f ö ro r d
prestation i matematik med sju procent. Om länder som USA och Sverige inte kan konkurrera som kunskapsnationer, vad ska då vår ekonomi baseras på? Det är inte konstigt om beslutsfattare ser sig om efter nya lösningar, och ögonen har bland annat fallit på neurovetenskapen. Neurovetenskapen har redan ett visst inflytande på synen på barns utveckling och inlärning. År 1996 anordnades i Vita huset ett möte om barns utveckling dit flera hjärnforskare bjöds in. Hillary Clinton refererade också i sitt tal vid mötet till nya fynd inom hjärnforskningen. I Storbritannien har man propagerat för tidiga inlärningsmål, bland annat med hänvisning till neurovetenskapliga studier. I de här fallen har det framför allt varit frågan om vikten av tidig stimulans och sensitiva perioder i hjärnans utveckling. Politikernas tolkning av forskningsfynden har lett till fokus på tidig skolgång och tidiga inlärningsmål. Det har också lett till förskolor med så kallad »hot housing«, där treåringar dagligen »stimuleras« med pedagogiska leksaker och »flash cards« som ska förbättra deras neurokognitiva utveckling. Resultaten är i bästa fall osäkra. Ett problem är att när politiker, lärare eller allmänheten tar till sig vad de tror är neurovetenskaplig kunskap blir det ofta fel. Clintons initiativ gjordes i all välvilja, men många forskare är tveksamma till om det var rätt slutsatser som drogs. Hos allmänheten verkar det vara svårare att ta till sig kunskap än att sprida missuppfattningar, som att vi till exempel bara använder tio procent av vår hjärna, att män tänker med vänster hjärnhalva men kvinnor med båda hjärnhalvorna, och att kreativiteten sitter i höger hjärnhalva. Värre än missuppfattningar är den rent missledande pedagogik som använder sig av vetenskapliga termer, som Brain Education i USA och Brain Gym i Storbritannien. I de hundratals skolor som använder Brain Gym får barnen bland annat lära sig att de kan tänka bättre om de stimulerar blodflödet 11
110302 Hjarnan ORI.indd 11
11-02-10 15.31.36 Svart (processfärg)