9789127423114 by Smakprov Media AB

FRITIDSHEM

Lars Andersson belyser utifrån en rad olika exempel barns reaktioner, tankar och agerande i olika situationer. I samband med detta lyfts betydelsen av att det finns ett gemensamt pedagogiskt förhållningssätt på fritidshemmet. Du får konkreta förslag på hur man som pedagog kan möta och bemöta både enskilda barn och barngrupper, och hur man kan skapa förutsättningar och ge stöd och stimulans som leder till utveckling. Till den här delen av boken finns diskussionsfrågor som är avsedda att ta upp i arbetslaget.

Vägledning

Fritidshem Vägledning – pedagogiskt förhållningssätt beskriver den verksamhet som i dag bedrivs på våra fritidshem. Med utgångspunkt från vardagliga erfarenheter av fritidshemsverksamheten och enskilda barn och barngrupper, formulerar och förmedlar författaren, Lars Andersson, sina tankar. Boken behandlar fritidshemmets roll i skolan och beskriver hur de båda verksamheterna kan och bör samverka för att skapa de bästa förutsättningarna för barnen. Den beskriver också vad som utmärker det offensiva fritidshemmet och hur man genom att arbeta med utvecklingsprocesser, reflektion och planering kan stärka både den egna yrkesrollen och arbetslaget.

g n i n d Vägle kt

s i g o g a d pe t t ä s s g n i fö r h å ll n

Boken är en källa att ösa ur och ett redskap för fördjupning när det gäller utveckling av det egna fritidshemmets pedagogiska inriktning, metoder och resultat. Boken ger också stöd och bekräftelse till dig som är verksam fritidspedagog eller blivande grundlärare med inriktning mot fritidshem. Lars Andersson är f.d. universitetsadjunkt i pedagogik och psykologi och arbetar med föreläsningar, fortbildning, verksamhetsutveckling och handledning inom förskola, skola och fritidshem.

ISBN 978-91-27-42311-4

Lars Andersson

9 789127 423114

Cover_978-91-27-42311-4.indd 1

11-08-31 13.21.05

Innehåll

1 2

Inledning

Fritidshemmets roll i skolan

Fritidshem Fritidshemmet – en del av skolan Samarbete mellan verksamheterna Kulturmöten

Offensiva fritidshem

Aktivt pedagogiskt förhållningssätt Aktivt vetenskapligt förhållningssätt Gemensamma utvecklingsområden

21 24 28

Färdighetsutveckling hos barn Formulera frågeställningar Tolka situationer Arbeta med tankebilder Skapa modellsituationer

31 31 32 37 39 42

Barn med dolda handikapp

Dokumentation i tre steg Pedagogiska tankemodeller

45 47

Pedagogisk kommunikation Barnsamtal Låt barnen reflektera

Text section_978-91-27-42311-4.indd 3

Pedagogiska utvecklingsprocesser

Att möta barnet

9 10 11 14

51 52 56

11-07-27 08.52.31

Konflikthantering Att skapa gemensam struktur

Preciserad social kompetensutveckling Utvecklingsbanor Rollutveckling Drottningar Tvingande strategi Sociala lekfärdigheter Regellekar och rollekar Barns självbild

Barn i lärsamhället Lärprocesser på fritidshem Vuxnas förhållningssätt till barns lärande

Text section_978-91-27-42311-4.indd 5

59 64 84 84 92 101 104 108 111 115 127 130 135

Slutord

139

Referenslitteratur

140

11-07-27 08.52.32

s t e m m e h s d i t i r F

ROLL I SKOLAN

Text section_978-91-27-42311-4.indd 8

F R I T I D S H E M VÄG L E D N I N G

11-07-27 08.52.32

Fritidshemmets roll i skolan

Fritidshem Det finns en del likheter mellan olika fritidshem, en sådan är skogränsen. Den verkar nästan vara obligatorisk och finns oftast utmärkt på något sätt i tamburen. Det kan vara med en skylt eller en bit färgad tejp på golvet, eller kanske med en bänk innanför dörröppningen. Ingen ska behöva ta miste på vad som gäller. I nästan alla andra avseenden är fritidshem olika, på flera sätt alltför olika. Det gäller lokaler, materiella resurser och utrustning, personalens utbildning, samarbetet i arbetslagen, barngruppernas storlek och personaltätheten. Men det kan också gälla engagemanget i skolans verksamhet, föräldraengagemanget, intresset och kompetensen från ledningen. Listan på olikheter kan göras lång. Ur både barn- och föräldrasynpunkt är det här problematiskt. Föräldrar borde inte behöva förlita sig på turen när det handlar om vilka villkor som gäller på det fritidshem där deras barn placeras. Det borde vara så att alla barn, oberoende av vilket fritidshem de går på, får ett bra fritidshem med en bra verksamhet. Så är det inte i dag. Vid ett tillfälle fick jag möjlighet att träffa en rektorsgrupp i en kommun där jag hade arbetat med fortbildning på många av fritidshemmen. Jag hade då insett hur enormt olika villkoren var på de olika skolornas fritidshem. När jag beskrev detta för rektorerna och påpekade att det var viktigt att de som ledningsgrupp kartlade, diskuterade och analyserade detta, för att försöka utjämna skillnaderna, fick jag ett svar som bekymrade mig väldigt – ”Vi diskuterar aldrig fritidshemmen i den här gruppen”.

F R I T I D S H E M VÄG L E D N I N G

Text section_978-91-27-42311-4.indd 9

11-07-27 08.52.32

Enligt min mening kan och bör en samlad ledning för skolornas fritidshem i en kommun göra mycket mer för att åstadkomma mer likvärdiga villkor. Rektorernas sätt att ta ansvar för detta är avgörande för en bättre utveckling inom den verksamhet som i dag bedrivs på våra fritidshem.

Fritidshemmet – en del av skolan Sedan lång tid tillbaka ingår fritidshemmen i skolans verksamhet. Pedagogerna ingår i skolans arbetslag och de delar oftast lokaler med förskoleklassen eller utnyttjar de skolans klassrum för sin verksamhet. När fritidshemmen i början eller mitten av 1990-talet överfördes till skolan förändrades villkoren radikalt. Tidigare var de självständiga verksamheter med egen ledning inom barnomsorgen med Socialtjänsten i kommunerna som huvudman och med Socialstyrelsen som statlig tillsynsmyndighet. Det blev i huvudsak en resa i anpassningens tecken, följt av hårda nedskärningar som fortfarande fortgår. Nedskärningarna har resulterat i mycket stora barngrupper med allt färre pedagoger och annan personal. I storstadsområdena har det dessutom lett till att många utbildade fritidspedagoger har lämnat fritidshemmen. De har i stället ersatts med personal med annan utbildningsbakgrund än fritidspedagogutbildningen, eller utan någon relevant utbildning alls. Detta har fått konsekvenser för möjligheterna att behålla en god pedagogisk kvalitet i fritidshemsverksamheten.

Styrdokumenten De huvudsakliga styrdokumenten för fritidshemmen har varit Läroplanen, Lpo 94, och Allmänna råd för kvalitet i fritidshem. Den nya läroplan, Lgr 11, som nyligen introducerats (1 juli 2011) och det dokument som kommer att ersätta Allmänna råd för kvalitet i fritidshem, kommer framöver att fungera som styrdokument och stöd för fritidshemmens verksamhet. 10

Text section_978-91-27-42311-4.indd 10

F R I T I D S H E M VÄG L E D N I N G

11-07-27 08.52.32

I de inledande kapitlen i Lgr 11 finns knappast några preciserade anvisningar för fritidshemmen alls. Detta innebär att allt som formuleras som ”skolan skall” och ”läraren skall”, i full utsträckning också gäller fritidshemmet och pedagogerna där. Alla styrdokument måste tolkas för att kunna tillämpas i en praktisk-pedagogisk vardaglig verksamhet. I och med implementeringen av de nya styrdokumenten finns det en ny möjlighet att under de närmaste åren vidareutveckla och fördjupa det pedagogiska samarbetet mellan förskoleklassen, fritidshemmet och skolan.

Samarbete mellan verksamheterna Många pedagoger som arbetar på fritidshem har under lång tid gett uttryck för att samarbetet med lärarna i skolan inte är ömsesidigt eller likvärdigt. Fritidspedagogerna arbetar ibland med barnen tillsammans med lärarna, men de har sällan möjlighet att tillsammans med lärarna planera det samarbetet. Detta riskerar att fritidspedagogerna inte får utnyttja sin kompetens fullt ut, utan att de blir en slags hjälplärare som får anpassa sig efter det läraren gör. Ömsesidighet i samarbetet Karin är fritidspedagog. Hon har under flera dagar vikarierat och täckt upp i klassen för en lärare som varit frånvarande. Hon har därefter dessutom arbetat med barnen på fritidshemmet under eftermiddagstid. En eftermiddag har man brist på personal på fritidshemmet. Karin frågar en grupp lärare som sitter och pratar i personalrummet om någon av dem kan täcka upp en timme på fritidshemmet, eftersom de är väldigt kort om personal. Svaret hon får är en kompakt tystnad, ingen av lärarna erbjuder sig att hjälpa till.

F R I T I D S H E M VÄG L E D N I N G

Text section_978-91-27-42311-4.indd 11

11-07-27 08.52.32

Om detta är en enstaka, unik händelse, är det inget att lägga en massa energi på. Men om det är ett mönster av gensvar, där den ena parten bara ger i samarbetet, och den andra bara får, så är det ett problem som bör åtgärdas. I annat fall kommer samarbetet mellan fritidspedagogerna och lärarna på den här skolan inte att fördjupas, breddas och vidareutvecklas. Det kommer i stället att försvagas och leda till minskat gemensamt engagemang och sämre relationer mellan yrkesgrupperna på skolan. Vilket i sin tur kommer att drabba barnen. Det avgörande ansvaret för en god utveckling av ömsesidigt och likvärdigt samarbete i en skola vilar ytterst på ledningen. Det gäller därför att eventuella problem av det här slaget förmedlas till ledningen, som med stor tydlighet måste visa vad som gäller i ett gott samarbete. Samarbetet ska uppmuntras och stimuleras av ledningen så att dess förväntningar blir glasklara för både berörda lärare och fritidspedagoger. Ledningen ska också ställa krav på samarbetet och lösa eventuella konflikter när det behövs.

Attityder i samarbetet Hur man möter och bemöter varandra i olika samarbeten har i grunden med attityder att göra, och de har stor betydelse för hur samarbetsutvecklingen mellan i detta fall lärare och fritidspedagoger kommer att gestalta sig. I exemplet på föregående sida hade ett mycket bättre gensvar från lärarna kunnat låta på det här sättet: ”Visst, jag kan ställa upp en halvtimme.” Det hade visat på en positiv attityd till ömsesidighet i samarbetet. Koka gröt Hela arbetslaget på skolan är samlat. Det är lärare, fritidspedagoger och förskollärare. Tillsammans har de ansvar för en barngrupp i åldern 6–9 år, i förskoleklassen, på fritidshemmet och i skolan. De barn som kommer tidigt till skolan kan få frukost på morgonen och den situationen diskuteras under mötet. Mats, 12

Text section_978-91-27-42311-4.indd 12

F R I T I D S H E M VÄG L E D N I N G

11-07-27 08.52.32

en av lärarna, säger med ett tydligt negativt tonfall: ”Jag tänker aldrig koka gröt!” Det uppstår en kompakt, besvärande tystnad i gruppen, präglad av villrådighet. Kalle, som är handledare, ingriper genom att ta upp Mats uttalande. Han frågar vad Mats egentligen menar. Mats börjar med en lång och slingrande förklaring, som utmynnar i att han i sin lärarutbildning inte har fått lära sig hur man kokar gröt, men att det ju är något som förskollärarna och fritidspedagogerna har fått göra.

Alla attityder innehåller tre komponenter: en känslomässig en kognitiv en handlingsbenägenhet.

I det här fallet avslöjar Mats mycket negativa tonfall hans känslomässiga inställning till att koka gröt. I sin uppfattning om förskollärarnas och fritidspedagogernas utbildning ingår kognitiva komponenter, exempelvis vilka kunskaper och värderingar han har om sina kollegors utbildning och yrkesroll. Hans handlingsbenägenhet är tydlig i uttrycket: ”Jag tänker aldrig koka gröt.” Handledaren, som har erfarenhet av samtliga berörda utbildningar, klargör att ingen i sin utbildning får lära sig att koka gröt, men att det inte är någon svår konst. Det framgår på varje grötpaket hur man gör. Han påpekar däremot vikten av att barnen får en bra start på dagen. Attityderna mellan fritidspedagogerna, förskollärarna och lärarna i skolan är oerhört betydelsefulla för klimatet i arbetslaget och för hur samarbetet och verksamheten ska kunna utvecklas.

F R I T I D S H E M VÄG L E D N I N G

Text section_978-91-27-42311-4.indd 13

11-07-27 08.52.32

offensiva FRITIDS HEM 20

Text section_978-91-27-42311-4.indd 20

F R I T I D S H E M VÄG L E D N I N G

11-07-27 08.52.35

Offensiva fritidshem

Pedagogiska utvecklingsprocesser Fritidshemmens inriktning och resultat behöver både stärkas och uppvärderas, men också göras tydligare och kommunicerbart till omgivningen, det vill säga lärarna på skolan, ledningen, föräldrarna och allmänheten. Fritidshemmen måste dessutom utvecklas innehållsmässigt och metodmässigt. Det bästa sättet att åstadkomma en rättvis värdering och en höjd status av fritidshemmen och dess pedagoger, är att verksamheten börjar kartlägga och visa upp de resultat som barnen gör under sin tid på fritidshemmet. Pedagoger som arbetar på fritidshem har under sin tid inom skolans organisation mycket sällan, eller aldrig, fått fortbildning som har varit direkt riktad till att utveckla deras egen kärnverksamhet på fritidshemmet. De har i stället fått delta i den fortbildning som organiserats med utgångspunkt från skolans och lärarnas behov. Det finns i dag därför ett stort och uppdämt behov av stöd för fritidshemsverksamhetens pedagogiska utveckling. För att få genomslag bör en sådan satsning vara långsiktig och pågå under flera år. Därefter kan den formas till mer behovsinriktade kontinuerliga utvecklingsprocesser med huvudfokus på kompetensutveckling på arbetslagsnivå.

Aktivt pedagogiskt förhållningssätt Vardagen för fritidspedagoger är full av uppgifter med enskilda barn, grupper av barn och olika aktiviteter för barn, men det finns sällan tid för pedagogerna att vara ordentligt förberedda. F R I T I D S H E M VÄG L E D N I N G

Text section_978-91-27-42311-4.indd 21

11-07-27 08.52.35

Text section_978-91-27-42311-4.indd 22

F R I T I D S H E M VÄG L E D N I N G

11-07-27 08.52.44

När en pedagog kommer med andan i halsen, med orolig blick, ostadig röst och osäkra rörelser för att möta barnen, får det konsekvenser för hur barnen beter sig. Det är mycket lättare för den vuxne att få barnen med sig när hon eller han har god mental beredskap. Allt blir enklare om man har hunnit hämta andan och tänka igenom vad barnen behöver och hur det egna agerandet bör se ut, och vissa praktiska förberedelser redan är utförda. Bristande förberedelser kan leda till att pedagogen ibland väntar för länge med att ingripa i olika situationer med barnen. Det resulterar ofta i att pedagogen en stund senare i stället måste ingripa mycket kraftfullare än vad som annars hade varit nödvändigt, eller för snabbt eller på ett felaktigt sätt. Anledningen är då ofta att den vuxne inte har haft tid att reflektera i förväg kring hur ett enskilt barn borde hjälpas och bemötas för att undvika ett problem. Ibland använder pedagoger outvecklade metoder, och de kan kring ett enskilt barn med problem säga: ”Vi har provat allt!”, och kanske är det detta som är det egentliga problemet. Pedagogerna har växlat inriktning i sitt bemötande av barnet alldeles för många gånger eftersom de aldrig har fått möjlighet att ta vara på sina erfarenheter på ett systematiskt sätt. De har kanske aldrig hunnit se de små framsteg som barnet gjort vid ett visst bemötande. I stället har de prövat ytterligare något nytt, vilket har gjort det ännu svårare för barnet att förstå både de vuxna och sig själv. Med bristande möjligheter till reflektion över vardagens erfarenheter blir verksamheten inte tillräckligt uthållig för att åstadkomma hållbara resultat hos barnen. En viktig inriktning i utvecklingsarbetet på fritidshemmen blir därför att teoretiskt och praktiskt vidareutveckla ett aktivt pedagogiskt förhållningssätt i vardagsarbetet. Det kan t.ex. handla om betydelsen av olika former av förberedelser i arbetet, för att tydligare bestämma när, hur, om och på vilka sätt ingripanden av olika slag bör ske. Eller om att mer utvecklade och preciserade metoder behöver utformas i olika sammanhang. Det kan också handla om att granska tillämpF R I T I D S H E M VÄG L E D N I N G

Text section_978-91-27-42311-4.indd 23

11-07-27 08.52.44

barhet, hållbarhet och nödvändig mångsidighet i pedagogiska mål, eller att innehåll, metoder och pedagogernas agerande behöver förtydligas i vardagsverksamheten.

Aktivt vetenskapligt förhållningssätt I vardagsarbetet på fritidshemmen är det i allmänhet snarare tro och tyckande än vetande som styr. Att teoretiskt och praktiskt vidareutveckla ett aktivt vetenskapligt förhållningssätt i vardagsarbetet, så att det leder fram till pedagogiska resultat, är därför väsentligt när det gäller inriktningen av utvecklingen av dagens fritidshem. Glidarna På ett fritidshem uttrycker pedagogerna att de i sitt utvecklingsarbete vill få rätsida på problemet med alla ”glidare”, dvs. de barn som inte är delaktiga i lekar och aktiviteter med de andra barnen, eller bara är med mycket flyktigt för att sedan snabbt söka sig vidare till andra barn eller aktiviteter. Pedagogerna upplever att de är så många att de utgör ett problem för både andra barn och vuxna. De tar dessutom tid, uppmärksamhet och energi från pedagogerna, som därför snabbt vill komma igång med olika aktiviteter och åtgärder för att stävja problemet. På handledarens inrådan får pedagogerna i stället börja med att göra en enkel kartläggning. Hon vill att de preciserar sin uppfattning om de här barnen. Hur många barn är egentligen glidare? Vilka rör det sig om? Är några bara glidare inomhus, och några enbart utomhus? Kartläggningen görs under två veckor under fritidshemstid, både inomhus och utomhus. Med hjälp av en lista med barnens namn noterar de vuxna vilka barn som kan leka regellekar eller rollekar och/eller är glidare. När kartläggningen är klar och sammanställs visar det sig att det finns färre glidare än vad pedagogerna trott. Det är en viktig 24

Text section_978-91-27-42311-4.indd 24

F R I T I D S H E M VÄG L E D N I N G

11-07-27 08.52.44

iakttagelse som ger pedagogerna positiv bekräftelse på att verksamheten är bättre än de själva har upplevt den. Målsättningen för verksamheten formuleras nu så här: Alla barn ska kunna leka regellekar; fler barn ska kunna leka rollekar, inga barn ska behöva vara glidare. Samtidigt vidtar de vuxna pedagogiska åtgärder. Varje vecka introduceras en ny regellek eller rollek, ibland inomhus, ibland utomhus. De ser också till att det är glidarna som först får lära sig den nya leken. De är ofta glidare för att de inte kan en lek, men genom att de får lära sig först höjs deras status i barngruppen.

Exemplet med glidarna visar att pedagoger på fritidshem på ett mer systematiska sätt behöver få möjlighet att ta vara på sina erfarenheter av de aktiviteter som görs i verksamheten, av enskilda barn och grupper av barn. Att inta ett mer aktivt vetenskapligt förhållningssätt till arbetet handlar till exempel om att som pedagog eller arbetslag hitta vägar till mindre av tro och tyckanden i vardagsarbetet, till mer av vetande. Det handlar om att pedagogerna får möjlighet att: åstadkomma en ökad systematisk kunskap om den egna verksamhetens resultat upptäcka långsiktiga mönster i arbetet över tid hitta mer långsiktiga, effektiva strategier i stället för akuta, kortsiktiga energikrävande insatser få chansen att ligga steget före i de sammanhang och situationer där det rent principiellt är möjligt.

Avsikten med ett sådant mer vetenskapligt förhållningssätt är inte att göra alla fritidspedagoger till forskare i fritidshemspedagogik. Däremot skulle ett lite starkare vetenskapligt förhållningssätt i fritidspedagogernas vardagsarbete, och till de resultat som de kan uppnå, göra arbetet intressantare och mycket effektivare.

F R I T I D S H E M VÄG L E D N I N G

Text section_978-91-27-42311-4.indd 25

11-07-27 08.52.44

attMÖTA BARNET 30

Text section_978-91-27-42311-4.indd 30

F R I T I D S H E M VÄG L E D N I N G

11-07-27 08.52.45

Att möta barnet

Färdighetsutveckling hos barn Principer för färdighetsutveckling är grundläggande i all pedagogisk verksamhet och är därför ett återkommande tema i boken där pedagogiska förhållningssätt diskuteras. Ibland är det väldigt enkelt att identifiera vilka färdigheter barn behöver utveckla, men det kan också vara mycket komplicerat. Första gången som jag personligen använde mig av färdighetsutveck ling visste jag faktiskt inte riktigt vad det var. Jag hade aldrig hört talas om begreppet, inte heller hur man arbetar med det.

Mattias och Lejonkörkortet Mattias var kanske tre år gammal. Var och varannan kväll klagade han över lejon som han var rädd skulle komma in i hans rum. Lugnt försökte vi övertyga honom om att lejon är jättesnälla, men det bet inte. En kväll var lejonproblemet värre än vanligt. Jag tänkte att nu får det vara nog, och jag öppnade fönstret och röt så mycket jag kunde för att skrämma bort alla arga lejon. Så besinnade jag mig och tänkte att lejonen ju egentligen bara fanns i Mattias lilla F R I T I D S H E M VÄG L E D N I N G

Text section_978-91-27-42311-4.indd 31

11-07-27 08.52.47

huvud. Genom att skrika bekräftade jag för honom att det fanns lejon och att jag behövdes för att hålla dem på avstånd. I stället sa jag till Mattias att jag skulle ringa till Lejonmyndigheten och beställa ett Lejonkörkort till honom. Jag insåg att ett Lejonkörkort kunde vara ett sätt att komma tillrätta med hans rädsla. Så jag tillverkade ett Lejonkörkort med hans foto och med texten ”Lejonkörkort för Mattias Andersson”, och under namnet en lite mindre text: ”Innehavaren av detta Lejonkörkort bemyndigas härmed att skrämma alla arga lejon.” Mattias fick brevet nästa dag, adresserat till honom. Han undrade förstås vad det var han hade fått och jag förklarade att det var hans Lejonkörkort och hur det fungerade – att det inte finns någonting som lejon var mer rädda för än personer med Lejonkörkort. Och att om han höll upp kortet där han visste att det kunde finnas lejon, så skulle lejonen vända och springa all världens väg och aldrig mer komma tillbaka. Jag bad Mattias visa mig om han förstått och då tog han Lejonkörkortet, gick runt i sitt rum och i lägenheten, höll upp kortet på olika ställen och sa med allvarlig röst: ”Så gör jag, så gör jag.” Sedan la han Lejonkörkortet under sin huvudkudde, och efter det kom det aldrig mer några lejon. På det här sättet hade jag gett Mattias färdigheten att själv kunna skrämma alla arga lejon.

Formulera frågeställningar Som pedagog gäller det att upptäcka vilken färdighet som ett specifikt barn behöver utveckla. Här följer två exempel på hur man kan arbeta med detta genom att först formulera en frågeställning om vad det är man behöver arbeta med och sedan hur man ska gå till väga. Emils pajaskonster Emil ställer till det på fritidshemmet. När barnen kommer från de olika klasserna för att börja eftermiddagens verksamhet

Text section_978-91-27-42311-4.indd 32

F R I T I D S H E M VÄG L E D N I N G

11-07-27 08.52.47

samlar pedagogerna barnen en kort stund. Den stunden är till för att se vilka barn som ska vara på fritidshemmet under eftermiddagen, och för att organisera barnens olika aktiviteter. Det ska ta 7–8 minuter är det tänkt. Men sedan Emil började på fritidshemmet, för cirka en och en halv månad sedan, har i stort sett varje samling tagit 40–45 minuter, för att Emil spelar pajas. Detta gör han väldigt effektivt och så framgångsrikt att han har blivit enormt populär i barngruppen vid de här tillfällena. Många andra barn passar på att både ge honom understöd och nappa på samma beteende som Emil. När pedagogerna försöker stävja det innebär det att samlingen drar ut på tiden.

FRÅGESTÄLLNING

Hur kan pedagogerna få Emil att sluta med sina pajaskonster? Den första tanken är att samlingarna måste ställas in. Varför? Jo, därför att barnen inte ska få fortsätta att störa, det skapar bara ännu mer problem. Både när det gäller förväntningar från pedagogerna och från barnen själva. Men eftersom pedagogerna säger sig vilja ha samlingarna, för att det finns ett behov av dem, vill de fortsätta med dem. Frågan om Emil kan kastas ut från samlingen diskuteras. Visst skulle det gå, men då kommer han förmodligen störa samlingen utifrån, och kanske få flera andra barn med sig, så det är ingen bra lösning. FÄRDIGHET ATT UTVECKLA

Dela uppmärksamhet I stället diskuterar pedagogerna begreppet färdigheter, och tydliggör att det inte är en färdighet att sluta med dåliga beteenden. För att Emil ska kunna stå på egna kompetenta ben i fortsättningen, måste man hitta positivt formulerade färdigheter som han kan få tillgång till. F R I T I D S H E M VÄG L E D N I N G

Text section_978-91-27-42311-4.indd 33

11-07-27 08.52.47

Vad är det då för färdighet som Emil behöver utveckla? Jo, att kunna dela uppmärksamhet med andra. Det kan han inte i dag, han vill alltid ha all uppmärksamhet själv, och så ser det ut både på fritidshemmet och i klassrummet. De flesta barn har fått träna på det här redan tidigt i sin uppväxt. Tänk exempelvis på det lilla barnets beteende när man som förälder pratar i telefon. Då har nog alla en erfarenhet av att barnet just då vill ha uppmärksamhet. Men genom att luta sig mot barnet, och med låg men tydlig röst säga ”Kan du vänta lite, jag pratar ju i telefon!”, markerar man att barnet måste vänta. Om ett barn får möta detta beteende på olika sätt lär det sig färdigheten att kunna dela uppmärksamhet med andra. Detta har nog Emil aldrig fått lära sig, men nu ska han äntligen få positiva erfarenheter av det, något som de vuxna på fritidshemmet kan hjälpa honom med.

METOD

Nya uppdrag hjälper Emil Man bestämmer att samlingarna ska dra igång igen, fast på ett nytt sätt. Kanske i en annan del av lokalen och med en del andra konkreta förändringar, så att det blir tydligt för barnen, att från och med nu är det en ny slags samling. Till den första samlingen får Emil ett socialt uppdrag. Han ska i samarbete med en vuxen få presentera en aktivitet som barnen kan välja att göra under eftermiddagens verksamhet. Då får Emil vara i fokus för de andra barnens uppmärksamhet, men bara den korta stunden, inte under de 40–45 minuter som det varit den senaste månaden. Men Emil får inte bara ett uppdrag, han får en utmaning också. Han ska presentera aktiviteten på ett så positivt och stimulerande sätt så att så många som möjligt, helst alla barn, vill vara med. Till detta ska han få ett av de andra barnen som medhjälpare. I gruppen finns ett barn, Niklas, med liknande beteendemönster och samma tendenser som Emil, men inte riktigt lika häftig i sitt uppträdande som han. 34

Text section_978-91-27-42311-4.indd 34

F R I T I D S H E M VÄG L E D N I N G

11-07-27 08.52.47

Inför samlingen ger pedagogerna Emil ett uppdrag och en utmaning, som han tar direkt och med förtjusning. Sedan vänder de sig till Niklas: ”Tror du att du i morgon, när Emil ska presentera aktiviteten, kan hjälpa honom.” Då säger Niklas i frågande ton: ”Ja, men hur ska jag göra?” ”Jo”, säger pedagogerna, ”det är så här, och det kanske du inte vet om, men de andra barnen tittar ofta på dig och gör som du gör.” De vuxna vet mycket väl att Niklas vet det här, men låtsas inte om det, och ger honom på så sätt ett litet alibi om att vara oskyldig. ”Tror du att du kan titta på Emil så länge han pratar, och nicka lite instämmande under tiden, och när sedan Emil har pratat färdigt räcker du snabbt upp din hand och säger med glad och hög röst: ’Jag vill vara med!’ Då är det många av de andra barnen som också kommer att vilja vara med, och då har du hjälpt Emil! Skulle du vilja hjälpa Emil med det här på samlingen i morgon?” Då säger Niklas: ”Okej, jag kan försöka!” Pedagogerna vänder sig sedan direkt till Emil och säger: ”Niklas hjälper dig i morgon, då hjälper väl du Niklas i övermorgon, för då blir det hans tur att hjälpa till med en sak under samlingen?” ”Okej”, säger Emil. Både Emil och Niklas har vid flera tillfällen fått återkomma med att hjälpa personalen med små uppdrag inför de andra barnen, men även andra barn har fått hjälpa till. Pedagogerna har, genom att ge Emil och Niklas tillgång till en färdighet, sett en rejäl förändring i hur de både uppträder och förhåller sig till de vuxna. . RESULTAT

Nya färdigheter stärker Emil Pedagogerna ville göra Emil till sin bästa medhjälpare, i stället för den allra värsta motståndare som han hade blivit, och det lyckades de med.

F R I T I D S H E M VÄG L E D N I N G

Text section_978-91-27-42311-4.indd 35

11-07-27 08.52.47

ÄMNESFLIKAR I VERKSAMHETSPÄRMEN

Vardagsrutiner Veckorutiner Veckoplanering Pedagogisk miljö Barngruppen Föräldrasamarbete Långsiktig planering Fördelning av arbete och ansvar Trivsel Schemaläggning Gemensamma regler och förhållningssätt Särskild barnplanering Övergångar Samarbete, samordning och samverkan Möten Dokumentation Utvärdering Utveckling

Text section_978-91-27-42311-4.indd 66

F R I T I D S H E M VÄG L E D N I N G

11-07-27 08.52.58

Vardagsrutiner Vardagsrutiner innebär att pedagogerna ska skapa en bra dag ur barnens perspektiv. Från det första barnet kommer till fritidshemmet tidigt på morgonen, tills det sista barnet lämnar sent på eftermiddagen. Under hela den tiden ska pedagogerna åstadkomma en bra hel dag för alla barn! Om vissa situationer under dagen är lite röriga för barnen, kan det vara skäl nog för de vuxna att vara särskilt observanta. Granska då framför allt övergångssituationer i vardagen, tillfällen då barnen går från en typ av situation till en annan. Exempel på kritiska övergångar är när barnen kommer på morgonen, ska gå till och från frukost, till skolverksamhet, till och från raster och lunch, från skola till fritidshem, från och till mellanmål. Det finns många övergångssituationer under en dag, och det är ofta i själva övergångssituationen som struligheter bland barnen startar. Pedagogerna bör då i detalj undersöka var de olika vuxna finns i de situationerna och vad var och en gör. Kanske upptäcker man att pedagogerna är på fel ställe och gör fel saker. I stället för att vara kvar på skolgården i slutet av rasten, ska en vuxne kanske vara i tamburen och möta barnen. Det är ofta där de konflikter startar som barnen sedan bär med sig in i nästa situation. ATT DISKUTERA I ARBETSLAGET

Har alla en klar och tydlig uppfattning om vilka vardagsrutiner som gäller? Vet alla vad som åligger var och en som ansvarig pedagog (ofta måste det personliga ansvaret finnas inskrivet i allas personliga scheman)? Vilka kritiska övergångssituationer bör ses över?

F R I T I D S H E M VÄG L E D N I N G

Text section_978-91-27-42311-4.indd 67

11-07-27 08.52.58

Pedagogisk miljö Fritidshemmets pedagogiska miljö innefattar både inomhusoch utomhusmiljön. Det är viktigt att lokalerna är tillräckligt stora och disponerade på ett sätt som passar för verksamheten. En vanlig situation är att det dagligen måste plockas undan för att lokalerna ska användas till andra ändamål. Ofta hörs klagomål på att barn är splittrade och saknar uthållighet, men hur ser deras vardagsvillkor ut när det gäller den pedagogiska miljön? Om barnen själva fick välja så skulle både inom- och utomhusmiljön troligen vara full av vrår, där de ensamma eller i mindre grupper kunde få vara verksamma ostört. ATT DISKUTERA I ARBETSLAGET

Finns det möjlighet för er att förbättra inomhusoch utomhusmiljön för att ge barnen en ökad stimulans till en mer meningsfull verksamhet? Stödjer tillgången till lokalerna en verksamhet som ger era barn kontinuitet?

Barngruppen Det är stor variation på hur många barn som ingår i en fritidshemsgrupp, och hur de är fördelade åldersmässigt. Det ska vara pedagogiska överväganden som styr hur barngruppen sätts samman, och det är viktigt att dessa överväganden kan kommuniceras till föräldrarna. Barn sneglar alltid uppåt, på barn som är äldre än de själva, de bryr sig inte om de yngre barnen. Vad de äldre barnen gör har stor betydelse för de yngre, men knappast tvärtom. Detta får konsekvenser för vilken roll de äldre barnen ska få, och därmed också för hur och i vilka olika sammanhang de äldre och yngre barnen kan mötas.

Text section_978-91-27-42311-4.indd 70

F R I T I D S H E M VÄG L E D N I N G

11-07-27 08.52.59

ATT DISKUTERA I ARBETSLAGET

Hur tänker ni och vad vill ni uppnå med fördelningen av barnen? Hur tänker ni på kort sikt för att skapa trygghet i en grupp och på lång sikt för att skapa ökad dynamik och progression i gruppen? Hur ser behov och förutsättningar ut för de yngsta respektive de äldsta barnen och vad betyder det för gruppsammansättningen i olika sammanhang?

Föräldrasamarbete Hur föräldrarna ser på fritidshemmet har en avgörande betydelse för hur barnen kommer att trivas och utvecklas där. Det är därför viktigt att lägga tid, energi och omsorg på att skola in föräldrarna så bra som möjligt. Att föräldrarna är trygga med sitt val av fritidshem är en viktig förutsättning för att barnen ska kunna tillgodogöra sig vad fritidshemmet har att erbjuda. Är föräldrarna otrygga, negativa eller kritiska finns det risk för att det uppstår svårigheter både med barnets beteende och utveckling. Kommunikationen med föräldrarna får inte bara handla om att kläderna ska vara namnade och att tider och scheman ska hållas, utan också på vilket sätt fritidshemmet bidrar till barnens utveckling. Säkert kan också föräldrarna bidra till fritidshemmets verksamhet, de har unika kunskaper om sina egna barn och har även andra kunskaper och erfarenheter som kanske kan vara en tillgång. ATT DISKUTERA I ARBETSLAGET

Fundera över hur förväntningarna ser ut när det gäller samarbetet med föräldrarna och hur kommunikationen med dem ser ut? Hur kan föräldrarna bidra till verksamheten?

F R I T I D S H E M VÄG L E D N I N G

Text section_978-91-27-42311-4.indd 71

11-07-27 08.52.59

FRITIDSHEM

Vägledning

g n i n d Vägle kt

s i g o g a d pe t t ä s s g n i fö r h å ll n

ISBN 978-91-27-42311-4

Lars Andersson

9 789127 423114

Cover_978-91-27-42311-4.indd 1

11-08-31 13.21.05