9789144099873 by Smakprov Media AB

18 mm

Att tänka sig politik utan kommunikation är omöjligt. Lika omöjligt är det att tänka sig kommunikation som är opåverkad av politik. Politik och kommunikation hänger alltid samman. I moderna samhällen spelar medierna en central roll – det är via olika medier som människor hämtar information om allt som ligger bortom den egna vardagen, och det är via olika medier som politiska aktörer kan nå ut till allmänheten. Det gör att medierna kan utöva avsevärd makt. För att förstå modern politik måste man därför ta hänsyn till hur medierna fungerar och samspelet mellan politik, medier och allmänhet. Oavsett om de vill det eller inte är politiska aktörer, medier och allmänhet ömsesidigt beroende av varandra. Samtidigt har medierna över tid blivit allt mer självständiga. Modern politik är inte bara medierad, förmedlad via olika medier, utan även medialiserad, genomsyrad och påverkad av mediernas inflytande och deras urval, presentation, form, tempo och innehåll. Den här boken ger en bred introduktion till den politiska kommunikationen och det kommunikativa samspelet mellan politiska aktörer, medieaktörer och medborgare. Författaren avslutar med en diskussion kring vad politikens medialisering innebär ur ett demokratiskt perspektiv.

Andra upplagan

| Makt, medier och samhalle

Makt, medier och samhalle

Jesper Strömbäck

Jesper Strömbäck är professor i journalistik och politisk kommunikation vid Mittuniversitetet och forskningscentret DEMICOM i Sundsvall. Han har tidigare publicerat över hundra böcker, vetenskapliga artiklar och bokkapitel. 2011–2013 var han huvudsekreterare och kanslichef för regeringens Framtidskommission.

Makt, medier och samhalle En introduktion till politisk kommunikation

Art.nr 37563 2:a uppl.

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09987-3_Cover.indd 1

Jesper Strömbäck

2014-09-10 13:56

Denna titel har tidigare givits ut av SNS Förlag och utges från och med denna andra upplaga av Studentlitteratur AB.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 37563 ISBN 978-91-44-09987-3 Upplaga 2:1 © Författaren och Studentlitteratur 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Johnér/Cultura Creative Printed by Eurographic Danmark A/S, Denmark 2014

978-91-44-09987-3_book.indd 2

2014-09-12 12.50

INNEHÅLL

Förord 7 1 Inledning 9

Den ofrånkomliga politiken 13 Den ofrånkomliga kommunikationen 15 Bokens disposition 25 2 Politisk kommunikation och makt 29

Politisk kommunikation som socialt system 32 Demokrati och politisk kommunikation 36 Politisk kommunikation i ett komparativt perspektiv 40 Politisk kommunikation och makt 45 3 Medborgarna i den politiska kommunikationen 51

Medborgarnas olika roller 52 Medborgarnas politiska deltagande 55 Medborgarna och den ökade rörligheten 60 Medborgarna och det förändrade medielandskapet 66 Nyhetskonsumtion i förändring 68 De förändrade medielandskapen och demokratin 73 Information, desinformation och den politiska kommunikationens mediering 79

978-91-44-09987-3_book.indd 3

2014-09-12 12.50

Innehåll

4 Mediernas makt över publiken 83

Mediernas effekter: en historisk översikt 84 Psykologiska förutsättningar för mediernas makt 89 Mediernas makt över dagordningen 99 Dagordningsteorins andra nivå 106 Dagordningsteorin och priming 109 Gestaltningsteorin 113 Kultivationsteorin 121 Teorin om tystnadsspiralen 123 En ny era av minimala effekter? 126 Sammanfattning 129 5 Makten över medierna 131

Mediernas villkorade makt över innehållet 135 Mellan politik och marknad 138 Marknaden och makten över journalistiken 140 Medborgarna och makten över journalistiken 144 Nyhetskällorna och makten över journalistiken 147 Sammanfattning 153 6 Nyhetsjournalistikens bilder av politik och samhälle 157

Teorier om nyhetsvärdering 157 Viktiga eller intressanta nyheter 165 Officiella eller icke-officiella källor 167 Medielogikens genomslag 169 Spegla, granska, tolka 171 Journalistikens gestaltningar av politik 174 Den (o)partiska journalistiken 177 Sammanfattning 183

978-91-44-09987-3_book.indd 4

2014-09-12 12.50

Innehåll

7 Politik, public relations och strategisk kommunikation 187

Politisk public relations 188 Flerdimensionella politiska partier 192 Partier på olika arenor 194 Den politiska kommunikationens professionalisering 197 Hur professionaliserade är partierna? 215 Politikens marknadsorientering 218 Sammanfattning 224 8 Demokratin och politikens medialisering 227

Den medialiserade politiken 228 Medialisering, makt och inflytande 233 Den svenska politikens medialisering 235 Internet och politikens medialisering 241 Demokratin, medierna och politikens medialisering 243 Noter 249 Litteratur 269 Person- och sakregister 313

978-91-44-09987-3_book.indd 5

2014-09-12 12.50

978-91-44-09987-3_book.indd 6

2014-09-12 12.50

FÖRORD

Att skriva en lärobok är alltid en utmaning. Det gäller också när man, som i det här fallet, ska revidera och uppdatera en tidigare upplaga. Samtidigt som man vill ge en så rättvisande bild som möjligt av forskningsläget är det nödvändigt att förenkla och renodla för att boken ska vara tillgänglig och inte bli alltför omfattande. Det finns alltid en risk att man förenklar för mycket – eller att man inte förenklar tillräckligt mycket. Det finns också en risk att man tar med för mycket – eller att man inte tar med tillräckligt många teorier och forskningsresultat. Jag kan bara hoppas att jag har lyckats hitta en bra balans, så att boken upplevs som intressant och tillgänglig samtidigt som den ger en rättvisande bild av forskningsläget. Om du som läsare har synpunkter på boken är du emellertid välkommen att höra av dig. Dels är jag intresserad av att ta del av olika synpunkter kring bokens innehåll, dels skulle det vara till stor hjälp nästa gång det är dags att revidera boken. Min epost-adress är jesper@jesperstromback.com. De kunskaper som den här boken bygger på har formats genom egen forskning och inläsning av litteraturen, men också genom de många samarbeten som jag under de senaste åren har haft förmånen att ha med kollegor och vänner världen över. Det finns därför flera personer som jag skulle vilja tacka. För och främst vill jag tacka Adam Shehata, Kajsa Falasca, Ingela Wadbring, Lars Nord och Michael Karlsson för att ha läst och gett kloka synpunkter på manus till denna bok. Deras kommentarer har bidragit till att göra boken bättre än vad den annars skulle vara, och jag är mycket tacksam för deras hjälp. Jag vill också tacka Monika Djerf-Pierre, Bengt Johansson, Olof Petersson, Lennart Weibull, Sören Holmberg och Henrik Oscarsson för ett lärorikt samarbete genom åren. När det gäller mina internationella © F ö r fa t t a r en och S t uden t li t t e r a t u r

978-91-44-09987-3_book.indd 7

2014-09-12 12.50

Förord

kollegor vill jag i första hand tacka Daniela Dimitrova, Spiro Kiousis, Frank Esser, Claes de Vreese, Toril Aalberg, Peter van Aelst, Michaela Maier, Christina Holtz-Bacha, David Nicolas Hopmann och Lynda Lee Kaid. Sist, men inte minst, vill jag också tacka Caroline Boussard och Carina Blohmé på Studentlitteratur för ett mycket bra samarbete. Livet är samtidigt så mycket mer än bara arbete, vilket familj och vänner påminner mig om när de tycker att det behövs – vilket nog är lite för ofta. För det och för all den glädje och styrka som de skänker vill jag tacka min fru Berivan Mohammed och vår son Loran, min syster Karin och hennes döttrar Tova och Isa, min mamma och pappa och alla mina vänner. Ni är ovärderliga! Den här boken tillägnas min son, Loran Strömbäck. Juni 2014 Jesper Strömbäck

978-91-44-09987-3_book.indd 8

2014-09-12 12.50

KAPITEL 1

Inledning

Den här boken handlar om något som berör alla: politisk kommunikation. Den politiska kommunikationen berör oss alla som medborgare, den berör politiska partier och politiker, den berör medierna, den berör olika ideella organisationer och intresseorganisationer, och den berör företagen. Den politiska kommunikationen berör alla eftersom alla påverkas av politiska processer och beslut, och eftersom den politiska kommunikationen har stor betydelse för hur verklighetsuppfattningar och opinioner formas och omformas, för de politiska beslut som fattas och hur de kommuniceras och genomförs samt för den legitimitet och det förtroende som organisationer och företag är beroende av. Ingen del av samhället är oberoende av politiken. Ingen del av samhället är därför oberoende av den politiska kommunikationen. I grunden handlar det om att ett samhälle utan kommunikation eller politik inte existerar. Allt socialt liv förutsätter kommunikation, och all social organisering förutsätter politik och kommunikation. Människan kan inte välja att inte kommunicera, och människan kan inte leva i organiserade samhällen utan politik. Trots den stora betydelse som den politiska kommunikationen har är forskningen på området relativt ung. Först 1973 bildade International Communication Association (ICA), den största forskarorganisationen inom medie- och kommunikationsvetenskapen, en särskild sektion med inriktning mot politisk kommunikation.1 I Sverige var det först på 1990-talet som ämnesområdet började växa fram. Fortfarande skrivs det en mängd böcker inom sociologi, statsvetenskap och andra samhällsvetenskapliga ämnen som knappt nämner medier eller andra former av kommunikativa processer, samtidigt som det inom medie- och kommunikationsvetenskapen fortfarande © F ö r fa t t a r en och S t uden t li t t e r a t u r

978-91-44-09987-3_book.indd 9

2014-09-12 12.50

1 Inledning

skrivs rader av böcker som knappt nämner eller bara ytligt behandlar politik, demokrati och makt. Detta begränsar våra kunskaper om alla de processer där politik och kommunikation är sammanflätade. Den intima kopplingen mellan samhälle, politik och kommunikation kan illustreras med ett enkelt tankeexperiment: tänk dig att det inte fanns några medier, varken traditionella som radio, tv och tidningar eller nya som internet och sociala medier. Hur mycket skulle du veta om vad som händer i samhället? Vad skulle du veta om vilka politiska förslag som läggs fram, beslut som fattas eller om den politiska debatten? Vad skulle du veta om partiernas åsikter? Hur skulle du veta hur du skulle rösta på valdagen? Man kan också vända på tankeexperimentet: hur skulle politiska makthavare få aktuell information om olika samhällsproblem om medier inte fanns? Hur skulle de få information om människors åsikter? Hur skulle de kunna föra ut sina budskap och få information om effekterna av olika politiska beslut? Tankeexperimentet illustrerar inte bara den intima kopplingen mellan samhälle, politik och kommunikation, utan också den centrala betydelse som olika medier har i den politiska kommunikationen. Det gäller både traditionella massmedier och nya, digitala och sociala medier. Som medborgare behöver vi medier bland annat för information om sådant som sker och som påverkar våra liv, om den politiska debatten och om beslut av politiker, myndigheter och andra beslutsfattare. Vi behöver också medier som kan granska olika beslutsfattare så att makten inte korrumperas. På liknande sätt behöver politiker och andra beslutsfattare medier, bland annat för information om sådant som sker och som är relevant för det egna beslutsfattandet, för information om människors åsikter, för att kunna föra ut egna åsikter och information om olika beslut samt för att veta vilka effekter som dessa beslut får. Även politiker och andra beslutsfattare behöver också medier som granskar, om inte dem själva så åtminstone andra beslutsfattare. Historiskt har de traditionella massmedierna tidningar, radio och tv varit de viktigaste medierna, och själva ordet medier uppfattades så sent som för några år sedan som synonymt med massmedier. Fortfarande utgör tidningar, radio och tv på många sätt de viktigaste medierna,2 men samtidigt pågår en kraftfull omvandling av medielandskapen – och därmed av den politiska kommunikationen och dess villkor. Processen inleddes i samband med framväxten av satellit-tv och avregleringen av public service-monopolet i slutet av 1980-talet,3 och har 10

978-91-44-09987-3_book.indd 10

2014-09-12 12.50

1 Inledning

intensifierats och accelererat sedan framväxten av internet och den informationsteknologiska revolutionen satte fart i mitten av 1990-talet.4 Sedan dess har antalet medier och det totala medieutbudet ökat kraftigt, nya medie tekniker som smartphones och surfplattor har tillkommit, nya medieformer som digitala och sociala medier har vuxit fram, samtidigt som traditionella nyhetsmedier har tappat mark. Aldrig tidigare har medieutbudet och konkurrensen om människors uppmärksamhet varit så stor, aldrig har det varit så lätt för människor att hitta ett medieinnehåll som intresserar dem, aldrig har det varit så svårt för nyhetsmedier med journalistiska ambitioner att lyckas fånga en bred publik och – inte minst – dem som har ett begränsat intresse av nyheter som handlar om politik och samhälle.5 Redan har detta fått betydande konsekvenser för den politiska kommunikationen och demokratin, och det mesta talar för att utvecklingen bara är i sin början. Här kan det vara värt att påminna om att det bara är cirka tjugo år sedan internet introducerades för allmänheten (1993), tio år sedan Facebook grundades (2004), nio år sedan Youtube startades (2005), åtta år sedan Twitter sjösattes (2004) och fyra år sedan Instagram lanserades (2010). Bara under de senaste tio åren har en rad nya medietekniker som surfplattor och smartphones tillkommit och snabbt fått ökad spridning bland svenskarna (se figur 1.1). Idag har nästan alla svenskar en mobiltelefon och över hälften har en smartphone. Enligt International Telecommunications Union (ITU) uppskattas andelen internet-användare i hela världen vara 38 procent, och i de utvecklade länderna cirka 77 procent (2013).6 Varje dag använder miljoner människor världen över digitala medietjänster som Facebook, Youtube, Twitter och Instagram. Med alla mått mätt har utvecklingen gått enormt fort, och med all sannolikhet kommer det under de kommande åren att skapas många nya medier och medieformer som vi i dag inte kan förutse men som också kommer att få stor betydelse för både människor och organisationer i deras vardagliga liv och för den politiska kommunikationen. Att mycket har och fortsätter att förändras betyder dock inte att allt gör det. Mitt i all förändring finns det mycket som består, och evolution är oftast en mer rättvisande beskrivning än revolution. I en demokrati fortsätter människor att behöva information som gör det möjligt för dem att följa med i samhällsutvecklingen, bilda åsikter och ta ställning på valdagen; politiker och olika organisationer fortsätter att behöva vägar att kommunicera sina © F ö r fa t t a r en och S t uden t li t t e r a t u r

978-91-44-09987-3_book.indd 11

2014-09-12 12.50

1 Inledning 100

96 94

70 60

53 48

40 34 30

20 19

9 4

1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Mobiltelefon TV-apparat Internet Persondator Telefon Morgontidningsprenumeration

Smartphone GPS TV-spelkonsol Blue-ray Surfplatta

Figur 1.1 Tillgången till olika medietekniker i svenska hushåll (procent av befolkningen).7 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1987–2012. Frågan lyder Har du för närvarande tillgång till något av följande i ditt hushåll? Svarsalternativen är Ja, Nej samt Vet inte.

åsikter och bedriva opinionsbildning; de traditionella och journalistiska medierna fortsätter att vara viktiga informationskällor; och den politiska kommunikationen fortsätter att vara central för de samhälleliga opinionsbildningsprocesserna. Trots alla förändringar gäller att ingen del av sam hället är oberoende av politiken och den politiska kommunikationen. 12

978-91-44-09987-3_book.indd 12

2014-09-12 12.50

1 Inledning

En viktig del vid analysen av den politiska kommunikationen handlar därför om att förstå både vad som är nytt och vad som är bestående – och att balansera fascinationen över allt det nya med vad empirisk forskning visar när det gäller olika aspekter av den politiska kommunikationen. Det gäller också denna bok, vars syfte är att ge en bred introduktion till politisk kommunikation. Akademiskt befinner sig politisk kommunikation i skärningspunkten mellan främst medie- och kommunikationsvetenskapen och statsvetenskapen, och inbegriper därför teorier från båda dessa ämnen, men också från bland annat journalistik, sociologi, socialpsykologi och psykologi. Eftersom kärnan i politisk kommunikation handlar om hur politik kommuniceras finns det skäl att inledningsvis diskutera vad som menas med dessa två centrala begrepp: politik och kommunikation.

Den ofrånkomliga politiken Ett framträdande drag i nutida samhällen är att det finns många som säger sig vara mer eller mindre ointresserade av politik. Enligt de SOM-mätningar som genomförs årligen vid Göteborgs universitet brukar runt 40 procent uppge att de inte är politiskt intresserade.8 Samtidigt är det väl känt att alla svar är beroende av vilken fråga som ställs.9 Att det också gäller vilket intresse människor säger sig ha för politik visade sig av en studie för några år sedan, där ett representativt urval medborgare fick svara på två nästan identiska frågor som båda handlade om deras politiska intresse. I det ena fallet till frågades medborgarna om sitt intresse för politik, medan de i det andra fallet tillfrågades om sitt intresse för samhällsfrågor. Resultaten visade att medan 62 procent svarade att de var intresserade av politik, svarade 83 procent att de var intresserade av samhällsfrågor.10 Uppenbarligen lider politik av ett imageproblem, där de associationer som en del människor får av ordet politik är negativa. Kanske får det människor att tänka på partipolitik och politiker som de upplever käbblar för mycket. Samtidigt handlar politik inte bara handlar om partipolitik, och i grund och botten är politik och samhällsfrågor samma sak. Rent faktiskt går det inte att vara intresserad av samhällsfrågor utan att vara intresserad av politik eller av politik utan att vara intresserad av samhällsfrågor. Dessutom hänger politik och demokrati nära samman. Även om politik återfinns i alla samhällen är det omöjligt att tänka sig en demokrati utan © F ö r fa t t a r en och S t uden t li t t e r a t u r

978-91-44-09987-3_book.indd 13

2014-09-12 12.50

1 Inledning

politik. För den som anser att demokrati är det bästa styrelseskick som finns, eller som vi känner till, så går det inte att undvika politik. Politik handlar nämligen om ”who gets what, when, how” för att citera titeln på en statsvetenskaplig klassiker.11 Ur det perspektivet handlar politik om allt som rör inflytande, makt, påverkan och fördelning av olika värden i samhället. Utifrån detta kan man skilja mellan tre perspektiv på eller definitioner av politik:12 1 Enligt den första definitionen handlar politik om alla de beteenden, idéer och institutioner som är relaterade till det offentliga. Med det offentliga avses i första hand stat, kommuner, landsting och internationella organisationer med bindande inflytande över alla inom dess gränser. 2 Enligt den andra definitionen handlar politik om alla de beteenden, idéer och institutioner som är relaterade till den auktoritativa fördelningen av värden i eller för ett samhälle. Med värden avses allt som människor värderar, och det kan handla om allt från finansiella resurser till tillgång till skola, sjukvård och en ren miljö. Här återkommer definitionen att politik handlar om vem som får vad, när och hur. Att fördelningen av värden är auktoritativ innebär att den är bindande, det vill säga att det inte är frivilligt om man följer den eller inte. 3 Enligt den tredje definitionen handlar politik om alla de beteenden, idéer och institutioner som är relaterade till utövandet av makt. Makt är i sig ett mycket komplicerat begrepp som det finns skäl att återkomma till; vad som är centralt här är att politik och makt alltid hänger samman. Politiska processer involverar alltid någon form av maktutövning eller försök till maktutövning, och varje form av försök till maktutövning involverar politik. Politik handlar med andra ord om mycket mer än det som politiker, partier, riksdag och regering gör. Politik handlar om alla de processer som rör hur och under vilka förutsättningar och villkor vi ska leva tillsammans, hur olika former av resurser ska fördelas och om utövningen och fördelningen av makt. Det betyder samtidigt att gränsen mellan det politiska och det privata är flytande. Åtskilliga av våra handlingar som medborgare liksom våra tankar 14

978-91-44-09987-3_book.indd 14

2014-09-12 12.50

1 Inledning

och idéer kan också betecknas som politiska om och när de är relaterade till det offentliga, till den faktiska eller önskade fördelningen av värden eller till utövandet av makt. Ur det perspektivet är de flesta rimligen intresserade av politik, om än inte nödvändigtvis av partipolitik. Inte minst viktigt är också att en mycket stor del av den verksamhet som nyhetsmedierna bedriver är politisk – oavsett om de vill det eller inte. En av nyhetsmediernas viktigaste uppgifter är att samla in, bearbeta och sprida information om sådant som sker i samhället. Den informationen ligger till grund för människor när de formar sina åsikter och bilder av verklig heten. Om kunskap är makt, och kunskap bygger på information, då har de som kan påverka informationen och till vilka den sprids alltid möjlighet att utöva makt. Både direkt och indirekt påverkar nyhetsmedierna därför åsiktsbildningen hos såväl medborgare i allmänhet som hos politiska aktörer. Vilka åsikter och verklighetsuppfattningar människor bär på ligger vidare till grund för deras handlingar, så indirekt påverkar nyhetsmedierna också människors handlingar. I det sammanhanget spelar det mindre roll om den information som nyhetsmedierna sprider är inhämtad och bearbetad av medierna själva eller om de huvudsakligen fungerar som kanaler för andra aktörer. I båda fallen är nyhetsmedierna en förutsättning för att informationen ska kunna spridas brett och påverka människors åsikter och verklighetsuppfattningar. I båda fallen påverkas informationen av att den förmedlas via nyhetsmedierna. I båda fallen är nyhetsmedierna djupt inblandade i de processer som föregår och rör den auktoritativa fördelningen av värden i samhället och utövandet av makt. Att digitala och sociala medier över tid har blivit viktigare i den politiska kommunikationen förändrar inte detta.

Den ofrånkomliga kommunikationen Mediernas betydelse framgår också av den tid som människor lägger ned på att konsumera olika typer av medier, framför allt tv, tidningar, radio och internet. En genomsnittlig dag 2013 tittade 83 procent på tv, 77 procent använde internet, 66 procent läste någon dagstidning och 67 procent lyssnade på radio. Samtidigt använde 47 procent någon form av sociala medier medan 32 procent tog del av nyhetsmedier via internet. Bland dem som använde © F ö r fa t t a r en och S t uden t li t t e r a t u r

978-91-44-09987-3_book.indd 15

2014-09-12 12.50

1 Inledning

smartphone ägnade sig 17 procent åt att ta del av någon kvällstidning via mobilen medan 7 procent använde mobilen för att ta del av någon morgontidning.13 Ser man i stället till användningstiden hos de olika mediernas användare uppgick den dagliga medieanvändningen 2013 till 147 minuter för internet, 123 minuter för radio, 114 minuter för tv, 32 minuter för morgontidningar och 21 minuter för kvällstidningar.14 Slår man ihop den tid användare av olika medier ägnar åt att konsumera medier uppgick mediekonsumtionen 2013 till 437 minuter per dag, vilket motsvarar över sju timmar.15 Vad detta illustrerar är att användningen av olika medier har blivit en av människors vanligaste fritidssysselsättningar, och då har hänsyn enbart tagits till massmedier och digitala medier som människor i princip frivilligt exponerar sig för. Till detta kommer den mängd reklamskyltar, löpsedlar, affischer och tidningsframsidor som vi exponeras för varje gång vi rör oss på stadens gator eller är ute och handlar, liksom musiken som spelas och reklamen som visas i affärer, hissar och andra delar av det offentliga rummet. Lika lite som en människa som rör sig utomhus kan undgå att påverkas av solen, lika lite kan en människa undgå att påverkas av den informationsmiljö hon befinner sig i. För att citera Roger Silverstone: ”The media are becoming environmental”.16 Medierna är med andra ord bokstavligt talat omöjliga att undvika. De genomsyrar hela tillvaron, och även om våra hjärnor sorterar bort det mesta av alla sinnesintryck vi möter är det mycket som inte filtreras bort och som vi, medvetet eller omedvetet, registrerar.17 Att tro att vi inte påverkas av detta vore naivt. Även om det är svårt att fånga exakt hur mycket och på vilka sätt människor påverkas av alla de budskap som förmedlas via olika medier varje dag, står det bortom allt tvivel att medier påverkar oss. För att förstå kommunikationens betydelse måste man dock se bortom traditionella massmedier som tidningar, radio och tv. Även om dessa medier är viktiga så representerar kommunikation via dem bara en form av kommunikation: masskommunikation. Vid sidan av masskommunikation finns det flera andra former av kommunikation, vilket bland annat framgår av Denis McQuails kommunikationspyramid (se figur 1.2).18 Gränsen mellan de olika nivåerna är givetvis flytande, och internet och sociala medier har gjort det allt svårare att skilja mellan olika former av kommunikation. En chatt på nätet kan vara ett exempel på interpersonell 16

978-91-44-09987-3_book.indd 16

2014-09-12 12.50

1 Inledning

Många som kommunicerar

Masskommunikation Institutionell kommunikation (mellan institutioner) Intergruppkommunikation (mellan grupper/organisationer) Intragruppkommunikation (inom mindre grupper, exempelvis familjer) Interpersonell kommunikation (mellan individer eller mindre grupper av individer) Intrapersonell kommunikation (inom individer, i tankeprocesser och när information bearbetas) Få som kommunicerar Figur 1.2 Olika typer av kommunikation: en kommunikationspyramid.

kommunikation, om endast ett fåtal individer deltar i chatten. Det kan också vara ett exempel på masskommunikation om de aktiva deltagarna är få samtidigt som många tar del av chatten. Ett videoklipp som fångar ett samtal mellan ett par personer är ett uttryck för interpersonell kommunikation, men om det läggs upp på Youtube och får kraftig spridning kan det ses som en del av masskommunikationen. Ändå illustrerar kommunikationspyramiden att det finns flera olika former av kommunikation, som utspelar sig på olika nivåer och som involverar eller utspelar sig mellan olika stora grupper av individer, organisationer eller institutioner. © F ö r fa t t a r en och S t uden t li t t e r a t u r

978-91-44-09987-3_book.indd 17

2014-09-12 12.50

18 mm

Andra upplagan

| Makt, medier och samhalle

Makt, medier och samhalle

Jesper Strömbäck

Makt, medier och samhalle En introduktion till politisk kommunikation

Art.nr 37563 2:a uppl.

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09987-3_Cover.indd 1

Jesper Strömbäck

2014-09-10 13:56