9789186095154

DEN SVENSKA CATHARINE REVOLUTIONEN TROTTER

CATHARINE

TROTTER DEN SVENSKA REVOLUTIONEN Översättning och inledning GUNNAR SORELIUS

Översättning och inledning GUNNAR SORELIUS

Atrium

Atrium

CATHARINE

TROTTER

DEN SVENSKA REVOLUTIONEN Översättning och inledning GUNNAR SORELIUS

Atrium

www.atriumforlag.se Atrium Förlag, Umeå 2011 Originalets titel: The Revolution of Sweden Översättning och inledning © Gunnar Sorelius Omslagsbild: Axel Jacob Salmson, Gustaf 1. Konung i Sverige (litografi efter samtida original), Uppsala universitetsbibliotek. I bakgrunden detalj från Dionysius Padt-Brugge, Blodbadstavlan (kopparstick efter samtida original), Uppsala universitetsbibliotek.

Utgiven med stöd från Sven och Dagmar Saléns Stiftelse och Kungl. Patriotiska sällskapet.

Tryckt hos Bulls Graphics AB, Halmstad 2011 isbn 978-91-86095-15-4

innehåll företal inledning

5 7

Gustav Vasas rykte i England på 1600- och 1700-talen 7 Författarinnan 14 Teatern 17 Genren 20 Källor 21 Trotters feminism i Den svenska revolutionen 22 Handlingen 25 Översättningen 33

referenskällor

35

den svenska revolutionen Företal 47 Prolog 51 Akt I 53 Akt II 84 Akt III 116 Akt IV 160 Akt V 191 Epilog 222

37

dramatis personæ24 herrar gustav, en ung svensk ädling, ledare av en rörelse för Sveriges befrielse från danskarnas tyranni – herr booth.25 greve arwid, 26 hans vän – herr betterton. erici, 27 Gustavs adjutant – herr cory. sveriges vicekung 28 – herr husbands. ärkebiskopen i uppsala, 29 en nitisk försvarare av danskarnas intressen – herr bowman. beron30, en svensk, Vicekungens gunstling – herr mynns.

24 Mina uppgifter om skådespelarna nedan bygger på Highfill, Philip H., Jr., Burnam, Kalman A. och Langhans, Edward A. (utg.), A Biographical Dictionary of Actors, Actresses, Musicians , Dancers, Managers and Other Stage Personnel in London, 1660-1800. 16 vol. Carbondale: Southern Illinois University Press, 1973-93.

25 Barton Booth var en av tidens främsta skådespelare. På Queen’s Theatre i Haymarket spelade han bland annat titelrollen i Julius Caesar, Cassio i Othello och Alcibiades i Timon of Athens.

26 En västgötsk ädling som anslöt sig till frihetskampen i samband med slaget vid Västerås (Vertot, I, 143). Thomas Betterton var sin tids störste skådespelare med Hamlet som glansroll.

27 Kallas i svensk historia vanligen Lasse Eriksson. ”Lawrence Erici” anslöt sig enligt Vertot tillsammans med flera andra herremän till Gustavs befrielserörelse redan i Dalarna och utnämndes till officer i hans bondearmé (I, 131).

Herr Cory kan ha varit den skådespelare som 1675 uppträdde på Drury Laneteatern.

28 Detta är den historiske Didrik Slagheck. Vertot kallar vicekungen Theodore och uppger att han tidigare varit ärkebiskop i Lund (I, 114-15).

Benjamin Husbands (eller Husband) spelade bland annat Edmund i Kung Lear.

29 Det vill säga Gustav Trolle. John Bowman (eller Boman) var mest känd för att spela narroller.

30 Det vill säga Aren Pederson på Ornäs. Namnet Beron är något av ett mysterium, men Vertot nämner en Olaus Beron, vars svenska namn var Olov Björnsson (Sjödin, I, 61) som en av de rådsmän som dödades i Stockholms blodbad (I, 111). Mr. Mynns, vars förnamn inte är känt, spelade på Queen’s Theatre, bland annat, Kent i Kung Lear.

40

damer constantia,31 greve Arwids hustru – fru barry. christina-fredag,32 Berons hustru – fru harcourt.

Maria,33 Constantias tjänsteflicka Laura, Christinas tjänsteflicka – fru baker.

Två kaniker, två svenska herremän, officerare, soldater, vakter och betjäning.

Scen: Stockholm med omgivning.34

31 Ett upphittat och karakterisande namn. Elisabeth Barry har kallats för den första stora engelska skådespelerskan. Hon spelade bland annat Cordelia i Kung Lear och Lady Macbeth.

32 Christina motsvarar i tidens historia Aren Pedersons hustru. Hon uppträder genom hela pjäsen förklädd till man, Fredag. Peder Fredag var en av de män som rymde från Stockholm och lovade Gustav sin trohet. Vertot nämner en ”Fredage” som tillsammans med andra herremän, däribland Lawrence Erici, blivit förklarad fredlös av kung Kristian (I, 131). Fredag var också tillsammans med Stephen de Sassi befälhavare över de styrkor som belägrade Stockholm 1522 (Vertot, II, 4-5; om Sassi, se också not 77). Mary Harcourt (född Hook) uppträdde bland annat på Smock Alley Theatre i Dublin. Christina tycks ha varit en av de sista roller hon spelade.

33 Den tryckta texten uppger inte vem som spelade Maria. Kanske spelade Fru Baker (Mary Baker) både Maria och Laura. Hon uppträdde på Queen’s Theatre från 1705 till 1707. Senare spelade hon t.ex. Miranda i Stormen.

34 Trotter anger scenen som ”Stockholm, and the Camp near it”, tydligen ett försök att uppehålla en fiktion om platsens enhet. De historiska händelser som utgör dramats handling utspelade sig i en stor region från Uppsala och Västerås till Stockholm. Se också författarinnans Företal om behovet om att beakta de tre dramatiska enheterna, handling, plats och tid.

41

prolog Inbjuden av en kvinna, varje gäst Förväntar sig säkert en effeminiserad fest, Har förberett sig att se ingenting mindre än, Övergivna jungfrur, och översiggivna män.

Fastän Sveriges frihet är här i fråga Glöms dock ej helt bort kärlekens låga.

Trots allt hennes hjälte fallerar ej att ge röst Åt den dygdiga kärlekens tröst.

Men ändå, hon beslöt att behaga er På annat sätt, att till andra känslor mana mer Än dem som mänsklig svaghet naturligt företer, Att verka för samhällets väl, och vara En källa till nöje utan att sätta moralen i fara.

Hennes hetaste scener väcker ingen farlig flamma.

En nordisk hjälte är hennes ämne, med samma Kyla som landets klimat, som mer än all Kvinnlig skönhet älskar sitt land, och därför skall Förbli som, hemma, den bäst fostrade make här, kall.

Så levde Gustav, men för att kompensera för detta Mina damer, en fosterlandsvän med hjärtats rätta Eldighet visar upp en sann kärlek utan like.

I hans hjärta en dygdig maka tävlar med hans rike.

Inte heller, vi hoppas, skall hon mindre de fagra fånga Eftersom folkets väl bland dem nu intresserar många.

51

De måste en ädel hjältinna sentera Som ger upp sitt liv, nej, vad vi prisar mera, Sin kärlek för att sitt land såvera.

Detta dygdemönster lyckas kanske rädda oss Från alla de politiker som inbördes slåss, Från deras partiskhet, och supplera egen vinning med Den oegennytta som leder till fred.

Ej heller kan den mest fåfänge, dryge man stanna En kvinnas föreskrifter under styret av stora anna .

Och om i kväll av en kvinna ni uppfostras tvingas Tänk på källan från vilken lärdomen bringas.41

41 Kanske tänker författaren här på dramats viktigaste källa, Abbé de Vertots The History of the Revolutions of Sweden, eller på Sveriges historia som den uppfattades av författarens samtid.

52

akt i scen i Scenen föreställer Gustavs läger |i Uppsala|. erici42 kommer in på scenen följd av ett antal bönder |och dalkarlar|. erici: Vad vill ni? Otacksamma svenskar!

Har ni glömt de lidanden och faror Som Gustav modigt genomgått för er, När i förtryckets och hopplöshetens stund Han var den ende som vågade väcka ert mod?

Han ledde er till frihet och seger, Den Gustav ni nu vill skamligen överge.43 förste bonden: Vi återvänder till honom när skörden är över. andre bonden: Våra familjer får inte svälta för hans skull. erici: För hans skull? Krigar ni mot dansken för hans skull?

Var inte era hustrur och barn, era egna liv 42 Erici (Lasse Eriksson) omnämns av Vertot tillsammans med Olai (Lars Olsson) som två av Gustavs ”Lieutenants” (I, 139).

43 Denna händelse beskrivs av Vertot, I, 145-46.

53

den svenska revolutionen

I fara? Förvisso, ni hade rätten att slita Årets alla tider, att bära skördandets börda Medan danskarna njöt dess frukter. Vad nytta Hade ni av dem, förutom att betala för ert slaveri? Är det förtryck vi alla plågas av så lätt, Eller är det redan glömt?

Nej, landsmän, det lever än, och endast det Att lidandet förvärrades varje dag, Kunde få oss att glömma gårdagens plåga.

Tänk på all den grymhet vi utstått Sedan den dag vår riksföreståndare dödades I spetsen för sin segrande här, och de invaderande danskarna Gav Sveriges frihet ett första dråpslag.44 Eftersom Gustav då var i Danmark, Förrädiskt fångad, vågade ingen motstå Inkräktarens alltmer växande makt. Hela Sverige Gick med på villkor som den trolöse kungen Bröt lika fort som de ingåtts, utan hänsyn till Avtal, lag eller rätt. Glöm ej heller Det blodbad som blev kulmen på hans kröningsfest, Där det vördnadsvärda rådet och varje ståndsperson i Stockholm Slaktades på den omänsklige kungens order; En fruktansvärd scen av mord och våld och röveri, Som sedan följdes av ett barbari utan like Förövat dagligen i alla delar av Sverige.45 Detta är det tyranni som Gustav rustade er 44 Sten Sture d.y:s död beskrivs av Vertot, I, 81.

45 Stockholms blodbad beskrivs av Vertot, I, 14. Niall MacKenzie jämför Stockholms blodbad med blodbadet i Glencoe 1692 (”Some British Writers and Gustavus Vasa,” Studia Neophilologica 78 [2006]: 66).

54

akt i – scen i

För att hämnas och för att befria ert lidande land.

Men om ni vill fortsätta att leva som slavar ... förste bonden: Nej, nej, vi vill ha frihet. alla bönder: Frihet, frihet! erici: Fortsätt då era erövringståg.

Era fiender är få och kan inte undfly, Om inte ni själva deserterar förrädiskt.

Låt höra er röst, dalkarlar, ni vars höga fjäll Gav skydd åt Gustav, när han flytt ur fängelset.

Ni var de första som insåg vem han egentligen var, Och livade av hans mod och ädla beslutsamhet Gav ni det modfällda landet nytt hopp, Och viljan att göra ett ädelmodigt försök Att befria det; och nu tänker ni överge Er ädla sak, svika er ledares förtroende Och överlämna honom i danskarnas våld! en dalkarl: Vi hellre dör än överger honom. alla dalkarlar: Vi går i döden för friheten och Gustav.

55

den svenska revolutionen

alla bönder: Ner med tyrannen, Ner med de blodbesudlade danskarna, Länge leve vår tappre befriare Gustav. [gustav med följe (inkluderande petri46 ) kommer in.] gustav: Tack mina landsmän. Må himlen bevara mitt liv Tills hela riket är befriat och jag förtjänar Detta stolta namn. Jag fruktade ett myteri.

Erici, min adjutant, böndernas upprepade bifallsrop Kallade mig hit för att fråga om skälet Till detta kaotiska möte. erici: Min herre, bönderna pockade på Att bli hemförlovade för att bärga skörden, Var och en i sitt eget landskap. gustav: Och varför, Erici, fick jag höra om Deras begäran först nu? erici: Därför att jag ansåg deras begäran Lika fel för er att höra, som för er att bevilja.

46 Petri, som bara uppträder här, fick antagligen sitt namn efter Laurentius eller Olaus Petri, som båda förekommer hos Vertot som förespråkare för Luthers läror.

56

akt i – scen i

gustav: Fel, Erici, varför är det fel Att dessa män, som tjänat allas vår sak utan tvång, Får sin del av naturens frikostighet, Och får nyttja den årstid hon bjuder Att samla i lada sin årliga gåva, Som också behövs för att vi skall överleva?

Kan vi förvägra den rätt som tillhör alla, Beröva dem rätten att sörja för sitt uppehälle, För sina egna liv, för sina hustrur och barn, Sin släkt? Vad kunde danskarna göra mer tyranniskt?

Fjärran vore det för Gustav att förbjuda Detta prisvärda ändamål.

Gå, vänner, jag hemförlovar er till dess att Skörden är över. Sedan, om ni älskar ert fosterland, Dess lagar och vår frihet, återvänd till dess försvar.

1:e bonden: Vi sviker ej, ers nåd. Må Gud skydda er.

2:e bonden: Vi skall få hela landet med oss i er tjänst. gustav: Men ni ger er inte alla av? en dalkarl: Nej, ers nåd, Vi uppdrar åt sex hundra tappra dalmän 57

den svenska revolutionen

Att skydda er, fast beslutna att dela ert öde, Och att aldrig överge er. gustav: Det räcker.

Mina tappra dalekarlar gör skäl för Min tilltro till dem. Jag har förut lagt mitt liv I era händer, och det skydd och framgång som jag först fann hos er, Ser jag som ett gott omen för vår framgång.

Petri, ge order om att hemförlova bönderna Alla utom mitt egen kavalleri.47 Och de sex hundra tappra dalmän Som hålls kvar till mitt beskydd Och Uppsalas försvar. Sänd resten hem.

1:e bonden: Gud bevare ers nåde. [Alla] Länge leve Gustav. [petri och bönderna går under de senares leverop.] gustav: Ett tungt moln hänger över din panna, Erici, Som säger att du är missnöjd med mitt beslut. erici: Nej jag är bara vred på mig själv För att jag månar mer om ers nådes trygghet Än ni vill göra. Ni har ofta klandrat mig 47 Vertot, I, 146.

58

akt i – scen i

För att min kärlek till er är för stor.

Jag försökte rätta detta fel. gustav: Jag klandrar dig ej för din kärlek.

Det var den (näst efter din fosterlandskärlek) Som vann min tillgivenhet. Men jag ville gärna Du vore mindre beställsam, mer sparsam med tjänster.

Vissa okloka dåd av förhastat nit Har jag klandrat, men har alltid satt pris på Din uppriktighet och ditt trofasta hjärta. erici: Jag hoppas Ers nåde aldrig behöver ångra Att ni avböjde min beställsamma tjänstvillighet i dag.

Må ni aldrig ångra detta, eller vi få sörja Den oaktsamhet ni visar er säkerhet. gustav: Du anklagar mig utan fog.

Om jag var slarvig med mitt liv, min säkerhet, Varför sökte jag skydd i bergen i norr?

Varför gömde jag mig så länge i gruvan, Förklädd till den enklaste bonde,48 För att lura dem som förföljde mig? Nej, Erici, När jag utsätter mig för onödig fara Medan jag ännu kan tjäna mitt land, 48 Gustavs äventyr i Dalarna återges av Vertot, I, 116-29.

59

den svenska revolutionen

Medan jag ännu kan dra mitt svärd till dess försvar, Då fördöm mig och kalla mig förrädare. erici: Men ändå, ers nåd, Ni har uppträtt utan skydd och bevakning, även Inom synhåll från den viktiga stad49 Som hyser den enda fiende ni måste besegra. gustav: Vi som kämpar För rättvisan, för vårt rikes lagar, rätt Och rättigheter måste vakta väl att de medel vi brukar Är lika rättfärdiga och ädla som vår sak.

Att vi bekämpar tyranniet är en dålig ursäkt För eget tyranni. Hade det varit rätt Att hålla kvar de män som utan lön Och utan tvång, av egen vilja, har följt mig Med glädje och frivillig lydnad genom krigets Alla plågor och faror, de som gett mig den makt Jag då skulle ha använt mot dem? erici: Men vad nyttar deras slit och faror Eller våra segrar, om mitt i er framgång De drar sig tillbaka innan loppet löpts till slut, 49 Trotter avstår från att namnge denna stad. Vicekungens (Didrik Slaghecks) danska armé befann sig i Västerås innan den flydde till Stockholm efter den avgörande drabbningen utanför staden (Vertot, I, 143).

60

akt i – scen i

Och ger åt danskarna det försteg Som ni vunnit? gustav: Ej så, Erici, Än kan vi nå vårt mål innan dansken Kan återta det övertag han förlorat. Kungen av Danmark Är avskydd av sina undersåtar genom sin grymhet, Orättvisa och förtryck, och har förvägrats Det stöd som kunde ha beseglat Hans intrång här.

Och på grund av folkets knot och intriger är han Alltför hotad hemma för att hinna tänka på Erövringar utomlands. erici: Dock tycks vicekungen Förvänta sig en snar förstärkning därifrån.

På samma sätt försöker ärkebiskopen50 Att hålla svenskarna kvar i deras slaveri. gustav: Vore denne ärelystne präst ej vaksammare Och mäktigare än vicekungen, var saken klar, Men eftersom prästerskapet, som har makt över folket, Är beroende av honom, är han den ende Som hindrar dem att som en man förena Sig med oss.

50 Det vill säga den svenske ärkebiskopen Gustav Trolle.

61

den svenska revolutionen

erici: Alltmedan den liderlige vicekungen, förskansad I Stockholm, alltsedan han skamligen övergav En armé så fördelaktigt posterad,51 Knappt vet om dess nederlag, och förbjuder alla Att störa hans nöjen med olycksbud, Som trodde han att genom att nedtysta nyheter Kunna hindra era styrkors framgång. gustav: Snart kan vi kanske själva bringa honom Det första och säkraste budet om hans förlust. erici: Jag hyste också detta hopp, när ni tågade Mot Stockholm och tycktes inställd på en kort belägring, Men ser nu ingen utväg.52 gustav: Var lugn, Erici, det finns en utväg.

Greve Arwid, med de styrkor som han kommenderar Är på marsch att bistå oss; och tro mig, jag Håller stödet från honom ensam mer värt än många bönders.53

51 Didrik Slagheck lämnade Västerås före slaget för att hänge sig åt sina liderliga nöjen i Stockholm (Vertot, I, 142).

52 Vertot, II, 6.

53 Arwid omnämns av Vertot (I, 143) som en av de ädlingar som anslöt sig till Gustav efter slaget vid Västerås.

62

akt i – scen i

erici: Han är en modig man Som genom sin handlingskraft och uthållighet I att utföra era planer och order Har gjort sitt land så stora tjänster Att han förtjänar både ert och landets tacksamhet. gustav: Min uppskattning av greve Arwid beror Ej av någon tacksamhetsskuld. En ande så stor Så storsint, så rättrådig, så trofast, Med sådan äkta mildhet, och så omtänksam Behöver inte göra mig tjänster För att befästa min outplånliga vänskap. [en soldat kommer in.] soldaten: Ers nåde, kanikerna som ankommit nyss från Uppsala Väntar på era order. Om ni tillåter Ämnar de bege sig till Stockholm. gustav: Med största glädje. De vet vad jag vill.

Dessa kaniker försäkrar mig att Uppsalas Ärkebiskop lyssnar på dem; de hoppas vinna Honom över till oss.

63

den svenska revolutionen

erici: Men behöver ni krusa denne arrogante Och äregirige prelat, nu när läget är Desperat för hans sida, och er växande framgång Garanterar vårt rikes frihet honom förutan.54 gustav: Dock får vi kanske köpa den till priset Av många liv, som jag till varje pris Vill rädda. Ej heller vill jag förgöra en fiende Som jag kan få till vän, en seger Långt ädlare än den ärorikaste drabbning. erici: Förträfflige man! Er storhet gör att jag Slutligen alltid måste beundra vad mina lägre Tankar fördömde. gustav: Smickra mig inte, Erici, dina vänliga förebråelser Säger desto mer om din vänskap. Förtjänar jag prisas För mina mänskliga tankar, för det jag är människa? [christina-fredag och laura kommer in förklädda till män.] christina-fredag: Hit blev jag visad till generalen: Jag antar att detta är den frejdade Gustav.55 54 Ärkebiskop Gustav Trolle karakteriseras av Vertot, I, 41.

55 Christina-Fredag låtsas inte känna igen Gustav, som hon tidigare räddat från sin make Berons anslag.

64

akt i – scen i

gustav: Vill ni mig något? christina-fredag: Ers nåde, en stackars yngling som förskjutits Av hela sin familj, som fruktan eller girighet Knutit till tyrannens sida, Tvingas av sin ädla kärlek till sitt land Be om ers nådes givmilda skydd.

Jag hoppas mer på er medfödda godhet Än detta brevs rekommendationer. gustav: Christina!

[Efter att ha läst brevet] Tro mig, sköne yngling, inget namn Kunde göra dig mer välkommen än detta.

Jag tar emot dig med glädje, Fredag 56 (För så kallar dig Christina), och lägger detta Till den skuld jag har till denna goda kvinna Att hon anförtror sin brorson57 Till mitt beskydd.

Erici, tag hand om denne yngling, som är befryndad Och älskad av den sköna Christina, Den kvinna som du hört om, som när hennes make 56 Trotter tycks ha fått detta namn från en ”gentleman proscrib’d by Christiern”, Vertot, I, Table.

57 I pjäsen är den verklige Fredag, som endast omtalas, Christinas makes brorson. Se också III.i.

65

den svenska revolutionen

Ville förråda mig till danskarna Varskodde mig och hjälpte mig att fly, Och fann mig en säkrare fristad.58 erici: Hela Sverige är skyldigt henne tack För Gustavs räddning. Och ingen skall vara Mer erkännsam, om jag och mina tjänster Kan visa vår tacksamhet. christina-fredag: Tag emot min tacksamhet, i den olyckliga Christinas namn. gustav: Olyckliga!

Höga makter (även om lidanden drabbar oss alla) Befria Christina från all ofärd. christina-fredag: Ack, ers nåde, hennes del i lidandet är stor, Knappt hade ni nått den fristad hon fann åt er Förrän Beron, hennes ärelystne och trolöse make, 58 Vertot, I, 123, berättar om Petersons (det vill säga Aren Pedersons) hustru som räddar Gustav från danskarna, ”prompted by Pity, and perhaps by a more tender Passion.” Namnet Christina tycks vara Trotters uppfinning. Gustav själv framstår både hos Vertot och Trotter som ett dygdemönster. Vertot säger att Gustav regerade själv utan favoriter eller älskarinnor (II, 105). Man påminns om Per Brahes yttrande att Gustav ”aldrig blev beryktad att han höllt sig någon concubinam medan han var ogift, eller man visste att säja om några hans oäkta barn” (citerat av Svalenius, s. 138).

66

akt i – scen i

Återvände med en stark kontingent av danskar; Och när han blev utan sitt säkra byte, Blev han utom sig av besvikelse och raseri.

Sniken och ärelysten, och i tron att Hans hustru hjälpt er i flykten, Svor han att hon skulle lida döden offentligt, Det straff som utlysts för alla Som skyddade Gustav. I fruktan för den hemska hämnden Räddade hon sig med möda ur hans våld Och sökte hos sina släktingar skydd, Undanskymd från alla era fiender och sina.

Från sin hemliga tillflykt skickade hon detta brev För att anbefalla en ung man till ert beskydd.

Han är nästan den ende i sin familj Som inte önskar er undergång. gustav: Ack, Fredag, min själ slits sönder av sorg Av att se att jag vållat min goda rädderska Så mycket lidande. Men är du säker på Att hon är säker från Berons våld? christina-fredag: Han gjorde efterforskningar, Men när han underrättat vicekungen Om ers nådes anslag mot honom, blev han genast Kallad till hovet. Genom sin förslagenhet Och förmåga att nästla sig in

67

den svenska revolutionen

Vann han vicekungens hela bevågenhet.

Vicekungen i sin lättja litar blint på honom Och hänger sig åt sina lättsinniga nöjen, Som hans gunstling understödjer, samtidigt Som han befriar honom från hans plikter. gustav: Snart skall vi störa hans malplacerade nöjen.

Sedan, om det går som vi hoppas, skall Christina Befrias från all sin fruktan – till dess, Fredag, Tar jag med glädje hand om dig. När du Behöver vila, använd mitt tält, tills jag Ordnat med din inkvartering i den by 59 Dit jag nu beger mig i ett ärende Som inte tar lång tid. Erici, följ mig Till Constantia.60 Kanske har hon färskare nyheter Än vi, från greve Arwid, hennes ädle make, Något vi bör känna till innan vi hemförlovar Den lilla styrka vi har kvar, eller beslutar Att uppbåda friska trupper. erici: Hur har vi råd, ers nåde, att bekosta En armé av någon storlek alls?

59 Detta tycks vara en plats utanför Uppsala där Gustav hade sitt högkvarter.

Den omnämns även senare.

60 Constantia är ett fritt tillägg utan direkt motsvarighet hos Vertot. Hennes förhållande till sin make greve Arwid är dramats heroiska och moraliska huvudintrig.

68

akt i – scen i

gustav: Mitt fadersarv, med vars hjälp Mina fäder uppehöll så länge sin höga ställning Skall nu mer storslaget brukas För allas bästa, för friheten.61 Om vi vinner seger, Skall landet tacka mig och ej låta mig svälta; Om inte har jag lärt mig i Dalarnas gruvor Att arbeta för mitt bröd. Men, ack, ni höga makter, Om ödet bestämt att mitt land skall åter förslavas, Låt mig dö, innan mitt fädernesland förgås. [gustav och erici med följeslagare går ut.] christina-fredag: När jag betraktar denne ädle man och ser honom Som vår befriare, vars ärorika namn Eftervärlden skall välsigna, Känner jag en inre glädje över Min ödesroll som hans räddare.

Men när jag ser mig själv, jagad som en tiggare Landet runt, på flykt från en makes grymhet, En stackare som vägras skydd av sina närmaste vänner, Som strövar kring i en förklädnad som illa passar Mitt kön, för att söka skydd hos en främling; Men mest, ack Laura, när jag betänker Hur allt detta kan tydas till min skam, 61 Se Vertot, II, 2.

69

den svenska revolutionen

Måste jag beklaga mitt öde.62 Fanns ingen annan väg?

Varför blev jag vald?

Hade Sveriges lycka genom Gustav varit mindre, Om inte jag tvingats lida för hans räddning? laura: Min fru, ert lidande är er största ära, Men tänk i stället på er underbara räddning Ur faran, som visar att högre makter Välsignar ert handlande.

De försvagade och vilseledda De listigaste av era fiender. Hur tursamt Er svåger 63 trodde att ni reste till er make, som han visste Var knuten till hovet. christina-fredag: Ack ja, Jag hoppades finna En oantastlig tillflykt hos en kär syster Men tyvärr är vi gifta med två bröder Ej mera lika till blod än till sinnelag.

Båda lika ärelystna, förrädiska och sluga. laura: Ändå lugnade ni hans misstänksamhet Och blev betrodd med brev från honom Till hans bror?64 62 Christina-Fredag tänker både på sin ohörsamhet mot sin man och på att hon uppträder utklädd till man, ett i och för sig vanligt sago- och dramatiskt motiv men som ändå ingav stora moraliska betänkligheter.

63 Detta är Trotters tillägg utan motsvarighet i Vertot.

64 Detta brev förekommer inte hos Vertot.

70

akt i – scen i

christina-fredag: Bedragen av sin äregirighet, Grep han genast chansen att utnyttja Min makes inflytande för att anbefalla Sin son till tjänst hos vicekungen. Han tiggde Och bad mig presentera vid hovet sin son som gick I en skola som låg på min väg.

Varnad av min syster, löd jag hans order Och beslöt mig för denna förklädnad, för att han Inte genast skulle förfölja mig. laura: Försynen vare tack som stoppade Det bud som Beron säkert skickade honom Om ert försvinnande. christina-fredag: Ja, Laura, jag kan förvisso Tacka himlen för min räddning.

Eftersom jag inte själv sökt faran Genom något som kunde kränka den Högste.

Se där trösten i mitt lidande Att dess ursprung är i sanningen ädelt.

Fick jag åter välja skulle jag Göra samma sak, trots den plåga jag nu känner, Eller det jag fruktar mest av allt, Onda tungors ärekränkande klander, Som även de bästa gärningar alltför ofta

71

den svenska revolutionen

Åsamkar oss. Hemska öde!

Och hur sällsynt är inte den goda redbarhet Som ensam överlever en så farlig prövning.

Många omfattar goda seder för att vinna ära Men få skulle hellre dygden än berömmelse bära.

[De går ut.] |scen ii| Scenen ändras till vicekungens palats |i Stockholm|. vicekungen sitter med beron stående bredvid. Musik spelas ett ögonblick. vicekungen reser sig. vicekungen: Ej mer. De smekande tonerna föder mitt svårmod Och ökar själens oro.65 En känsla av sorg som inte kommer från själen Men endast från detta svaga och upprörda käril.66 beron: Vad finns för bot, när även era nöjen Ökar er oro.

65 Trotter tycks här vara inspirerad av den berömda första scenen i Shakespeares Trettondagsafton, där hertig Orsino stoppar den musik han lyssnat till med orden ”Enough, no more: ’Tis not now so sweet as it was before”. Vicekungens drömda njutningar tillsammans med Constantia i Trotters pjäs påminner också om hertigens beskrivning av den kärlek han hoppas uppleva tillsammans med Olivia.

66 Originalets ord här är ”Machine”, samma ord som Hamlet använder i sitt brev till Ofelia.

72

efter att gustav vasa erövrat Uppsala från kung Kristians bundsförvant ärkebiskop Trolle hemförlovas huvuddelen av den svenska armén. När ärkebiskopen får reda på detta, försöker han utnyttja företal svaghet 5 den svenske frihetshjältens men historiens nyck leder istället till att den inledning 7 danska invasionsmakten tvingas lämna Gustav Vasas rykte i England landet och Gustav Vasa blir vald till kung.

innehåll

på 1600- och 1700-talen 7 Författarinnan 14 den svensk a revolutionen är ett i Teatern 17 Sverige hittills okänt om Genrenhjältedrama 20 Gustav Vasas frihetskrig, Källor där 21 den svenske kungen målas Trotters upp som föredöme för feminism i Den svenska revolutionen 22 1700-talets England.

Handlingen 25 Översättningen 33 författaren catharine trotter (1674-

1749), i vår tid huvudsakligen omskriven referenskällor 35 som filosof och feminist, var på sin tid även en framstående dramatiker. den svenska revolutionen 37

Företal 47 Prolog 51 För översättningen av Aktdramat I 53 står Gunnar Sorelius, som ävenAkt författat II 84 en initierad inledning.

Akt III 116 Akt IV 160 Akt V 191 Epilog 222