Att definiera vad som är normalt. Att se skolan som en ideologisk arena. Att bemöta det som inte anses lagom. Att professionell samverkan inte är oproblematisk.
Boken har ett kritiskt granskande perspektiv och innehåller såväl forskning om specialpedagogiska frågor i förskolans och skolans värld som fallbeskrivningar utifrån författarens egna erfarenheter som verksam pedagog. I anslutning till fallbeskrivningarna behandlas ofta frågor om etiska dimensioner och dilemman. Boken tar upp nordisk specialpedagogisk forskning och ger även en internationell utblick. Den avslutas med ett antal diskussionsfrågor kopplade till de olika kapitlen. Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola- möte med det som inte anses LAGOM riktar sig i första hand till studenter på lärarutbildningar. Den vänder sig också till verksamma lärare, pedagoger, skolledare och professionella som arbetar med barn och unga samt till lärare på lärarutbildningar.
pecialpedagogiska aspekter o pa forskola och skola
Tryck.nr 47-10564-9
4710564_Lutz.indd 1
mote med det som inte anses LAGOM :
Best.nr 47-10564-9
Liber
:
kristian lutz är lektor i specialpedagogik och verksam på institutionen Lärande och samhälle vid Malmö högskola. Hans forskningsintressen tar sin utgångspunkt i frågor om förskolans och skolans verksamhet som berör normalisering, medikalisering, styrning, makt och diskurser.
kristian lutz
Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola
• • • •
kristian lutz
Specialpedagogik i Sverige kännetecknas av betoning på inkludering och en relationell syn på barns avvikelser − det vill säga att svårigheter uppkommer i relation mellan miljön och de individuella förutsättningar barnet har med sig i mötet med miljön. För att belysa detta tas många viktiga frågor upp, exempelvis:
08/05/13 3:50 PM
kristian lutz
Specialpedagogiska aspekter pรฅ fรถrskola och skola Mรถte med det som inte anses LAGOM
liber
4710564_Lutz.indd 1
08/05/13 3:44 PM
ISBN 978-91-47-10564-9 © 2013 Kristian Lutz och Liber AB
förläggare: Anna Maria Thunman redaktör: Bibbi Fagerström omslag och typografi: Birgitta Dahlkild ombrytning : Integra Software Services projektledare: Maria Emtell produktion: Jürgen Borchert omslagsfoto: Millennium Images/NordicPhotos och Shutterstock
Första upplagan 1
repro: Integra Software Services tryck: Kina 2013
kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se
4710564_Lutz.indd 2
08/05/13 3:44 PM
Innehållsförteckning FÖRORD
6
Prolog 8 Bokens disposition 11 Kapitel 1.
Gränsdragningar kring barns normalitet
14
Att definiera vad som är normalt 15 Normalitet som ett uttryck för disciplinering, enligt Foucault Normalitetsbedömningar i förskolans kontext 18 Att få syn på det som ska kompenseras 20 Integrering av barn med funktionsnedsättningar 22 Definitioner av barn i behov av särskilt stöd 24 Ökar antalet barn i behov av särskilt stöd i förskolan? 27 Kapitel 2.
Skolans organisation som ideologisk arena
16
31
Skolans organisation och legitimitet 32 Rättighetsdiskursen och institutionell styrning 34 Skolan som ideologisk arena 36 Inkludering som en ideologisk tankefigur för skolans verksamhet Särskilda skäl och skolledarens ansvar 40 Kapitel 3.
Specialpedagogiska insatser och dokumentation
38
44
Specialpedagogiska insatser i en decentraliserad skolorganisation 44 Socialt ingenjörskap − den amerikanska styrningsmodellen 45 Decentralisering, individualisering och dokumentation 47 Åtgärdsprogrammens funktion i organisationen 50 Individuella utvecklingsplaner (IUP) – bedömning eller planeringsverktyg? 52
3
4710564_Lutz.indd 3
08/05/13 3:44 PM
Kapitel 4.
Professioner i möte eller kollision
56
I mötet mellan psykologer och pedagoger 58 Behaviorism och Nannypedagogik 60 Pedagogen som en länk för att synliggöra barns svårigheter 64 Utredning, kategorisering och diagnos som legitimitetsskapare 65 Kapitel 5.
Diagnostisering och medikalisering
70
Att ställa neuropsykiatriska diagnoser 71 Exemplet adhd 73 Medicinering för att motverka avvikelser 75 Diagnostiseringens betydelse i skolans kontext 77 Diagnoser, rättvisa och administrativ styrning 78 Kapitel 6.
Vem äger problemet?
81
Personaltäthet och pedagogers rustning 83 Individualiseringens janusansikte 86 Det särskilda stödets innehåll och konsekvens 89 Att söka det generella i stället för det speciella 90 Att tidigarelägga specialpedagogiska insatser 92 Kapitel 7.
Relationer, bemötande och etik
95
Små barn små problem 95 Sekretessen som ett hinder för samverkan 98 Att bemöta det som inte är lagom 100 Personlig men inte privat 103
Forskningens roll, vad kan sociologiska och kritiska perspektiv bidra med? 106
Kapitel 8.
Normativitet − ett problem inom pedagogisk forskning? 107 Nordiskt perspektiv inom specialpedagogisk forskning 109 Internationell utblick, specialpedagogisk forskning om förskola Kritiska perspektiv inom forskningen 112 Några kritiska svenska förskolestudier 114 Framtida forskningsområden 117
111
4
4710564_Lutz.indd 4
08/05/13 3:44 PM
Epilog
120
Diskussionsfr책gor 124
Referenser 127
Register 138
5
4710564_Lutz.indd 5
08/05/13 3:44 PM
Förord I dag finns det en växande förståelse kring betydelsen att alla blivande pedagoger/lärare behöver en insikt i specialpedagogiska förhållningssätt och en beredskap för att möta en större heterogenitet bland barn och elever i sina verksamheter. Specialpedagogik för mig betyder inte en arsenal av specifika metoder, för att arbeta med barn i behov av särskilt stöd, utan handlar om förhållningssätt, bemötande, etik samt en öppenhet för att problematisera och kritiskt granska den pedagogiska lärandemiljö som vi erbjuder barn och elever. Den här boken riktar sig i första hand till studenter på lärarutbildningar. Andra som förhoppningsvis kan ha utbyte av boken är lärare på lärarutbildningar och övriga verksamma lärare, pedagoger, skolledare och professionella som arbetar med barn och unga. I texten har jag dels försökt belysa aktuell forskning om specialpedagogiska frågor i förskolans/skolans värld, dels mina erfarenheter från att arbeta som lektor i specialpedagogik vid Malmö högskola. När jag växte upp i byn Frödinge i nordöstra Småland under 1970-talet fanns det ett särskilt uttryck som användes inom vår familj. Ibland fick någon epitetet ”motvallskärring”, vilket betydde att personen i fråga hade en tendens att inta en motsatt position i diskussioner än vad som ansågs vara normen. Jag fick ganska ofta höra att jag var en motvallskärring, och även om syftet med att kategoriseringen inte var positiv upplevde jag detta som något bra. En trolig förklaring till att det skapade en positiv känsla kan jag nu i efterhand tänka mig var att det fanns en bekräftelse på att mina argument var hörda och att de åsikter som fördes fram i diskussioner blev bekräftade av de vuxna. Förmågan att kunna inta olika perspektiv och att vända och vrida på olika åsikter anser jag vara en viktig beståndsdel i det som kallas ett kritiskt förhållningssätt. Med det i åtanke är min förhoppning att det 6
4710564_Lutz.indd 6
08/05/13 3:44 PM
finns många motvallskärringar inom skolans verksamheter − som är beredda att utmana, ifrågasätta och kritiskt granska det som de är en del av! Det finns en del personer som jag vill rikta ett tack till när det gäller inspiration till denna bok. Mina tidigare kollegor på institutionen BUS, fakulteten Lärande och Samhälle vid Malmö högskola: Annika Månsson, Ann-Christine Vallberg Roth, Göran Kvist, Marjanna de Jong, AnnChristin Eklundh, Jonas Qvarsebo och inte minst min huvudhandledare under avhandlingsskrivandet Ingegerd Tallberg Broman. Vidare ett stort tack till mina nuvarande kollegor inom specialpedagogiken på Malmö högskola, vilka ofta fungerar som bollplank för olika idéer och tankar: Anna-Lena Tvingstedt, Lotta Andersson, Barbro Bruce, Lisbeth Ohlsson, Jerry Rosenqvist, Susan Tetler, Eva Sventelius, Roger Åkerman, Daniel Östlund och Claes Nilholm, för att nämna några. Initiativet till denna bok togs av Anna Maria Thunman på Liber som också fungerat som förläggare under min skrivprocess. Redan från starten har jag känt mig trygg genom den frihet som gavs mig att utforma och realisera olika delar av min berättelse, något jag uppfattar har betydelse för förståelsen av svåra pedagogiska avvägningar, vilka är en del av pedagogers vardag på förskolor och skolor. Ett särskilt tack till min mamma Vivan och styvfar (styvis) Anders för värdefulla synpunkter på mitt manus. Avslutningsvis ett tack till min familj Pia, Melanie och Malte som alltid finns där som stöd och inspiration. Malmö i januari 2013 Kristian Lutz
7
4710564_Lutz.indd 7
08/05/13 3:44 PM
Prolog Den svenska förskolan anses vara bland de bästa i världen. När brukarundersökningar görs, som ser på hur nöjda medborgare är med olika institutioner i samhället, rankas förskolan ofta bland de högsta. Även den forskning som riktar sig mot förskolan i Sverige har ett högt anseende internationellt. Specialpedagogik är också ett område där Sverige och övriga Norden uppfattas bidra med ett eget perspektiv som kännetecknas av betoning på inkludering, med en relationell syn på barns avvikelser. Det vill säga att svårigheter ses som något som uppkommer i relation mellan miljön och de individuella förutsättningar individen har med sig i mötet med miljön. Jag arbetar i dag bland annat med att utbilda framtidens lärare/ specialpedagoger och slås ofta av hur komplexa pedagogiska avvägningar är. Skolan, som institution i samhället, befinner sig dessutom ofta i en korseld mellan olika intressenter. Ideologiska ställningstaganden som kan få en direkt påverkan genom medveten politisk styrning eller indirekt påverkan via exempelvis ekonomiska prioriteringar mellan olika sektorer i samhället. Decentralisering, valfrihet och individualisering kan utgöra ledord för att beskriva skolsektorns utveckling sedan 1980-talet. Skolan är också ständigt i massmedias sökljus och ibland framförs en berättigad kritik att skolforskare i allt för liten utsträckning blir aktörer i den aktuella skoldebatten. Vidare har skolan, liksom annan kommunal verksamhet, successivt blivit allt mer en marknadsplats för kommersiella krafter. Ett område som i stor utsträckning präglas av kommersiella intressen är den digitala världen, där olika former av digitala verktyg saluförs som lösningar på pedagogiska problem. När det gäller den digitala utvecklingen, som ett medel för att arbeta mot en bättre pedagogik, kan jag ibland känna mig lite bakåtsträvande. En orsak till att jag känner så är 8
4710564_Lutz.indd 8
08/05/13 3:44 PM
sannolikt att inom denna sfär hela tiden betonas den snabba utveckling som sker inom området och i samhället i stort. Visst finns det en stor potential i olika former av alternativa verktyg, för att arbeta med en rad svårigheter som barn och elever får i den pedagogiska praktiken. Men det som framför allt gör att jag känner mig skeptisk är när det finns en tro på att digitala världar och möten ska ersätta faktiska möten och erfarenhetsutbyten. De tekniska möjligheterna att processa stora kvantiteter information innebär en möjlighet att snabbt förmedla, behandla och sprida sådant som forskningsresultat eller olika former av dokumentation inom skolpraktiken. Däremot behövs de mer långsamma processerna för att kritiskt granska och analysera effekter av den forskning och dokumentation som sprids. Decentraliseringen inom kommunerna under 1970- och 1980-talen motiverades i första hand med en demokratisk retorik, där avståndet mellan beslutsfattare och gemene man skulle minska. Den lokala dokumentationskultur som vuxit fram i kölvattnet efter denna reform riskerar att slå i en annan riktning, där lokalpolitiker och tjänstemän fattar kortsiktiga beslut och följer aktuella trender. Den auktoritet som skolan har haft historiskt kan ses som till viss del urholkad, vilket kan härledas till det postmoderna samhällets framväxt. Den kunskap som tidigare ansågs som direkt grundläggande och ”stabil” till sin karaktär framtonar som betydligt mer flyktig och komplex. Den osäkerhet som skapas kan bli ett argument för att söka sig tillbaka till en skola som förmedlar och ”mäter” elevers ”faktiska” kunskaper. Som jag ser det är detta ett helt omöjligt ställningstagande, då det bygger på en kunskapssyn som ligger i linje med det industriella samhälle som vi till stor del lämnat bakom oss. En socialkonstruktionistisk syn på kunskap, å andra sidan, ger orsak att fundera över på vilket sätt vi kan arbeta med studenters kunskapsutveckling inom ramen för högre utbildning. Socialkonstruktionismen ifrågasätter objektiva tolkningar av verkligheten och menar att kategoriseringar av vår omvärld inte är direkta avspeglingar utan en av många tänkbara berättelser. Sådana berättelser är kulturellt och historiskt bestämda, vilket innebär att de kan ses som processer som formas i interaktion mellan 9
4710564_Lutz.indd 9
08/05/13 3:44 PM
aktörer. Ibland beskrivs detta som en dubbelriktad process (dialektisk); de kunskaper (tolkningar) som får betydelse runt olika samhälleliga fenomen påverkar vårt agerande, men kunskaperna formas också av handlingar i praktiken. För den som vill få en utökad förståelse för socialkonstruktionismens grunder se exempelvis Berger och Luckmann, 1966/1998; Burr, 1995. Om vi tidigare hade en bild av att förmedlingen av den kunskap som finns inom ett verksamhetsfält/forskningsfält som specialpedagogik är första prioritet inom högre utbildning behöver vi delvis revidera denna uppfattning. Den ”språkliga vändningen” pekar snarare på att studenters huvudsakliga uppgift blir att inom utbildningen tillägna sig ett språk som är användbart för att beskriva de processer som står i relation till en framtida profession. En högskolepraktik som exempelvis till största delen består av föreläsningar lämpar sig dåligt för denna process, eftersom en djupare förståelse ofta kräver reflektion med möjlighet att förhandla och argumentera för olika tolkningar av kunskap. En utmaning ligger i att skapa reella möjligheter för studenter att själva utveckla sina förståelser, vilket innebär att läraren måste släppa på sin roll som ”experten” som sitter inne med de riktiga tolkningarna. I mitt uppdrag som pedagog på lärarutbildningen ser jag som min huvuduppgift att ge olika verktyg till studenter. Verktyg som behövs för att kritiskt granska och reflektera kring den praktik man blir en del av efter utbildningen. För mig är pedagogik något som bygger på kreativitet och det finns risker med att slå sig till ro och ha ”det som fungerar” som ledstjärna i sitt arbete. För att ha en förberedelse inför de gånger man kör fast i arbetet med elever i skolan måste man också ställa sig frågor kring varför och hur pedagogiska avvägningar fungerar. I detta ligger att förstå sin verksamhet vetenskapligt och teoretiskt. Annars finns en uppenbar risk att vi kommer till en situation där en dåligt anpassad pedagogisk lösning upprepas oreflekterat, i ett försök att komma tillrätta med olika svårigheter som uppkommer i klassrummet. Visst kan vi servera havregrynsgröt varje måltid och många blir mätta, men genom en allsidig och varierad kost kommer flera att bli både mätta och nöjda.
10
4710564_Lutz.indd 10
08/05/13 3:44 PM
Register A
G
adhd 72, 73, 74, 75, 78
governmentality 56
B
H
barn i behov av särskilt stöd 24, 25,
Head-Start-projektet 46
27, 29, 40, 57, 65, 83, 84, 117
I
Barn- och elevombudet (BEO) 35
individualisering 87, 88
barns lek 115, 116
individuella utvecklingsplaner (IUP) 21, 50, 52, 54, 117
barns perspektiv 112, 118 Barnstugeutredningen 20, 21,
inkludering 38, 78, 120
46, 57, 58, 60
integrering 22, 24, 38, 40
behaviorism 62
intersubjektiva möten 95
byråkrati 34
IQ-tester 70
D
K
decentralisering 9, 34, 47
kausala samband (orsak–verkan) 63
det kompetenta barnet 19, 54, 58,
koncentrationssvårigheter 15, 26, 59
78, 115 diagnos 60, 65, 67, 68, 70, 73, 77, 79, 80
kunskapsmonopol 58, 110, 111 L
lagomperspektiv 15, 100, 114
disciplinering 17, 38
M
diskurs 17, 54, 111, 112, 117
medicinering 75
diskursanalys 17, 112
medikalisering 70
E
N
elevers frånvaro 42
Nannyprogram 61
elevhälsan 49, 50, 99
neuropsykiatriska diagnoser 71, 72
etiologi 26
normalitet 15, 114
exekutiva funktioner 63
P
F
pedagogisk utredning 41, 89
finsk specialpedagogik 92
personaltäthet 83
forskningscirkel 44, 45
proaktiva åtgärder 45
Foucault, Michel 16, 17, 18,
professionella samtal 102
44, 56, 111
proximala utvecklingszonen 24, 116
Fröbelpedagogik 111, 115
138
4710564_Lutz.indd 138
08/05/13 3:44 PM
R
socialt utsatta barn 92, 98
reaktiva åtgärder 45
sociokulturella teorier 108, 116
relationella perspektiv 25, 81
sovjetisk specialpedagogik 87
relationsutvecklingsschema
specialpedagogiska insatser 22, 30,
(RUS) 48
45, 92, 120, 122
S
stigmatisering 22, 45
sekretess 98, 99
styrningskategorier 57
SIA-utredningen 22
styrningsmodell 46
skolaga 37
stämpling 22, 45, 98
skolans sociala miljö 42
särskilda skäl 41
skolk 42
U
skolledarens roll 40, 42
utvecklingspsykologi 19, 48, 54, 57,
skriftlig dokumentation 47, 64, 114, 117
58, 111, 113 V
social kompetens 48
Vygotskij, Lev S. 24, 116
socialkonstruktionism 9
Å
socialt ingenjörskap 45, 46
åtgärdsprogram 50, 51, 52, 64, 89, 98
139
4710564_Lutz.indd 139
08/05/13 3:44 PM
Att definiera vad som är normalt. Att se skolan som en ideologisk arena. Att bemöta det som inte anses lagom. Att professionell samverkan inte är oproblematisk.
Boken har ett kritiskt granskande perspektiv och innehåller såväl forskning om specialpedagogiska frågor i förskolans och skolans värld som fallbeskrivningar utifrån författarens egna erfarenheter som verksam pedagog. I anslutning till fallbeskrivningarna behandlas ofta frågor om etiska dimensioner och dilemman. Boken tar upp nordisk specialpedagogisk forskning och ger även en internationell utblick. Den avslutas med ett antal diskussionsfrågor kopplade till de olika kapitlen. Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola- möte med det som inte anses LAGOM riktar sig i första hand till studenter på lärarutbildningar. Den vänder sig också till verksamma lärare, pedagoger, skolledare och professionella som arbetar med barn och unga samt till lärare på lärarutbildningar.
pecialpedagogiska aspekter o pa forskola och skola
Tryck.nr 47-10564-9
4710564_Lutz.indd 1
mote med det som inte anses LAGOM :
Best.nr 47-10564-9
Liber
:
kristian lutz är lektor i specialpedagogik och verksam på institutionen Lärande och samhälle vid Malmö högskola. Hans forskningsintressen tar sin utgångspunkt i frågor om förskolans och skolans verksamhet som berör normalisering, medikalisering, styrning, makt och diskurser.
kristian lutz
Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola
• • • •
kristian lutz
Specialpedagogik i Sverige kännetecknas av betoning på inkludering och en relationell syn på barns avvikelser − det vill säga att svårigheter uppkommer i relation mellan miljön och de individuella förutsättningar barnet har med sig i mötet med miljön. För att belysa detta tas många viktiga frågor upp, exempelvis:
08/05/13 3:50 PM