13 mm
Organisationer, samhälle och globalisering Det sägs ofta att vi lever i en tid av stora och snabba förändringar. Ändå är det mycket som vi känner igen från förr. I denna bok analyseras ett samhällsliv där ingenting är som det varit men där ingenting heller blir helt förändrat. Bokens författare beskriver förändring som ett samspel mellan parallella processer av tröghet och förnyelse. Genom att se samhället som ett socialt landskap som till stor del består av organisationer, beskrivs en växelverkan mellan hur gamla organisationers tröghet och rationaliseringar skapar utrymmen för nya organisationer. I spänningen mellan tröghet och förnyelse, och mellan flyttnings- och spridningsprocesser, blir världen mer sammanlänkad. Resultatet blir inte ett nytt utan ett tätare samhälle, med både gamla välkända och nya överraskande inslag. Nya organisationer tillkommer mellan eller vid sidan av de gamla, och nya relationer mellan organisationer uppstår. I boken analyseras ett antal fallstudier av olika organisationer och deras framväxt, såsom Ikea, Metro, McDonald’s, Anonyma Alkoholister, Miljöpartiet och Innebandyförbundet. I denna andra upplaga har analysen kompletterats med tre fallstudier av organisationer som alla funnit ett nytt utrymme genom internet och blivit på en gång globala och en del av vardagsverkligheten för många människor: Amazon, Google och Wikipedia. I den andra upplagan anknyts diskussionen även till nya teoretiska bidrag och aktuell forskning inom området.
Andra upplagan
| Organisationer, samhälle och globalisering
Tröghetens mekanismer och förnyelsens förutsättningar
Ahrne Papakostas
Göran Ahrne är professor emeritus i sociologi vid Stockholms universitet och vid Score (Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor). Apostolis Papakostas är professor i sociologi vid Södertörns högskola. Han är också associerad forskare vid Score, där han tidigare varit verksam.
Organisationer, samhälle och globalisering
Art.nr 8073 2:a uppl.
Göran Ahrne Apostolis Papakostas www.studentlitteratur.se
978-91-44-09620-9_Cover.indd All Pages
2014-06-27 15:59
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 8073 ISBN 978-91-44-09620-9 Upplaga 2:1 © Författarna och Studentlitteratur 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Shutterstock/Neil Lang & Fuyu Liu Printed by Eurographic Danmark AS, Denmark 2014
978-91-44-09620-9_01_book.indd 2
2014-07-07 16:35
INNEHÅLL
Förord till första upplagan 7 Förord till andra upplagan 11 1 Organiserade människor 13
Interaktion mellan miljarder 13 Banden mellan människor och organisationer 16 Människors interaktion inne i, mellan och utanför organisationer 24 Kan man tänka sig ett samhälle utan organisationer? 29 2 Det sociala landskapets konturer 35
Organisation, samhälle och globalisering 35 Organisationer och institutioner 47 Det sociala landskapet 51 Öppenhet 53 Spridning 54 Blandning 54 Friktion 55 Teoretisk pluralism 56 3 Tröghet och förnyelse i det sociala landskapet 59
Samhällsförändring genom utvecklingsstadier 59 Historiska arv och samtida möjligheter 62 Stabilitet och förändring – samspelet mellan gamla och nya organisationer 66
© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r
978-91-44-09620-9_01_book.indd 3
3
2014-07-07 16:35
Innehåll
Tröghetens mekanismer 70 Oförmåga 73 Ovilja 76 Tröghet: några fallstudier 78 Trycket på förändring 84 En relativ tröghet 93 4 Gläntor, öppna utrymmen och etableringen av organisationer 97
Om utrymmen och tomrum 97 Olika typer av utrymmen 103 Öppna utrymmen och nya organisationer 110 Gamla organisationer på nya platser: spridning och flyttning av organisationer och resurser 119 Initiativ 121 Fortsatta relationer 124 Interaktion mellan nya och gamla organisationer 128 5 Ett tätnande landskap 137
Lokal mångfald och global likriktning 137 Mer organisation och färre människor 143 Rationalisering av medlemskapsorganisationer 144 Övergivna utrymmen och nya frivilligorganisationer 148 Förökning genom delning 151 Staters invävdhet 154 Interaktion mellan organisationer: från administration till transaktion 158 Förtätning, fragmentering och försvagade band mellan människor och organisationer 165 Bilaga: Fakta om fallstudierna 171 Frivilligorganisationer 171 Anonyma Alkoholister 171 Farsor och morsor på stan 172 Livets Ord 173
4
978-91-44-09620-9_01_book.indd 4
© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r
2014-07-07 16:35
Innehåll
Miljöpartiet 174 Svenska Innebandyförbundet 175 Wikipedia 176 Företagsetableringar 178 Amazon 178 Google 179 Ikea 180 McDonald’s 181 Metro 182 Radio Nord 183 Svenska Innebandyligan 184 Noter 185 Referenser 199 Sakregister 219 Personregister 223
© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r
978-91-44-09620-9_01_book.indd 5
5
2014-07-07 16:35
978-91-44-09620-9_01_book.indd 6
2014-07-07 16:35
FÖRORD TILL FÖRSTA UPPLAGAN
Det sägs och skrivs ofta att vi lever i ett samhälle som genomgår stora och snabba förändringar. Ny teknik och nya kommunikationsmöjligheter eroderar gamla gränser och skapar ett gränslöst samhälle. Det finns också många förslag på hur detta nya samhälle ska betecknas: tjänstesamhälle, informationssamhälle, nätverkssamhälle eller också talar man om ett postmodernt samhällstillstånd. Samtidigt kan man inte komma ifrån att det är mycket som vi känner igen från förr. Många klagar på att reformer misslyckas och att förändringar går trögt. Varför gör man inget åt det här och varför händer det inget? är återkommande klagomål. Det är ett samhälle där ingenting är riktigt som det varit men där inget heller blir helt förändrat, som vi analyserar i denna bok genom att studera samspelet mellan tröghet och förändring. Vi har valt att utgå från det tröga för att få perspektiv på det nya och på så sätt belysa samspelet mellan tröghet och förändring. Vi ser organisationer som konstanter i all mänsklig interaktion och som en grundläggande figuration i allt samhällsliv. Vi menar inte att allt är organiserat, men vi försöker visa hur samhällsprocesser sker i ett samspel mellan gamla och nya organisationer. Genom att införa ett organisationsbegrepp i analysen kan man dekonstruera begreppet samhälle, och därmed tolka och förstå innebörden av samhällsförändring och globalisering på ett mer nyanserat sätt. Det första kapitlet är en beskrivning av hur vi förstår fenomenet organisation och dess betydelse för människors interaktion. I det andra kapitlet tar vi upp en diskussion och kritik av samhällsbegreppet och utvecklar en tanke om att förstå samhällsprocesser genom att se till ett socialt landskap. © F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r
978-91-44-09620-9_01_book.indd 7
7
2014-07-07 16:35
Förord till första upplagan
Det tredje kapitlet handlar om tröghet och förändring. Vi börjar med en diskussion av några aktuella teorier om samhällsförändring för att övergå till en analys av tröghet och förändring i organisationer. I det fjärde kapitlet beskriver vi hur organisationers tröghet ger utrymmen och möjligheter till förnyelse. Vi beskriver här olika typer av förnyelse och avslutar kapitlet med en analys av samspelet mellan gamla och nya organisationer. I det avslutande kapitlet diskuterar vi några konsekvenser av det som vi ser som en förtätning i det organisatoriska landskapet, det vill säga att nya organisationer tillkommer utan att gamla organisationer försvinner. I ett tätnande landskap finns ett ökat antal organisationer som var och en engagerar färre människor. Här uppmärksammar vi aktuella fenomen som outsourcing och nya relationer mellan stater och företag som tillsammans bidrar till en fragmentering av människors vardagsverklighet. Bokens syfte är att presentera ett teoretiskt resonemang för att förstå samhällsförändring ur ett organisationsperspektiv. Denna teoretiska förståelse har utvecklats utifrån ett empiriskt material av fallstudier av nya organisationer. Resultat från dessa fallstudier redovisas i kapitel 3 och 4 och i en bilaga ges en kortfattad beskrivning av varje fall. En del av det empiriska underlaget för våra fallstudier har insamlats inom forskningsprojektet ”Organisationsförändring och samhällsförändring” som finansierades av HSFR 1995–1998. Arbetet med boken har skett vid sociologiska institutionen vid Stockholms universitet och vid Score, som är ett forskningscentrum som drivs i samarbete mellan Stockholms universitet och Handelshögskolan i Stockholm. Vi har presenterat och fått värdefulla kommentarer på olika delar av vårt arbete vid seminarier på sociologiska institutionen i Stockholm och på Score. Flera av våra kollegor på Score har läst och kommenterat olika delar av denna bok vid en intern konferens i januari 2001. Dessutom har vi presenterat texter vid ett flertal tillfällen på Sveriges sociologförbunds årsmöten, på konferenser om ledarskap och organisation vid Växjö universitet samt på den 16:e företagsekonomiska ämneskonferensen i Uppsala i augusti 2001 och på Critical management studies-konferensen vid Manchester School of Management i juli 2001. Vi vill rikta ett stort tack till alla som vid dessa tillfällen givit oss värdefulla synpunkter. Vi vill också rikta speciella tack till följande personer för värdefulla insatser vid särskilda tillfällen: Fredrik Augustsson, Jenny-Ann 8
978-91-44-09620-9_01_book.indd 8
© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r
2014-07-07 16:35
Förord till första upplagan
Brodin, Magnus Boström, Eero Carroll, Christoffer Edling, Oskar Engdahl, Karin Helmersson Bergmark, Ulf Himmelstrand, Roine Johansson, Fredrik Liljeros, Lars-Erik Olsson, Mattias Smångs, Lotta Stern samt Arni Sverrisson. Erik Malmstig arbetade under hösten 2000 med en analys av fallstudierna. Förutom bokens första kapitel, som skrivits av Göran Ahrne, är boken en gemensam produkt där vi delat på ansvar för idéer, analyser och skrivande. Stockholm i januari 2002 Göran Ahrne Apostolis Papakostas
© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r
978-91-44-09620-9_01_book.indd 9
9
2014-07-07 16:35
978-91-44-09620-9_01_book.indd 10
2014-07-07 16:35
FÖRORD TILL ANDRA UPPLAGAN
I denna upplaga har vi infört ytterligare tre fallstudier av nya organisationer som har etablerats på och tack vare spridningen av internet: Amazon, Google och Wikipedia. De är alla tre högst relevanta för de frågeställningar som vi vill belysa med den här boken: förutsättningar för nya organisationer och globalisering mot bakgrund av den generella tröghet som präglar alla organisationer. För många framstod det som om internet skapade en helt förändrad värld. Och visst har internet bidragit till en intensifierad globalisering. För Ikea och McDonald’s tog det flera decennier att bli globala. Men för många av de organisationer som etablerats genom och på nätet har det nästan omedelbart varit möjligt att skapa globala relationer. För det som sker på internet har rummet förlorat sin betydelse; allt som räknas är tid. När den här boken skrevs första gången jobbade vi rumsligt nära varandra. När boken nu skrivs om behövs inte det, utan vi kan redigera samma text samtidigt, en i Vallen tuna och en i Knivsta. Men även nya organisationer på internet passar väl in i vår modell för att förstå samhällsförändring genom att se till samspelet mellan gamla och nya organisationer: och de bidrar till det som vi beskriver som ett tätnande globalt organisationslandskap med svagare band mellan människor och organisationer. Förutom de nya fallstudierna har vi uppdaterat de flesta av våra övriga fall. Vi har även fört in andra illustrationer och exempel från aktuell forskning. Dessutom har vi följt upp en del nyare teoretiska diskussioner. Slutligen har vi också strukit några stycken som vi nu funnit mindre relevanta. Knivsta och Vallentuna i juni 2014 Göran Ahrne
Apostolis Papakostas
© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r
978-91-44-09620-9_01_book.indd 11
11
2014-07-07 16:35
978-91-44-09620-9_01_book.indd 12
2014-07-07 16:35
KAPITEL 3
Tröghet och förnyelse i det sociala landskapet
Samhällsförändring genom utvecklingsstadier I vår vardagskunskap om samhället finns en föreställning om att förändring är ett undantag: förändring är något kortvarigt som avbryter de gamla vanliga rutinerna som efter förändringen ersätts med nya rutiner. Förändring präglas ofta av oro och osäkerhet. Typiska förändringar för en individ är att man byter bostad eller jobb. Förändringsperioder ses som relativt korta, stökiga perioder som föregås och följs av stabila perioder då allt går i sin vanliga lunk. Samma syn på förhållandet mellan stabilitet och förändring är också vanlig i teorier om samhällsförändring. I vardagsuppfattningen om samhället talar man om stabila perioder som snabbt förändras för att övergå i en ny period. Man talar om förändringsperioder som övergångsperioder eller brytningstider. Samhällsvetenskapen är full av beskrivningar av hur stadier följt på varandra: jägarsamhälle, jordbrukarsamhälle, industrisamhälle, tjänstesamhälle. I marxistisk teori talas det om ett feodalsamhälle som ersätts av ett kapitalistiskt samhälle som ska följas av ett framtida socialistiskt eller kommunistiskt samhälle. I politiska analyser tänker man gärna i termer av icke-demokratiska och demokratiska samhällen. Förändringsperioderna kan vara kortare eller längre, mer eller mindre dramatiska, mer eller mindre revolutionära, men i tänkandet i termer av före och efter ligger en underförstådd tanke om att förändringsperioderna är kortare undantag som kan ses som brytningstider eller övergångsperioder.37 En förutsättning för denna syn på samhällsförändring som vi har kallat stadietänkandet är att det finns väl avgränsade samhällen som präglas av en underliggande gemensam logik (”grundbult”), som när den förändras © F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r
978-91-44-09620-9_01_book.indd 59
59
2014-07-07 16:35
3 Tröghet och förnyelse i det sociala landskapet
påverkar allt inom det gemensamma samhället eller systemet (Tilly, 1984). Raymond Boudon (1986) kallar detta för ”the search for the prime mover” (jfr diskussionen i kapitel 2). Stadietänkandet har kritiserats för att det till exempel ignorerar att drag från olika perioder lever kvar sida vid sida eller att det förutsätter en likformighet i förändringsprocesser i olika ”samhällen”. Stadietänkandet och behovet av att sätta etiketter på övergripande samhällstillstånd tycks dock, trots kritik, fortsätta med oförminskad styrka. Det återfinns i den ofta absurda diskussionen om det som kallas modernism övergått till någon form av postmodernism eller om det bara är fråga om en senmodernism (jfr Giddens, 1990). Stadietänkandet återfinns i behovet av att sätta etiketter på det nuvarande samhällstillståndet som till exempel informationssamhälle eller nätverkssamhälle. I dessa beteckningar finns mer eller mindre explicit en tanke om att en sådan etikett indikerar grundbulten i en ny samhällelig logik. Men kandidaterna till sådana etiketter är många: förutom ovan nämnda har vi risksamhälle, tjänstesamhälle och postindustriellt samhälle. Det finns även en svensk variant av stadieteorin i diskussionen om det som somliga ser som den svenska modellens fall. Man kan dock notera att i många fall görs stadieindelningar utan att man lyckats hitta några nya beteckningar annat än att det är något som kommer efter något annat: till exempel postmodernism, postkommunism, postkolonialism. Eller också blir det som hos Giddens (1990) förmodernism och modernism som står mot varandra. Det uppenbarligen starka behovet av att tala om ett före och ett efter är ett tecken på svårigheten i att teoretisera om fenomenet förändring. Det finns något paradoxalt och svårfångat i tanken om förändring som återspeglas i två talesätt: ”Plus ça change, plus c’ést la même chose” (ju mer det förändras, desto mer är det samma sak) och dess motsats, den uråldriga filosofiska paradoxen att man inte kan stiga ner i samma flod två gånger. Trots att en hel del förändras upplever människor och upptäcker forskare att det finns en upprepning (ofta på vardagsplanet), samtidigt som varje form av upprepad handling också är en ny handling. Varje dag är ny trots att människor gör det de alltid brukar göra. Vi ska här kortfattat gå in på några frågor som lyfts fram i kritiken av den traditionella synen på förändring inom samhällsvetenskapen. Vi kommer att ta upp frågan om endogena och exogena orsaker till förändring, tanken om en ”grundbult” (prime mover) samt frågan om huruvida förändringar har 60
978-91-44-09620-9_01_book.indd 60
© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r
2014-07-07 16:35
3 Tröghet och förnyelse i det sociala landskapet
någon bestämd riktning. I sin bok om teorier om social förändring påpekar Raymond Boudon (1986:123; jfr Sztompka, 1993:139) att det bland sociologer tycks finnas en preferens för endogena förklaringar till social förändring, det vill säga att orsaken till förändring emanerar ur det egna samhället eller systemet. Det ligger i själva tanken om att världen är uppdelad i olika sam hällen eller samhällssystem. Många forskare har dock påpekat att de gränser som tänks skilja samhällen eller system från varandra är godtyckliga och svårdefinierade (jfr Ahrne, 1990; Boudon, 1986:152; Raaterova, 1999; Tilly, 1984:23). Då blir även skillnaden mellan exogena och endogena förklaringar mindre tydlig eller helt enkelt godtycklig (jfr kapitel 2). En konsekvens av övergivandet av tanken om en underliggande logik som förändras, eller övergivandet av tanken om en ”prime mover”, är att förändringsprocesser är långtifrån enhetliga. Samhällsförändring är inte en generell samhällsprocess utan en beteckning för en mängd olika processer som hänger mer eller mindre samman (Tilly, 1984:12; Boudon, 1986:178). Förändringsprocesser av olika karaktär har olika räckvidd, rytm, styrka och innehåll. Snabba processer kan ske parallellt med långsamma. Vissa fenomen i det sociala landskapet kan svepas med i hastiga förändringsvågor medan annat i dess närhet kan vara i det närmaste opåverkat av dessa processer. Olika förändringsprocesser kan löpa parallellt under en viss tid för att sedan kollidera. Dessutom måste förändring studeras inte bara i relation till tid utan också rumsligt. En av de vanligaste orsakerna till förändring är spridning av institutioner och organisationer mellan olika delar av det sociala landskapet (se kapitel 4). I traditionell samhällsteori har beskrivningen av samhällsförändring i termer av stadier eller något liknande, det vill säga olika sekvenser av före och efter, varit förknippad med en tanke om att förändringar tenderar att ha en viss riktning. Nya stadier förknippas med högre stadier i samhällsutvecklingen. Här har också funnits tankar om att samhällsutvecklingen är teleologisk: att den har ett mål (se Sztompka, 1993, för en översikt). I och för sig kan man inte utesluta möjligheten att det långsiktigt går att finna en viss linje i de förändringar som skett genom att människor fått ökade kunskaper om sina livsvillkor och kanske en ökad grad av civilisering, men sådana antaganden måste ändå vara sekundära i förståelsen av samhällsförändring och kan inte förutsättas. Piotr Sztompka (1993:138–140) har i punktform sammanfattat något som © F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r
978-91-44-09620-9_01_book.indd 61
61
2014-07-07 16:35
3 Tröghet och förnyelse i det sociala landskapet
han beskriver som en teori om ”neo-modernization”. Vi menar att de flesta av Sztompkas punkter är intressanta att ta upp som ett underlag för vårt försök att beskriva samhällsförändring genom att se till vad som sker i och mellan organisationer, även om vi tror att några av Sztompkas punkter är mindre lyckade. Sztompka betonar betydelsen av att förstå förändring i förhållande till exogena processer, vilket alltså upphäver systemtanken. Vi kan inte heller tillämpa en enda modell för utveckling, utan förändringsprocesser sker på olika sätt inom olika samhällsområden och i olika geografiska regioner och delar av det sociala landskapet. En sådan bild av förändring innebär en mindre optimistisk syn på vad som sker och ett avståndstagande från en naiv voluntarism i en del tidigare teorier samtidigt som man, enligt Sztompka, måste se mer till hinder för förändring: olika former av motstånd och friktion. I förståelsen av förändring bör man också se till betydelsen av traditioner: hur traditioner påverkar och på samma gång omformas av förändringsprocesser. Sztompka (1993:140) sammanfattar: ”The neo-modernization theory is thus purged of all evolutionist or developmentalist overtones; it does not assume any necessary, unique goal nor an irreversible course of historical change.”38
Historiska arv och samtida möjligheter Även om det inte saknats reservationer har det i stadietänkandet funnits en framtidsoptimism. Man föreställde sig att framtiden var möjlig och att ett radikalt brott mellan en gammal och en ny samhällsordning skulle öppna en värld av möjligheter. Ingenting kunde stå i vägen för den nya tiden. Som en kontrast till denna dominerande syn på framtiden har det dock även funnits teorier om att samtiden formas av historien. ”Social structures, types and attitudes are coins that do not really melt. Once they are formed they persist for centuries” skriver Joseph Schumpeter som kritik till dem som försökte härleda aktuella samhällsstrukturer ur det rådande produktionssättet (Schumpeter, 1987:12). En annan av föregående sekels stora institu tionalister har sett samma problem när han skriver ”Idealet vore tvivelsutan att nya dynamiska krafters införande åtföljdes av en rekonstruktion av hela institutionsbyggnaden och i varje faktiskt existerande samhälle elimineras också de mera flagranta anakronismerna genom en ständigt pågående anpassning. Men vis inertia tenderar hela tiden att bevara större delen av samhällsstrukturens delar som de är” (Toynbee, 1950:320).39 Även Karl 62
978-91-44-09620-9_01_book.indd 62
© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r
2014-07-07 16:35
3 Tröghet och förnyelse i det sociala landskapet
Marx tycks ha varit medveten om samma problem när han i en av sina mest berömda formuleringar skriver: ”Människorna gör sin egen historia, men de gör den inte efter eget gottfinnande, inte under omständigheter de själva valt utan under omständigheter som är omedelbart för handen givna och redan existerande. Traditionen från alla döda släktled trycker som en mara på de levandes hjärtan” (Marx, 1971:33). För Marx var detta dock inget avgörande hinder för en långsiktigt optimistisk syn på framtiden. Resonemang om hur historien formar framtiden brukar numera ofta sammanfattas som teorier om spårbundenhet eller stigberoende (path dependency). På en allmän nivå brukar detta innebära att nuet och framtiden är starkt betingade av historien, och en ofta förekommande illustration till detta brukar hämtas från Europas religionskarta. De områden som idag betraktas som protestantiska är ungefär desamma som de områden vars kungar var protestanter i slutet av det trettioåriga kriget, alltså vid mitten av 1600-talet (Lipset & Rokkan, 1967; Stinchcombe, 1968). Ett annat ofta anfört exempel på stigberoende är beskrivningen av moderna datorers tangentbord. Bokstävernas placering återspeglar å ena sidan en mer än hundra år gammal teknisk lösning på ett mekaniskt problem i de första skrivmaskinerna (skrivmaskinens armar skulle inte stöta på varandra) och å andra sidan ett försäljningsargument (genom att placera R i den översta raden kunde försäljare snabbt skriva ”type writer”). Trots att man idag kan konstruera snabbare tangentbord ersätter den nya teknologin inte den gamla (David, 1986). Historiskt och komparativt orienterade samhällsvetare har observerat att många generella sociala processer som modernisering, urbanisering, industrialisering, statsbyggande, klassformering och partiers uppbyggnad uppvisar en betydande variation i olika delar av världen. Man har sökt förklara denna variation genom att se till tidsordningens betydelse för sociala processer (”timing”). Studier av historiska förlopp blev därför viktiga och olika samhällstillstånd tolkades genom att placeras i skärningspunkten mellan sociala processer med olika tidsordning. Argumenten om ”timing”, sekvens och spårbundenhet har under 1990-talet inkorporerats i den skolbildning som kallas historisk institutionalism.40 Historiska institutionalister beskriver utvecklingsförlopp genom att se till historiska sekvenser lokaliserade kring centrala statliga organisationer och institutioner.41 Metaforen av ett förgrenat träd eller ett tåg som växlar spår förekommer ofta som en illustration till historiska förlopp som präglas av kritiska tidpunkter där det © F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r
978-91-44-09620-9_01_book.indd 63
63
2014-07-07 16:35
3 Tröghet och förnyelse i det sociala landskapet
åtminstone finns två val, och som efterföljs av perioder av oåterkallelighet, vilka i extrema fall varar i flera sekel, fram till nästa kritiska tidpunkt. Som en central del av den ”historiska vändningen” i samhällsvetenskapen har historiska institutionalister återinfört tiden som ett viktigt led i samhällsvetenskapliga förklaringar. Att ställa frågor om när, hur länge, hur fort och i vilken turordning förefaller idag vara lika naturligt som att ställa frågor om hur mycket eller hur många.42 Stabilitet och förändring är två processer som även historiska institu tionalister håller åtskilda i tiden. Utvecklingen tycks framstå som en s ekvens där kortvarig öppenhet övergår till relativt långvarig slutenhet. I denna bemärkelse skiljer sig inte historiska institutionalister från förespråkare för stadieteorier. På det hela taget har komparativ samhällsvetenskap i allmänhet och historisk institutionalism i synnerhet lättare att förklara hur sociala institutioner kommer på plats än att förklara varför dessa består eller förändras. Kathleen Thelen, en av de ledande forskarna inom den historiska institutionalismen, avslutar en översiktsartikel med frasen: ”[i]n short, a more precise specification of the reproduction mechanisms that lie behind particular institutions holds the key to understanding important elements of stability and change in political life” (Thelen, 1999:400). Vad Thelen pekar på är att debatten har förts på en för hög och stundtals kontraproduktiv abstraktionsnivå som handlar om återkopplingsmekanismer. Det vi ser som problematiskt är inte den höga abstraktionsnivån utan snarast avsaknaden av ett organisationsbegrepp. Institutioner som inte bärs fram av organisationer tenderar att bli svaga, utan substans och i det långa loppet utan social förankring.43 Det är organisationer som har förmågan att bevaka sociala utrymmen. Analyser av faktiska organisationsprocesser förefaller oss vara fruktbarare än långdragna teoretiska diskussioner om återkopplingsmekanismer. Det är i detta sammanhang vårt intresse för organisationers tröghet kommer in. Olika delar av det sociala landskapet har olika djupa rötter i historien. Det finns ingen tidpunkt i historien när förändringen skär rakt igenom det sociala landskapet och lägger grunden för ett nytt samhälle. Men historiens kraft är inte heller oåterkallelig. Det gamla och det nya eller historien och samtiden kan samexistera, men inte utan friktion. En annan vanlig metod bland dem som använder sig av argument om spårbundenhet är att hänvisa till historiska traditioner som varar i flera sekel 64
978-91-44-09620-9_01_book.indd 64
© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r
2014-07-07 16:35
3 Tröghet och förnyelse i det sociala landskapet
och påverkar nuets sociala struktur, som till exempel Robert Putnams analys av södra Italien (Putnam et al., 1993). Det är i denna typ av resonemang som metaforen om ett tåg som växlar spår omvandlas till en absurditet. Historiskt sett har det funnits flera sätt att organisera mänskliga aktiviteter och en relativt låg takt av organisatoriska innovationer. Oberoende av vilka orga nisationsformer som finns idag skulle man kunna hitta några av deras rötter långt tillbaka i historien och påvisa en form av kontinuitet mellan nuvarande praktiker och deras arkaiska förebilder. Många av de företeelser som Putnam observerar i södra Italien har tidigare förekommit i de flesta europeiska länder, till exempel i Sverige, långt in på 1800-talet. Men merparten av dem försvann i den historiska sekvens som framkallade dessa länders modernisering (se Piattoni, 2001). Problemet ligger således inte i den historiska spårbundenheten i södra Italien utan i hur och i vilken turordning moderna organisationer etablerades där mycket senare i den historiska utvecklingen. Det intressanta är varför spårbundenheten inte var lika stark i övriga Europa. Nya organisationer kan under vissa betingelser tränga ut historiska arv och historien tar inte slut när institutionella strukturer etableras. Vad vi är intresserade av att analysera är vad som kan avgöra om och när historiska arv bryts. Om man kombinerar antingen föreställningen om nuets föränderlighet eller föreställningen om historiens kraft att forma samtiden med idén om samhället som en sammanhållen enhet blir förändring och trögrörlighet två logiskt sett varandra uteslutande processer. Om samhället är en helhet eller ett system av sinsemellan förbundna element är antingen total förändring eller total stabilitet de enda logiska alternativen. Teorier som är inriktade på förändring har därför svårt att hantera stabilitet och teorier inriktade på stabilitet har svårt att hantera förändring om de utgår från en syn på samhället som ett system (jfr kapitel 2). I det sociala landskapet pågår emellertid kontinuerligt flera processer vars sekvenser av stabilitet och förändring inte nödvändigtvis sammanfaller i tiden med de centrala institutionernas. Centrala institutioner har sin egen dynamik, men det har även det övriga sociala livet. I det sociala landskapet finns inte bara en utan flera rumsligt avgränsade och socialt lokaliserade tidsrytmer. Öppenhet och slutenhet kan finnas samtidigt men inom skilda sociala utrymmen. Kritiska tidpunkter, öppna och ockuperade sociala utrymmen och spårbundenheter samt deras sekventiella dynamik har en historisk dimension men också en social geografi. © F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r
978-91-44-09620-9_01_book.indd 65
65
2014-07-07 16:35
3 Tröghet och förnyelse i det sociala landskapet
Genom att teoretiskt låsa in sig i en av dessa tidsrytmer och betrakta den som den centrala i samhällsutvecklingen, som de statscentrerade histo riska institutionalisterna tycks göra, begår man samma misstag som de som betraktar antingen marknaden, det civila samhället eller de nya sociala rörelserna som bärare av det nya. Processer av samhällsförändring kan börja lite varstans i det sociala landskapet beroende på var möjligheterna skapas, och det finns ingen teoretisk anledning att a priori betrakta någon eller några av dessa förändringar som mer grundläggande än andra. Om man lägger olika organisatoriska sekvenser bredvid varandra upptäcker man snart att den ena sekvensens inlåsning sammanfaller med andra sekvensers öppenhet. Det finns hela tiden öppna sociala rum i det sociala landskapet, men dessa är inte lokaliserade till samma plats. Spårbundenhet är inte en process som låser in hela samhället utan enbart delar av det, och den ena sekvensens inlåsning kan utgöra en viktig förutsättning för en öppenhet någon annanstans. Det finns ett socialt liv även utanför den historiska tunnel som de historiska institutionalisternas teoretiska kärna beskriver. Faran med tanken om en spårbundenhet är att man bara följer ett spår. Andre Gunder Frank urskiljer i sin bok ReOrient två olika metodologiska alternativ i historiskt komparativa studier: ”doing the conventional vertical history through a tunnel of time in a specific smaller or larger locality or of a particular issue (for examples, the issues of politics, culture or women) in a specific locality and doing instead, or at least also, the globally horizontal history and analysis” (Frank, 1998:344). Historiens kraft i att forma samtiden varierar med tiden men även rumsligt.
Stabilitet och förändring – samspelet mellan gamla och nya organisationer Vår tanke är att man kan få en möjlighet att beskriva vad som förändras och vad som inte förändras genom att se till organisationsprocesser. Vi tror att man kan beskriva förändringsprocessers förlopp genom att se till relationer och interaktion mellan redan etablerade organisationer och uppkomsten och spridningen av nya organisationer. Genom att se till blandningen av olika organisationer i det sociala landskapet och hur denna blandning förändras får vi möjligheter att hantera problemet med parallella processer av såväl stabilitet som snabba förändringar. Det finns mycket som talar för att en 66
978-91-44-09620-9_01_book.indd 66
© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r
2014-07-07 16:35
3 Tröghet och förnyelse i det sociala landskapet
dikotomi mellan stabilitet och förändring leder fel, man måste istället se till hur de hänger ihop och ibland faktiskt samverkar (jfr Burke, 1992:159). Vår utgångspunkt är att grunden i all organisering är att skapa något fast i en föränderlig värld. Grundtemat i all organisering är stabilitet (eller med ett mer negativt laddat ord tröghet). Människor vill ha något att komma tillbaka till. I organisationer finns därför ett naturligt motstånd mot förändring, vilket långtifrån betyder att organisationer inte förändras (se mer nedan). Ändå hävdar vi att de grundläggande principerna för all organisering är former för mänsklig interaktion som går igen i alla organisationer och sätter gränser för möjliga förändringar (jfr kapitel 1). I denna betydelse, att de ”eviga” organiseringsprinciperna återskapas, kan man faktiskt tala om att hur mycket de än förändras är de trots allt samma saker. Vi tror inte på ett samhällsliv utan organisationer. Skilda förändringsprocesser med olika styrka, innehåll och rytm lämpar sig väl att förstå i termer av organisationer. Alla delar i det sociala landskapet hänger inte samman. Vissa förändringsprocesser gäller organisationer som har någon typ av inbördes beroende eller relationer, medan andra organisa tioner som rumsligt befinner sig i närheten av någon eller några av dessa organisationer knappast alls behöver beröras. Olika förändringsprocesser följer beroendekedjor och interaktionskedjor mellan organisationer som inte nödvändigtvis sammanfaller rumsligt. På så vis kan vi förklara hur somliga fenomen ändras snabbt medan andra förblir vid det gamla. Vi kan inte tala om före och efter utan om parallella processer där gammalt existerar sida vid sida med nytt i nya interaktionsformer. Genom att utgå från organisationer kan vi också undvika fällan med att leta efter en grundbult eller en bärande princip för ett visst samhälle. Olika typer av organisationer i det sociala landskapet förändras på olika sätt och i olika takt utan att ens behöva påverka varandra särskilt mycket. Då och då kan dock parallella processer plötsligt stöta samman i tillfälliga mer omfattande förändringsprocesser (jfr Boudon, 1986:178). Ibland framförs synpunkten att det främst är så kallade ”nya sociala rörelser” som står för förändring (Sztompka, 1993:138). Men vi hävdar att förändring kan åstadkommas av alla typer av organisationer, såväl gamla som nya. Familjer, som representerar den mest ursprungliga organisationsformen, är till exempel viktiga förändringsagenter genom att familjers handlingar påverkar den demografiska utvecklingen. © F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r
978-91-44-09620-9_01_book.indd 67
67
2014-07-07 16:35
13 mm
Organisationer, samhälle och globalisering Det sägs ofta att vi lever i en tid av stora och snabba förändringar. Ändå är det mycket som vi känner igen från förr. I denna bok analyseras ett samhällsliv där ingenting är som det varit men där ingenting heller blir helt förändrat. Bokens författare beskriver förändring som ett samspel mellan parallella processer av tröghet och förnyelse. Genom att se samhället som ett socialt landskap som till stor del består av organisationer, beskrivs en växelverkan mellan hur gamla organisationers tröghet och rationaliseringar skapar utrymmen för nya organisationer. I spänningen mellan tröghet och förnyelse, och mellan flyttnings- och spridningsprocesser, blir världen mer sammanlänkad. Resultatet blir inte ett nytt utan ett tätare samhälle, med både gamla välkända och nya överraskande inslag. Nya organisationer tillkommer mellan eller vid sidan av de gamla, och nya relationer mellan organisationer uppstår. I boken analyseras ett antal fallstudier av olika organisationer och deras framväxt, såsom Ikea, Metro, McDonald’s, Anonyma Alkoholister, Miljöpartiet och Innebandyförbundet. I denna andra upplaga har analysen kompletterats med tre fallstudier av organisationer som alla funnit ett nytt utrymme genom internet och blivit på en gång globala och en del av vardagsverkligheten för många människor: Amazon, Google och Wikipedia. I den andra upplagan anknyts diskussionen även till nya teoretiska bidrag och aktuell forskning inom området.
Andra upplagan
| Organisationer, samhälle och globalisering
Tröghetens mekanismer och förnyelsens förutsättningar
Ahrne Papakostas
Göran Ahrne är professor emeritus i sociologi vid Stockholms universitet och vid Score (Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor). Apostolis Papakostas är professor i sociologi vid Södertörns högskola. Han är också associerad forskare vid Score, där han tidigare varit verksam.
Organisationer, samhälle och globalisering
Art.nr 8073 2:a uppl.
Göran Ahrne Apostolis Papakostas www.studentlitteratur.se
978-91-44-09620-9_Cover.indd All Pages
2014-06-27 15:59