I
den här boken presenterar sju forskare sina studier om vad som karakteriserar förskolan som lärandemiljö. I ett treårigt projekt har de undersökt olika förskolors pedagogiska kvalitet, föräldrars och lärares attityder till förskolan och barns lärande samt barns förståelse och agerande inom fyra områden: matematik, språk och kommunikation, samspel och flerspråkighet. I boken utgår forskarna från bland annat följande frågor:
Boken är en omarbetad version av monografin Barns tidiga lärande – en tvärsnittsstudie om förskolan som miljö för barns lärande. Den vänder sig i första hand till blivande eller yrkesverksamma förskollärare. Förhoppningen är att den ska inspirera och bli ett redskap i kvalitetsarbetet och därigenom stödja barns lärande och välbefinnande i förskolan. Forskarna och författarna Elisabeth Doverborg, Karin Gustafsson, Eva Johansson, Anne Kultti, Elisabeth Mellgren, Ingrid Pramling Samuelsson och Sonja Sheridan är alla verksamma vid Institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs universitet. Eva Johansson är även verksam vid universitetet i Stavanger.
Förskolan – arena för barns lärande
Vilka förutsättningar för lärande har de yngsta barnen i förskolan? Vad lär de sig? Vilken roll spelar förskolans kvalitet? Vilka attityder har lärare och föräldrar till förskolan och barns lärande?
sheridan, pramling samuelsson, johansson
Vilken roll spelar förskolan för de yngsta barnens lärande?
Sonja Sheridan, Ingrid Pramling Samuelsson, Eva Johansson
Förskolan – arena för barns lärande
Best.nr 47-09961-0 Tryck.nr 47-09961-0
OSoriginal Pramling 2.indd 1
10-06-21 12.39.15
ISBN 978-91-47-09961-0 © Författarna och Liber AB
förläggare: Anna Maria Thunman projektledare: Maria Emtell redaktör: Annika Claesdotter Grafisk form: Birgitta Dahlkild omslagsfoto: Sofia Sabel, Scanpix/Bildhuset Produktion: Jürgen Borchert
Första upplagan 1 Repro: Repro8 AB, Stockholm Tryck: Multivista, Indien 2010
kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/ universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Liber AB, 113 98 Stockholm. tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se
Innehåll Förord 7 KAPITEL 1
Inledning och syfte
9
Kommunikation – en fråga om kvalitet 10 Förskolan och läroplanens intentioner 11 Syfte och frågeställningar 12 Studiens uppläggning 13 KAPITEL 2
Förskolans kvalitet och barns lärande
15
Förskolans bidrag till barns lärande 16 KAPITEL 3
Teoretiska utgångspunkter
19
Interaktionistiska och relationella perspektiv Perspektiv på lärande och kunskap 20 Fenomenografi och variationsteori 21 KAPITEL 4
Perspektiv på kvalitet
19
25
Pedagogisk kvalitet 26 Dimensioner av pedagogisk kvalitet 26 Avslutande reflektioner 30 KAPITEL 5
ECERS som metod att studera kvalitet
32
Externa utvärderingar och självvärderingar med ECERS 35 ECERS faktoranalys 37 KAPITEL 6
Förskolornas pedagogiska kvalitet
40
Jämförelser av externa utvärderingar och självvärderingar 40 Mönster av hög och låg kvalitet – externa utvärderingar 42 Avslutande reflektion 47
KAPITEL 7
Lärares och föräldrars syn på förskolan
Relationen mellan förskola och föräldrar Enkätstudien 52 Lärarenkäten 53 Föräldraenkäter 56 En bra förskola 57 Barns egen förskola 59 Avslutande reflektion 60 KAPITEL 8
50
50
Matematiklärande för de yngsta
62
Små barns matematik 63 Barns olika sätt att erfara den tidiga matematiken 66 Avslutande reflektioner 73 KAPITEL 9
Språk och kommunikation
79
Sammanfattning av ECERS inom område språk och kommunikation 80 Perspektiv på språk och kommunikation 81 Genomförande av delstudien om språk och kommunikation 83 Kommunicerandet runt bokläsningen 85 Avslutande reflektion 93 KAPITEL 10
Barns samspel
99
Samspelsmönster – förskolans erbjudanden 100 Forskning om barns samspel 101 Barnperspektiv 104 Observationsschemat 104 Observation och analys 108 Resultat 110 Avslutande reflektion 113 KAPITEL 11
Tidig flerspråkighet
121
Yngre förskolebarn med kompetenser i flera språk 121 Perspektiv på språklärande i studien 122
Forskning om utveckling av ett andraspråk 123 Metodologi för att studera kommunikation hos yngre barn med annat modersmål än svenska 125 Kommunikativa mönster som framträder i barnens samspel i förskolan 127 Avslutande reflektion 135 KAPITEL 12
Diskussion
140
Förskolornas lärandemiljöer 141 Lärares kunnande – en generalitet 144 Dominerande mönster i förskolornas lärandemiljöer och barns lärande 145 Studiens bidrag till kunskapsfältet 151 Register 155
Förord
P
rojektet som den här boken bygger på är finansierat av Vetenskapsrådet. Vi har under tre år arbetat med att på olika sätt teoretiskt, metodologiskt och empiriskt utveckla detta projekt som handlar om förskolan som arena för barns lärande. Bokens huvudpersoner är barn mellan 1 och 3 år. I fokus står barnens välbefinnande och möjligheter till lärande inom olika innehållsområden i olika förskolor. Vi har undersökt förskolornas kvalitet, föräldrars och lärares attityder till förskolan och till barns lärande. Vi har också studerat barns förståelse och agerande inom fyra områden: matematik, språk och kommunikation, samspel och flerspråkighet. Under hela projekttiden har vi haft kontinuerliga träffar med de medverkande lärarna som på olika sätt varit involverade i studien. Projektet har varit utmanande, spännande och lärorikt. Den stora utmaningen för oss forskare har varit att hålla fast vid vår ambition att studera barns lärande med utgångspunkt från deras eget meningsskapande. Detta kvalitativa angreppssätt har inte bara medfört att vi har producerat stora mängder data, vi har också utvecklat nya metoder för att studera yngre barns lärande och samspel. Dessa metoder kan med fördel användas av andra forskare och brukas av förskolans personal just för att lyfta fram barns perspektiv och meningsskapande. Vi som har arbetat i projektet är: Elisabet Doverborg, Karin Gustafsson, Eva Johansson, Anne Kultti, Elisabeth Mellgren, Ingrid Pramling Samuelsson och Sonja Sheridan. Dessutom Ann Östman som hjälpte oss samla in data under 1,5 år. Flera studenter har också använt data för att skriva uppsatser. Hela projektet finns beskrivet i antologin Barns tidiga lärande – En tvärsnittsstudie om förskolan 7
som miljö för barns lärande (S., Sheridan, I., Pramling Samuelsson & E., Johansson [2009] [Red.]. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis). När antologin var färdig vågade vi inte riktigt tro på att denna omfattande projektredovisning på 302 sidor skulle bli en ”kioskvältare”, men till vår stora glädje har den rönt oerhört stort intresse. Vi tog därför tacksamt emot Libers erbjudande att låta Annika Claesdotter omarbeta den omfattande monografin till en lärobok för blivande eller yrkesverksamma förskollärare. Sonja Sheridan har skrivit kapitel 4, 5, 6 och 7, Elisabet Doverborg och Ingrid Pramling Samuelsson kapitel 8, Elisabeth Mellgren och Karin Gustafsson kapitel 9, Eva Johansson kapitel 10 och Anne Kultti har skrivit kapitel 11. Övriga kapitel har Sonja Sheridan, Ingrid Pramling Samuelsson och Eva Johansson gemensamt svarat för, dock i samarbete med övriga forskare i teamet. Avslutningsvis vill vi bara påpeka att i denna lärobok finns det endast ett fåtal nyckelreferenser. Den som vill få tillgång till all forskning som ligger bakom denna bok hänvisas till den vetenskapliga originalutgåvan. Vår förhoppning är att läroboken ska inspirera och bli ett viktigt redskap i förskolans kvalitetsarbete och därigenom stödja barns lärande och välbefinnande i förskolan. Göteborg, maj 2010 Sonja Sheridan, Ingrid Pramling Samuelsson & Eva Johansson
8
KAPITEL 1
Inledning och syfte
I
Sverige går 84 procent av alla barn under tre år i förskolan. Det säger något om hur viktigt det är att studera den betydelse förskoleverksamhet kan ha. De första åren i en människas liv är centrala för det fortsatta lärandet och hur man förhåller sig till sin omvärld. Forskning visar att barns kognitiva, sociala, språkliga, emotionella och motoriska kunskaper och färdigheter grundläggs i förskoleåldern och att de erfarenheter barnet gör är betydelsefulla för lärandet i ett livslångt perspektiv. På senare år har ekonomer som nobelpristagaren James Heckman studerat hur mycket ett samhälle tjänar finansiellt på att satsa på högkvalitativ pedagogisk verksamhet för små barn. Hans socioekonomiska beräkningar visar att det kostar oerhört mycket mer att senare i livet åtgärda det som barn har gått miste om i sitt tidiga lärande. Barns rätt till en kvalitativt god förskola kan därför hävdas både utifrån ett individ- och ett samhällsperspektiv. Svensk förskola är internationellt erkänd för att hålla en hög kvalitet, men förskolans bidrag till barns lärande har endast i begränsad omfattning studerats i svensk förskolekontext. Ett av argumenten för att införa en läroplan för förskolan var att den skulle bidra till kvalitetsutveckling och göra förskolan mer jämlik i hela landet. En aspekt av jämlikhet är att få möjlighet att utveckla olika former av kunnande, och detta borde 9
också vara varje barns rättighet i förskolan. Men frågan är: Vilka förutsättningar för lärande har barn i förskolan? Vad lär de sig? Får alla barn samma möjligheter till lärande i svensk förskola?
Kommunikation – en fråga om kvalitet Vad karakteriserar en förskola med hög kvalitet? Forskning visar att kommunikation anses vara en betydelsefull aspekt för hög kvalitet och för barns kunnande. I dagens samhälle är förskolan små barns kanske viktigaste arena för att utveckla vänskap med andra barn. En kvalitativ fråga är då vilka möjligheter de har att ingå i dialog och samspel med andra barn och lärare. Det finns många nyare studier som visar hur små barn kroppsligen går in i olika dialoger med varandra, och hur de bygger intersubjektiva kulturer där emotionell närvaro och lärande av olika slag ingår. Att kamratskap har stor betydelse för de yngsta barnen är en ganska ny bild i forskningen. Elin Michelsen menar att det är en känsla av intresse för varandra, och för varandras agerande, som främst ligger till grund för barns samspel. Intresse varierar i intensitet, barnen växlar mellan ivrigt engagemang och lugn koncentration då de samspelar med kamrater. Barn socialiserar varandra och lär varandra vad som gäller i kamratsamspel. De uttrycker ett vi genom humor och genom att skapa gemensam mening och relatera till varandras livsvärldar. Även kommunikation mellan lärare och barn är en kvalitativ fråga. Den involverar både ömsesidighet och lärares guidning av barn, där både emotioner och kognitioner är betydelsefulla. Anette Emilson, som studerat kommunikation i samspel mellan lärare och små barn i förskolan, menar att barns delaktighet och inflytande i förskolan är begränsat och villkorat av lärarens förhållningssätt, regler och makt. Först när läraren släpper på kontrollen och är intresserad av att närma sig barns perspektiv, och är emotionellt närvarande och lekfull, finns möjligheter för barns delaktighet och inflytande att få utrymme. Även Eva Johansson har studerat lärares förhållningssätt, verksamhetens innehåll och organisation. Hon har också följt barns erfarenheter mot bakgrund av vissa aspekter av läroplanen. Hon visar att 10
lärare i stor utsträckning tar fasta på barnens kompetens och betydelse för lärandet, förutsatt att de ingår i arbetslag där kommunikationen karakteriseras av gemensamt engagemang, emotionell närhet, öppenhet och en grundläggande respekt för barn. En god uppväxt för dagens barn kan alltså innebära delaktighet i en förskola där det finns utrymme för dem att involveras i intersubjektiva och kommunikativa möten med kamrater och lärare. Kommunikation, dialog och samspel är viktiga frågor för barns lärande och välbefinnande, oavsett var de befinner sig och under vilka omständigheter. Lärarens synsätt på barn och lärande, liksom hur läraren hanterar makt och barns deltagande, har betydelse för vilka kommunikativa samspel och möjligheter till lärande som erbjuds. Därför utgår studien Barns tidiga lärande från teorier som fokuserar på kommunikation och samspel i relation till barns välbefinnande och lärande.
Förskolan och läroplanens intentioner Förskolans främsta mål är att främja lärande i termer av att barn ska skapa förståelse för sin omvärld. Läroplanen lyfter fram små barns rättigheter att utveckla kunnande i form av fakta, färdigheter, förståelse och förtrogenhet som de behöver både nu och i framtiden. Den omfattar strävansmål inom olika innehållsområden, det vill säga vad barn förväntas utveckla kunnande om. Däremot berör den inte hur verksamhet och lärande ska organiseras och genomföras för att målen ska uppnås. Läroplanen kom 1998 och vilar främst på sociokulturella teorier, som innebär att barn lär genom att kommunicera och samspela med andra människor och med sin omgivning. Barns lärande sker med hela kroppen och deras kognitiva, sociala och emotionella lärande och utveckling kan inte särskiljas från varandra. För att kunna arbeta efter läroplanens intentioner måste därför lärare, som har arbetat utifrån tidigare riktlinjer och styrdokument, i grunden förändra sitt synsätt om uppdraget, sin egen lärarroll och innebörden av barns lärande i förskolan. 11
Förskolor med hög kvalitet utmärks av att lärare arbetar med fokus på att utveckla barns kunnande och välbefinnande relaterat till läroplanens mål. De strävar efter att utveckla verksamheten för att främja barns lärande inom samtliga målområden och både kan och vill använda ett barnperspektiv för att närma sig barns perspektiv. Sonja Sheridan och Joanna Giota m.fl. visar i sin forskning att läroplanen har bidragit till ökad pedagogisk medvetenhet och kvalitet i förskolor som redan hade en hög kvalitet. Forskning visar också att det tog ungefär tio år innan man allmänt började förstå det unika med läroplanen och vad den tillför, samt att det behövs kompetensutveckling för att mer utbrett kunna arbeta efter förskolans intentioner. Sammanfattningsvis kan man konstatera att det finns omfattande forskning om barns lärande och utveckling, om förskolans kvalitet och vad som anses vara bra uppväxtmiljöer för barn. Däremot är förskolans roll i barns lärande ett obeforskat område i Sverige. Att studera barns lärande i just svenska förskolor är viktigt eftersom verksamheten till stor del skiljer sig från de flesta andra länders, såväl vad gäller kvalitet, organisation som strukturella faktorer.
Syfte och frågeställningar Syftet med studien Barns tidiga lärande är att vinna kunskap om vad som karakteriserar förskolan som lärandemiljö. Vi har studerat variationer av denna lärandemiljö i relation till barns kunnande och erfarande av olika aspekter inom innehållsområdena språk och kommunikation, matematik och samspel utifrån följande frågeställningar: – Hur framstår barns kunnande och erfarande i relation till specifika innehållsområden i olika förskolemiljöer? – Vad tycker lärare och föräldrar är väsentliga aspekter för barns lärande? – Vad karakteriserar förskolor med olika kvalitet (låg, god, hög) och hur är dessa relaterade till barns lärande?
12
Inom projektet har också en fallstudie om flerspråkighet genomförts utifrån frågan: – Vilka kommunikativa mönster framträder i samspelssituationer mellan yngre barn med svenska som andraspråk?
Studiens uppläggning För att få kunskap om barns lärande i förskolan har barns kommunikativa, matematiska och sociala kompetenser observerats, analyserats och relaterats till förskolans pedagogiska kvalitet. Studiens huvudfokus är på förskolans lärandemiljöer som betraktas utifrån olika kvaliteter och de förutsättningar för lärande som skapas där. Studien har genomförts i Göteborg med omnejd utifrån ett stratifierat (slumpmässigt) urval av åtta stadsdelar och 38 förskolor. I projektet ingår cirka 120 lärare, cirka 230 barn i åldern 1–3 år och deras föräldrar. Urvalet speglar en variation av förskolor i storstadsområde och glesbygd och innefattar människor med olika socioekonomiska och kulturella bakgrunder. Förskolecheferna inom varje stadsdel valde ut de deltagande förskolorna utifrån kriterierna att de om möjligt skulle vara av hög kvalitet, och att lärarna skulle vara intresserade av att delta i studien.
Referenser Emilson, A. (2008). Det önskvärda barnet. Fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan (Göteborg Studies in Educational Sciences, nr 269). Sweden, Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Halldén, G. (2003). Barnperspektiv som ideologiskt och/eller metodologiskt begrepp. I Johansson, E. & I. Pramling Samuelsson (Red.), Barns perspektiv och barnperspektiv i pedagogisk forskning och praxis. Temanummer Pedagogisk forskning i Sverige, 8, 1–2, 12–23. Heckman, J. (2000). Policies to foster capitel. Research in Economics, 54, 3–56.
13
Johansson, E. (2003b). Möten för lärande. Pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i förskolan. Stockholm: Fritzes. Michélsen, E. (2004). Samspel på småbarnsavdelningar. Stockholm: Liber. Pramling Samuelsson, I. & Sheridan, S. (2003). Delaktighet som värdering och pedagogik. Pedagogisk Forskning i Sverige, 8, 70–84. Sheridan, S., Giota, J., Han, Y.M. & Kwon, J.Y. (2009). A cross-cultural study of preschool quality in South Korea and Sweden: ECERS evaluations. The Early Childhood Research Quarterly, 24, 142–156. Sommer, D. (2005). Barndomspsykologi. Utveckling i en förändrad värld. 2:a rev. uppl. Stockholm: Runa. Stern, D. (1991). Barnens interpersonella värld. Stockholm: Natur och kultur.
14
KAPITEL 2
Förskolans kvalitet och barns lärande
F
orskningsstudien Barns tidiga lärande utgår från att det finns grundläggande värden som är viktiga för barns lärande och utveckling. Forskning som bedrivs utifrån detta perspektiv handlar ytterst om att generera kunskap om relationen mellan förskolans kvalitet och barns lärande och utveckling. Den baseras dels på samtida teorier om lärande, dels på beprövad erfarenhet och resultat från författarnas egna tidigare forskningsstudier. Vissa aspekter har större betydelse för förskolans kvalitet än andra. På en övergripande nivå handlar det om att nationellt välstånd och riktad politik har betydelse för barns välbefinnande. Andra aspekter är det kommunikativa förhandlingsklimatet i svenska förskolor och den nordiska förskoletraditionen med pedagogiska aktiviteter, som riktas både mot det individuella barnet och mot kollektivet, och där barn betraktas som medborgare med rätt att bli lyssnade till. Lärarnas kompetens anses höra till de viktigaste kvalitetsaspekterna, liksom att det finns tydliga mål för verksamheten och ett nära samarbete med hemmen. Det är också viktigt att förskolan stimulerar barns kognitiva och kommunikativa utveckling och att innehåll och aktiviteter 15