9789144111827 by Smakprov Media AB

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk ledning

Lars Svedberg

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39180 ISBN 978-91-44-11182-7 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2015 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Skolan i Aten, Rafael 1512 Printed by Mediapool Print Syd AB, Estonia 2016

INNEHÅLL

Förord 7

Del I 1 Pedagogiskt ledarskap – låsning eller lösning? 13

Kapitlets disposition 14 I demokratins namn – folkhemmets skola 15 2 En kommunaliserad och målstyrd skola 33

Old Public Administration blir New Public Management 35 Pedagogiskt ledarskap efter år 1992 – svackor och renässanser 37 Sammanfattning år 1992 och framåt – en målstyrd skola 41 3 Att definiera pedagogiskt ledarskap 45

Pedagogiskt ledarskap under sju decennier 53

Innehåll

Del II 4 Rollen som verktyg – abstrakt men kraftfullt 59

Det är viktigt för mig att det går bra för dig 60 Rektor vet bäst? 61 5 Lektions- eller verksamhetsbesök 65

Varför – i vilket syfte? 67 Vad – fokus? 67 Teaching and Learning Standards – ett exempel från Washington DC 68 När ska det ske? 69 Hur ska det ske? 70 Samtalet efteråt? 70 6 Att leda ledare och vårda ledningsorganisationen 73

Varför – i vilket syfte? 75 Vad – fokus? 76 När ska det ske? 76 Hur ska det ske? 77 Samtalet efteråt 77 Vilka ledarhandlingar har störst inverkan på undervisningens kvalitet? 78 Instructional Round 79 7 Kollegialt lärande – att leta efter kvalitet 81

Scener ur ett klassrum 81 Tron på den goda gruppen 82 Kollegialt lärande 87

Innehåll

Lesson study och Learning study 91 Opposition på planering 92 Elevperspektiv 93 Kejsarens nya kläder? 94 Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande – en sammanfattning 96

Del III 8 Pedagogisk ledning – ett systemiskt perspektiv 101

Mål och uppdrag 103 Organisation 106 Processer 113 Data och resultat 116 Analys 119 Verksamhetsutveckling 125 9 Pedagogiskt ledarskap av olika ordningar 129 10 Avslutningsvis – balansen och särarten 141 Skolledningens ABC 147 Referenser 149

FÖRORD

Knowing what works is not the same as knowing how to make what works work

Begreppet pedagogiskt ledarskap i skolan har åldrats på ett värdigt sätt och har nu nått pensionsåldern. Trots sin aktningsvärda ålder är begreppet fortfarande livskraftigt och har definitivt inte förlorat sin aktualitet. Trots begreppets stadiga popularitet visar det sig gång på gång att det är svårt att förverkliga för skolans rektorer och för förskolechefer. Många texter har genom åren skrivits om det gäckande pedagogiska ledarskapet, men ofta på en övergripande nivå. Det som motiverar denna bok är att det har saknats mer praktiskt orienterade texter om rektors verktygslåda, d.v.s. en metodbok för skolledare som ger en översikt av och en karta över olika tillvägagångssätt i vardagens karusell. Den handlar också om rektors will and skill, d.v.s. det som behövs utöver kunskap! Ambitionen är att bidra till en vetenskapligt och erfarenhetsmässigt grundad förståelse av pedagogiskt ledarskap. Boken är en inbjudan till läsaren att syna, utveckla och förädla egna erfarenheter och egen förståelse av detta undflyende begrepp och hur ett pedagogiskt ledarskap kan praktiseras i vardagen. © F ö rfattaren oc h S tudentlitteratur

Förord

Det finns inga färdiga koncept som fungerar – var och en måste själv erövra sitt pedagogiska ledarskap! Boken består av tre delar. I den första delen skriver jag om det pedagogiska ledarskapets stamtavla. Den delen är indelad i två perioder – den första är åren 1946–1991 då regelstyrning var den dominerande styrformen och staten var skolans huvudman. Den andra perioden är från år 1992 då mål- och resultatstyrning infördes som styrform och kommunerna blev skolans huvudman. Vilka är arvsanlagen, hur har pedagogiskt ledarskap tolkats genom åren och vilka innebörder ges det i vår tid? Genom att se bakåt så ser man hur andra förut har sett framåt. I den andra delen av boken gör jag en översikt över olika metoder som en skolledare kan använda i sitt pedagogiska ledarskap. Vilka metoder är bra då? Det beror förstås på vad man vill uppnå! Utgångspunkterna för resonemangen är att lärares undervisning är det som är viktigast för resultaten. Ett sätt att förändra resultaten är att undervisa på annat sätt än man gjort förut. Annars blir det som förr. En annan utgångspunkt är att ta hur-frågan på allvar och inte rynka på näsan åt metodfrågor. En metod är som bekant ett tillvägagångssätt och ett systematiskt handlande för att svara mot ett syfte. Utan metodkvalitet är det svårt att nå framgång. En tredje utgångspunkt i denna anda är att vägen till förändring går via rektors möjligheter att påverka lärares inre motivation att ändra sin egen undervisning. Den stimuleras inte bara av lovvärda mål, utan också av att med egna ögon se hur andra lärare undervisar, snarare än att bara prata om det. I den tredje delen av boken sätts pedagogiskt ledarskap in i ett systemiskt sammanhang och utvidgas till att belysa pedagogisk ledning. Här beskrivs rektors roll och möjligheter i skolans 8

Förord

organisatoriska flöde. Likaså diskuteras pedagogiskt ledarskap av första, andra och tredje ordningen och hur de kan samspela vertikalt och horisontellt i en skolorganisation. Boken riktar sig främst till ledare i skola och förskola. Det jag skriver utgår från mina egna erfarenheter av ett kvarts sekels forskning, undervisning, seminarieverksamhet och handledning av rektorer, förskolechefer och skolchefer. Jag vill därför varmt tacka alla er jag haft förmånen att arbeta med under årens lopp. Likaså ett stort tack till Lotta Svedberg, Bo Nestor och Stefan Weinholz för era värdefulla synpunkter. Utan era funderingar om ledarskap och livet i organisationer hade denna bok aldrig blivit till. Uppsala i december 2015 Lars Svedberg lars.svedberg@gmail.com

3 Att definiera pedagogiskt ledarskap

Under årens lopp har myndigheter, forskare och intresseorganisationer försökt ringa in det attraktiva men undflyende begreppet pedagogiskt ledarskap med en definition. Här nedan ges några exempel på sådana ansatser från källor av olika karaktär.

Skolförordningen En tidig bestämning av rektors pedagogiska ledarskap finns i 1962 års skollag och i Skolförordningen (1971:235). Här kan vi läsa vad rektor ska fokusera. Rektor ska … taga initiativ till förbättringar och främja pedagogiska försök tid efter annan närvara vid/åhöra lärarnas undervisning samt taga kännedom om elevernas arbeten och om betygsättningen samråda med lärare om de förhållanden rektorn har iakttagit samt lämna råd och anvisningar

Här preciseras vilka aktiviteter som förväntades från rektor. Rektor ska utveckla skolan pedagogiskt, åhöra undervisningen, samråda samt lämna råd och anvisningar till lärare. Uppfattningen och förväntan att rektor ska komma till klassrummet © F ö rfattaren oc h S tudentlitteratur

Del I

och efter lektionen prata med läraren är fortfarande vanligt förekommande. Tränger andra arbetsuppgifter ut denna aktivitet drar många slutsatsen att rektor inte har ett pedagogiskt ledarskap.

Statens vilja Nestor (1993) har gjort en genomgång av offentligt tryck från åren 1946–1991, d.v.s. under den tid skolan var statlig och regelstyrd, för att ringa in betydelsen av pedagogiskt ledarskap i ett statligt perspektiv. Han föreslår för tiden 1970–1971 följande formulering som en sammanfattning av den statliga viljan i detta avseende: Pedagogiskt ledarskap är det inflytande en skolledare utövar i förhållande till lärarna genom olika handlingar, som syftar till att påverka dem att utveckla undervisningen i enlighet med de mål och riktlinjer som anges i läroplan och skollag. De handlingar som avses är i första hand sådana som kan hänföras till verksamhets utveckling och utvärdering samt i någon mån administration men då endast om dessa handlingar kan relateras till skolans mål. ib., s. 183

För tiden 1992–2015 då skolan varit mål- och resultatstyrd och kommunaliserad har Nestor omformulerat den statliga viljan vad gäller pedagogiskt ledarskap på följande sätt: Pedagogiskt ledarskap är ledarskap för en pedagogisk verksamhet, d.v.s. det inflytande som en ledare för en pedagogisk verksamhet utövar i förhållande till pedagogerna/lärarna, som syftar till att utveckla undervisningen/lärandet i enlighet med de mål och riktlinjer som anges i verksamhetens styrdokument.

3 Att definiera pedagogiskt ledarskap

Det handlar om utveckling av verksamheten mot uppsatta nationella mål och att driva frågor som har betydelse för elevernas måluppfyllelse och kunskapsresultat. Nestor 2015

Oavsett styrningsmodell och huvudmannaskap är det undervisningen som är i fokus och som ska utvecklas genom att rektor i handling utövar inflytande på undervisningen. En förskjutning har dock skett efter 1992 från läroplanens allmänna del till kursplanerna och elevens resultat. Hur det inflytandet ska utövas är i det statliga perspektivet en öppen fråga. Den mer påtagliga styrningen av rektors pedagogiska ledarskap under tiden 1970–1991 skedde genom den frivilliga utbildningen av rektorer för att sedan fr.o.m. 2008 bli obligatorisk.

Lärare och rektorer leder lärande Här nedan beskriver Mats Ekholm pedagogiskt ledarskap i ett lärandeperspektiv. I detta exempel är pedagogiskt ledarskap inte bara reserverat för rektor utan det är något som går hand i hand med lärares ledarskap (Ekholm 2015b). Lärare är ledare för elevernas lärande: De leder genom att utmana, stimulera, stödja, följa, styra, bedöma, det lärande som den unge genomför. Och genom att påminna de unga som inte ägnar sig åt att lära sig att det är den huvudsyssla som de ska ägna sig åt.

Del I

Rektor är ledare för lärarnas arbete: De leder genom att utmana, stimulera, stödja, följa, styra, bedöma, de insatser som lärare gör för att elevernas lärande ska ge avsett utfall. Och genom att påminna de lärare som inte ägnar sig åt att leda elevernas lärande att ägna sig åt detta.

Skolinspektionen Skolinspektionen (2010:15) har i samband med en inspektionsrapport av det pedagogiska ledarskapet valt att definiera det som ska inspekteras: … pedagogiskt ledarskap är en beteckning på ledning av skol utvecklingsprocessen, det vill säga allt i rektorsrollen som handlar om att nå de nationella målen i skolan och förbättra skolans resultat så att varje elev når så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling. … rektor måste ha kunskap om och kompetens för att tolka uppdraget, omsätta det i undervisning, leda och styra lärprocesser, samt skapa förståelse hos medarbetarna för samband mellan insats och resultat. ib. s. 51f

Här finns en ambition att precisera betydelsen av begreppet och ett tidstypiskt ordval som speglar skolans resultatstyrning och även passar in i en marknadsdiskurs. Noteras kan att pedagogiskt ledarskap här relateras till ledning, d.v.s. sätts i ett större sammanhang. Formuleringarna kan även ses mot bakgrunden av den då nya skollagen som förtydligade rektors mandat och 48

3 Att definiera pedagogiskt ledarskap

ansvar för skolans inre organisation. Rektor antas nu vara mer autonom och ta ett vidare grepp om hela skolans organisation från förutsättningar, via undervisningsprocesser till resultat och utfall. Denna vidgade tolkning blir än tydligare i nästa exempel från Sveriges Skolledarförbund.

Sveriges Skolledarförbund Kort därefter och i samma anda formulerar Sveriges Skolledarförbund (2013) en egen, tämligen omfattande och innehållsrik definition: Rektor och förskolechef ska styra de tillgängliga resurserna så att de används så strategiskt som möjligt för att skapa bästa möjliga förutsättningar för lärande och undervisning. Rektor och förskole chef måste fullt ut kunna ansvara för rekrytering och utveckling av personal, lokalplanering, organisering och tjänstefördelning med mera. Rektor och förskolechef leder lärandet genom att han/hon känner ansvar för och påverkar skolans interna processer med syfte att nå ökad måluppfyllelse genom systematisk uppföljning och utvärdering av resultat samt kontinuerligt metod- och processutvecklingsarbete, till exempel coachning och handledning av lärare som professionsutövare. Rektor och förskolechef leder organisationen genom att tydliggöra sambandet mellan de dagliga aktiviteterna i förskolan och skolan, elevernas resultat och de långsiktiga målen i läroplan och kursplan och arbetet med att forma en skolas kultur, fördela ansvar, skapa motivationshöjande strukturer och känsla av sammanhang hos personalen.

Del I

Att också ett fackförbund går in och själv definierar pedagogiskt ledarskap är nytt. I jämförelse med övriga exempel är detta den mest preciserade skrivningen av vad en skolledare ska göra på olika nivåer. Att synliggöra och styrka skolledarnas yrkesidentitet och autonomi är förstås välgörande i ett professionaliseringssträvande och i linje med intresseorganisationens syfte. I formuleringarna betonas förutsättningarna, som huvudmannen måste tillhandahålla, för att rektor ska kunna leda på ett framgångsrikt sätt.

Pedagogiskt ledarskap i USA Här följer ett exempel från USA på hur man ser på pedagogiskt ledarskap, även om man inte använder just den termen. Organisationen som utarbetat riktlinjerna nedan är The Council of Chief State School Officers (CCSSO) och består av ett stort antal myndigheter och intresseorganisationer inom utbildningssektorn. De har formulerat elva standards, d.v.s. en policy som uttrycker ett önskvärt state-of-the-art-ledarskap (ISSLC – 2014 Interstate School Leaders Licensure Consortium). Ambitionen är att dessa standards ska vara evidensbaserade. Alla standards inleds med samma text som konsekvent och på ett intressant sätt länkar rektors ledarskap med elevers framgång och välmåga: An educational leader promotes the success and well-being of every student by … 1. ensuring the development, articulation, implementation, and stewardship of a child-centered vision of quality schooling that is shared by all members of the school community

3 Att definiera pedagogiskt ledarskap

2. enhancing instructional capacity 3. promoting instruction that maximizes student learning. 4. promoting robust and meaningful curricula and assessment programs 5. promoting the development of an inclusive school climate characterized by supportive …relationships and a personalized culture of care 6. promoting professionally normed communities for teachers and other professional staff 7. promoting communities of engagement for families and other stakeholders 8. ensuring effective and efficient management of the school or district to promote student social and academic learning 9. adhering to ethical principles and professional norms 10. ensuring the development of an equitable and culturally responsive school 11. ensuring the development of a culture of continuous school improvement

En vanlig kritik mot många skolledningstexter är att eleverna är osynliga eller bara nämns sparsamt. Det har man på ett lovvärt sätt försökt råda bot på i detta amerikanska exempel.

Pedagogiskt ledarskap i arbetslivet I och med att bl.a. Senge (1995) introducerade termen lärande organisation har pedagogiskt ledarskap som tankefigur kommit att användas även utanför skolan, d.v.s. i ett önskvärt ledarskap i organisationer där lärande mer är ett medel, inte ett mål. Den lärande ledaren framställs då som en förebildlig vuxenpedagog som delar med sig av sin kunskap, samverkar med medarbe© F ö rfattaren oc h S tudentlitteratur

Del I

tarna, är nära dem, lyssnar, frågar, lär, talar, följer upp och ger snabb återkoppling, men också ställer krav och uttalar förväntningar (Nestor 2006). Döös och Wilhelmsson (2013) använder termen lärorienterat ledarskap och menar att det innebär att avsiktligt organisera goda förutsättningar för lärande som en integrerad del i de anställdas enskilda och gemensamma arbetsuppgifter. Lärande är här en självklar del av arbetet som är både enskild och kollektiv och inte en separat företeelse som bara sker på studiedagar, fortbildningskurser eller motsvarande.

Pedagogiskt ledarskap i denna bok Den förståelse av pedagogiskt ledarskap som denna bok bygger på lyder som följer: Pedagogiskt ledarskap är en del av en systemisk ledning som i samarbete … • skapar förutsättningar för elevers lärande och lärares

undervisning • stärker professionen genom att leda lärares kollegiala lärande • analyserar sambanden mellan metoder, elevers lärande och skolans resultat. Tanken med detta sätt att ringa in det pedagogiska ledarskapet är flerfaldig. För det första relateras ledarskap till ledning, d.v.s. rektor har förstås ansvaret för skolan men gör inte allt själv genom sitt ledarskap utan ser till att det blir gjort – och då 52

3 Att definiera pedagogiskt ledarskap

i samarbete med andra. Det är ett samfällt projekt. För det andra är pedagogiskt ledarskap förankrat i lärandet och dess förutsättningar, d.v.s. själva meningen med skola. För det tredje syftar det pedagogiska ledarskapet till att stärka lärarprofessionen och ett medel (bland flera) är då kollegialt lärande. För det fjärde avser begreppsförklaringen att rikta blicken mot kausaliteten mellan de tre punktsatserna, d.v.s. den gemensamma kapaciteten att analysera sambanden mellan förutsättningar, processer och resultat. Vad detta innebär kommer att utvecklas i kommande delar av boken.

Pedagogiskt ledarskap under sju decennier Följande punkter summerar den resa som pedagogiskt ledarskap gjort genom sju årtionden sedan andra världskriget.1 Trots att färden började i en regelstyrd skola, fortsatte i en målstyrd skola som under senare år blev en resultatstyrd skola i en marknadskontext, är begreppet i vår tid starkare än någonsin: • Pedagogiskt ledarskap är det viktigaste i rektors arbete

och ryggraden i rektors identitet. Det har betonats allt mer i takt med rektorsutbildningens institutionalisering. • Gränsen mellan vad som är pedagogiskt ledarskap och

administration är inte alltid tydlig. Många administrativa och/eller organisatoriska beslut har inte så sällan pedagogiska implikationer. 1 Se t.ex. Ekholm et al. 2000, Svedberg 2000 & 2014, Nestor 1995 & 2006, Sandén 2007, Johansson 2011, Sahlberg & Hargreaves 2011, Johansson & Svedberg 2013, OECD 2013a & 2013b, Skolinspektionen 2015, Skolverket 2015.

Del I

• Pedagogiskt ledarskap kan därför vara direkt genom

att rektor påverkar lärares undervisning och indirekt genom arbete med undervisningens förutsättningar och med skolutveckling. • Vilka är problemen? En återkommenade slutsats i

alla utredningar är att brist på tid och att uppgifter av ekonomisk och administrativ karaktär envist tenderar att konkurrera ut det pedagogiska ledarskapet. • Vilka lösningar förespråkas? De vanligaste rekom-

mendationerna är att rektor får administrativt stöd och avlastning i form av en intendent/ekonomichef eller motsvarande. Det är också vanligt att rekommendera en ändamålsenlig och förstärkt utbildning, våga utmana etablerade sanningar och ifrågasätta heliga kor samt prioritera, organisera eller arbetsfördela på annat sätt i sin vardag.2 Ledarskap implicerar följarskap. Det som lyser med sin frånvaro i texterna om pedagogiskt ledarskap är en diskussion om lärarnas roll och mandat i förhållande till rektor. Är den enskilde lärarens frihet att utforma undervisningen på sitt eget sätt fortfarande principiellt oantastbar, som man skriver i

2 Ett sådant exempel är när Nestor (2006) föreslår att rektor kan delegera det pedagogiska ledarskapet till särskilda pedagogiska ledare (kompetenta lärare) eller projekt- eller utvecklingsledare men själv behålla huvudansvaret för det pedagogiska ledarskapet på skolan.

3 Att definiera pedagogiskt ledarskap

Skolkommissionens rapport från år 1946? Är tystnaden uttryck för en känslig eller oförlöst fråga i gråzonen mellan lärares respektive skolledares professionaliseringsanspråk?3 Diskussionen om pedagogiskt ledarskap har en hierarkisk prägel. Det finns inte så sällan en underton av att rektor vet bäst och kan utifrån denna bättre kunskap tala om för lärare hur de ska undervisa. Rektor är förvisso lärarnas chef, men om man förutsätter att det medför att rektor också har högre didaktisk kompetens än lärarna vilar legitimiteten för det pedagogiska ledarskapet på osäker grund. Ledarskapslitteratur och forskning om vad som utmärker pedagogiskt ledarskap har rört sig på en tämligen övergripande nivå. Förslag eller råd avseende förbättringar har i förekommande fall varit allmänna och ofta haft en självklarhetens prägel över sig. Det skrivs inte särskilt mycket hur man kan gå från denna kunskap till handling.

3 En neutraliserande strategi för att hantera detta i form av en oskriven överenskommelse kom Berg (2003) att benämna det osynliga kontraktet, d.v.s. ”om jag lämnar dig ifred i klassrummet så lämnar du mig ifred på rektorsexpeditionen”. Hultman (1986) skriver om ett ömsesidigt status quo – en underförstådd överenskommelse som går ut på att pedagogisk utveckling accepteras så länge det stannar vid fromma ord och inte får konsekvenser för vardagen. De ambivalenta och laddade banden till en sådan rektorsroll beskrivs också av Stephen Ball (1987, s. 164). Dessa tillhandahåller ett besvärligt trångmål: ”Damned if you do and damned if you don't – that seems to be the message” Det är således långt ifrån självklart att lärare i gemen efterfrågar ett pedagogiskt ledarskap.

DEL II

Lars Svedberg är legitimerad lärare i matematik och fysik, docent i pedagogik och legitimerad psykolog. Han har gedigen erfarenhet av lärarutbildning, skol ledarutbildning och kompetensutveckling inom offentlig, ideell och privat sektor. Lars forskar om skolchefers samspel med rektorer och andra aktörer liksom tillitsfrågor inom utbildningssystemet.

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk ledning – teori och praktik Mycket har skrivits om det gäckande pedagogiska ledarskapet, ofta på en övergripande nivå. Det saknas dock texter som integrerar vår kunskap om begreppets teori med dess praktik. Den här boken erbjuder en vetenskapligt och erfarenhetsmässigt grundad förståelse av pedagogiskt ledarskap och hur det kan praktiseras. Författaren genomlyser begreppets skiftande inne börder och ursprung, men erbjuder också en verktygslåda – en metodbok för skolledare som ger en översikt av och en karta över olika tillvägagångssätt i vardagens karusell. Det handlar också om rektors will and skill – det vill säga det som behövs utöver kunskap. Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk ledning vänder sig till förskole chefer, rektorer och skolchefer, men även till andra som är intresserade av pedagogiskt ledarskap och dess praktik.

Art.nr 39180