9789144109039 by Smakprov Media AB

Experimentell metodik fรถr beteendevetare

ANDERS KJELLBERG P AT R I K S ร R Q V I S T

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 34081 ISBN 978-91-44-10903-9 Upplaga 2:1 © Författarna och Studentlitteratur 2011, 2015 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock/MariesImages Författarfoto Sörqvist: Ove Wall, Högskolan i Gävle Printed by Eurographic, Denmark 2015

INNEHÅLL

Lista över boxar 11 Förord till andra upplagan 13 1 Vad är ett experiment? 15

Metodproblem då studieobjektet är människor 16 2 Det beteendevetenskapliga experimentet 17

Experiment kräver jämförelser 18 Krav på experiment 20 Kontroll över den oberoende variabeln (den variabel vars effekt man vill studera) 20 Kontroll över ovidkommande variabler (variabler vars effekter man vill undvika) 21 Två tekniker för att kontrollera ovidkommande variabler 22 Konstanthållning eller randomisering? 24 Icke-experimentella studier 25 Experiment utanför laboratoriet 25 Enkäter 26 Kan man studera könsskillnader och andra individuella skillnader experimentellt? 27 Sammanfattning 28 3 Fyra typiska experiment 31

Att skilja mellan oberoende och beroende variabel 31

Innehåll

Ett klassiskt experiment: Festinger och Carlsmiths experiment om kognitiv dissonans 32 Ett socialpsykologiskt experiment 33 Ett utvecklingspsykologiskt experiment 35 Ett kognitionspsykologiskt experiment 37 4 Kausalitet och korrelationer 39

Kausalsamband och korrelationer 39 Observerade samband i undersökningar med eller utan manipulation 40 Skillnader mellan grupper utan manipulation 42 Den tredje variabeln 43 Riktningen på ett orsakssamband 45 Typer av korrelationer och deras innebörd 46 Två typer av korrelationer: positiva och negativa 46 Vilka slutsatser kan man dra från korrelationer? 50 Variabler utan samband med varandra 50 5 Hur ska korrelationen tolkas? 53 6 Oberoende variabler, experimentell design och val av kontrollgrupper 57

Mellan- och inompersonsdesign 58 För- och nackdelar med mellanoch inompersonsdesigner 59 Statistiska fördelar med inompersonsdesign 61 Den oberoende variabeln och val av betingelser 65 Separering med hjälp av kontrollgrupper 66 Kraftfulla manipulationer är ofta att föredra 69 Intern, extern och ekologisk validitet 71 Valet av design och betingelser i försöket med buller och minne 73 Oberoende variabel och betingelser 73 Teoretiska överväganden 74 Design 74 4

Innehåll

7 Den beroende variabeln: operationalisering, validitet och reliabilitet 79

Operationalisering 80 Operationalisering innebär en insnävning av begreppet 81 Operationell definition av den beroende variabeln i experimentet med buller och minne 83 Mätningens reliabilitet och validitet 84 Mätningens reliabilitet 84 Att lösa reliabilitetsproblem: beräkning av medelvärdet av upprepade mätningar 85 Hur gör man då det inte är möjligt att upprepa mätningen? 87 Mätningens validitet 90 Att bedöma och lösa validitetsproblem 91 Sammanfattande exempel 94 8 Beroende variabler: skalnivå och fördelningsform 97

Skalnivå 98 Nominalskala 98 Ordinal- eller rangordningsskala 99 Intervallskala 99 Kvotskala 100 Fördelningar 101 Normalfördelning 101 Asymmetriska fördelningar 103 Tak- och golveffekter 106 Orientering om statistiska analysmetoder för mellanoch inompersonsdesign 107 Statistisk analys av mellanpersonsdesigner 109 Statistisk analys av inompersonsdesigner 110 9 Subjektiva mått som beroende variabel 113

Psykofysiska metoder 114 Skattnings- och produktionsmetoder 114 Tröskelmätningar 114

Innehåll

Likhetsmatchningar 117 Magnitudskattningar 117 En distinktion: situationen i sig kontra situationens effekter 121 Upplevelse av situationen 121 Upplevelsen av situationens effekter 122 Skattningsskalor och validitets- och reliabilitetsproblem 122 Problemet med att försöksdeltagare tolkar uppgiften olika 123 Problemet med att försöksdeltagare tolkar skalan olika 123 Förväntningar, normer och sociala aspekter 125 Problem som gäller avståndet i tid mellan skattningar och mellan en upplevelse och skattningen av denna upplevelse 126 Begränsningar i möjligheten att använda subjektiva skattningar 127 Att motverka validitets- och reliabilitetsproblem med skattningsskalor 128 Sammanfattning 132 10 Beteendemått som beroende variabel 135

Prestationsmätningar 136 Metodproblem och fördelar 136 Snabbhet och korrekthet 137 ”Speed/accuracy trade-off”: ett metodproblem 139 Andra strategirelaterade problem 140 Träning som ett sätt att lösa problemet med strategiförändringar 141 Trötthet, träning och motivation 142 Att motverka trötthets-, motivations- och träningseffekter 147 Andra beteendemått 149 11 Fysiologiska mått som beroende variabel 153

Fysiologiska reaktioner i sig som studieobjekt 154 Fysiologiska mått som indikatorer på psykologiska reaktioner 155 Validitets- och reliabilitetsproblem och fördelar med fysiologiska mått 156

Innehåll

Validitetsproblem med fysiologiska reaktioner som indikatorer på psykologiska processer 158 Fördelar med fysiologiska mått 160 12 Faktoriella designer och interaktionsbegreppet 163

Två oberoende variabler 164 Betingelser och betingelsekombinationer 164 Inom- och mellanpersonsdesign och mixad design 165 En viktig skillnad mellan att ha en och två oberoende variabler 167 Hur visar man resultatet med två oberoende variabler i en figur? 169 Huvudeffekter och interaktioner 171 Huvudeffekter 171 Vad är en interaktion? 171 Att tolka huvudeffekter och interaktioner 173 En kvasifaktoriell design: ABA-AXA-design 178 Exempel: en träningsstudie 178 Modererande och medierande variabler 181 Modererande variabel 182 Medierande variabel 183 Statistiska kommentarer 185 13 Kvasiexperiment och epidemiologiska studier 187

Kvasiexperimentella försöksdesigner och interventioner 188 Kvasiexperimentella tillämpningsområden 189 Tidsseriedesign med en grupp 190 Före–efter-design med kontrollgrupp (utan manipulation) 191 Tvärsnittsstudier och longitudinella studier 193 Tvärsnittsstudier 193 Longitudinella studier 196 Kritiska skillnader mellan epidemiologiska studier och experimentella studier 197 Icke-jämbördiga grupper och selektionseffekter 198 En kommentar om intern, extern och ekologisk validitet 200 Statistiska kommentarer 200 © F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r

Innehåll

14 Val av försökspersoner och generaliseringsproblemet 203

Försöksgruppens homogenitet 204 Generalisering 205 Att lösa problemen med generalisering 207 Slumpmässiga urvalsmetoder 209 Icke-slumpmässiga urval 211 Om stickprovet förändras 213 Generalisering till populationen från slumpmässiga och icke-slumpmässiga sampel 215 Att rättfärdiga bekvämlighetsurval 216 Tillägg om selektionseffekter 218 Generalisering till andra betingelser och till andra mått 219 Andra generaliseringsproblem 223 Försöksledaren 223 Konstanthållna variabler 223 Replikationer och varför de inte alltid lyckas 224 Studier där givna grupper jämförs 224 Experimentella studier 226 15 Felkällor, kontrolltekniker och mättekniska problem 229

Problem i mellanpersonsdesigner och åtgärder mot dem: icke-likvärdiga grupper 231 Randomisering 232 Balansering 233 Konstanthållning 234 Problem med individvariabler 236 Statistisk kontroll 240 Problem i inompersonsdesigner och åtgärder mot dem: progressiva effekter 241 Motbalansering av betingelser 242 Tillägg om motbalanserad ordning på betingelserna 251 Motbalansering av ordningen mellan test i en inompersonsdesign 252 Motbalansering av test i en mellangruppsdesign 256 Regression mot medelvärdet 257 8

Innehåll

Allmänna problem och åtgärder mot dem 260 Försökssituationen är inte exakt densamma för alla deltagare 260 Yttre störningar 260 Tid på dygnet 260 Manipulationen påverkar inte bara den tänkta oberoende variabeln 261 Placeboeffekt och försökets demand characteristics 262 Spontan förändring 263 Effekter av att delta i en undersökning 264 Försöksledareffekter 264 Slutkommentar 266 16 Vad är svagheten i experimentet? 269 17 Grundläggande vetenskapsteoretiska resonemang bakom experiment 275

Orsaksbegreppet 276 Kriterier för orsakssamband 276 Determinism 278 Orsak och verkan i vårt bullerexperiment 279 Kriterier som skiljer vetenskap från pseudovetenskap 280 Förutsägelser respektive bakåtblickande förklaringar 282 Falsifikationskriteriet 283 18 Etiska synpunkter på experiment med människor 287

Frivillighet, urval, konfidentiell databehandling 287 Frivillighet 288 Urval 288 Information till försökspersonerna 289 Att lura försökspersonerna 290 Konfidentiell behandling av data 291 Den svenska etikprövningslagen 291 Etiska synpunkter på rapportering av ett experiment 293

Innehåll

19 Några kommentarer om tolkning/förklaringar av effekter 295

Den viktiga skillnaden mellan definition och förklaring 295 Cirkelresonemang 296 Process impurity problem 298 Sammanfattning 300 Referenser 301 Appendix A 305 Appendix B 311 Person- och sakregister 317

KAPITEL 3

Fyra typiska experiment

I det här kapitlet ska vi kortfattat presentera fyra typiska experiment som kan tjäna som belysande exempel på vad man kan göra med experimentell metod och inspirera läsaren till fortsatta studier. Kapitlet syftar också till att läsaren ska lära sig att identifiera BV och OBV i experiment. AT T SKIL JA MELLAN OBEROENDE OCH BEROENDE VARIABEL

Det har visat sig vara lite knepigt att lära sig att skilja mellan OBV och BV. Låt oss säga att vi har ett experiment där vi vill undersöka sambandet mellan ljusstyrkan i en läslampa och ansträngning av ögonen (alltså ögonstress) när man läser. I detta exempel är ”ljus” den ena variabeln och ”ögonstress” är den andra. För att ta reda på vilken av dessa två variabler som är den OBV respektive den BV, kan man ställa sig några vägledande frågor: • Vilken av variablerna kan tänkas orsaka förändringar i den

andra variabeln?

• Vad är det jag mäter och vad är det jag manipulerar?

För att studera hur ljusstyrkan påverkar ögonstress manipulerar (förändrar) vi ljusstyrkan och observerar vad som händer med ögonstressen. Det vi manipulerar är alltså ljusstyrkan, och vi studerar hur denna förändring orsakar förändringar i ögonstress. Alltså är ljuset OBV, och ögonstress BV. Ställ dig dessa två vägledande frågor när du läser om experimenten. © F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r

3 Fyra typiska experiment

ET T KLASSISK T EXPERIMENT: FESTINGER OCH CARLSMITHS EXPERIMENT OM KOGNITIV DISSONANS

Arbetet utgör en betydande del av människans liv. Vår attityd till jobbet kan därför sägas påverka oss i mycket stor utsträckning. Om det känns roligt att gå till jobbet varje dag, kan också livet i sin helhet påverkas i positiv riktning. Men varför intar människor positiva eller negativa attityder till sina arbetsuppgifter? Denna fråga låg till grund för ett klassiskt experiment från 1959 av Leon Festinger och James Carlsmith. De visade att man kan påverka människors inställning till en arbetsuppgift genom en enkel manipulering. De lät ett antal försöksdeltagare utföra en mycket monoton och tråkig arbetsuppgift under observation av försöksledaren. När uppgiften var klar och försökspersonen var på väg därifrån bad försöksledaren denne att säga till nästa försöksdeltagare, som då satt utanför i väntsalen, att uppgiften de just utfört var mycket rolig och intressant. Hälften av försöksdeltagarna fick 20 dollar för att säga detta medan den andra hälften fick en dollar för detsamma. Sedan gick försökspersonerna hem. Några dagar senare ringde forskarna upp försöksdeltagarna och frågade dem vad de tyckte om uppgiften som de fick utföra när de deltog i undersökningen. Det visade sig då att deltagarna svarade olika på frågan beroende på hur mycket de hade fått betalt. Kan du gissa vilken grupp som tyckte bäst om uppgiften, de som fått 20 dollar eller de som fått en dollar för att ljuga? Resultaten från Festinger och Carlsmiths (1959) studie visade att deltagarna som fått en dollar för att säga att det var en mycket rolig och intressant uppgift tyckte bättre om uppgiften än de som fått 20 dollar. Forskarna tolkade detta (kanske överraskande) resultat som ett resultat av vad de kallade ”kognitiv dissonans”. De menade att människor som ljuger hamnar i obalans (kognitiv dissonans) eftersom vi vet att det egentligen är fel att ljuga, så när vi ljuger letar vi efter sätt att rättfärdiga våra lögner och på så sätt minska obalansen (dvs. minska den kognitiva dissonansen). Försökspersonerna som fått mycket betalt kunde rättfärdiga sitt beteende med pengarna. De tänkte kanske ungefär ”för så mycket pengar kan jag väl ljuga, det gör inget”. De behövde därför inte förändra sin attityd till arbetsuppgiften för att nå kognitiv balans. Försökspersonerna som fått lite betalt för att ljuga kunde däremot inte använda betalningen för att rättfärdiga sin lögn. I stället ändrade de sin attityd till uppgiften så att den stämde bättre överens med vad de hade sagt (alltså att uppgiften faktiskt var rolig). Det är

3 Fyra typiska experiment

som om de tänkte ungefär ”det finns ju ingen anledning att ljuga för så här lite pengar, så jag måste ha tyckt att uppgiften var rolig”. Genom detta experiment kunde forskarna visa att vårt sätt att rättfärdiga vårt beteende också påverkar våra attityder. Implikationen av resultaten kan för många uppfattas som främmande. En tänkbar slutsats är ju nämligen att en låg lön gör att folk intar en positivare attityd till sitt arbete än en högre lön (men det förutsätter att man tycker sig ha haft något alternativ då man tog det lågavlönade arbetet). Vilken är då OBV och BV i Festinger och Carlsmiths (1959) experiment? Det forskarna manipulerade är OBV, alltså storleken på betalningen som försökspersonerna fick för att ljuga. Denna OBV hade två lägen som bildar experimentets två betingelser: (1) 20 dollar och (2) en dollar. Det forskarna mätte var deltagarnas attityd till den uppgift som de genomfört. Attityden är alltså undersökningens BV. Sammantaget undersökte forskarna hur förändringar i OBV (storleken på betalningen) orsakade förändringar i BV (attityden till uppgiften). ET T SOCIALPSYKOLOGISK T EXPERIMENT

Inom socialpsykologin studerar man samspel mellan människor. Det kan exempelvis röra sig om stereotyper vi använder för att bedöma andra, eller om hur beteendet förändras beroende på om andra är närvarande eller inte. En tidningsartikel om omständigheterna runt mordet på Kitty Genovese, som begicks mitt på gatan i ett bostadsområde i New York, väckte forskarnas intresse för det som kallas ansvarsdiffusion. Mördaren ska enligt vittnen ha attackerat en kvinna med kniv och det pågick i en halvtimme. Det som förbryllade forskarna var hur det kunde komma sig att 38 vittnen både hört och sett dådet utan att vare sig ha kallat på hjälp, själva hjälpt till, eller ens ringt till polisen. (En senare genomgång av händelsen av Manning, Levine och Collins, 2007, visade att tidskriftsartikeln i många avseenden var missvisande). Darley och Latané (1968) menade att ett av skälen till att vittnena inte ringde till polisen var att situationen gjorde det oklart för enskilda vittnen vilket ansvar de hade att ingripa. De kunde t.ex. intala sig att någon annan redan hade gjort det. Detta socialpsykologiska fenomen (ansvarsdiffusion) uppstår när det inte är klart vem som bär ansvaret för att ingripa. Om ett vittne däremot upplever sig vara ensamt vittne till en händelse uppstår sällan © F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r

3 Fyra typiska experiment

detta problem. En implikation av detta är alltså att det ibland är större chans att någon tillkallar hjälp om det bara finns ett eller några få vittnen. Vad leder till ansvarsdiffusion?

Faktorer som påverkar ansvarsdiffusion har varit föremål för flera social psykologiska experiment. En frågeställning som skulle kunna besvaras i sådana experiment är följande: ”Räcker det med en annan närvarande person för att ett vittne ska besluta sig för att inte kalla på hjälp?” Låt oss säga att vi rekryterar en försöksperson som får sätta sig ensam i ett rum med en telefon. Vi säger till försökspersonen att han ska delta i en diskussion om personliga problem i livet som student. Experimentet handlar dock inte alls om detta, men vi kan inte berätta det egentliga syftet med experimentet eftersom det skulle påverka hur försökspersonen beter sig. Försökspersonen får sedan tala med två eller fyra personer i telefon (att han inte fick se dem motiverades med att man på så sätt skyddade anonymiteten). Dessa personer är egentligen skådespelare och försöksledarens medhjälpare, men vi har sagt till försökspersonen att de han talar med också är försökspersoner i experimentet. Under samtalet börjar en av skådespelarna flämta, hosta och agera som om han hade allvarlig andnöd. Då försökspersonen talar med ytterligare skådespelare kan hon välja mellan att tillkalla hjälp eller fortsätta kommunicera som vanligt med skådespelarna som inte reagerar på personen med andnöd. Syftet med experimentet är att se om dessa andra skådespelare påverkar försökspersonernas beteende i någon riktning, med hypotesen att man dröjer längre med att kalla på hjälp ju fler personer som är inblandade. Denna hypotes bekräftades av Darley och Latané (1968), och andras närvaro tycks alltså minska vår tendens att ingripa när någon är i nöd. Kan du identifiera variablerna i detta experiment? OBV är antalet personer som försökspersonen pratar med och den har tre lägen: försökspersonen talar med en, två eller fyra andra personer. BV är det beteende som försökspersonen väljer i de olika situationerna, nämligen om han väljer att ingripa eller inte. Resultaten från den här typen av experiment visar entydigt att människor använder andras beteenden som ledtrådar för hur de själva ska bete sig. Ingriper inte andra tenderar vi att inte göra det själva heller.

3 Fyra typiska experiment

ET T UT VECKLINGSPSYKOLOGISK T EXPERIMENT

Tidigare trodde man att barn först när de närmar sig ett års ålder förstår att föremål fortsätter att existera även när de försvinner ut ur blickfånget ett tag. Ett centralt problem inom spädbarnsforskningen, som varit en del av orsaken bakom dessa tidiga vanföreställningar, är att spädbarn har en mycket begränsad beteenderepertoar. Eftersom de saknar språk och deras motoriska möjligheter är begränsade måste forskare hitta andra sätt för att mäta deras förmågor än att fråga dem saker eller be dem utföra olika uppgifter. Ett sådant alternativt sätt är att mäta deras fysiologiska reaktioner (t.ex. hjärtfrekvens, svettning) och blickens riktning, och utifrån detta dra slutsatser om deras mentala utveckling. Om spädbarnet t.ex. får snabbare puls och börjar rikta sin blick mot ett särskilt objekt eller en särskild händelse kan man misstänka att barnet upptäckt något oväntat. Att barnet upplever en händelse som oväntad måste i sin tur betyda att barnet har någon uppfattning om hur detta skiljer sig från hur det brukar vara (vilket kräver någon form av minne). Med en experimentell metod skulle vi kunna undersöka om barn redan vid två månaders ålder har en uppfattning om att föremål existerar även om det för ett kort ögonblick försvinner ut ur synhåll. För att göra detta konstruerar vi en tågbana (se figur 3.1). Vi arrangerar sedan en experimentell

Figur 3.1 Figuren illustrerar en experimentsituation där ett spädbarn får se ett tåg åka från vänster sida av en skärm. Panel (A) illustrerar att tåget dyker upp igen på andra sidan skärmen. Panel (B) illustrerar att tåget försvinner bakom skärmen utan att dyka upp på andra sidan.

3 Fyra typiska experiment

situation där ett två månader gammalt spädbarn får sitta framför tågbanan. I experimentets första steg låter vi barnet observera när tåget åker fram och tillbaka bakom skärmen (panel A i figur 3.1). I början följer barnet tåget intresserat med blicken, men efter ett tag avtar intresset. Barnet vänjer sig alltså vid att tåget åker fram och tillbaka bakom skärmen. Detta kallas för habituering (att man slutar uppmärksamma det som inte har något nyhetsvärde). Vi mäter nu barnets hjärtfrekvens och vi mäter hur många gånger per minut som barnet suger på sin napp. Mätningen här används som basvärden som vi ska använda för att jämföra med experimentets andra betingelse. I experimentets andra del låter vi tåget åka in bakom skärmen, men hindrar tåget så att det aldrig dyker upp på andra sidan skärmen (panel B i figur 3.1). Barnet börjar nu söka med blicken till höger om skärmen, där tåget dykt upp varje gång det försvunnit bakom skärmen tidigare. Vi observerar också att pulsen går upp och vi får förändringar i den hastighet barnet suger på nappen, vilket vi tolkar som indikatorer på att barnet har blivit förvånat över att tåget inte betett sig som det gjort tidigare. Barnet har alltså upptäckt att något skiljer sig från den tillvanda situationen. En tolkning av detta resultat är att barnet har lärt sig att tåget fortsätter att existera även när det för tillfället försvinner ur synhåll och barnet har alltså utvecklat de minnesfunktioner som krävs för detta. Redan under 1960-talet gjorde Bower denna typ av försök som visade att spädbarnets perceptuella färdigheter var långt mer utvecklade än man tidigare hade tänkt sig (Bower, 1977). Kan du identifiera de olika variablerna i detta experiment? I det här fallet har vi två BV (dvs. sug- och hjärtfrekvens). Det är inte ovanligt att man använder många BV i samma experiment. Vi har också en OBV med två lägen, nämligen situationen när barnet vant sig vid att tåget alltid dyker upp på andra sidan skärmen, respektive situationen då tåget inte längre dyker upp på andra sidan skärmen. De två betingelserna i OBV är alltså tillfället före respektive efter förändringen. Om barnets sug- och hjärtfrekvens skiljer sig åt mellan betingelserna har manipulationen lyckats påverka barnet. Prövar vi samma sak med ännu yngre barn (säg två veckor gamla barn) kanske manipulationen inte skulle påverka deras sug- och hjärtfrekvens. Med ett sådant resultat skulle vi kunna dra slutsatsen att de nödvändiga minnesfunktionerna utvecklas när barnet är någonstans mellan två veckor och två månader gammalt.

3 Fyra typiska experiment

ET T KOGNITIONSPSYKOLOGISK T EXPERIMENT

Inom kognitionspsykologin studerar man människans mentala liv (minnen, uppmärksamhet, bedömningar, problemlösning, kreativitet, inlärning), och inom detta forskningsfält har man länge intresserat sig för vad det är som bestämmer om vi kommer ihåg något vi har varit med om. Det fjärde och sista exemplet på experiment som vi tar upp här har genomförts av Craik och Lockhart (1972). Tidigare trodde man att det var tiden mellan inkodning (dvs. när vi upplever något) och återgivning (dvs. när vi ska plocka fram minnet av det vi upplevt) som bestämde sannolikheten för en framgångsrik återgivning. Ju längre tid som passerat, desto större är sannolikheten att vi glömt bort det. Craik och Lockharts experiment syftade till att visa att förhållandet inte är så enkelt. De ville visa att sannolikheten för att lyckas återge något beror på vilka tankeprocesser som vi har utfört när vi kodade in det. För att visa detta rekryterade de ett antal försökspersoner och delade in dem i tre grupper. Alla försökspersoner fick se en och samma lista med ord, men det som skilde grupperna åt var vad de skulle göra med orden. En grupp fick till uppgift att så snabbt som möjligt göra en bedömning av bokstäverna som orden var skrivna med (t.ex. om orden var skrivna med versaler eller med gemener, som ”TELEFON” eller ”telefon”). Denna typ av kognitivt arbete (som bara kräver att man tar hänsyn till de enskilda bokstävernas utseende) kan vi kalla strukturellt processande. En annan grupp fick till uppgift att så snabbt som möjligt göra en bedömning av hur orden ”låter” (t.ex. bedöma om ordet ”klocka” rimmar med ”rocka”). Denna typ av kognitivt arbete (som kräver att man bearbetar hur orden ”låter”) kan vi kalla för fonologiskt processande. Den sista gruppen fick till uppgift att så snabbt som möjligt göra en bedömning av ordens innebörd (t.ex. avgöra om ordet ”STOL” tillhör kategorin ”möbler”). Denna typ av kognitivt arbete (som kräver att man bearbetar ordens betydelse) kan vi kalla för semantiskt processande. När försökspersonerna gått igenom alla ord i listan fick de till uppgift att försöka återge så många av orden som de kunde komma ihåg. Resultatet visade att den grupp som processat orden strukturellt kom ihåg minst antal ord, medan den grupp som processat ordens semantik kom ihåg flest ord. Craik och Lockhart drog därför slutsatsen att det som avgör om vi kommer ihåg något bestäms av vad vi har gjort med orden. Med andra ord, om två

Anders Kjellberg är professor emeritus i miljöpsykologi vid Högskolan i Gävle. Patrik Sörqvist är docent och forskningsledare för Miljöpsykologi vid Högskolan i Gävle.

Experimentell metodik för beteendevetare Experimentet är den vetenskapliga metod som ger oss de bästa möjligheterna att ta reda på orsakerna bakom det vi vill studera. Alla vetenskapliga undersökningar har svagheter, så även de som är baserade på experiment. Skillnaden är att experimentet erbjuder unika möjligheter att komma runt svårigheterna. Det är om detta Experimentell metodik för beteendevetare handlar. Även de studenter och forskare som själva aldrig kommer att genomföra ett experiment behöver god kännedom om experimentell metodik. Genom att veta vilka avsteg som görs från den experimentella metodiken förstår man också svagheterna i andra metoder och i de slutsatser som kan dras från dessa studier. Att lära sig den experimentella metodiken handlar därmed mycket om träning i kritiskt granskande och i vetenskapligt resonerande. Experimentell metodik för beteendevetare ger läsaren kunskap om hur experiment kan och bör utformas. Den ger nödvändiga teoretiska kunskaper, men fyller också ett allmänbildande syfte där läsaren lär sig att identifiera svagheterna i forskning som presenteras i dagstidningar och andra medier. Denna andra upplaga har i flera delar utökats med det ”kritiska ögat” i åtanke. Vidare har ett kapitel om resultattolkning tillkommit. Den reviderade upplagan är med sina många exempel lika pedagogisk som sin föregångare samtidigt som den inkluderar mer avancerade avsnitt. Därmed är den lämplig för såväl nybörjaren som för den som behärskar grunderna i experimentell metodik.

Andra upplagan

www.studentlitteratur.se

Art.nr 34081