9789147100347 by Smakprov Media AB

TRO

& G GRUPP P

SKOLA S A INDIVID

ST E R EOT Y P

FR F RI

funktionsnedsättning

personalvetare och konsult inom likabehandling. Hon har erfarenhet av att driva likabehandlingsarbete, såväl inom myndigheter och offentlig verksamhet som i privata organisationer.

KÖ T KÖN TA

TID ID

MOA HJERTSON är

KAJSA SVALERYD är beteendevetare och jämställdhetsstrateg. Hon har mångårig

VISION

erfarenhet av aktivt likabehandlingsarbete inom skola och förskola.

Best.nr 47-10034-7

IDENTITET

Tryck.nr 47-10034-7

S A M TA LL Ä G G N I N G

svaleryd_omslag_NY.indd 1

KAJSA SVALERYD OCH MOA HJERTSON

LI FÖRSKOLA LIKA A BEHANDLIN NG F A

M Å N G FA L D

GENUS

LAG JA LIKA BEHANDLING I FÖRSKOLA möjlighet könskontrakt

& GRUPP

SKOLA INDIVID

ST E R EOT Y P

FRI

funktionsnedsättning

KÖNT TA K U LT U R

IDENTITET

S A M TA L L Ä G G N I N G

TID

JA A

möjlighet könskontrakt

förmedla

ovant

GENUS S

kol- och diskrimineringslagens krav på plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är till för att ge barn en trygg och positiv vardag i skola och förskola. Men varför får så många verksamheter underkänt av Skolinspektionen på sin likabehandlingsplan? Den här boken ger en översikt av lagkraven, Skolverkets allmänna råd och diskrimineringsgrunderna. Lagar och krav förtydligas med hjälp av 5F: Förbjuda, Främja, Förebygga, Förankra och Följa upp. Här visas hur ni kan göra en vardagsnära och levande plan baserad på kartläggning tillsammans med barn och elever. En plan som är möjlig att uppnå på ett år och som blir ett verktyg för att utveckla er verksamhet och vars syfte alla i verksamheten förstår. En mängd tips, övningar och mallar ger stöd i arbetet. Boken är skriven för dig som är ansvarig för att planera och leda arbetet med likabehandlingsplanen, främst rektorer och förskolechefer. Den är också ett utmärkt stöd för övriga medarbetare inom förskola/skola och för vårdnadshavare som vill vara aktiva i likabehandlingsarbetet.

M Å N G FA L D

med det avvikande eller ovana. Det handlar om att arbeta med normen, det vana. Att diskriminering, trakasserier och kränkningar uppstår har sin grund i de normer som finns.

ALLA MÖTE

K A J SA SVA L E RY D O C H M OA H J E R TS O N

TRO

f öLikabehandlingsarbete r m e d l a handlar inte om att arbeta

PA S S A I N Likabehandling i förskola & skola

ALLA MÖTE

K A J S A S VA L E R Y D O C H M O A H J E R T S O N

VISION

PA S S A I N

2012-03-16 12.28

ISBN 978-91-47-10034-7 © 2012 Författarna och Liber AB förläggare Anna Maria Thunman redaktör Karin Landmér omslag och typografi Kristina Schollin-Borg projektledare Maria Emtell produktion Jürgen Borchert bilder Jonny Hallberg, sidan 64, 87 och 121 Första upplagan 1 repro Repro 8 AB, Stockholm tryck Kina 2012 Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn -   www.liber.se kundservice tfn -  , fax -   e-post kundservice.liber@liber.se

Till dig som tänker börja läsa denna bok

1 2 3

Innan du fortsätter, lägg boken åt sidan och gå ut bland barnen i din verksamhet. Sätt dig ner och prata med ungefär tre barn enskilt, försök att fånga verkligheten.

Om du fick bestämma tre saker som skulle ändras för att din skola/förskola skulle bli bättre för alla och för att ingen skulle behöva vara rädd eller osäker – vad skulle det vara? SAMTALA OM

Skriv ner de nio förslagen på en färgglad lapp och använd den som bokmärke när du fortsätter att läsa boken. Låt lappen bli din påminnelse om att inte skapa en plan som är ett skyltfönster, utan som tar tag i de konkreta problem ni har i er verksamhet och som gör skillnad!

Till Saga, Tage och August

Innehåll Inledning

..............................................................................................................

11 13 14 15 15 17

Bokens upplägg ......................................................................................... Bokens fem F ......................................................................................... Bakgrund ..................................................................................................... Barn har rättigheter – vuxna har ansvar ........................................ Lång väg kvar till nolltolerans ........................................................... ”Åh, likabehandlingsplan. Ännu mer som tar tid från arbetet med barn och elever…” ........................................................................ 18

Förbjud diskriminering

Två lagar – en plan!

................................................................

............................................................................................

Ett verktyg i vardagen ............................................................................. Om kraven inte uppfylls ...................................................................... Huvudman och ansvar ............................................................................ En skalövning att göra med medarbetarna ..................................... Mänskliga rättigheter – Diskrimineringslag – Skollag ............... Mänskliga rättigheter .......................................................................... Mänskliga rättigheter ska läras och utövas i förskolan och skolan Börja i rätt ände – börja i lärarrummet ............................................. Strategi för de politiska partiernas deltagande i skolan ................. Två lagar skyddar barnen ....................................................................... Kränkande behandling – Skollagen .................................................. Diskriminering – Diskrimineringslagen ......................................... Vad säger läroplanen? .............................................................................. Barn kan diskriminera ........................................................................

20 24 25 26 27 27 28 31 33 36 36 38 44 46

”Mobbning” står inte i lagen ............................................................... Informera om att det är förbjudet att kränka någon .................... Agera mot nätkränkning ........................................................................ Kom ihåg att barn och elever är de verkliga experterna! .............

46 47 47 48

Övningar och tips

...................................................................................................

Sant eller falskt? ........................................................................................ Diskussionsfrågor kring nolltolerans ................................................. Övning kring språkbruk ......................................................................... Tolerera, inkludera eller vara normkritisk? ......................................

52 54 55 56

F2 Främja likabehandling och jämställdhet ........................ 58 III Likabehandling ger mångfald

...................................................................

Vad är mångfald? ...................................................................................... Varför är mångfald bra? .......................................................................... Likabehandling eller likvärdig behandling? .................................... Intersektionalitet ....................................................................................... Normkritik .................................................................................................. Normfällor i vardagen ............................................................................. Normer i språket ....................................................................................... Att ifrågasätta normer ............................................................................ Jämlikhet och jämställdhet – vad är skillnaden? ............................ Genus ............................................................................................................ Jämställdhetsarbete med genusperspektiv ......................................... Jämställdhetsintegrering – en politisk strategi ............................... Att jämställdhetsintegrera utan att befästa heteronormen ......... Heteronormens konsekvenser .............................................................. Värdegrundsarbetet i relation till likabehandlingsarbetet ...........

60 62 63 65 67 73 75 76 78 80 83 87 89 92 93

Värderingsövningar .............................................................................................. 96 Att leda värderingsövningar .................................................................. 96 Vad innebär mångfald? ........................................................................... 98

Hisstestet ................................................................................................... 100 Inre och yttre mångfald ........................................................................ 101 Lika eller olika? ....................................................................................... 102 Samtala om makt .................................................................................... 102 Fyra hörn – en övningsmodell för att ta ställning ....................... 103 Fyra hörn för likabehandling .............................................................. 104 Sexuell läggning i skolan ...................................................................... 105 Heta stolen och Linjen ......................................................................... 106 Ojämställdheten ﬁnns någon annanstans ...................................... 109 Komplimang eller sexuella trakasserier? ......................................... 110 Ett steg fram ............................................................................................ 111 Intersektionalitet ..................................................................................... 114 Normruta för kön ................................................................................... 116 Normdiskussion ...................................................................................... 117 Gåta om normer i språket .................................................................... 117 Jämställdhet i språket ............................................................................ 118 Gör dig en bild ...................................................................................... 119 Nämn sju ................................................................................................... 120 Normer i skola och förskola ................................................................ 121 ”Min familj” .............................................................................................. 122 Goda exempel .......................................................................................... 123 Normkritisk praktik ............................................................................... 123 Integritet och respekt? .......................................................................... 124 Övningar för barn i förskola och skolans yngre åldrar .............. 125 Övningar kring barnkonventionen ................................................ 125 Gör en normkarta ............................................................................... 129 Samling i naturen – om hur lika olika eller olika lika saker kan vara ............................................................................................... 129

F3 Förebygg och förhindra diskriminering, kränkande behandling och trakasserier ...................... 131 V

Att ligga steget före

.............................................................................................

Ett normkritiskt förhållningssätt

......................................................

132 132

Fem F för planarbete i arbetsliv och skola ..................................... 133 Plan för skola/förskola .......................................................................... 134 Huvudmannens lagstadgade ansvar för planarbetet ................... 135 Vikten av konkreta och uppföljningsbara planer ......................... 136 Kartläggning – planarbetets viktigaste del ..................................... 137 Mall för likabehandlingsplan .............................................................. 138 DO:s verktyg för likabehandlingsplan ............................................ 147 Går det att mäta mångfald? ................................................................ 148 Nolltolerans kräver perspektivförﬂyttning ..................................... 150

Kartläggningsmetoder och övningar ................................................ 154 Ökad delaktighet – lotusdiagram ...................................................... 154 I vår verksamhet? .................................................................................... 155 Vad ska vi börja med? ............................................................................ 156 Rött kort .................................................................................................... 158 Övning för barn i förskola och skolans yngre åldrar .................. 159 Värdegrund – Från ord till handling? .............................................. 159 Månadens ord .......................................................................................... 160 Diskussionsövning – handlingsberedskap kollegor emellan ............ 160 Diskussionsövning – handlingsberedskap vid sexuella trakasserier 160 ”Jag är så trött på jämställdhet” .......................................................... 161 Är du en som anser… ............................................................................ 162 Vad är det egentligen jag ser? ............................................................. 164 Granska bilder ur ett normkritiskt perspektiv ............................... 164 Analysera bild ...................................................................................... 165 Analysera text ...................................................................................... 166 När är det jämställt? ............................................................................... 166

F4 Förankra arbetet i hela organisationen, hos samtliga barn och elever, medarbetare och vårdnadshavare ..................................................................... 168 VII Att skapa delaktighet genom samtal Tillit och engagemang 8

.................................................

170

..........................................................................

170

Att leda diskussioner och samtal ....................................................... 171 Struktur ger fokus i samtal ................................................................ 172 Att bemöta frågor och påståenden ................................................... 173 Att förankra en likabehandlingsplan ............................................... 179 Förslag på förankringsprocess ............................................................ 180 Inkludera vårdnadshavare i likabehandlingsplanen .................... 181 ”Det är svårt – men ändå så enkelt” ................................................. 184

F5 Följ upp likabehandlingsarbetet och de åtgärder som genomförts ................................................ 188 VIII Det finns bara vinnare i ett likabehandlingsarbete .............. 190 ”Vad skulle vi ha gjort då?” .................................................................. 190 Vikten av dokumentation .................................................................... 194 Spara blanketter om incidenter ........................................................ 195 Fem snabba – Hur ser det ut på din skola/förskola? .................. 195 Avslut .......................................................................................................... 198 Checklistor och mallar ........................................................................................ 201 Checklista – Skolverkets rekommendationer ............................... 201 Checklista – grundförutsättningar .................................................... 202 Checklista – Hur ser balansen mellan handling och reﬂektion ut i er plan? .................................................................... 202 Checklista enligt DO:s husmodell ................................................... 203 Checklista för likabehandlingsplan .................................................. 205 Förslag till mall för dokumentation av kränkande behandling ... 207 Planmall ..................................................................................................... 208 Fler förslag på övningar ...................................................................................... 209 Fler förslag på Fyra hörn-övningar .................................................. 209 Fler förslag på påståenden till Linjen-övningar ........................... 214 Fler förslag på personbeskrivningar till övningen Ett steg fram .. 218 Fler förslag på påståenden till övningen Ett steg fram ............. 220 Materialtips ..................................................................................................................... 223

Aktuella lagtexter ......................................................................................................... 224 Aktuella bestämmelser i diskrimineringslagen (2008:567) ............ 224 1 kap. Inledande bestämmelser ......................................................... 224 2 kap. Förbud mot diskriminering och repressalier ....................... 224 3 kap. Aktiva åtgärder ....................................................................... 225 Skollagen (2010:800) ............................................................................ 226 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling .................................. 227 Aktiva åtgärder ................................................................................... 227 Ordlista ..................................................................................................................................... 231 Källor

........................................................................................................................................ 237

Inledning Hur får vi alla barn och elever att känna sig trygga och respekterade i skolan? Hur försäkrar vi oss om att var och en känner sig välkommen och berättigad att vara den han eller hon är? Bör vi bjuda in alla politiska partier till skolan? Kan vi ha skolavslutning i kyrkan? Bör vi sjunga den svenska nationalsången? Vad är diskriminering? Vad är kränkande behandling? Varför får så många verksamheters arbete med likabehandling underkänt av Skolinspektionen och hur fungerar egentligen arbetet med likabehandlingsplanen? Hur kan exempelvis arbetet ske i samverkan med barnen i en förskola, de är ju så unga? Hur räknas fritidsgården – ska den ha en egen plan? Ska föräldrarna vara med i skapandet av planen? Omfattas medarbetarna i köket av den? Vad är det för skillnad på begreppen främja och förebygga, som Skolverkets allmänna råd nämner? Vem är den huvudman som nämns i lagtexten – är det rektor/chef eller nämnd? Vem har ansvaret och vad är min roll? Känner du igen någon av dessa frågeställningar och har du kanske själv undrat? När vi är ute på förskolor och skolor och handleder i arbetet med likabehandling så får vi ofta börja med att reda ut förutsättningarna, kraven och begreppen. Kunskapen om lagkraven och definitionerna saknas ofta, så tiden för att arbeta med själva innehållet i planen blir knapp. Vi har i denna bok sammanställt de vanligaste frågorna vi möter och de övningar vi själva använder oss av för att förtydliga lagkrav och för att synliggöra normer och värderingar i arbetet för att skapa en skola och förskola på lika villkor. Bokens målgrupp är de som är ansvariga för att leda och planera verksamhetens arbete med likabehandlingsplanen, främst rektorer och förskolechefer. Boken är givetvis ett utmärkt stöd för alla medarbetare inom förskola/skola och även för vårdnadshavare som vill vara med och driva ett aktivt likabehandlingsarbete.

Diskrimineringslagen och skollagen är tydliga med kravet på nolltolerans mot kränkande behandling och trakasserier i skolan. Det finns dock på något sätt en allmän uppfattning om att kränkningar i skolan är ofrånkomliga när det finns så många relationer. Det saknas ett konsekvent barnperspektiv om att nolltolerans ska råda och ett samförstånd om att det inte är en utopi utan ett rättesnöre, kränkningar ska inte tolereras och förekomma. Medarbetare i skola och förskola har ofta olika uppfattningar om var gränsen går, vad som är kränkande och varför. Därför är det viktigt att ni samtalar om och definierar vad nolltolerans innebär hos just er. Det finns två vägledande definitioner som kan vara värdefulla att ha med sig i diskussionerna och det är utgångspunkten i de mänskliga rättigheterna – ”… alla människor är lika i värde” – samt att det enligt lag krävs att skolan och förskolan agerar när barn/elev subjektivt anser sig vara utsatt och fått sin värdighet kränkt. Arbetet med att skapa en värdegrund utifrån den insikten är ett främjande arbete som förebygger ojämlikhet, kränkningar, rasism och fördomar. Förskolan och skolan har i uppdrag att förmedla såväl kunskaper som värden. Uppdraget har flera dimensioner. Dels har vi en uppgift att förbereda barn och elever för ett framtida liv som aktiva samhällsmedborgare, dels har barn och elever rättigheter här och nu. Att ge barn och elever kunskaper och förmedla värderingar som möjliggör ett aktivt samhällsdeltagande är ett uppdrag gentemot varje enskilt barn och elev, men också ett samhällsuppdrag i stort i enlighet med de mänskliga rättigheterna. Barn och elever ska inte bara inordnas i det samhälle vi redan har, de är också medskapare av det samhälle som vi tillsammans varje dag är med och formar och förändrar. Vi kan förklara för barn hur det kom sig att rasism fanns i vår historia. Betydligt svårare är att synliggöra alla de fördomar som vi i dag möter i vår vardag, i läromedel och i material i verksamheten. För att vårt arbete med likabehandling ska bli verklighet och på ett trovärdigt sätt ska kunna gestalta allas lika värde så måste hierarkier, värderingar och normer synliggöras. De normer som styr samhällets, förskolans eller skolans organisation, och de relationer vi har, måste synliggöras och granskas. Det kan vara svårt att veta var ni ska börja ert likabehandlingsarbete, speciellt om inte målet med ert arbete är tydligt. Vår förhoppning är att denna bok ska bidra till en ökad tydlighet genom att ge dig en bra grund

att stå på och många konkreta förslag till fortsatt utveckling när det gäller arbetet med likabehandling. Vi hoppas att boken ska vara ett stöd i arbetet i vardagen, en bok att ta med under armen till nästa träff med medarbetare och kollegor. En bok som fungerar som ett stöd och ett verktyg för att skapa en likvärdig skola.

Bokens upplägg Boken är indelad efter strukturen 5F – en del för varje F. Begreppet 5F sammanfattar de krav som lagen ställer på arbetet för likabehandling och mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier. Det handlar om att: • Förbjuda diskriminering (F1) • Främja likabehandling och jämställdhet (F2) • Förebygga och förhindra diskriminering, kränkande behandling och trakasserier (F3) • Förankra arbetet i hela organisationen, hos samtliga barn och elever, medarbetare och vårdnadshavare (F4) • Följa upp likabehandlingsarbetet och de åtgärder som genomförts (F5) Varje del omfattar ett antal kapitel. I varje kapitel finns en handfast genomgång av lagkravets olika delar, varvat med förslag på praktiska övningar som du kan välja bland för att levandegöra lagkraven och förtydliga era mål och er verksamhets behov. Vi vill erbjuda ett smörgåsbord, där ni väljer det som passar just er verksamhet. När vi skriver verksamhet menar vi förskola, fritidshem och skola. När vi skriver elever menar vi barn i åldern 1–20 år.

Bokens fem F

Ger dig ökad kunskap om diskrimineringslagen samt om skollagen och dess praktiska tillämpning i skola och förskola gällande likabehandling. Huvudmannaansvaret är i dag tydligt och i högre grad än tidigare betonas vikten av det förebyggande arbetet mot diskriminering. FÖRBJUD (F1)

FRÄMJA (F2) Ger en översiktlig genomgång av forskning och teoribildning inom området likabehandling och jämställdhet. Här redovisas också definitioner av grundläggande begrepp. Det främjande arbetet innebär enligt lag att skapa förutsättningar för likabehandling i verksamheten och därför är en gemensam utgångspunkt i fråga om begrepp grundläggande. I denna del finner du även övningar för att framför allt arbeta med normkritik.

Handlar om att identifiera eventuella riskområden gällande diskriminering och att åtgärda dessa. Du får en genomgång av diskrimineringslagens och skollagens plankrav. I denna del ingår även diskussionsunderlag och övningar som syftar till att vara ett stöd i kartläggningen. Övningarna är tänkta att ge dig en bild av vilka områden ni bör fokusera arbetet på framöver. FÖREBYGG OCH FÖRHINDRA (F3)

Fokuserar på att leda samtal om likabehandling och (be)möta eventuellt motstånd. Vi ger exempel på hur du kan arbeta med förankring av likabehandlingsarbetet hos alla barn och elever samt hos medarbetare och vårdnadshavare. Du får exempel på frågor som ofta dyker upp och förslag på hur du kan bemöta dem och skapa en lärprocess genom dialog. FÖRANKRA (F4)

FÖLJ UPP (F5) Avslutar denna bok. Som stöd och inspiration för utveckling av ditt fortsatta arbete presenterar vi här ett antal checklistor och mallar.

Sist i boken finns en samling förklaringar av ord och begrepp som nämns i boken och som ofta förekommer i arbetet med att förebygga diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplanen behöver arbetas fram av alla i verksamheten genom en ständig dialog och diskussion. Vår förhoppning är att denna bok ska underlätta och stärka ert arbete! Kajsa och Moa

Bakgrund Barn har rättigheter – vuxna har ansvar

För att barnets rättigheter ska kunna omsättas i praktiken krävs ett samspel mellan vuxna och barn. Där barn har rättigheter har vuxna ett ansvar och ofta skyldigheter. Den vuxne har ansvaret att dels lyssna aktivt på barnet, dels agera utifrån barnets behov och rätt. Närvarande och pålästa vuxna är därför avgörande för att utsatta barn ska kunna få sina rättigheter tillgodosedda. Det är viktigt att barn och unga får klart för sig att de kan och har rätt att vara med och påverka sin vardag. Detta lyfts tydligt fram såväl i de mänskliga rättigheterna som i diskrimineringslagen och skollagen. Trakasserier och kränkande behandling ska överhuvudtaget inte förekomma. En gång är en gång för mycket. Antalet anmälningar om trakasserier och kränkande behandling, från förskolan och uppåt, har nästan fördubblats mellan 2005 och 2009, från 355 till 603. Och enligt Barn- och elevombudet (BEO) fördubblades antalet anmälningar om trakasserier och kränkande behandling i skolan förra året.1 Kommuner och huvudmän för friskolor behöver bli aktivare i arbetet för att motverka trakasserier och kränkande behandling. Vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är det upplevelsen hos den som blir utsatt som är grund för att en utredning ska göras. Men när Skolinspektionen gör kvalitetsgranskningar konstaterar de att nolltoleransen inte upprätthålls på skolorna. Det förekommer ofta kränkningar. För att visa allvaret i det hela och betona att målet med nolltolerans ska respekteras kan barn i vissa fall få skadestånd på upp till en halv miljon kronor, och bakom varje skadestånd finns ett utsatt barn. Vid sina granskningar finner Skolinspektionen en rad saker som skolor återkommande arbetar bristfälligt med. Det gäller bland annat: • Att lärarna inte ingriper mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, eller att de ingriper för vagt eller för sent. • Att det saknas kända rutiner för hur lärare och andra vuxna på skolan ska agera vid kränkningar. • Att vuxna på skolan banaliserar kränkningar: ”De bråkar med er bara på skoj.” 1

DN 2011-01-28.

• För lite vuxennärvaro på elevers icke-schemabundna tid. Ofta finns rastvaktsschema som inte följs och tas på allvar av de vuxna. Detta leder bland annat till att eleverna får lösa sina konflikter på egen hand. • Att problem inte kartläggs och följs upp. • Frånvaro av rutiner och systematik. Det främjande arbetet är i alltför hög grad beroende av eldsjälar. Likvärdig skola betyder inte att det ska vara lika för alla, utan likvärdigheten är viktig just för att vi alla är olika. I arbetet med likvärdighet, och för att alla människor ska ses som en tillgång, är det viktigt att uppmärksamma vilka normer som omger oss och påverkar oss. Synliggörande av normer är en väsentlig del av förskolans och skolans likabehandlingsarbete, eftersom diskriminering, trakasserier och kränkningar till stor del kan kopplas till de normer som finns. Det är sällan så att diskriminering, trakasserier och kränkningar sker av en enda anledning – i regel handlar det i stället om en samverkan mellan olika maktrelationer och diskrimineringsgrunder (kön, sexualitet, etnicitet, funktionsnedsättning, religion, ålder och könsöverskridande identitet, men även materiella resurser och utseende). Normer är kopplade till makt och därmed också till grundläggande demokratiska värden, liksom till barns och elevers rättigheter och möjligheter. Barn och elever brukar ofta lyfta frågan om just möjligheter och rättigheter, men saknar ibland insikten om att frihet och integritet hör ihop. Den enes rätt till frihet sträcker sig bara så långt som till den andres rätt till integritet. Alla barn och elever har rätt att uttrycka sin åsikt – men om denna åsikt kränker någon annan måste skolan ingripa. Det tycker många av oss som arbetar i pedagogiska verksamheter är självklart. Samtidigt saknar många elever, i jämförelse med det europeiska genomsnittet, grundläggande kunskaper om medborgerliga principer och om hur demokratin fungerar. Här finns en demokratisk utmaning på flera nivåer. Föräldrarnas utbildningsnivå spelar en relativt stor roll i Sverige och barn till högutbildade föräldrar får generellt sett högre betyg och bättre kunskapsresultat.2 Det har också visat sig att låga kunskapsresultat har ett samband med anti-demokratiska värderingar.3 Svenska elever är överlag positiva till att alla människor ska ha 2 3

ICCS 2009; Skolverket, 2010. Forum för levande historia, 2010.

samma rättigheter i samhället.4 Samtidigt anser ungefär en fjärdedel att kvinnor är de som i första hand ska ägna sig åt att ta hand om barnen och att invandrare inte ska ha möjlighet att tala sitt eget språk. Liknande ambivalenta attityder återfinns också i förhållande till personer med funktionsnedsättning, personer med homosexuell läggning, judar, muslimer och romer.5 Samtidigt visar undersökningar att barns och elevers kunskaper om vilka rättigheter de har är bristfälliga. Staten har en skyldighet att göra konventionerna kända bland vuxna och barn och läroplanerna tydliggör att skolan är en naturlig arena för detta. Lång väg kvar till nolltolerans

Följande exempel visar hur vissa elever har det varje dag i verksamheter där nolltolerans ska råda: En pojke i årskurs fyra blev retad och slagen av andra elever, till exempel blev han neddragen på marken så att han fick svårt att andas. Skolan å sin sida menar att det handlat om ordinära bråk, som de hanterat exempelvis genom att dela upp barnen i mindre grupper och ha fler rastvakter på rasterna. De menar också att det varit svårt att lösa situationen, eftersom pojken inte sett sin del i konflikterna. En elev i årskurs åtta blev flera gånger grovt verbalt kränkt av andra elever. Vid några tillfällen har även en lärare uttryckt sig nedsättande mot eleven. BEO kräver kommunen på 96 700 kronor i skadestånd för elevens räkning. Eleven blev utsatt för grova verbala kränkningar och ryktesspridning. En elev blev i femman till sjuan kränkt av andra elever, till exempel hade han ingen att vara med på rasterna. Det hände också att han blev slagen och hotad och att andra elever kallade honom tjock och dum. BEO kräver skolans huvudman, kommunen, på 295 200 kronor i skadestånd för elevens räkning. Nästan dagligen kallades en elev för tillmälen som ”bög” och ”fetto”. Skolan varken utredde eller åtgärdade kränkningarna i tillräcklig omfattning. Därför kräver BEO skolans huvudman, kommunen, på 160 000 kronor i skadestånd för elevens räkning. Under fem år utsattes eleven för nedsättande tillmälen och kände sig också utfryst. Skolan menar att de bara känt till att eleven blivit kränkt två gånger. Skolan har inte uppfattat det som att eleven varit utfryst eller i övrigt

4 5

ICCS 2009; Skolverket, 2010. Forum för levande historia, 2010.

varit mer utsatt än någon annan. De konstaterar dock att det varit besvärligt i klassen och att det säkert inträffat fler händelser.

Visste du att ... 9 av 10 skolor som Skolinspektionen granskat har brister i sina planer mot kränkande behandling.6

”Åh, likabehandlingsplan. Ännu mer som tar tid från arbetet med barn och elever …”

Många lärare anser att planarbetet är ett onödigt ont och att de redan har specialutbildade lärare och bra rutiner och metoder för att fånga upp händelser, föra samtal i konfliktsituationer och lösa problem. Självklart ska vuxna gripa in för att stoppa pågående trakasserier, men inte ens det sker i tillräcklig omfattning i dag. Tittar vi på fakta så ökar i stället otryggheten på landets skolor. Det absolut bästa sättet att stoppa kränkningar och trakasserier är att arbeta förebyggande så att de inte förekommer alls. Det är det som är meningen med arbetet med en likabehandlingsplan. Att inte hela tiden sätta plåster på skador som skett, utan arbeta sårförebyggande. Utan kunskap om varför kränkningar sker så är det svårt att motverka dem. Om förskolans/skolans medarbetare inte utför ett systematiskt arbete för likabehandling, och en medvetenhet om de egentliga orsakerna till kränkningarna, uppstår hela tiden nya fall. Grunden för en plan mot kränkningar och för likabehandling är en kartläggning av i vilka situationer och på vilka ställen som trakasserier, diskriminering och kränkande behandling kan förekomma. Att ta hjälp av barn och elever (och ibland även av vårdnadshavare) för att kunna se på skolans miljö, lokaler och relationer med nya ögon. Genom arbetet med planen synliggörs också rådande normer som kan ge upphov till kränkningarna, till exempel förekomst av rasism, sexism och homofobi eller föreställningar om olika grupptillhörigheter. Om arbetet med likabehandlingsplanen ses som ett verktyg, i stället för ett dokument, så kan den kunskapsprocess som arbetet med planen ger resultera i beslut om lämpliga åtgärder för att förebygga kränkningar. Det är när lärarna tillsammans med eleverna är med och utarbetar skolornas likabehandlingsplaner som de aktivt kan medverka till en förändring av diskriminerande strukturer och kulturer. 6

BEO:s hemsida 2011-01-28.

Förbjud diskriminering

Denna första del (F1) ska ge dig ett stöd i arbetet med att guida och vägleda medarbetarna i skolan eller förskolan när ni för samtal och diskussioner om diskriminering och likabehandling. Vi har erfarenhet av att diskussionerna har en tendens att glida iväg åt fel håll och det är därför viktigt att samtalen leds i en riktning som överensstämmer med lagkraven och de mänskliga rättigheterna. Vår förhoppning är att denna kunskap ska göra att du känner dig säkrare i diskussionerna med medarbetare, barn och elever samt vårdnadshavare. Här ges en genomgång av de delar från diskrimineringslagen som berör området skola/förskola samt de delar av skollagen som berör likabehandlingsarbetet. I denna del ges även en översikt av diskrimineringsgrunderna.

I Två lagar – en plan! Skollagen och diskrimineringslagen har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Av diskrimineringslagen framgår att verksamheten ska upprätta en likabehandlingsplan, medan det i skollagen framgår att verksamheten ska upprätta en årlig plan mot kränkande behandling. För att få en tydlighet och systematik i planarbetet kan dessa planer med fördel skrivas ihop i en och samma plan. Huvudregeln är att det ska finnas en plan för varje enskild verksamhet. Ett verktyg i vardagen I det inledande arbetet med likabehandling ska ni diskutera och formulera vilken skola ni vill utvecklas till och ge en nulägesbeskrivning av hur det är i dag. Detta dokumenteras och blir inledningen i er likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling (i fortsättningen kallad likabehandlingsplan). Var konkret och ärlig och ringa in de problemområden som finns. Målen ni formulerar och dokumenterar i planen ska kunna uppnås under ett års tid, vilket gör att ni bör ha identifierat konkreta områden – hellre än vackra målformuleringar. Det handlar om att markera och förbjuda diskriminering och kränkande särbehandling, i syfte att säkerställa att ni är en förskola/skola där vem som helst – när som helst – kan börja. Syftet är att alla medarbetare och barn/elever ska ha tillräcklig kunskap, handlingsberedskap och insikt om normer och diskriminering, så att ni inte ska behöva åtgärda exempelvis miljön eller ordna förberedelsesamtal med elever om ett nytt barn kommer till verksamheten. Ni ska inte heller som medarbetare behöva ha farhågor 20

om ett nytt barns/elevs eventuella start och trivsel. Hur skapar ni en skola för alla? Hur ska ni säkerställa mänskliga rättigheter? Vi har granskat hundratals planer och ett av de vanligaste misstagen verksamheter gör är att planarbetet ofta sker på en alltför övergripande och visionär nivå. Enligt lagarna är planen tänkt att vara ett konkret verktyg som ska stötta och utveckla verksamheten i vardagen. Utgå från dagsläget och fundera över vilka åtgärder ni ska vidta i år för att komma ett steg närmare att bli en skola för alla. Vilka kunskapsluckor och blinda fläckar behöver fyllas och lysas upp just det här året? Vilket är problemet som ni ska lösa? Vad tycker barnen är det viktigaste att åtgärda eller vilken plats beskriver de som mest otrygg att vara på?

figur . Två lagar – en plan. Vår upplevelse är att de flesta skolor och förskolor vet att de ska upprätta en plan enligt skollagen. Däremot finner vi att kunskapen om plankravet enligt diskrimineringslagen inte är något lika självklart. Ett krav finns på att en likabehandlingsplan ska tas fram (enligt 3 kap. 16 §

diskrimineringslagen 2008:567) samt en plan mot kränkande behandling (enligt 6 kap. skollagen 2010:800). Dessa planer kan med fördel skrivas och arbetas ihop.7 Det måste dock tydligt framgå att planen omfattar såväl arbetet med likabehandling och mot diskriminering som arbetet mot kränkande behandling, antingen i hur ni namnger planen eller i en inledande text. Detta för att säkerställa att ni vid granskning av någon av de båda berörda myndigheterna kan visa att ni lever upp till just deras krav på plan. Arbetet kan med fördel också integreras i arbetet med ordningsregler och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Planernas gemensamma syfte är att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling8 – att säkra lärandemiljön för de barn och elever som finns i verksamheten. Mänskliga rättigheter Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter Skollag

Diskrimineringslag

Skydda alla mot kränkande behandling

Ge extra skydd till grupper som är särskilt utsatta för fördomar, diskrimineringsgrunder.

Verksamheten ska arbeta mot kränkande behandling av barn och elever och göra allt den kan för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Nolltolerans ska råda.

Arbeta för att främja barns lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionsnedsättning. DO rekommenderar att i planarbetet även inkludera diskrimineringsgrunderna ålder samt könsöverskridande identitet eller uttryck.

Kränkande särbehandling/trakasserier

1. Direkt diskriminering 2. Indirekt diskriminering 3. Trakasserier 4. Sexuella trakasserier 5. Instruktioner att diskriminera (order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1–4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen)

7 8

Skolverket, 2009, Nyhetsbrev. SKOLFS 2007:7.

I båda lagarna är deﬁnitionen att ett barns värdighet blir kränkt Upprepad kränkning

Enstaka kränkning

Skolinspektionen BEO ansvarar för tillsyn

DO ansvarar för tillsyn

Skadestånd till individ

Diskrimineringsersättning till individ Vite

Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan

Planerna kan skrivas ihop men ska innehålla bägge begreppen och tydligt hänvisa till båda lagarna. Varje enskild verksamhet ska ha en egen plan. Kom ihåg även pedagogisk omsorg (tidigare familjedaghem).

figur . Översikt över kraven på plan mot kränkande behandling och på likabehandlingsplan. Varje år ska alltså en plan upprättas som redogör för arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Där ska även framgå rutiner för det åtgärdande arbetet (upptäcka, utreda och åtgärda) och hur ni avser att dokumentera arbetet och de eventuella ärenden som uppstår. Diskrimineringslagen kräver en årlig likabehandlingsplan som innehåller • åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter för de barn och elever som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett diskrimineringsgrund • åtgärder för att förebygga och förhindra trakasserier Skollagen kräver en årlig plan mot kränkande behandling som innehåller • åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever Båda lagarna kräver att • ni redogör för vilka åtgärder ni avser att påbörja eller genomföra under det kommande året

• ni i nästkommande års plan beskriver och utvärderar hur era planerade åtgärder har genomförts • ni beskriver hur barnen/eleverna varit delaktiga i upprättandet av planen och hur vårdnadshavare blir informerade om innehållet i planen

figur . De två lagarnas plankrav går att förena i en plan. Om kraven inte uppfylls

Vad händer om plankraven enligt skollagen och diskrimineringslagen inte uppfylls? • Om skolan/förskolan inte arbetar med att förebygga trakasserier kan den vid vite föreläggas att göra detta. • Skadestånd eller vite kan utdömas om plan saknas eller om planen inte lever upp till skollagens eller diskrimineringslagens krav. • Om skolan/förskolan inte arbetar med att förebygga kränkande behandling eller inte upprättat en plan mot diskriminering och kränkande behandling kan huvudman bli skyldig att betala ut skadestånds-/diskrimineringsersättning till barnet eller eleven. 24

Huvudman och ansvar Flertalet skolor får underkänt av Skolinspektionen i sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Detta trots att de allra flesta skolor och förskolor drivs av en vilja att arbeta för att alla barn och elever ska vara trygga och trivas. Det är skolans huvudman – den kommunala nämnden eller den fristående skolans eller förskolans styrelse – som är ansvarig, juridiskt och ekonomiskt, om något barn eller någon elev far illa. Huvudmannen har ansvar för att följa upp arbetet. Det behövs ett aktivt huvudmannaskap som grundas på kunskap om vad som händer i skolan, på fritidshemmet och i förskolan. I praktiken är det dock inte ovanligt att hela ansvaret läggs på den enskilda skolan i detta arbete och att frågan om ansvar och delegering aldrig ens har ägt rum eller nedtecknats. Det yttersta ansvaret vilar på huvudmannen. Kommunerna måste därför centralt på förvaltningsnivå skapa rutiner för att få in information om vad som händer på skolorna. Den årliga planen mot kränkande behandling och diskriminering är ett bra verktyg, eftersom det ligger en systematik i hur den ska upprättas och uppdateras. I skollagen (2010:800) skärps kravet på att skolhuvudmannen ska informeras om incidenter. Huvudmannen ska alltid skyndsamt informeras när en rektor får kännedom om att en elev anser sig vara utsatt för kränkande behandling. Huvudmännen måste skapa system och rutiner för att ta reda på om kränkningar, trakasserier och diskriminering förekommer. Av 6 kap. 10 § i skollagen framgår att en lärare, förskollärare eller annan personal – som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling – ska anmäla det till rektorn eller förskolechefen, som ska se till att händelsen utreds, åtgärdas och följs upp. Händelsen ska också anmälas till huvudmannen. Det räcker alltså inte att lärare eller rektor får veta vad som hänt. Huvudmannen ska också veta. Detta gäller alla kränkningar eller misstänkta kränkningar. Skälet till denna lagändring är att det har visat sig att när skadeståndskrav har riktats mot huvudmannen så har denne ofta inte känt till missförhållandena på skolan.9 Hur denna information ska vidarebe-

Skolverket, 2011, Nolltolerans.

TRO

& G GRUPP P

SKOLA S A INDIVID

ST E R EOT Y P

FR F RI

funktionsnedsättning

personalvetare och konsult inom likabehandling. Hon har erfarenhet av att driva likabehandlingsarbete, såväl inom myndigheter och offentlig verksamhet som i privata organisationer.

KÖ T KÖN TA

TID ID

MOA HJERTSON är

KAJSA SVALERYD är beteendevetare och jämställdhetsstrateg. Hon har mångårig

VISION

erfarenhet av aktivt likabehandlingsarbete inom skola och förskola.

Best.nr 47-10034-7

IDENTITET

Tryck.nr 47-10034-7

S A M TA LL Ä G G N I N G

svaleryd_omslag_NY.indd 1

KAJSA SVALERYD OCH MOA HJERTSON

LI FÖRSKOLA LIKA A BEHANDLIN NG F A

M Å N G FA L D

GENUS

LAG JA LIKA BEHANDLING I FÖRSKOLA möjlighet könskontrakt

& GRUPP

SKOLA INDIVID

ST E R EOT Y P

FRI

funktionsnedsättning

KÖNT TA K U LT U R

IDENTITET

S A M TA L L Ä G G N I N G

TID

JA A

möjlighet könskontrakt

förmedla

ovant

GENUS S

M Å N G FA L D

med det avvikande eller ovana. Det handlar om att arbeta med normen, det vana. Att diskriminering, trakasserier och kränkningar uppstår har sin grund i de normer som finns.

ALLA MÖTE

K A J SA SVA L E RY D O C H M OA H J E R TS O N

TRO

f öLikabehandlingsarbete r m e d l a handlar inte om att arbeta

PA S S A I N Likabehandling i förskola & skola

ALLA MÖTE

K A J S A S VA L E R Y D O C H M O A H J E R T S O N

VISION

PA S S A I N

2012-03-16 12.28