Dags! Sprüklära 4
Sprüklära 4 GÜran Ejeman
Sten Frennberg
Per Olof KĂśhler
Dags! är ett läromedel fĂśr ĂĽrskurs 4–6 i grundskolan. FĂśr varje ĂĽrskurs finns en SprĂĽklära samt Ă–vningsbok A och B med tillhĂśrande facit.   SprĂĽkläran tränar de viktiga baskunskaperna, särskilt betonas rättstavning, ordkunskap, grammatik och meningsbyggnad; och den avslutas med ett repetitionsavsnitt som sammanfattar det väsentligaste innehĂĽllet i varje ĂĽrskurs.
*4#/
Dags omslag spra�k orig 2.indd 1
Sprüklära 4
09-09-30 16.09.36
Dags_spraklara4_orig.indd 3
09-09-30 11.02.06
Till läraren och andra intresserade Dags! för svenska är ett läromedel för årskurserna 4–6 i grundskolan. För varje årskurs finns det en Språklära samt Övningsbok A och B med tillhörande facit. Språkläran tar upp väsentliga delar av ämnet svenska i respektive årskurser. Särskilt betonas rättstavning, ordkunskap, användning av ordlista samt grammatik och meningsbyggnad. Dessa moment repeteras systematiskt såväl inom årskursen som genom hela läromedlet. Kapitlen i språkläran är i regel korta och främst avsedda för gemensam genomgång i klassen tillsammans med läraren. Längst bak i varje språklära finns också ett avsnitt med rubriken Repetition med Kontrollera att du kan-uppgifter som sammanfattar det väsentligaste innehållet i varje årskurs. I övningsböckerna finns ett stort antal övningsuppgifter direkt knutna till språkläran. Kapitlen i övningsböckerna inleds oftast med en repetitionsruta som sammanfattar det viktigaste i motsvarande kapitel i språkläran. Avsikten är att eleverna självständigt och i egen takt ska arbeta med uppgifterna i övningsböckerna. Kapitlen i övningsböckerna avslutas med ett kort diagnostiskt prov med rubriken Pröva att du kan. Här kan eleverna själva kontrollera vad de lärt sig. Ämnet svenska innehåller förstås mycket mer än det som finns i språkläran. Vi tänker då på moment som läsa, skriva, tala, dramatisera, studieteknik, bildanalys, danska, norska och så vidare. Ett sådant stoff kan inte alltid bindas till en speciell årskurs. Vi har därför valt att samla detta viktiga ämnesstoff i boken Dags för svenska, Uppslaget 4–6 och i separata temahäften där Dags! Tema Läsa är det första häftet. Göran Ejeman
Sten Frennberg
Per Olof Köhler
3
Dags_spraklara4_orig.indd 3
09-09-30 11.02.06
Innehåll Alfabetet 6 Ett fantastiskt redskap 6 Bokstäver och ljud 7 Alfabetisk ordning 7 Samma begynnelsebokstäver 9
De stora skiljetecknen 10 Ta en paus – hämta andan! 10 Punkt och stor bokstav 11 När sätter man punkt? 12 Olika slags meningar 12 Känner du igen olika slags meningar? 14
Egennamn 16
Substantiv 32 Substantiv är en ordklass 34 Pröva om ett ord är substantiv 34 Singular och plural 34
Verb 37 Hittar du verben? 39 Verb kan ha olika former 39 När du talar och när du skriver 40
Lång eller kort vokal? 41 Vokaler och konsonanter 41 Vi lyssnar på vokaler 42 Hur låter vokalen? 43
Alla har egennamn 16 Förnamnet kom först 16 Sveriges vanligaste efternamn 17 Efternamnen blir fler och fler 18 Alla nya namn godkänns inte 18 Inte bara människor har egennamn 18
En eller två konsonanter? 44
Ng-ljudet 21
Var sparsam med förkortningar! 47 De vanligaste förkortningarna 48 Vilka förkortningar? 49
Talstreck och kolon 25 När någon talar 25 Vem talar? 26
Vanliga ord 28 De allra vanligaste orden 28 Många ord stavas som de låter 29 Uttala tydligt! 29 Dela upp orden i stavelser! 30 Många vanliga ord är lånord 31 Diktamen på tjugo vanliga ord 31
Vokalen hjälper dig att stava! 45 Stava rätt, så undviker du missförstånd 45 Två lika konsonanter 46 Ingen regel utan undantag 46
Förkortningar 47
Adjektiv 50 En ny ordklass 50 Vad är ett adjektiv? 50 Tydligt och levande 51 Adjektiven böjs 52 Hittar du adjektiven? 52 Adjektivjakten 53
4
Dags_spraklara4_orig.indd 4
09-09-30 11.02.07
Å-ljudet 54
Meningsbyggnad 78
Skilj mellan långt och kort å-ljud 54 Långt å-ljud stavas oftast med å 55 Kort å-ljud stavas oftast med o 56 Samma ljud men olika stavning 56 Å-ljudet i de flesta lånord stavas med o 57
Färdig mening – hel tanke 78 Att bygga ut meningar 81 Olika slags meningar – ännu en gång 83
Motsatsord och synonymer 58 Motsatsord 58 Synonymer 59 Synonymer ger omväxling 60
Ord omkring oss 84 Vanliga ord 84 Fler ord från tidningar, radio och tv 85
Tj-ljudet 87
Två ord blir ett 63 Flera ord blir ett 64 Ändring i skarven 65
En förkyld köksmästare 87 Hör du skillnaden? 87 På jakt efter tj-ljud 89 Vi undersöker tj-ljudet 90 Vi drar slutsatser 90
Särskrivning? Nej! 66
Sj-ljudet 91
Risk för missförstånd 66 Skriv ihop! 67 Choklad- och vaniljglass 68 Välj själv! 68
Oftast med sj och sk 91 Hönan stjäl stjälkar… 92 Skjorta, skjul, skjuta, skjuts 92 Skjutskicklig sjöman sheriff i Kansas City 93 Vi drar slutsatser 95
Sammansatta ord 63
Avstavning 69 Varför avstava ord? 69 Två huvudregler 69 Välj regel! 70 Regler som måste följas! 70
J-ljudet 72 J-ljudet stavas oftast med j eller g 72 Huvudregel 73 Stumma bokstäver 73
Substantivets böjning 75 Kommer du ihåg? 75 Singular och plural 76 Obestämd och bestämd form 76 Substantivets fyra former 77
Mera om verb och verbformer 96 Verbet har olika tidsformer 96 Infinitiv 97 Presens och preteritum 97 Välj! Presens eller preteritum? 97
M och n före d och t 99 Kan du få ordning på de här orden? 99
Repetition 100–110 Register 111 Källförteckning 112
5
Dags_spraklara4_orig.indd 5
09-09-30 11.02.09
Alfabetet
Ett fantastiskt redskap Har du tänkt på vilket fantastiskt redskap du skaffade dig när du lärde dig att läsa? Med de 29 bokstäverna kan du skriva miljoner ord om vad som helst! Du kan skriva ett brev, en lapp för att komma ihåg saker, tala om var du är med mera. Du kan läsa om vad som hände för tusen, hundra eller tio år sedan – eller i går. Här är hela alfabetet:
A
B
C
D
E
F
G
H I J K L M N O P W
Q
R
S
T
U
V
X
Y
Z
Å
Ä
Ö
Alfabetet är de bokstäver som behövs, för att man ska kunna skriva ett språk. Vårt alfabet har 29 bokstäver. 6
Dags_spraklara4_orig.indd 6
09-09-30 11.02.09
Bokstäver och ljud Du kanske har lärt dig att läsa genom att ljuda. Då vet du att bokstäverna i alfabetet är tecken för ljud i språket. Ljuden i språket är av två slag: vokalljud och konsonantljud. De här bokstäverna är tecken för vokalljud:
A O U Å
E I Y Ä Ö
Vi kallar dem vokaler. Lär dig vokalerna utantill. Alla andra bokstäver är tecken för konsonantljud:
B C D F G H J K L M N P Q R S T V W X Z De kallas konsonanter.
Alfabetisk ordning Orden i ordlistor, uppslagsböcker, olika register och kataloger (till exempel telefonkatalogen) är ordnade i alfabetisk ordning (bokstavsordning). På samma sätt är det med böckerna i ett bibliotek. Du hittar snabbt rätt ord eller bok om du kan alfabetet.
apelsin
banan
citron
druvor
Namnen på frukterna står i alfabetisk ordning. Det betyder att den första bokstaven i varje ord (begynnelsebokstaven) kommer i samma ordning som bokstäverna i alfabetet: apelsin
banan
citron
druvor 7
Dags_spraklara4_orig.indd 7
09-09-30 11.02.10
De här färgerna står också i bokstavsordning: blå
grön
lila
svart
vit
Som du ser kommer begynnelsebokstäverna här inte direkt efter varandra i alfabetet. Men de kommer ändå i samma ordning som i alfabetet: a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v wx y z å ä ö blå
grön
lila
svart
vit
Säg (eller skriv) de här namnen i alfabetisk ordning. Ta hjälp av alfabetsraden. 1. Sara Anna Natalie Jennifer Emma 2. Jeff Robin Efraim Andreas David 3. Seriefigurernas namn
Eva
Tintin
Adam
Hobbe Nemi Kalle
Fantomen 8
Dags_spraklara4_orig.indd 8
09-09-30 11.02.12
Samma begynnelsebokstäver Ord som börjar med samma bokstav ordnas alfabetiskt efter den andra bokstaven: ananas
apelsin
arm
Om både första och andra bokstaven i orden är lika, får du ordna dem efter tredje bokstaven: kaja
kappa
kastanj
Säg de här orden i alfabetisk ordning. 1. byrå 2. trång
betong trevlig
buljong trög
ballong trygg
biljett trasig
I de här orden är de tre första bokstäverna lika. Hur tror du att orden då ska ordnas alfabetiskt? skråla
skryta
skrika
skrapa
skruva
Om du inte redan kan alfabetet alldeles flytande, så lär dig det nu! Det är nödvändigt att kunna alfabetet utantill.
Berätta vad du har lärt dig
• • • •
Hur många bokstäver har alfabetet? Vilka är vokalerna? Vad kallas de övriga bokstäverna? Vad menas med alfabetisk ordning? Nöten
Kan du hitta några ord där de fyra, eller till och med fem, första bokstäverna är lika? Gå vidare till Övningsbok 4A, sidan 2. 9
Dags_spraklara4_orig.indd 9
09-09-30 11.02.13
De stora skiljetecknen
Ta en paus – hämta andan! Läs texten om räven och korpen högt. Räven och korpen En korp hittade en gång en ostbit han flög upp i ett träd med den där skulle han äta upp den då kom en räv smygande han fick se korpen med ostbiten räven ville gärna ha ostbiten han sa till korpen: ”Du kan sjunga så vackert du sjunger vackrast av alla fåglar sjung ett tag för mig” korpen blev smickrad han öppnade näbben och kraxade då tappade han ostbiten den åt den sluga räven upp
Är texten lätt att läsa? Nej, man tappar nästan andan. Texten saknar punkter som man kan göra paus vid. Gå tillbaka till historien om räven och korpen. Var skulle du vilja sätta punkt och stor bokstav? 10
Dags_spraklara4_orig.indd 10
09-09-30 11.02.14
Punkt och stor bokstav Här nedanför är en historia om en ekorre. Läs även den högt. Den giriga ekorren En ekorre hade hittat ett bra bo. Det fanns i en ihålig ek. Där sov han på nätterna. Det fanns gott om nötter på hösten. Ekorren plockade nötter hela dagarna och lade dem i boet. Till slut var det alldeles fullt. Ekorren fick inte plats där själv, så han fick sova i en stor gran. Sedan kom vintern och det blev mycket kallt. Ekorren frös förfärligt på nätterna. Han ville gärna sova i boet, men han ville inte kasta ut nötterna. En natt frös han ihjäl.
Den här texten är lättare att läsa. Varför? Du vet säkert svaret: • Texten är indelad i meningar. • Meningarna är ofta ganska korta. • Varje mening börjar med stor bokstav och slutar med punkt. 11
Dags_spraklara4_orig.indd 11
09-09-30 11.02.15
När sätter man punkt? Det finns ingen regel som gäller alltid och överallt för när man ska sätta punkt. Men du kan få det här rådet: När du har avslutat en tanke eller berättat om en sak, sätter du ut punkt. Sätt punkt ganska ofta. Skriv därför många korta meningar. Börja ny mening med stor bokstav. Skriv alltid stor bokstav efter punkt.
Olika slags meningar Det finns tre slags meningar: • påståenden (berättande meningar) • frågor • utrop
12
Dags_spraklara4_orig.indd 12
09-09-30 11.02.22
Meningarna i texten ”Den giriga ekorren” på sidan 11 är påståenden eller berättande meningar. De talar om något, påstår något. De avslutas alla med punkt (.). EXEMPEL: En
ekorre har hittat ett bra bo.
Efter en fråga sätter du frågetecken (?). EXEMPEL: Förstår
du vad jag menar?
Efter ett utrop sätter du utropstecken (!). Utrop är ord och uttryck som vi ger ifrån oss, när vi plötsligt blir väldigt förvånade, arga eller glada.
? !
EXEMPEL:
Nämen titta! Dra åt skogen! Åh, vad kul! Utrop kan också vara en önskan, en befallning eller en uppmaning. EXEMPEL:
Önskan: Om det bara ville sluta regna! Befallning: Kom genast hit! Uppmaning: Sätt på dig varmt om fötterna! Punkt, frågetecken och utropstecken brukar ofta kallas de stora skiljetecknen.
13
Dags_spraklara4_orig.indd 13
09-09-30 11.02.22
Känner du igen olika slags meningar? Läs historien ”Den bästa medicinen” högt i klassen. Avgör efter varje mening vilket skiljetecken som saknas: punkt, frågetecken eller utropstecken.
Den bästa medicinen Simon hade mycket ont i halsen Då gick han till en läkare på vårdcentralen Doktorn undersökte honom Så skrev han ut ett recept Sen sa han till Simon: – Ta det som jag har skrivit här Lägg det på halsen och knyt om en varm halsduk Har du förstått Så gick Simon från vårdcentralen Han gjorde som doktorn hade sagt Efter en vecka kom Simon tillbaka till doktorn – Nå, hur står det till frågade doktorn – Tack, jag är bra nu – Ta av halsduken då sa doktorn Det gjorde Simon Under halsduken och intill halsen låg – receptet
Berätta vad du har lärt dig
• Vilka är de stora skiljetecknen? • Vilka olika slags meningar finns det? • När ska du sätta punkt? 14
Dags_spraklara4_orig.indd 14
09-09-30 11.02.23
GĂĽ vidare till Ă–vningsbok 4A, sidan 7. 15
Dags_spraklara4_orig.indd 15
09-09-30 11.02.26
Dags! Sprüklära 4
Sprüklära 4 GÜran Ejeman
Sten Frennberg
Per Olof KĂśhler
Dags! är ett läromedel fĂśr ĂĽrskurs 4–6 i grundskolan. FĂśr varje ĂĽrskurs finns en SprĂĽklära samt Ă–vningsbok A och B med tillhĂśrande facit.   SprĂĽkläran tränar de viktiga baskunskaperna, särskilt betonas rättstavning, ordkunskap, grammatik och meningsbyggnad; och den avslutas med ett repetitionsavsnitt som sammanfattar det väsentligaste innehĂĽllet i varje ĂĽrskurs.
*4#/
Dags omslag spra�k orig 2.indd 1
Sprüklära 4
09-09-30 16.09.36