I år, 2010, firar den klassiska läroboken CIVILRÄTT 100 år. Bokens nya huvudförfattare, professor Christina Ramberg, har gjort en omfattande språklig bearbetning. Bokens upplägg är i stort sett oförändrat.
Bland nyheterna i denna upplaga kan nämnas:
Till denna bok hör Övningsboken till Civilrätt av Stefan Zetterström.
i samarbete med
Professor CG Björling var bokens ursprungliga författare. Han efterträddes av professor Åke Malmström som efterträddes av professor Anders Agell. Professor Tore Sigeman är sedan lång tid författare till avsnittet om arbetsrätt.
Christina Ramberg
• En språklig revidering i syfte att underlätta förståelsen • Nedkortade inledande kapitel • Utökning med internationella köplagen (CISG) • Omstrukturering och komplettering av kapitel 8 om avtal och andra rättshandlingar • Omarbetning av avsnittet om köp i kapitel 9 så att köplagen, konsumentköplagen och internationella köplagen behandlas samlat
Agell &Malmström
Efter en inledande översikt av rättsordningen, behandlas civilrätten under avdelningar för allmän förmögenhetsrätt och särskilda avtalstyper, immaterialrätt, fastighetsrätt, associationsrätt, arbetsrätt, skadeståndsrätt, försäkringsrätt och familjerätt. Syftet med boken är att ge en praktiskt inriktad översikt av civilrätten och att i viss mån sätta den i sitt historiska, politiska och internationella sammanhang.
Agell &Malmström i samarbete med
Christina Ramberg
CIVIL RÄTT 100 år
Best.nr 47-09527-8
Tryck.nr 47-09527-8-00
21 upplagan
Civilra tt - omslag.indd 1
10-07-02 13.06.43
Civilrätt ISBN 978-91-47-09527-8 © 2010 Christina Ramberg, Anders Agells rättsinnehavare, Tore Sigeman och Liber AB Förläggare: Carin Laurin Redaktör: Camilla Nevby Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Layout: Catharina Grahn/ProduGrafia Upplaga 21:1 Tryck: Graphycems, Spanien 2010
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare. Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01
Civilra tt uppl 21.indd 4
10-07-02 12.58.46
Innehåll
Rätt och rättsutveckling 1. Rättsordningen ......................................................................................................................... 23 1.1 Rättsordningens begrepp och indelning ............................................................. 23 1.1.1 Rättsreglerna .............................................................................................................. 23 1.1.2 Rättens indelning................................................................................................... 25 1.2 Några drag ur rättsutvecklingen ................................................................................. 26 1.2.1 Historisk och internationell utblick .................................................... 26 1.2.2 Svensk rättsutveckling ..................................................................................... 28 1.3 Lagtolkning ................................................................................................................................... 29 1.4 Rättspraxis ...................................................................................................................................... 31 2.
Rättsreglernas teoretiska struktur .................................................................... 35
3. 3.1 3.2 3.3
Svensk rätts internationella beroende ........................................................... 37 Konventioner ................................................................................................................................. 37 EU-rättens betydelse i Sverige .................................................................................... 38 Internationell privat- och processrätt ................................................................... 40
4.
Rättsvetenskapen ................................................................................................................... 43
Inledning till civilrätten 5.
Civilrättens begrepp och indelning
6. 6.1 6.2 6.3 6.4
Personrätt ....................................................................................................................................... 49 Person. Rättssubjekt ............................................................................................................... 49 Fysiska personers rättsställning. Integritet. Rättskapacitet ............. 49 Rättslig handlingsförmåga och civilrättslig ansvarighet ................... 51 Förmyndare. God man. Förvaltare .......................................................................... 53 6.4.1 Inledning ........................................................................................................................ 53 6.4.2 Förmyndare ................................................................................................................. 54 6.4.3 God man ......................................................................................................................... 56 6.4.4 Förvaltare ...................................................................................................................... 56 6.4.5 Överförmyndare ..................................................................................................... 57
.................................................................
47
11
Civilra tt uppl 21.indd 11
10-07-02 12.58.47
Innehåll
Allmän förmögenhetsrätt och särskilda avtalstyper 7. Allmänna förmögenhetsrättsliga spörsmål.............................................. 61 7.1 Förmögenhetsrättens grundprinciper .................................................................... 61 7.2 Olika egendomsslag ............................................................................................................... 62 7.2.1 Rättigheter och skyldigheter ...................................................................... 62 7.2.2 Olika tillgångar........................................................................................................ 63 7.2.3 Fast och lös egendom ........................................................................................ 65 7.3 Äganderättens innebörd...................................................................................................... 66 7.3.1 Allmänt om äganderätten .............................................................................. 66 7.3.2 Besittningens betydelse .................................................................................. 69 7.4 Förvärv av äganderätt och andra rättigheter .................................................. 71 7.4.1 Allmänt............................................................................................................................ 71 7.4.2 Laga fång....................................................................................................................... 72 8. Avtal och andra rättshandlingar. Allmänna principer ............... 77 8.1 Grundläggande principer och huvudproblem............................................... 77 8.1.1 Dispositiv och tvingande lag ..................................................................... 78 8.1.2 Konsumentskydd ................................................................................................... 79 8.1.3 Allmän och speciell avtalsrätt .................................................................. 80 8.2 Ingående av avtal....................................................................................................................... 80 8.3 Ansvar vid avtalsförhandlingar ................................................................................... 84 8.4 Rättshandlingar genom ställföreträdare ............................................................. 85 8.4.1 Allmänt om ställföreträdarskap .............................................................. 85 8.4.2 Fullmakt – avtal i huvudmannens namn ........................................ 85 8.5 Avtals innehåll ............................................................................................................................. 89 8.5.1 Avtalets grundstenar........................................................................................... 89 8.5.2 Tolkning av avtal ................................................................................................... 90 8.6 Rättshandlingars ogiltighet m.m. .............................................................................. 92 8.6.1 Allmänt............................................................................................................................ 92 8.6.2 Bristande rättslig handlingsförmåga .................................................. 93 8.6.3 Misstag ............................................................................................................................ 94 8.6.4 Oskälighet på grund av förhållanden vid avtalets tillkomst .......................................................................................................................... 95 8.6.5 Oskäliga avtalsvillkor i sig själv ............................................................ 96 8.6.6 Ändrade förhållanden (bristande förutsättningar) ................ 97 8.6.7 Avtal för skens skull........................................................................................... 98 8.6.8 Konsekvensen av ogiltighet och jämkning .................................. 98
12
Civilra tt uppl 21.indd 12
10-07-02 12.58.47
Innehåll
8.7 Avtalsbrott ........................................................................................................................................ 98 8.8 Avtalsfrihetens gränser. Marknadsrätt ..............................................................100 8.8.1 Kontraheringstvång ..........................................................................................100 8.8.2 Lagarna om oskäliga avtalsvillkor ....................................................101 8.8.3 Regler om marknadsföring .....................................................................102 8.8.4 Konkurrenslagen ...............................................................................................104 8.8.5 Offentlig upphandling ..................................................................................105 9. Särskilda avtalstyper ......................................................................................................107 9.1 Inledning .........................................................................................................................................107 9.2 Köp .....................................................................................................................................................107 9.2.1 Köplagarnas tillämpningsområden ...................................................107 9.2.2 Köpavtalets innehåll ........................................................................................109 9.2.3 Risken för varan .................................................................................................109 9.2.4 Säljarens dröjsmål .............................................................................................110 9.2.5 Säljarens felansvar ............................................................................................112 9.2.6 Köparens betalningsdröjsmål ...............................................................116 9.2.7 Köparens rätt att avbeställa köpet......................................................116 9.2.8 Sakrättsliga frågor vid köp m.m. ......................................................117 9.2.9 Skyddet mot säljarens borgenärer .....................................................120 9.2.10 Skyddet mot köparens borgenärer.....................................................121 9.3 Kommission, handelsagentur, återförsäljaravtal och franchising ....................................................................................................................................121 9.4 Gåva.....................................................................................................................................................123 9.5 Hyra av lös sak, leasing ...................................................................................................124 9.6 Avtal om tjänster.....................................................................................................................126 9.6.1 Förvaring och deposition ............................................................................126 9.6.2 Entreprenad och arbete på annans egendom...........................127 9.6.3 Transportavtal ........................................................................................................130 9.6.4 Konsulttjänster ......................................................................................................131 9.6.5 Tjänster utan uppdrag ....................................................................................132 9.7 Kreditavtal.....................................................................................................................................132 9.7.1 Penninglån.................................................................................................................132 9.7.2 Närmare om skyldigheten att betala ränta ................................134 9.7.3 Kreditköp, avbetalningsköp och låneköp...................................135
13
Civilra tt uppl 21.indd 13
10-07-02 12.58.48
Innehåll
9.8 Avtal om säkerhet, pantavtal, företagsinteckning, borgen m.m..................................................................................................................................137 9.8.1 Panträtt ..........................................................................................................................137 9.8.2 Företagsinteckning............................................................................................139 9.8.3 Borgen ...........................................................................................................................140 9.9 Distansavtal och hemförsäljning m.m. .............................................................141 10. Fordringar ..................................................................................................................................143 10.1 Skuldebrev. Anvisningar .................................................................................................143 10.1.1 Skuldebrev. Allmänna principer ..........................................................143 10.1.2 Löpande skuldebrev ........................................................................................144 10.1.3 Enkla skuldebrev ................................................................................................146 10.1.4 Anvisningar. Kontokort ................................................................................147 10.1.5 Dödning av skuldebrev.................................................................................148 10.2 Flera gäldenärer i fordringsförhållanden........................................................149 10.3 Borgenärsbyte och gäldenärsbyte..........................................................................150 10.4 Preskription och preklusion.........................................................................................151 10.4.1 Preskription ..............................................................................................................151 10.4.2 Preklusion och kallelse på okända borgenärer .....................153 10.5 Betalning och exekutiva åtgärder...........................................................................154 10.5.1 Allmänna betalningsregler........................................................................154 10.5.2 Kvittning .....................................................................................................................155 10.5.3 Återkrav av felaktig betalning (condictio indebiti)..........155 10.5.4 Utmätning och konkurs................................................................................156 10.5.5 Förmånsrättsordningen .................................................................................158 10.5.6 Företagsrekonstruktion .................................................................................160 10.5.7 Skuldsanering .......................................................................................................160
Immaterialrätt 11. 11.1 11.2 11.3 11.4 11.5
Immaterialrätt .......................................................................................................................165 lnledning .........................................................................................................................................165 Upphovsrätt..................................................................................................................................166 Patenträtt .........................................................................................................................................171 Rätt till mönster .......................................................................................................................173 Rätt till kännetecken – varumärke och firma .............................................173
14
Civilra tt uppl 21.indd 14
10-07-02 12.58.48
Innehåll
Fastighetsrätt 12. 12.1 12.2 12.3
Fastighetsrättens grundvalar ................................................................................177 lnledning .........................................................................................................................................177 Fast egendom och tillbehör ..........................................................................................178 Fastighetsbildning och inskrivningsväsende m.m. ...............................179 12.3.1 Fastighetsbildning .............................................................................................179 12.3.2 Fastighets- och inskrivningsregistret ..............................................181 12.4 Användningen av fast egendom...............................................................................182 12.4.1 Äganderättens gränser ...................................................................................182 12.4.2 Miljöskydd och planlagstiftning .........................................................184
13. 13.1 13.2 13.3 13.4 13.5
Fastighetsöverlåtelse .......................................................................................................187 Fastighetsköpets form. Villkor vid fastighetsköp ..................................187 Säljares och köpares rättigheter och skyldigheter .................................189 Byte och gåva av fastighet ............................................................................................192 Lagfart ...............................................................................................................................................192 Sakrättsliga frågor vid fastighetsköp m.m. ..................................................193
14. Panträtt. Nyttjanderätt. Servitut......................................................................195 14.1 Inteckning och panträtt.....................................................................................................195 14.1.1 Allmänna grunder ..............................................................................................195 14.1.2 Inteckningsförfarandet ..................................................................................196 14.1.3 Upplåtelse av panträtt. Ägarhypotek ..............................................196 14.2 Exekution i fast egendom ..............................................................................................198 14.3 Nyttjanderätt ...............................................................................................................................200 14.3.1 Allmänna grundsatser ....................................................................................200 14.3.2 Arrende.........................................................................................................................202 14.3.3 Bostadshyra..............................................................................................................204 14.3.4 Lokalhyra ...................................................................................................................207 14.3.5 Bostadsrätt. Kooperativ hyresrätt.......................................................208 14.3.6 Tomträtt........................................................................................................................210 14.4 Servitut. Ledningsrätt. Gemensamhetsanläggningar m.m. ..........211
15
Civilra tt uppl 21.indd 15
10-07-02 12.58.48
Innehåll
Associationsrätt. Arbetsrätt 15. Associationer. Stiftelser................................................................................................215 15.1 Inledning .........................................................................................................................................215 15.2 Bolag ..................................................................................................................................................216 15.2.1 Enkla bolag .............................................................................................................216 15.2.2 Handelsbolag och kommanditbolag ..............................................217 15.2.3 Aktiebolag .................................................................................................................218 15.3 Föreningar ....................................................................................................................................226 15.3.1 Ekonomiska föreningar ..............................................................................226 15.3.2 Ideella föreningar ...............................................................................................227 15.4 Stiftelser ..........................................................................................................................................228 16. 16.1 16.2 16.3
Arbetsrätt ....................................................................................................................................231 Arbetsavtalens indelning. Arbetstagarbegreppet ....................................231 Arbetsrättens källor..............................................................................................................233 Den kollektiva arbetsrättens grunder..................................................................234 16.3.1 Arbetsmarknadens organisationer .....................................................234 16.3.2 Föreningsrätt ...........................................................................................................235 16.3.3 Kollektivavtalet ....................................................................................................235 16.3.4 Allmän förhandlingsrätt. Medling ....................................................237 16.3.5 Kollektivavtals rättsverkningar.............................................................238 16.3.6 Arbetsstrid och fredsplikt ..........................................................................239 16.3.7 Påföljder av kollektivavtalsbrott och lagbrott........................241 16.3.8 Avtalsbärande fackförenings särskilda rättigheter ............242 16.4 Arbetstagarinflytande över företags- och arbetsledning .................243 16.4.1 Arbetsgivarens principiella bestämmanderätt .......................243 16.4.2 Styrelserepresentation m.m. ....................................................................244 16.4.3 Inflytande enligt medbestämmandelagen ..................................244 16.5 Anställningsavtal ....................................................................................................................247 16.5.1 Lagstiftning och andra normkällor ...................................................247 16.5.2 Parternas centrala förpliktelser .............................................................249 16.5.3 Löneskydd .................................................................................................................250 16.5.4 Semester och annan ledighet ..................................................................251 16.5.5 Anställningsskydd. Anställningsformer ......................................253 16.5.6 Övergång av företag ........................................................................................258 16.5.7 Diskrimineringsfrågor ...................................................................................258
16
Civilra tt uppl 21.indd 16
10-07-02 12.58.49
Innehåll
Skadeståndsrätt. Försäkringsrätt 17. Skadestånd utanför kontraktsförhållanden.........................................265 17.1 Skadeståndsrättsliga grundidéer .............................................................................265 17.2 Skadeståndslagens huvudregler...............................................................................267 17.2.1 Grundläggande begrepp i utomobligatorisk skadeståndsrätt ......................................................................................................267 17.2.2 Närmare om culparegeln ...........................................................................268 17.2.3 Barns och föräldrars skadeståndsansvar. Psykiskt stördas ansvar .........................................................................................................270 17.2.4 Principalansvar m.m. ......................................................................................271 17.3 Strikt ansvar ...............................................................................................................................272 17.3.1 Allmänt .......................................................................................................................272 17.3.2 Djurägares ansvar ..............................................................................................273 17.3.3 Ansvaret vid järnvägstrafik, luftfart, biltrafik m.m. .........273 17.3.4 Ansvaret för miljöskador............................................................................275 17.3.5 Produktansvar ........................................................................................................276 17.4 Skadeståndets storlek m.m. .........................................................................................277 17.4.1 Skadeståndsberäkningen.............................................................................277 17.4.2 Kretsen av ersättningsberättigade ......................................................279 17.4.3 Trygghetsförsäkring. Patientförsäkring. Läkemedelsförsäkring ................................................................................................279 17.4.4 Flera skadegörares ansvar. Jämkning och bortfall av ersättningsskyldighet ....................................................................................281 17.5 Ansvaret för ren förmögenhetsskada ................................................................283 17.6 Ansvaret för ideell skada................................................................................................283 17.7 Stats och kommuns skadeståndsansvar ..........................................................285 18. 18.1 18.2 18.3 18.4 18.5
Försäkringsrätt .....................................................................................................................287 Om försäkringsavtalsrätten ..........................................................................................287 Olika typer av försäkring ...............................................................................................288 Några allmänna försäkringsrättsliga frågor .................................................290 Skadeförsäkring.......................................................................................................................293 Personförsäkring .....................................................................................................................296
17
Civilra tt uppl 21.indd 17
10-07-02 12.58.49
Innehåll
Familjerätt 19. Familjerättens innehåll och utveckling .....................................................301 20. 20.1 20.2 20.3
Äktenskap och andra samlivsformer...........................................................303 Äktenskaps ingående ........................................................................................................303 Äktenskapsskillnad .............................................................................................................304 Äktenskapets rättsverkningar ...................................................................................305 20.3.1 Allmänna grunder ............................................................................................305 20.3.2 Underhållsskyldighet ....................................................................................306 20.3.3 Makars egendomsförhållanden ...........................................................307 20.3.4 Bodelning .................................................................................................................309 20.4 Samboende ...................................................................................................................................313 21. Föräldrar och barn ...........................................................................................................315 21.1 Fastställande av moderskap och faderskap ..................................................315 21.2 Personliga rättsförhållanden. Barnets efternamn. Vårdnad. Boende och umgänge.........................................................................................................317 21.3 Underhållsskyldigheten ...................................................................................................322 21.4 Adoption .........................................................................................................................................324
Successionsrätt 22. Olika slag av succession...............................................................................................329 22.1 Arv ........................................................................................................................................................329 22.1.1 Arvsordning och arvsdelning .................................................................329 22.1.2 Efterlevande makes arvsrätt.....................................................................332 22.1.3 Laglott, förskott på arv m.m. ..................................................................335 22.1.4 Vissa allmänna förutsättningar för arvsrätt ............................336 22.1.5 Allmänna arvsfonden .....................................................................................337 22.2 Testamente. Arvsavtal .......................................................................................................337 22.2.1 Upprättande av testamente ......................................................................337 22.2.2 Testamentets innehåll.....................................................................................339 22.2.3 Delgivning och klander av testamente. Jämkning för laglott m.m. ..............................................................................................................340 22.2.4 Arvsavtal.....................................................................................................................341
18
Civilra tt uppl 21.indd 18
10-07-02 12.58.49
Innehåll
23. 23.1 23.2 23.3
Boutredning och arvskifte ........................................................................................343 Dödsbo och dödsbodelägare. Bouppteckning ...........................................343 Dödsbos förvaltning ............................................................................................................345 Bodelning och arvskifte ..................................................................................................346
Några juridiska uttryck och termer ...........................................................................349 Litteratur....................................................................................................................................................354 Register .........................................................................................................................................................359
19
Civilra tt uppl 21.indd 19
10-07-02 12.58.49
Civilra tt uppl 21.indd 20
10-07-02 12.58.50
R채tt och r채ttsutveckling
Civilra tt uppl 21.indd 21
10-07-02 12.58.50
Civilra tt uppl 21.indd 22
10-07-02 12.58.50
1. Rättsordningen
1.1 Rättsordningens begrepp och indelning 1.1.1 Rättsreglerna I alla sammanhang behöver vi spelregler. Det kan gälla inom familjen, bland vänner, i organisationer och för hela samhällen eller stater. Spelreglerna är inte enhetliga, det är skillnad på sedvanor/tradition, moral och rätt. Rättsregler finns bl.a. i form av lagar och förordningar som tillämpas (används) av domstolar och andra myndigheter. Rättsregler kommer till stånd på olika sätt. Reglerna om hur lagar och andra författningar stiftas i Sverige är fastlagt i regeringsformen (främst 8 kap.). Rättsregler kan också tillskapas av Högsta domstolen (domstolspraxis). Vidare kan rättsregler uppkomma genom handelsbruk. Systemet av rättsregler kallas för rättsordningen (”gällande rätt”, ”den positiva rätten”). Rättsordningen är i ständig förändring, dels tydligt genom lagändringar, dels gradvis genom ändringar i personers och företags beteenden och uppfattningar eller genom rättspraxis, där principer långsamt växer fram och förändras. Rättsreglerna och rättsordningen är mer bindande än sådana spelregler som endast följer av moral eftersom efterlevnaden av moralregler inte skyddas av myndigheters verkställande makt. Ordet ”lag” är mångtydigt. Ordet kan avse ”rättsordningen” som helhet på samma sätt som engelsmännen använder ordet ”law”. Men ”lag” kan också avse en skriven rättsregel, tillkommen i behörig ordning. Ofta används ”lag” synonymt med författning. Med en författning som i sin rubrik kallas lag avses en
Spelregler
Rättsregler
Rättsord ningen
Lag
23
Civilra tt uppl 21.indd 23
10-07-02 12.58.50
1. Rättsordningen
Författ ningar
Oskriven rätt
Sedvanerätt
lag som är antagen av riksdagen. En författning som i sin rubrik kallas förordning beslutas av regeringen, antingen med stöd av bemyndigande i en lag eller med stöd av regeringsformens regler om vad som faller inom regeringens kompetensområde. Lagar och övriga författningar offentliggörs i löpande tidsföljd i en officiell publikation, Svensk författningssamling (SFS), som har utkommit sedan 1825. Varje författning har sitt nummer (t.ex. 1970:988). Vanligen anges i slutet av författningen den dag då den ska träda i kraft; ofta finns där också särskilda övergångsbestämmelser. Lagar och författningar finns tillgängliga på Internet, både på officiella webbsidor (t.ex. www.riksdagen.se) och på Internetplatser som tar betalt för sina tjänster (t.ex. InfoTorg eller Zeteo). Lagar sammanställs också i böcker, t.ex. ”den blå lagboken”, ”den gröna lagboken” eller ”den röda lagboken”. Dessa sammanställningar följer olika systematik och kan vara inriktade på olika ämnesområden. Det är inte fråga om officiellt sanktionerade lagböcker, utan helt enkelt sammanställningar som förlag ger ut precis som vilken annan bok som helst. Lagar, förordningar och andra författningar, den skrivna rät ten, innehåller inte alla spelregler i samhället. Det finns en oskri ven rätt som är lika mycket rättsregler som den skrivna rätten på så sätt att den sanktioneras av myndigheter. ”Rätt” är ett vidare begrepp än ”lagstiftning”. Detta framträder tydligt i det engelska språket som skiljer mellan ”law” och ”legislation”, där det senare begreppet hänvisar till den skrivna rätten. I civilrätten finns många områden som inte blivit föremål för lagstiftning och som inte heller blivit föremål för avgöranden i Hösta domstolen. Då kan det vara svårt att bedöma vad som gäller. Man säger att rättsläget är oklart. Om en oskriven regel anknyter till vad som är ett allmänt förekommande handlingssätt i den mänskliga samlevnaden betecknas den ofta som sedvanerätt. Ett bestämt handelsbruk (en kutym) kan i en viss bransch ha stadgat sig till en sedvanerättslig regel. Många av de centrala civilrättsliga lagarna är kodifieringar av handelsbruk, vilket framkommer i t.ex. 3 § köplagen, som stadgar att handelsbruk eller annan sedvänja har företräde framför lagens
24
Civilra tt uppl 21.indd 24
10-07-02 12.58.50
1.1 Rättsordningens begrepp och indelning
bestämmelser. Det finns alltså rättsregler utanför vad som följer av lagar och domstolspraxis. Det är svårt att beskriva dessa regler. Ibland säger man att ”det ligger i sakens natur”, ibland talar man om ”naturrätt” eller om ”allmänna rättsprinciper”. Rättsreglerna är sanktionerade. Det betyder att brott mot dem kan leda till tvångsåtgärder (sanktioner) från myndighets sida. Spelregler som endast följer av moral är inte sanktionerade av myndigheter. Seden bjuder att man hälsar på vänner och bekanta, men den som inte hälsar riskerar ingen juridisk påföljd – sanktionen är i stället ”social” på så sätt att man inte blir populär. Vanligen har varje självständig stat sin egen rättsordning. Det finns svensk rätt, dansk rätt, norsk rätt, fransk rätt, italiensk rätt osv. I vissa stater finns områden med delvis skilda rättsregler. I Storbritannien finns bl.a. en särskild engelsk rätt och en särskild skotsk rätt. I förbundsstater är det vanligt att bara vissa rättsregler är gemensamma och att i övrigt de särskilda delstaterna har sina egna rättsregler. Detta är fallet i USA och till viss grad i Tyskland. Numera finns en särskild EU-rätt som är gemensam för alla medlemsstater i EU; medlemsstaterna har delvis gemensamma europeiska rättsregler och delvis egna nationella rättsregler. 1.1.2 Rättens indelning Det finns olika rättsområden. De två huvudområdena är privat rätt och offentlig rätt. Offentlig rätt handlar om relationen mellan staten å ena sidan och medborgaren å den andra. I offentlig rätt ingår straffrätt, processrätt och skatterätt som alla handlar om i vilken utsträckning staten (myndigheter) får fatta beslut som ingriper i individens förhållanden. Till den offentliga rätten hör också reglerna om hur lagar blir till och om hur staten ska styras (statsrätt) samt regler om myndigheter och deras beslutsordning (förvaltningsrätt). Tvister mellan medborgare och staten handläggs vanligen av särskilda domstolar. Ofta fattas ett första beslut av någon myndighet, vilket kan överklagas till förvaltningsrätten (f.d. länsrätten), vilket i sin tur kan överklagas till kammarrätten och Regeringsrätten (som
Sanktioner
Nationella rättsregler
Offentlig rätt
25
Civilra tt uppl 21.indd 25
10-07-02 12.58.50
1. Rättsordningen
Privaträtten
Tvister
förväntas byta namn till Högsta förvaltningsdomstolen), som är högsta instans. Det finns också speciella förvaltningsdomstolar, t.ex. Marknadsdomstolen. Privaträtten handlar om förhållanden mellan personer och mellan företag. Det kan t.ex. röra frågan om vem som äger en viss sak eller om en person har rätt att få pengar av en annan person. Till privaträtten räknas bl.a. reglerna om köp, hyra, arrende, lån, skuldebrev, borgen, pantsättning, anställning, samarbete genom bolag, regler om ingående av avtal, fullmakt, regler om skadestånd på grund av skadegörelse m.m. Till privaträtten hör också reglerna om äktenskaps ingående och upplösning, äkta makars egendom, adoption, arv, testamente och boutredning. Privaträtt kallas i Sverige och på den europeiska kontinenten för civilrätt (på engelska heter det Private Law) och det är detta rättsområde som denna bok behandlar. Benämningen civilrätt stammar från det romerska uttrycket ius civile (som dock i klassisk tid hade en delvis annan innebörd). Civilrättsliga tvister (och även vissa offentligrättsliga tvister som t.ex. brottmål) handläggs av allmänna domstolar, dvs. tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen. Det finns också specialdomstolar för vissa civilrättsliga tvister, t.ex. Arbetsdomstolen.
1.2 Några drag ur rättsutvecklingen
Romerska rätten
1.2.1 Historisk och internationell utblick Inom den antika medelhavsvärlden framträdde romarna som skickliga jurister, och den romerska rätten har varit viktig för den europeiska rättsutvecklingen. Modern juridik börjar med den romerska republikens ”de tolv tavlornas lag” från 449 f.Kr. som säkerställde plebejernas (underklassens) rätt mot patriciernas (överklassens) godtyckliga regeltillämpning. Den romerska rätten utvecklades genom domstolspraxis, rättslärda personers (juristkonsulters) skrifter och lagstiftning. Dessa svåröverskådliga regler reviderades och sammanfattades av kejsar Justinianus i det östromerska riket (ca 530 e.Kr.) till ett stort lagverk, som eftervärlden döpt till Corpus juris civilis (en sorts lagbok). Den
26
Civilra tt uppl 21.indd 26
10-07-02 12.58.50
1.2 Några drag ur rättsutvecklingen
romerska rätten studerades ingående vid de medeltida universiteten, och inom rättsvetenskapen uppträdde vissa skolor, bl.a. glossatorerna och postglossatorerna, som förklarade hur innehållet i Corpus juris civilis skulle tolkas och tillämpas. Den romerska rätten fick betydelse för den medeltida kyrkans rättsordning, den kanoniska rätten, som i sin tur fick stort inflytande, inte minst inom familjerätten. En viktig epok i privaträttens utveckling är handelslivets blomstring i en rad medeltida städer, särskilt i Italien och till följd av Hansan i norra Europa. Genom det handelsbruk och de seder (det som på latin kallas lex mercatoria) som utvecklades där lades grunden till många moderna civilrättsliga lagar. I samband med att nationalstaterna ökade i betydelse började man från 1700-talets slut på många håll i Europa sammanfatta de viktigare rättsreglerna i stora systematiska lagverk (kodifikationer). Code civil (”Code Napoleon”) av år 1804 blev förebilden för många länder (bl.a. Belgien, Italien och Spanien). Dess inflytande kan spåras även i Sverige under 1800-talet. Berömd är också den tyska Bürgerliches Gesetzbuch (BGB) från 1896 (med ikraftträdande den 1 januari 1900), som påverkat lagstiftningen i Sverige och andra länder. I de nordiska länderna saknas heltäckande kodifikationer. I stället finns flera lagar som behandlar enskilda isolerade områden. Lagstiftningen är inte uppbyggd på samma heltäckande systematiska sätt som i många andra länder på den europeiska kontinenten. Systematiseringsarbetet har i stället gjorts genom rättsvetenskaplig forskning (doktrin). De enskilda svenska lagarna finns sammanställda i s.k. lagböcker – men det är alltså inte samma sak som en sammanhållen strukturerad kodifikation. I den angloamerikanska rättskretsen (common law) saknas stora kodifikationer och det är först under senare hälften av 1900-talet som dessa länder börjat stifta lagar i större omfattning. Angloamerikansk rätt har historiskt sett utvecklats genom domstolspraxis (case law) även om den numera till stor del baseras på detaljerad lagstiftning.
Lex mercatoria
Kodifika tioner
Lagböcker Common law
27
Civilra tt uppl 21.indd 27
10-07-02 12.58.51
1. Rättsordningen
Harmoni sering
Landskaps lagar
1734 års lag
Balkar
Den europeiska integrationen har medfört ökad europeisk lagharmonisering, dvs. likadana rättsregler i olika stater. Den har också medfört att de historiska skillnaderna i rättssystematik och rättsteknik i olika länder har minskat. 1.2.2 Svensk rättsutveckling När svensk rätt på allvar träder fram i historiens ljus, möter den oss i form av ett antal landskapslagar. Dessa, som från början bevarats i den muntliga traditionen, skrevs ner under 1200-talet och 1300-talet, till en början som privata minnesanteckningar (rättsböcker), längre fram delvis som officiella lagverk (lagböcker). Kungamakten verkade för en modernisering och unifiering (likriktning) av rikets rätt, och ca 1350 tillkom två allmänna lagar: Magnus Erikssons allmänna landslag och samma kungs allmänna stadslag. Landslagen utgavs senare i en reviderad version, Kristoffers allmänna landslag (1442). Lands- och stadslagarna gällde in på 1700-talet men kompletterades av domstolspraxis och av särskild lagstiftning (särskilt under 1600-talets stora samhällsomdaning). Under denna tid påverkades reglerna i hög grad av influenser från andra länder. Flera försök gjordes att revidera landslagen. Den stora lagkommission som tillsattes under Karl XI lyckades till sist – efter många personskiften och många avbrott – slutföra arbetet, vilket 1734 resulterade i en ny allmän lag, Sveriges rikes lag. Denna 1734 års lag kodifierade erfarenheterna från den föregående perioden och bildade utgångspunkt för den svenska civil-, straff- och processrättens senare utveckling. Samma historiska betydelse har lagen för Finland. I Danmark och Norge tillkom motsvarande lagverk något tidigare (Christian V:s Danske Lov 1683 och samma kungs Norske Lov 1687). 1734 års lag var, liksom sina äldre föregångare, indelad i balkar (huvudkapitel). Det fanns nio balkar: giftermålsbalken, ärvdabalken, jordabalken, byggningabalken, handelsbalken, missgärningsbalken, straffbalken, utsökningsbalken och rättegångsbalken. Nästan alla bestämmelser i 1734 års lag har numera ersatts.
28
Civilra tt uppl 21.indd 28
10-07-02 12.58.51
1.3 Lagtolkning
Ibland har det skett genom fristående speciallagar och ibland genom nya lagar som kallats för balkar, t.ex. 1987 års äktenskapsbalk (ÄktB), föräldrabalken (FB) av år 1949, ärvdabalken (ÄB) av år 1958, utsökningsbalken (UB) från 1981, jordabalken (JB) av år 1970 och miljöbalken (MB) av år 1998. I den gamla byggningabalken (BB) gäller i dag endast några få regler. I handelsbalken (HB) finns några få ursprungliga stadganden kvar men de viktigaste reglerna på detta område finns i nyare särskilda lagar. Ny civilrättslig lagstiftning rör ofta ämnen som inte behandlades i 1734 års lag, t.ex. de arbetsrättsliga lagarna, lagarna om aktiebolag, föreningar, upphovsrätt, patenträtt och varumärkesrätt. Av stor betydelse för den svenska civilrättens utveckling har det nordiska lagstiftningssamarbete varit som inleddes på 1870-talet. Det nordiska samarbetet har dock fått minskad betydelse eftersom lagstiftningssamarbetet numera mest sker inom ramen för EU.
1.3 Lagtolkning Lagar bör skrivas så, att de kan förstås utan alltför stora svårigheter. De måste samtidigt vara exakta, logiskt följdriktiga och tillräckligt fullständiga. Lagtext ska helst vara klar, kort, exakt och fri från främmande ord. Men det är omöjligt att inte ibland använda fackuttryck och trots lagstiftarens alla ambitioner om begriplighet är det inte lätt för en lekman att läsa och förstå lagtext. Att tolka lagtext (liksom annan text) är svårt. En möjlighet är att tolka en lag strikt efter bokstaven. Men då måste man veta vad lagens ord betyder. Är det rätt att hålla sig till ordens betydelse i allmänt språkbruk – som ofta är vagt – eller ska man följa speciell fackterminologi? Bokstavstolkning med logisk-grammatisk analys av texten kan leda till orimligt formalistiska resultat. En läsning av en lagbestämmelse enligt ordalagen bör därför kompletteras med en tolkning som stämmer med lagens ändamål, ratio legis, vilket kallas för en teleologisk tolkningsmetod. Ändamålstolkning kan ibland stå i strid mot bokstavstolkning. En extensiv (utvidgande) tolkning går längre än vad ordalagen i strikt mening medger. Omvänt förekommer det att hänsynstagande till
Nordiskt samarbete
Tolka lagtext
29
Civilra tt uppl 21.indd 29
10-07-02 12.58.51
I år, 2010, firar den klassiska läroboken CIVILRÄTT 100 år. Bokens nya huvudförfattare, professor Christina Ramberg, har gjort en omfattande språklig bearbetning. Bokens upplägg är i stort sett oförändrat.
Bland nyheterna i denna upplaga kan nämnas:
Till denna bok hör Övningsboken till Civilrätt av Stefan Zetterström.
i samarbete med
Professor CG Björling var bokens ursprungliga författare. Han efterträddes av professor Åke Malmström som efterträddes av professor Anders Agell. Professor Tore Sigeman är sedan lång tid författare till avsnittet om arbetsrätt.
Christina Ramberg
• En språklig revidering i syfte att underlätta förståelsen • Nedkortade inledande kapitel • Utökning med internationella köplagen (CISG) • Omstrukturering och komplettering av kapitel 8 om avtal och andra rättshandlingar • Omarbetning av avsnittet om köp i kapitel 9 så att köplagen, konsumentköplagen och internationella köplagen behandlas samlat
Agell &Malmström
Efter en inledande översikt av rättsordningen, behandlas civilrätten under avdelningar för allmän förmögenhetsrätt och särskilda avtalstyper, immaterialrätt, fastighetsrätt, associationsrätt, arbetsrätt, skadeståndsrätt, försäkringsrätt och familjerätt. Syftet med boken är att ge en praktiskt inriktad översikt av civilrätten och att i viss mån sätta den i sitt historiska, politiska och internationella sammanhang.
Agell &Malmström i samarbete med
Christina Ramberg
CIVIL RÄTT 100 år
Best.nr 47-09527-8
Tryck.nr 47-09527-8-00
21 upplagan
Civilra tt - omslag.indd 1
10-07-02 13.06.43