Andra aktuella titlar i serien är:
”Statusuppdateringar i sociala media, bilar med hög status och lågstatus-IKEA i all ära. Men denna lilla pärla till bok går längre än så med sin klara bild av vad status egentligen är och hur status fungerar i samtiden. Boken är en djupdykning in i en av de centrala aspekterna av hur social ordning fungerar, och en njutning att läsa.” BeGreppbart
Saara Taalas, professor vid Linnéuniversitetet
Konsumtion
Identitet
Ledarskap Stefan Sveningsson & Mats Alvesson
BeGreppBart
Makt Mats Börjesson & Alf Rehn
BeGreppBart
Status
BeGreppBart
Nils Hammarén & Thomas Johansson
BeGreppBart
Jacob Östberg & Lars Kaijser
Sofia Ulver-Sneistrup Erkännande: Carl-Göran Heidegren Retorik: Mikael Holmgren Caicedo Kommunikation: André Jansson Queer: Martin Berg & Jan Wickman BeGreppbart
Foto: Anna-Lena Ahlström
Sofia Ulver-Sneistrup är filosofie doktor, konsumtionsforskare och universitetslektor på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Hon forskar om hur förändringar i samhället förändrar såväl konsumtionsmönster som de sätt på vilka vi uttrycker status.
Sofia Ulver-Sneistrup
hänger ihop med privilegier och därför suktar vi alla efter högre status i olika sammanhang. Men det vill vi inte erkänna. Varför är status så känsligt? Och varför är begäret efter status ibland så smärtsamt? Vem har och vem har inte status – och går det ens att ändra på? Den här boken handlar om det laddade och ofta missförstådda begreppet status, och hur det har förändrats i betydelse genom tiderna, från då till i morgon.
Status
Status
Ansvar: Maria Grafström, Pauline Göthberg & Karolina Windell Kunskap: Mats Benner & Sven Widmalm Organisering: Lars Strannegård & Ulla Eriksson-Zetterquist Kapital: Mikael Stigendal
BeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt. Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.
Etnicitet: Hanna Wikström Historia: Peter Aronsson Etik: Dan-Erik Andersson & Thomas Taro Lennerfors Institution: Lars-Eric Jönsson Anders Persson Kerstin Sahlin Best.nr 47-09753-1
Tryck.nr 47-09753-1-00
Läs mer om serien och böckerna på: www.liber.se/begreppbart UTFORSKANDE. F O K U S E R A T. D Y N A M I S K T.
Begreppbart status - omslag.indd 1
11-12-05 08.19.37
Status
BeGreppbart
Sofia Ulver-Sneistrup
17 Begreppbart Status.indd 1
2011-11-16 13.08
BeGreppbart BeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt. Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.
Aktuella titlar På www.liber.se/begreppbart kan du läsa mer om övriga redan utgivna titlar i BeGreppbart-serien.
Kommande titlar Bli först med det senaste! Anmäl dig till Libers nyhetsbrev för Högskole- och fortbildningslitteratur (välj Företagsekonomi och/ eller Sociologi) och du får löpande information om nya och kommande titlar. Du anmäler dig på: www.liber.se (klicka på Nyhetsbrev längst ner på sidan)
Kontaktpersoner Serieredaktörer Mats Börjesson, professor i sociologi vid Mälardalens högskola mats.borjesson@mdh.se Alf Rehn, professor i företagsekonomi vid Åbo Akademi alfrehn@mac.com
Ansvariga förläggare Ola Håkansson, Liber ola.hakansson@liber.se Peter Söderholm, Liber peter.soderholm@liber.se
17 Begreppbart Status.indd 3
2011-11-16 13.08
Innehåll Tänk dig …
5
Del I. Historiskt perspektiv: Status i förändring 10
Status i stamsamhällen 12 Status i kast- och slavsamhällen 19 Status i feodalsamhällen 20 Status i klassamhällen 22 Status i transition från klassystem till … något annat? 33 Del II. Teoretiska perspektiv: Från produktions- till konsumtions baserad status 44
Det uppgivna porträttet 48 Det revanschsugna porträttet 61 Det romantiska porträttet 67 Det lekfulla porträttet 72 Andra intressen inom statusforskning 82 Varför väcker status så mycket känslor? 90 Och så till sist …
113
Noter 121 Referenser 122 Register 127
17 Begreppbart Status.indd 4
2011-11-16 13.08
Tänk dig …
Tänk dig att du är en kille som precis kammat hem första pris i Paradise Hotel, den långlivade dokusåpan, som innehåller allt av snask, snusk och dramatik man kan föreställa sig. Du kommer hem till din lagom stora hemstad i Mellansverige och blir raskt hembygdens mest populära älskare. Du bjuds på drinkar vart än du vänder dig, VIP-dörrarna står öppna för dig, och tjejerna/ killarna flockas kring dig som bin runt honung. Du stormtrivs. När hösten nalkas är det dock dags för dig att ta ditt pick och pack och flytta till Lund där du kommit in på juristlinjen – till allas förvåning. Du flyttar in på en av de ökänt konservativa nationerna, för där har du hört att det festas från onsdag till söndag, och det är du bra på. Men hierarkierna i de ideella arbetslagen är strikta och du märker med tiden att du varken bjuds på drinkar, är välkommen på VIP-fester eller får ligga. Snarare kan du märka att folk tittar hånfullt på dig, tisslar och tasslar bakom din rygg, och när grupperna vänder ryggen mot dig gör de det inte sällan med höga hånskratt. Här föraktar man tydligen folk som visat sina ädlare delar i Paradise Hotel. Och trots din Panerai-klocka, som krävde åtskilliga sms-lån, är du utfryst. Du drabbas av en allt starkare känsla av underlägsenhet. Tack och lov har du en gammal vän från högstadiet som du vet pluggar freds- och konfliktkunskap i Lund, och honom kontaktar du och börjar umgås med. Han bor på en vänsterpolitiskt kopplad nation och här citeras Marx till höger och vänster i korridorerna. På de diverse fester som anordnas känner du dig annorlunda, trots att du lämnat Panerai hemma, men inte ratad. Faktum är att du får mycket positiv uppmärksamhet. Misstänkt intresserade sociologistuderande förhör dig om dina upplevelser i rampljuset, dina fyllemisstag och din utsatthet framför kameran. De vänder sig sedan inåt mot varandra och går i gång med TÄ N K D I G …
17 Begreppbart Status.indd 5
5
2011-11-16 13.08
komplexa analyser och dissekeringar av begrepp du aldrig hört talas om – även om diskussionen uppenbarligen handlar om dig – och återkommer därpå med glupska blickar med fler personliga frågor. De nickar igenkännande åt vissa saker du säger, men inte för att de känner igen det från sina egna liv, utan mer som om de känner igen det från någon bok. Du inser så sakteliga att du är mer ett studieobjekt än en i gänget. Återigen känner du underlägsenheten ta sitt fäste i ditt inre. På studentnationen där du bor och i Juridicums skolsalar råder andra regler än hemma i Mellansverige och på den väns terpolitiska nationen. Här värderas i stället adelsringar, gedigna efternamn, gamla pengar och koppling till storindustrialismens fäder högre än popkulturella meriter och intellektuell sofistikation. Allt du lärt dig om teveproduktion, piercingar, tatueringar, och nu senast Marx, betraktas med likgiltighet eller förakt här – du är betydelselös och en nobody. Men framför allt är du förvirrad. Vad hände? Världen så som du lärt känna den fram tills du kom till Lund stämmer inte med verkligheten. De koder och verktyg du omedvetet använt dig av i hela ditt liv funkar inte här. De är som bäst betydelselösa och arbetar, om något, emot snarare än för dig. För din mentala hälsas skull – alla be höver känna sig betydelsefulla, är det inte det Dr Phil sagt? – inser du att du måste göra något åt din situation. Åka hem, där ifrån du kom, där du fortfarande är uppskattad, populär och älskad – eller ge dig in i spelet på nationen och Juridicum, börja nerifrån, plugga koderna, försöka förändra dig så radikalt som möjligt och hoppas att du till slut blir accepterad. Valet är riskfyllt, men det är ditt … inbillar du dig i alla fall.
*
Vår stackars vän i introt har det inte lätt. Han befinner sig i vad man skulle kunna kalla en social och kulturell kris där han inte vet vart han ska ta vägen, var han ska försöka passa in, och allra minst var han kommer att bli accepterad och trivas. Men han är inte ensam. I det man något slarvigt brukar kalla den ”svällande medelklassen” (låt oss inte definiera vad detta är utan bara för 6
TÄ N K D I G …
17 Begreppbart Status.indd 6
2011-11-16 13.08
argumentets skull låtsas att denna lever och frodas) kryllar det av vilsna själar som saknar tydliga sociala positioner. Du och jag är sannolikt två av dem. Här lämnas man, helt utan guidebok eller kompass, att själv navigera bland ett myller av statusuniversum tills man förhoppningsvis hittar ett eller några där man kan guppa omkring ett tag. Men är inte detta förfärligt obehagligt? Och svårt? Hur ska man veta hur man ska bete sig, hur man ska konversera, hur man ska klä sig, vilka koder som är viktiga och så vidare? Och varför är det över huvud taget så viktigt för oss hur vi lyckas i dessa öppet eller dolt konkurrenspräglade hierarkier? Och varför är status så svårt och så känsligt för folk att prata om, framför allt när det kommer till dem själva? För trots sin överexponering är status så uppenbart tabu. Ponera att killen i introt skulle gå upp till gänget på sin studentnation och säga till Kalle, Nippe och Gugge: ”Jag är faktiskt kändis från teve och har frotterat mig med folk som har hög status på Stureplan, så därför tycker jag att ni ska greppa att jag faktiskt har prestige och vilja uppta mig i er exklusiva grupp.” Om man bortser från den minimala möjligheten att Kalle, Nippe och Gugge har en hemlig agenda så kommer de sannolikt svartlista vår vän från alla framtida möjligheter till de privilegier han efterfrågar. Snacka utan omskrivningar om din status och du förlorar den sannolikt. Eller? Dessa och andra frågor ska vi närma oss i denna lilla bok. Men låt oss först få en tidig definition av begreppet. Status kan som alla andra begrepp definieras på ett otal sätt, men gemensamt för de allra flesta definitioner är att status direkt eller indirekt kopplas till • ojämlik fördelning av privilegier • positioner i sociala hierarkier. Den mest generella definitionen av en individs status skulle därmed kunna uttryckas på följande komplicerade sätt: Individens status är dennes formella eller informella, givna eller presterade, objektiva eller subjektivt upplevda position i ett hier TÄ N K D I G …
17 Begreppbart Status.indd 7
7
2011-11-16 13.08
arkiskt och socialt sammanhang, som garanterar privilegier och förbättrar individens livschanser ju högre placerad denna position är eller upplevs vara.
De flesta begrepp som nämns i denna definition är omstridda när det gäller huruvida de ska ingå i en definition av status. Kopplingen till privilegier gäller dock i de flesta definitioner, annars är det nog inte status vi har att göra med, utan något annat (till exempel identitet). Låg status: få eller inga privilegier – hög status: massor! Det betyder att status å ena sidan kan ses som en skala från riktigt låg status och riktigt få privilegier till riktigt hög status och riktigt många privilegier. Men det kan å andra sidan också ses som ett ha eller inte ha, och så används det ofta i folkmun, till exempel: ”Han har status.” Här tas det för givet att status är hög status. Antingen har man status eller inte. Då betyder det att det finns människor som inte har någon status alls, det vill säga de existerar över huvud taget inte rent socialt, åtminstone inte i ett sammanhang som är uppmärksammat. Och detta är också något man kan finna i politiska konceptualiseringar: en statuslös grupp eller individ kan inte driva igenom sina krav eller förslag och allra minst få några privilegier, för de finns (i sammanhanget) inte. (Hög) status ger helt enkelt privilegier, låg eller ingen status gör det inte. Ja, detta är inte så omtvistat. Däremot är kopplingen till en hierarkisk social rangordning något mer omtvistad. Utan hierarkisk rangordning ingen status? Nja, det är till exempel svårt att argumentera för att ens status på Facebook eller ens status i arbetsprocessen passar in i en sådan definition. Där syftar status på ett tillstånd i tiden – i processen och i nuet – snarare än på ett tillstånd i en mellanmänsklig hierarki, vilket är det som vi ska intressera oss för i denna bok. Det är således ett socialt snarare än ett tidsmässigt tillstånd vi talar om här. Men kring hierarkikriteriet råder det väldigt olika meningar kring när status blir aktuellt att använda som begrepp, för vilken sorts hierarki måste det handla det om för att man ska få använda ordet status? Vi kommer att titta 8
TÄ N K D I G …
17 Begreppbart Status.indd 8
2011-11-16 13.08
närmare på dessa olika meningar senare. Vi kommer också att se närmare på distinktionen mellan objektiv eller subjektivt upplevd position. De lärde tvistar å ena sidan om huruvida det över huvud taget finns en ”sann” status och å andra sidan om huru vida det är relevant att över huvud taget bry sig om hur män niskor själva upplever att de är positionerade i samhället. Vad gäller given (eng. ascribed) eller presterad (eng. achieved) status så är det en klassisk uppdelning inom sociologin, introducerad av den amerikanske antropologen Ralph Linton. Denna uppdelning kopplade Linton direkt till det man kallar social struktur, där man i detta sammanhang kan se social struktur som bestämd av sociala normer som i sig skapar förväntningar kring hur man ska bete sig. En given status är då en sådan status som samhället förväntar sig inte kan förändras (till exempel ålder, kön, etnicitet), medan en presterad status är en sådan som samhället förväntar sig att individen vill förändra i en specifik riktning (till exempel högre utbildning, högre inkomst). Du undrar kanske varför jag skriver ”förväntar sig inte kan förändras” och inte till exempel något med ”medfödd”? Det gör jag för att det är samhällets tro om ”sanning” i sammanhanget som räknas när man talar sociala strukturer, inte den faktiska biologiska. Man kan ju ljuga om sin ålder, man kan byta kön och så vidare, och därmed få de förväntningar på sig som den åldern, det könet, eller vad det nu kan vara, för med sig. I vilket fall som helst dyker uppdelningen given/presterad status ofta upp när man pratar om status ur ett historiskt perspektiv, där given status generellt förknippas med traditionella samhällsstrukturer och presterad status med mer moderna strukturer. Med andra ord och grovt generaliserat: förr föddes man in i en status, i dag skapar man den själv. Sant eller ej, detta kommer du att kunna se spår av nu när vi går in i den del av boken där vi ska titta på status ur ett historiskt perspektiv. Denna bokens första del skulle kunna sägas vara mycket mer traditionell till sitt innehåll och upplägg än bokens andra del och avslutningen – men därmed inte sagt att den är oviktig!
TÄ N K D I G …
17 Begreppbart Status.indd 9
9
2011-11-16 13.08
Del I.
Historiskt perspektiv: Status i förändring Den sociala sfären kan vara enormt stor: ett helt land, en kontinent eller en hel värld. Men den kan också vara mycket liten: de sociala situationer där vi interagerar med människor i vårt vardagsliv. Ett exempel på samspelet mellan dessa två sfärer är vår vän i början av boken, som å ena sidan geografiskt befinner sig i samma sociala rum som de andra studenterna, men som baserat på en idé om vad som värderas i det objektiva sociala rummet ändå befinner sig så långt borta. Han passar inte in, kan inte reglerna, och får därmed å ena sidan en status som lägre stående i förhållande till de finkulturella respektive gamla-pengarstyrda hierarkierna han försöker ta sig in i, men å andra sidan en hyggligt okej status i de lägre socialklasserna tack vare sina teveframträdanden i fulkulturens högborg. Hur man än väljer att se det brukar man inom samhällsvetenskapen intressera sig för hur detta relativa sociala rum är organiserat och, inte minst, av vem. Hur ser den sociala ordningen i samhället ut och vem eller vilka är det som håller ordningen i stånd? Frågor som denna besvaras i den moderna sociologiska litteraturen genom teorier om samhällsskiktning, eller stratifiering, för att använda ett vanligare men mer komplicerat ord. Efter att dessa teorier formulerades, av bland andra Karl Marx och Max Weber, har en uppsjö av forskare inom sociologin försökt hitta ”dagens” dimensioner, de som just i denna tid gör att människor i samhället grupperas och skiktas in i olika statuspositioner. En lika stor uppsjö av förslag har presenterats, och det är inte möjligt att i denna introduktion till statusbegreppet på ett uttömmande sätt gå igenom alla dessa. Men ett 10
D E L I . H istoriskt perspektiv : status i f ö rändring
17 Begreppbart Status.indd 10
2011-11-16 13.08
återkommande diskussionsämne än i dag är just vad som ingår i begreppen klass och status och vad som skiljer dem åt. Max Webers klassiska uppdelning där klasser betraktas som ekonomiska enheter, status som kulturella livsstilsgrupperingar organiserade tvärsigenom klasser, och partier som den politiska arena där dessa maktyttringar verkställs, är alltså inte alltid den man ser. Tvärtom har begreppet klass i många fall behäftats med innebörder som både är kulturella och politiska, till exempel genom Pierre Bourdieus kultursociologiska teori, och vice versa har status kommit att innefatta ursprungliga klassdimensioner. Det finns alltså, som så ofta i samhällsvetenskaperna, en viss begreppsförvirring som har sin grund både i att andra vetenskapstraditioner med andra perspektiv skapar sina egna debatter med sina egna definitioner, och i att tiderna, och därmed dessa fenomens innebörder, helt enkelt förändras – en förändring som kan vara nödvändig att känna till för att förstå dagens spridda innebörder. Låt oss därför titta på hur olika tider och samhällen behandlat statusproblematik i praktiken och teorin. Den kände brit tiske sociologen Anthony Giddens (2006) sammanfattar historiens olika stratifieringssystem som fyra stycken, men tillägger att vi kanske ser ett femte system växa sig starkare. De första fyra är kastsystemet, slavsystemet, feodalsystemet och klassystemet. Enligt många sociologer är de västliga, senkapitalistiska samhällena än i dag till stor del klassystem men långt mer komplexa och svåridentifierade än de var till exempel i början av 1900talet. Det femte systemet Giddens nämner är det statuskonventionella systemet, introducerat av Pakulski och Waters (1996) i The death of class, det vill säga ett samhälle som visserligen är skiktat men som ändå är baserat på ett oändligt antal kriterier som kan ge status, och som både är föränderligt och påverkbart av individen. Giddens ställer sig skeptisk till att klassyste met skulle vara på utgående men medger att det håller på att ske något så fundamentalt med det att man samtidigt får vara öppen för att det också håller på att försvinna till fördel för ett nytt system. Vi ska titta kort på dessa fem system lite längre 11
17 Begreppbart Status.indd 11
2011-11-16 13.08
fram, men vi börjar med att kika på ett samhällssystem som innehöll lite av varje: stamsamhället.
Status i stamsamhällen Ju längre bak i tiden vi går i litteraturen, desto skarpare skiljelinjer tycks det ha varit mellan olika statuspositioner, vilket också gjort det svårare att förändra den position man en gång blivit tilldelad. Inom antropologin studerade man tidigt statushierarkier och statusritualer bland stamfolk, och även om de är väldigt fallspecifika ger de än i dag applicerbara teoretiska ramverk för hur vi kan förstå våra egna kulturella kontexter. Här ska vi ge utrymme åt tre av de mest klassiska beskrivningarna inom antropologin, nämligen Arnold van Genneps, Marcel Mauss och Victor Turners. Arnold van Gennep (1908/1960) beskrev ingående de övergångsriter (rites of passage) som han såg i de mindre civilisationer han studerade. Dessa riter klassificerade han i tre stycken: separation, transition och inkorporation, vilka han också kallade de förliminala, liminala (tröskel-), och postliminala riterna. Han liknade samhällen vid hus där de mer ”civiliserade” har svagare rumsuppdelningar och vidare dörrar för kommunikation. De ”semiciviliserade” samhällena visar snarare på sektioner väldigt noggrant isolerade från varandra, där varje förflyttning från ett rum till ett annat kräver ceremonier och formaliteter av olika slag. Detta gäller inte minst olika typer av statusförändringar. Till exempel såg han att många stammar i Polynesien, Indonesien och Afrika hade som sedvänja att låta främlingar bo tillsammans i hus med typiska namn som ”de vuxna männens hus”, ”krigarnas hus” eller ”unga mäns hus”. Där fick de bara umgås med andra som inte heller var stammedlemmar, och i stamsamhället i stort var de ”statuslösa”. Inom sin statuslösa grupp fick de dock, som tecken på gästvänlighet från samhällets sida, sig tilldelat olika typer av militära, sexuella och politiska rättigheter. Med andra ord: status var i dessa samhällen formellt, tydligt och statiskt. 12
D E L I . H istoriskt perspektiv : status i f ö rändring
17 Begreppbart Status.indd 12
2011-11-16 13.08
En av de mer spektakulära statusförflyttningsritualerna man kan läsa om i den antropologiska litteraturen observerades av antropologen William Ellis (refererat i van Gennep) i det krigande och plundrande Arioi-sällskapet i Tahiti i början av 1800talet. Arioi bestod av sju hierarkiskt ordnade klasser eller grader, skarpt isolerade från varandra genom en stigande skala av tabun ju högre upp i klasshierarkin man kom. Folk som strävade efter att bli medlemmar, och rekryterades från alla olika klasser i samhället, var tvungna att klä sig i märkliga utstyrslar och bete sig som om vore de ”mentalsjuka” (som van Gennep uttrycker det), och om Arioi tyckte om dem togs de in som tjänare. Denna förnedrande men högst frivilliga introduktionsritual tolkade van Gennep som en typisk separationsrit. Efter en tid blev novisen upptagen i den sjunde graden genom riter som namngivning, tvång att döda sina barn (!), inlärning av en viss kroppshållning och bärande av speciella kläder tillhörande hövdingens hustru. För att sedan avancera till den sjätte graden klädde sig alla Arioi i ceremoniella dräkter, varpå en dramatisk fest, med offrande av heliga grisar, offentligt frisläppande av sexuella tabun, dramatiska föreställningar, dans och musik satte i gång. Den nya statusen befästes sedan genom att man tatuerade in den nya graden på medlemmens kropp. Mindre spektakulära men ändå tydliga statusbefästningsriter förekom enligt van Gennep i många olika samhällen, till exempel i Lekugnen-stammen i provinsen British Columbia i Canada, där olika ceremonier som namngivning, gåvogivning, sånger och dans bekräftade ett barns tillhörighet i klassen. Här gjorde Marcel Mauss (1950/2005), den franske antropologen som studerade stamfolk i Polynesien, oss uppmärksamma på kopplingen mellan status och reciprocitet, det vill säga det som definierar informella byten av föremål och tjänster. Han beskrev hur ren och skär destruktion och förgörelse av materiella resurser utgjorde en viktig del i dessa bytes(gåvo)ekonomier Det var ärodimensionen av status som stod på spel här, och det skedde under formaliserade så kallade potlatch-former: status i stamsamhällen
17 Begreppbart Status.indd 13
13
2011-11-16 13.08
Konsumtionen och förstörelsen av varor går verkligen bortom alla gränser. I vissa typer av potlatch måste man ge allt man har och inte hålla någonting tillbaka. Det är en tävling om vem som är rikast och också mest vanvettigt extravagant (Mauss 1950/2005 s. 47).
Potlatch har före Mauss beskrivits som det totala system av tjänsteutbyten, gåvor, statusrankningar, statuspraktiker, festivaler och allehanda artighetsritualer som bygger upp stammens ekonomiska struktur (här handlade det om nordamerikanska indianer). Mauss tog dock fasta på den högst fascinerande destruktiva dimensionen av potlatch, som beskrivs i citatet ovan, och definierade potlatch som de institutioner där de totala tjänsterna är av fientlig karaktär. I dessa försiggår en kamp mellan de högst uppsatta i stammens statushierarkier för att etablera en inbördes statushierarki, som i slutändan har till syfte att främja stammens välmående på lång sikt. Mauss kunde med sitt arbete visa hur dessa typer av institutioner inte bara tidigare varit aktiva i vissa undersökta folkgrupper (till exempel i nordvästra Amerika, Melanesien och Papua) men också fortfarande var det i Afrika, Polynesien, Malaysia, Sydamerika och resten av Nordamerika. Med andra ord: potlatch av den fientliga sorten visade sig försiggå över hela världen och gick ut på extrema former av rivalitet, tävlande, ofattbar förgörelse av egendom och rikedomar, extravaganta gåvor, ockrande och utgiftsreglerande tabun – allt för att stävja statustävlan men samtidigt befästa vissa statuspositioner bland befolkningen. Med ökat fokus på de strukturer som bestämde social status adderade Victor Turner (1969) till van Genneps teori om övergångsriter med hjälp av sina observationer av folkgrupper i centrala Afrika. I första fasen såg han individen vara i ett stabilt statustillstånd. I den förliminala fasen separerade hon sig från detta stabila tillstånd på olika symboliska sätt. Hon gick sedan över i den liminala fasen, en kulturellt mångtydig, ”limbo-aktig” tröskelsfär i avsaknad av alla eller de flesta drag i det förra eller kommande sociala tillståndet. Med andra ord ett positionslöst tillstånd i strukturen: ”Övergången från lägre till högre status går 14
D E L I . H istoriskt perspektiv : status i f ö rändring
17 Begreppbart Status.indd 14
2011-11-16 13.08
Status ISBN 978-91-47-09753-1 © 2012 Sofia Ulver-Sneistrup och Liber AB Redaktörer: Carina Blohmé, Åsa Sterner Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Översättning citat: Emily Wigelius
Upplaga 1:1 Sättning: LundaText AB Typsnitt: Adobe Garamond Pro och Euphemia UCAS Tryck: Sahara Printing, Egypten 2012
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01
17 Begreppbart Status.indd 2
2011-11-16 13.08
Andra aktuella titlar i serien är:
”Statusuppdateringar i sociala media, bilar med hög status och lågstatus-IKEA i all ära. Men denna lilla pärla till bok går längre än så med sin klara bild av vad status egentligen är och hur status fungerar i samtiden. Boken är en djupdykning in i en av de centrala aspekterna av hur social ordning fungerar, och en njutning att läsa.” BeGreppbart
Saara Taalas, professor vid Linnéuniversitetet
Konsumtion
Identitet
Ledarskap Stefan Sveningsson & Mats Alvesson
BeGreppBart
Makt Mats Börjesson & Alf Rehn
BeGreppBart
Status
BeGreppBart
Nils Hammarén & Thomas Johansson
BeGreppBart
Jacob Östberg & Lars Kaijser
Sofia Ulver-Sneistrup Erkännande: Carl-Göran Heidegren Retorik: Mikael Holmgren Caicedo Kommunikation: André Jansson Queer: Martin Berg & Jan Wickman BeGreppbart
Foto: Anna-Lena Ahlström
Sofia Ulver-Sneistrup är filosofie doktor, konsumtionsforskare och universitetslektor på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Hon forskar om hur förändringar i samhället förändrar såväl konsumtionsmönster som de sätt på vilka vi uttrycker status.
Sofia Ulver-Sneistrup
hänger ihop med privilegier och därför suktar vi alla efter högre status i olika sammanhang. Men det vill vi inte erkänna. Varför är status så känsligt? Och varför är begäret efter status ibland så smärtsamt? Vem har och vem har inte status – och går det ens att ändra på? Den här boken handlar om det laddade och ofta missförstådda begreppet status, och hur det har förändrats i betydelse genom tiderna, från då till i morgon.
Status
Status
Ansvar: Maria Grafström, Pauline Göthberg & Karolina Windell Kunskap: Mats Benner & Sven Widmalm Organisering: Lars Strannegård & Ulla Eriksson-Zetterquist Kapital: Mikael Stigendal
BeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt. Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.
Etnicitet: Hanna Wikström Historia: Peter Aronsson Etik: Dan-Erik Andersson & Thomas Taro Lennerfors Institution: Lars-Eric Jönsson Anders Persson Kerstin Sahlin Best.nr 47-09753-1
Tryck.nr 47-09753-1-00
Läs mer om serien och böckerna på: www.liber.se/begreppbart UTFORSKANDE. F O K U S E R A T. D Y N A M I S K T.
Begreppbart status - omslag.indd 1
11-12-05 08.19.37