollektiv resurs, är det viktigt att upprätthålla kontakter med det empiriska fält man arbetar i, inte minst om man vill kunna komma tillbaka senare för fortsatt forskning. Intervjupersoner, platser tillgängliga för observation, informanter etc. utgör avgörande inslag i den kollektiva produktionen av empiriska undersökningar. Till dem kan man vända åter, inte bara för att hämta mer information, utan även för att kunna återföra den kunskap som informanter och andra varit medskapare av. Inte sällan fortsätter en forskare med samma fält i flera olika studier eller hjälper andra forskare med information och kontakter. Det är därför viktigt med goda kontakter såväl inom som utanför det empiriska och det akademiska fält man jobbar inom. Den kollektiva produktionen sker alltså både i relation till forskarsamhället och till det empiriska fältet.
Samhällsförändring och metod Samhällsvetenskapen som vi känner den idag är en relativt sen företeelse, och det gäller i ännu högre grad kvalitativa ansatser och metoder. Nedan ges en översikt över några huvuddrag i utvecklingen inom den kvalitativa forskningen som syftar till att peka på gemensamma inspirationskällor, nämnare och utgångspunkter för kvalitativt inriktade forskare. Särskilt fokus riktas mot de forskare som är inriktade på eller relevanta för mellanmänsklig forskning. Rent allmänt kan man säga att metoder har utvecklats för att studera den andre (Vidich och Lyman 2003:60). Det västerländska samhället har genomgått stora förändringar sedan de samhällsvetenskapliga klassikerna Montesquieu, Smith, Tocqueville, Marx, Tönnies, Simmel, Durkheim, Pareto och Weber studerade sin samtid. Runt sekelskiftet 1800/1900 existerade endast vaga uppfattningar om kvalitativ metod och analys inom den gryende samhällsvetenskapen. Senare under 1900-talet inkorporerades den naturvetenskapliga metoden inom samhällsvetenskapen. En unikt egen kvalitativ metod lät vänta på sig än längre, men två starka traditioner, pragmatism och fenomenologi, bidrog på varsitt håll till denna utveckling. Genom Pierce, James, Dewey och andra etablerades den pragmatiska filosofin. Dessa följdes senare av Mead och därpå den symboliska interaktionismen, med föregångare som bland annat Park, Hughes och Blumer. I generationen efter, med Becker och Strauss som kända företrädare (Joas 1987), utvecklades en kvalitativ forskning inom amerikansk sociologi. Man talar även om samlingsnamnet Chicagoskolan (Becker 1998:1).11 Skolan sammanhölls av forskarnas sätt att närma sig sociologiska problem, synen på teori och metod. Det märks kanske framför allt i konkreta empiriska studier, i vilka skolans ”medlemmar” studerade verkligheten med kvalitativa metoder, inte minst deltagande observation.12 En annan tradition utgörs av fenomenologi, som utvecklades av filosofen Edmund Husserl (1859–1938). Husserl ville åstadkomma en ny grundläggning av
Etnografiska_del2_.indd 24
2011-04-01 11.04
1. Inledning
25
kunskapen. Utgångspunkten för detta utgörs av den mentala riktadheten hos aktörerna. Det ska klart sägas att Husserl inte utvecklade en samhällsvetenskaplig analys, även om det finns sociologiska spår i det han gjorde. Fenomenologins sociologi utvecklades istället av Alfred Schütz. Från Husserl och Schütz går det en tydlig inspirationskanal till skaparen av etnometodologi, Harold Garfinkel ([1967] 1984), som även inspirerats av Parsons. Också etnometodologin har bidragit till utvecklingen av kvalitativ metod inom samhällsvetenskapen, inte minst till den språkfokuserade konversationsanalysen. Schütz (se t.ex. [1932] 1967, 1962) utgår från att människor föds in i en social värld, vilken fått sin meningsstruktur genom tidigare generationers interaktion. Denna värld är socialt konstruerad och meningstilldelad av de aktörer som ingår i den. Begreppet social konstruktivism användes först 1964 av Peter Berger (Aspers 2001b:35–36n2) men fick genomslag då Berger tillsammans med en annan av Schütz studenter, Thomas Luckmann, publicerade boken The Social Construc tion of Reality (1966). Idag är det inte kontroversiellt att tala om sociala konstruktioner. Det beror inte minst på arbeten av Thomas Kuhn och interna diskussioner inom vetenskapsfilosofi och vetenskapssociologi utvecklade av bland annat Woolgar, Latour och Knorr Cetina, framväxten av postmodern teori, den feministiska teoribildningen och många varianter av diskursanalys. Detta har berett en allmän väg för kvalitativ sociologi, och dessa skolor har även påverkat utvecklingen inom kvalitativ metod (Fontana 2002). Den hermeneutiska traditionen, med Schleiermacher och Dilthey som tidiga företrädare och som bygger på texttolkning (ursprungligen bibeltolkning), har också bidragit till att utveckla kvalitativa metodologier och metoder. Ett av de mest centrala begreppen inom hermeneutiken är den så kallade hermeneutiska cirkeln. Förståelse av en del sker mot en horisont av helhet som delen ingår i. Den hermeneutiska cirkeln (Heidegger [1927] 2001) innebär att delen – en mening, en handling, ett begrepp – endast förstås genom en bild av helheten – en text, en social process eller en kontext. Samtidigt gäller att helheten förstås genom delarna. Den hermeneutiska cirkelns princip för förståelse accepteras av många (t.ex. Geertz [1974] 1983:70) och även i detta arbete är den en grundsten. Jag vill betona att tolkningen av cirkeln i denna bok lägger fokus på den process som hermeneutik kan skapa. Grundtanken är inte att avkräva en och endast en sanning, utan den hermeneutiska cirkeln används här som ett sätt att förstå hur kunskap om en del ökar kunskapen om helheten och omvänt. Den process som den hermeneutiska cirkeln utgör genererar en fördjupad förståelse, och i den processen kan även forskningsfrågorna ändras. En samhällsvetenskaplig metodutveckling skedde tidigt, t.ex. av Weber, men även av medlemmar inom Chicagoskolan. Vid Columbiauniversitetet i New York, vilket under 1940-talet såg teoretikern Robert Merton och empirikern Paul Lazarsfeld i ett givande samarbete, initierades Bureau of Applied Social Research.13 Där var Merton delaktig i utvecklandet av att utföra fokusgruppsintervjuer (Mer-
Etnografiska_del2_.indd 25
2011-04-01 11.04
26
Del I Kvalitativ forskning
ton och Kendall 1946). Vid Columbia University var också en av grounded theory ansatsens fäder verksam, Barney Glaser.14 Glaser kom att samarbeta med Anselm Strauss för att utveckla grounded theory (Glaser och Strauss 1967). Kvalitativa metoder kom till Sverige från USA genom Hans Zetterberg och han var den som initierade den så kallade mjukdatadebatten i Sverige (Zetterberg 1966; Ahrne 1984:3).15 Det skedde genom en diskussion som pågick mellan flera författare i sociologisk forskning.16 Diskussionen kan beskrivas som försiktigt positivt inställd till så kallade mjuka data (dvs. data som skapats genom intervjuer eller deltagande observationer), även om diskussionen skedde i en språkdräkt starkt färgad av positivism. Även den socialantropologiska traditionen bör nämnas i anslutning till den sociologiska för utvecklingen av samhällsvetenskaplig metod. Socialantropologin har bland annat utvecklat tänkandet om ”the native’s point of view” (Geertz [1974] 1983:56) samt metoder för deltagande observationer, särskilt under lång tid i främmande kulturer.17 Senare har dess metoder kommit att användas även för studier av samma kultur. Det är idag mindre fruktbart att göra distinktioner mellan exempelvis sociologiska och antropologiska metoder och mer rimligt att se hur olika metoder kan kombineras. Det är även möjligt att se olika former av textorienterad forskning, exempelvis diskursanalys, som viktiga för framväxten av kvalitativa ansatser. Men om de har ökat antalet kvalitativa studier har deras påverkan på mellanmänsklig kvalitativ forskning varit liten.18 Utveckling inom ovan nämnda teoritraditioner (t.ex. pragmatism) har således skett parallellt med utvecklingen inom kvalitativ metod; det är inte en enkelriktad kausal relation.19 Socialkonstruktivistiska strömningar och därtill kopplade positioner har haft betydelse för framväxten av kvalitativ forskning, som oftast, om än inte alltid, utgår från socialkonstruktivistiska premisser. Likaså har postmoderna och dekonstruktivistiska tankar påverkat kvalitativa metoder (Vidich och Lyman 2003:86–95), inte minst om hur forskaren är medskapare av ”resultatet”. Dessutom finns en påverkan genom diskussioner om genus, etnicitet, feminism, queer, postkolonialitet, heteronormativitet etc. I korthet handlar diskussionen som förts inom dessa fält om att forskaren, och vetenskapssamfundet, måste reflektera över sin roll och den kunskapsproduktion som hon är del i, vilket många menar har en moralisk dimension (jfr Denzin och Lincoln 2003:612; Gemzeö 2004:26–28). Det ska understrykas att kvalitativ forskning, inklusive socialkonstruktivism, inte förutsätter en total socialkonstruktivistisk ”ontologi” (jfr Searle 1995). Ett sätt att tänka kring sociala konstruktioner är att de inte utgörs av ”naturliga” egenskaper. Forskaren måste skilja på den praktik som hon studerar och de kategorier som hon skapar. Ett fotbollslags fans eller en etnisk grupp utgör exempelvis inte en naturlig kategori eller grupp utifrån detta synsätt. De egenskaper som förenar dessa grupper är egenskaper i kraft av att människor inom och utanför en kategori eller i en grupp håller dem som viktiga och orienterar sig mot dessa. Det socialkonstruktivistiska perspektivet innebär att saker och ting skulle
Etnografiska_del2_.indd 26
2011-04-01 11.04
1. Inledning
27
kunna vara helt annorlunda. Det innebär mer konkret att materiella förhållanden, t.ex. inkomst, inte behöver vara determinerande för sociala yttringar, som identiteter. Ett område där materiella aspekter tydligt har ifrågasatts är genusforskningen. Konkreta studier har gjorts om genus eller socialt konstruerat kön. Dessa studier handlar om hur genus har konstruerats, och argumentet är att exempelvis könsroller skulle kunna se helt annorlunda ut idag om det inte vore för den maktfördelning som framför allt tidigare rådde mellan könen. Den underliggande tanken är att det som vid en första anblick kan tyckas ”naturligt” vid närmare granskning är ett resultat av en historisk process. För exempel på kvalitativa studier med mellanmänskliga metoder på detta område se t.ex. Christenson (2000) och Holmberg (1993). En central aspekt i detta sammanhang är att kategorier är konstruktioner. Det kan ofta vara givande att problematisera det naturliga i de konstruktioner som man använder sig av i databaser och därmed inom stora delar av den kvantitativa traditionen. Det socialkonstruktivistiska perspektivet står således i kontrast till variabelsociologin, som utgår från att variabler i sig förklarar. Denna förklaring skapas ofta utan att problematisera operationaliseringsprocessen som ligger bakom dessa variabler.20 Det senare är ett vanligt synsätt inom svensk samhällsvetenskap och det har kritiserats under lång tid (Blumer 1969; Hedström och Swedberg 1996, 1998; Hedström 2005). Detta är en mycket ofullständig skiss av den kvalitativa samhällsvetenskapens utveckling, som dock indikerar att det finns en historia som är färgad av det kvantitativa språkbruket och som dessutom är ett resultat av en rad olika sociala faktorer. Sett i detta ljus är det inte konstigt att det dröjer till 1970-talet innan man kan tala om att en genuint kvalitativ ansats ser dagens ljus, en ansats som också förmår utveckla en begreppsapparat som är oberoende av den kvantitativa traditionen. Litteratur om kvalitativ metod är också en relativt sen företeelse. Medlemmar i Chicagoskolan skrev en del artiklar under 1950-talet, men inom exempelvis antropologi dröjer det till slutet av 1960-talet innan metodtexter börjar produceras (Gemzöe 2004:23). Det finns förstås mycket mer att säga om den kvalitativa traditionen (jfr Denzin och Lincoln 1994, 2000, 2005), men förutom att det kan vara bra att känna till grundtankarna, bör man känna till något om de konsekvenser som är kopplade till kvalitativa ansatser. Genom att allt fler genomgår högre utbildning och därigenom tar del av teorier och metoder som används av samhällsvetare, teorier som till större eller mindre del internaliseras, kommer kvalitativa ansatser även att indirekt påverka samhällsutvecklingen. Till skillnad från inom naturvetenskaplig forskning tran scenderar därigenom studieobjekten, genom sin kunskap om studieområdet de själva är del av, forskarens perspektiv. Uttryckt något annorlunda: det är inte bara området som samhällsvetaren studerar som förändras över tid, det är också troligt att samhällsforskningen påverkat sitt studieobjekt genom att begrepp, tankar
Etnografiska_del2_.indd 27
2011-04-01 11.04
28
Del I Kvalitativ forskning
och teorier utbyts mellan fältet och dess studenter. Bland annat Giddens diskuterar detta och benämner det den dubbla hermeneutiken (1984:xxxii–xxxiii).21 Vad innebär den dubbla hermeneutiken mer konkret? Inom naturvetenskapen kan man möjligen tänka sig att djur eller atomer kan kommunicera. Men de teorier som vi har om dem påverkar inte atomerna eller djuren direkt så att de förändrar sitt beteende som ett resultat av teorins existens. En teori om männi skor kan upptas som en del av den naturliga attityden hos aktörerna och bli del av vardagslivet.22 Än mer centralt är förstås att forskaren själv lever i samma värld och tar stora delar av världen för givna, använder samma språk som de studerade aktörerna och så vidare. Det gör att den språkliga och oftast analytiska distansen inte på samma sätt kan uppnås inom samhällsvetenskapen som inom naturvetenskapen. Det gäller särskilt inom kvalitativa samhällsvetenskapliga empiriska undersökningar. En relaterad aspekt är att kvalitativ mellanmänsklig forskning (etnografi) påverkar sitt fält mer än exempelvis icke-direkta metoder där forskaren inte inter agerar med fältet. Tidigare diskuterades effekterna av kunskapsproduktionen. Det finns även en direkt forskningseffekt som handlar om att forskaren med olika metoder påverkar och till viss del konstruerar sitt forskningsfält (Atkinson och Coffey 2003:421–422). Detta ska inte ses som negativt i sig, i många fall är forskarens närvaro i fältet – med kropp och känslor – en förutsättning för att forskningen ska kunna bedrivas (Bergman Blix 2010). Med tanke på skillnaden mellan dagens samhälle och det som existerade för omkring 100 år sedan, är det i viss mening svårare att vara samhällsvetare idag än tidigare. Trots att vi idag har mer data, fler samhällsforskare och både fler teorier och fler empiriska studier att luta oss mot, är det svårare att utsäga något om en individs liv givet kunskap om några av hennes värden på olika variabler, exempelvis klass eller tillfredsställelse. Detta beror inte på exempelvis att svarsfrekvensen för olika empiriska undersökningar har minskat, utan det beror på att personer som idag har samma yrke, kön eller ålder i många avseenden skiljer sig åt i sådan omfattning att det är svårare att uttala sig om deras politiska preferenser, livs intressen etc. än vad det tidigare har varit. Men tanken om kumulativitet, som alltså ligger till grund för att man hela tiden testar en rad hypoteser som sedan antingen förkastas eller behålls som tills vidare sanna, är i princip omöjlig att upprätthålla om det studieobjekt som hypoteserna avser förändras. De samband som förkastas vid en tidpunkt kan visa sig vara rimliga vid en senare tidpunkt och för andra områden. Det socialas komplexitet och variation, samt fenomen som globalisering, gör att fenomen och processer pågår samtidigt på flera nivåer. Detta försvårar arbetet för samhällsvetare. Försök att förstå och förklara samhället måste även utgå från vad som skett inom de verksamheter där man använder empiriska undersökningar för att tjäna pengar, som t.ex. marknadsunderökningsområdet. Inom detta område har man alltmer tvingats gå ifrån enkla statistiska samband. Istället arbetar man exempel-
Etnografiska_del2_.indd 28
2011-04-01 11.04
1. Inledning
29
vis mer med idealtypiska kunder, och konstruktionen av dessa är i allt större utsträckning ett resultat av kvalitativa ansatser. Men även för produktanalys är kvalitativa ansatser idag vanliga. Sålunda är exempelvis fokusgrupper vanligt förekommande då företag vill testa en kampanj eller viss produkt. Vid tester av exempelvis olika matprodukter använder sig företag ofta av olika kvalitativa intervjuer. Sammanfattningsvis finns det en hel del förändringar i samhället som på olika sätt pekar på en ökad relevans för kvalitativa ansatser och metoder. Det är som oftast svårt att tala om envägskausalitet. Snarare är det så att faktorer samverkar, t.ex. teori och metod, analys inom vetenskapen samt utomvetenskaplig utveckling, intresse och behov bland arbetsgivare och studenter.
Viktiga distinktioner För att förstå hur man arbetar utifrån kvalitativa ansatser med metodologi och metodval är det av vikt att känna till ett antal grundläggande distinktioner. Teori, ontologi och epistemologi är viktiga komponenter i all forskning. Dessa nivåer är kopplade till de olika grundantaganden som forskare använder sig av. En distinktion som ofta förekommer är den mellan subjektivism och objektivism (Giddens 1984; Aspers 2001a:259–267).23 Det går att utföra kvalitativt arbete utifrån antingen en objektivistisk eller en subjektivistisk startpunkt. Det natur vetenskapliga paradigmet är objektivistiskt, vilket innebär att forskaren studerar studieobjekten genom observation utifrån.24 Denna ansats används exempelvis av zoologer, som studerar talgoxar i flygburar (Lange 2003) eller inom vilka våglängder fåglar kan se (Ödeen och Håstad 2010), även om det i båda dessa fall handlar om tolkningar av vad som observerats. I en mening används denna ansats även av många samhällsvetare, exempelvis är det den dominerande ansatsen bland rational choice-forskare.25 Inte i något fall behöver forskaren känna till individens uppfattning om situationen eller hur hon uppfattar sina preferenser. Om individens uppfattning anses mindre intressant, följer att kvalitativa metoder är av minimalt intresse. Kvalitativ forskning utifrån ett objektivistiskt perspektiv innebär exempelvis att man utifrån enbart observationer studerar kvalitativa stadier i en interaktionsprocess, t.ex. olika rörelsemönster och aktivitetsgrader bland fans på en fotbollsläktare. Subjektivism innebär i korthet att aktörernas uppfattningar och mening är avgörande för att förstå deras handlingar och aktiviteter. Denna tanke återkommer i en hel del av de så kallade Verstehen-ansatserna, dvs. ansatser som betonar förståelse.26 Subjektivism innebär ofta att forskaren måste interagera med aktörer för att kunna förstå deras värld, deras tänkande etc. För att tydliggöra skillnaden mellan dem kan man tänka sig två forskare som studerar aktörer som jobbar på en arbetsplats. Den objektivistiska forskaren tillskriver aktörer handlingar, intressen
Etnografiska_del2_.indd 29
2011-04-01 11.04
Patrik Aspers
Etnografiska metoder
Etnografiska metoder behandlar avancerad forskning med betoning på metoder som intervju och deltagande observation. Ett genomgående tema är att metoder och analys presenteras i relation till teori, förklaring och vetenskapsteoretiska överväganden. Boken tar upp konkreta problem vid förstudie, teorival, analys och kodning, samt arbete i olika kulturer. Den här upplagan har genomgått en generell uppdatering och kompletterats med nya avsnitt, framför allt om kodning, om skrivprocessen och om vad kvalitativ forskning är. Denna bok vänder sig till verksamma inom företagsekonomi, socialt arbete, socialantropologi, sociologi och statsvetenskap samt andra som vill fördjupa sina kunskaper inom kvalitativt arbete.
Etnografiska metoder
Patrik Aspers
Patrik Aspers är professor i sociologi, verksam vid sociologiska institutionen och SCORE vid Stockholms universitet, samt vid Textilhögskolan i Borås. Han har publicerat en rad böcker och artiklar om teori och genomfört flera empiriska studier med etnografiska metoder.
2 uppl
2 upplagan
Best.nr 47-09615-2
Tryck.nr 47-09615-2-00
Etnografiska metoder uppl 2 omsl.indd 1
2011-04-01 10.47