E Almqvist & Wiksell
POSÉ A
samhällskunskap kurs
vux
INNEHÅLL SAMHÄLLET 9 DET MÅNGKULTURELLA SAMHÄLLET 10 Migration 10 Mångkulturalism 14 Värdetolerans och demokratins gränser 24 DET CIVILA SAMHÄLLET 31 Det offentliga och det privata 31 Det svenska civila samhället – folkrörelsernas framväxt 33 Folkrörelserna och staten 36 Det civila samhället inför 2000-talet 39 MASSMEDIER 47 Massmedier – medier som når massorna 47 Massmediernas uppdrag 50 Vad gör en nyhet till en nyhet? 51 Vilka intressen styr medierna? 60 Skulle demokratin vara möjlig utan fria medier? 63 Etik – är det något för journalister? 70 Massmedierna påverkar oss alla – och vi dem 72 LAG OCH RÄTT 76 Vad är brott? 76 Varför utdöms straff? 79 Synen på straff i den svenska kriminalpolitiken 80 Från brott till straff 81 Vilka är brottsoffren? 88 Vilka begår brott? 90 Hur ser brottsligheten ut idag? 91 Hur har brottsligheten utvecklats? 92 Hur många brott klaras upp? 95 Kan man förutsäga vem som blir brottslig? 96 Kan brott förebyggas? 97
ARBETSMARKNADEN 106 Arbetsmarknaden 106 Arbetslöshet 110 En arbetsmarknad i förändring 114
MAKT OCH POLITIK 119 DEMOKRATI, IDEOLOGIER OCH POLITISKA PARTIER 120 Vad är demokrati? 120 Demokratins utveckling 122 Politiska ideologier 127 De klassiska ideologierna 128 De totalitära ideologierna 134 Postmoderna ideologier 138 Ideologi och praktisk politik i Sverige 145 Riksdagspartierna 146 DET SVENSKA STATSSKICKET 154 Sveriges grundlagar 155 Det svenska valsystemet 162 Statsorganen 167 Statschefen 167 Riksdagen 168 Regeringen 173 Förvaltningen 175 Domstolar och rättsväsende 178 Landsting och kommuner 179 SOCIAL VÄLFÄRD 190 Vad är social välfärd? 190 Välfärd i Sverige 191 Olika välfärdsstater – olika välfärd 195 Den svenska välfärdsstatens framväxt 200 Jämställdhet och jämlikhet 207 Världens välfärd 213 Välfärd i förändring 216
EKONOMI 219 SAMHÄLLSEKONOMI 220 Omättliga behov – begränsade resurser 220 Ekonomi innebär val 223 Marknadsekonomi 223 Planekonomi 228 Blandekonomi 229 Kapitalism och socialism 231 Ett lands produktion 232 Ekonomisk tillväxt 234 DET SAMHÄLLSEKONOMISKA KRETSLOPPET 244 Finansiella marknader 244 Den offentliga sektorn 247 Ett utvidgat kretslopp 255 EKONOMISK POLITIK 259 Finanspolitik 260 Finanspolitik och konjunktursvängningar 260 Penningpolitik 268 Penningpolitik och räntebildning 270 Ekonomisk politik inom EU 274 Svensk ekonomisk politik i framtiden 277
OMVÄRLDEN 281 INTERNATIONELL POLITIK 282 Vad är internationell politik? 282 Vem är vem i internationell politik? 286 Mellanstatliga internationella organisationer 300 Icke-statliga internationella organisationer 303 FN 313 Vilka mål har FN? 314 Hur fungerar FN? 319 FN som maktfaktor 324 Sverige och FN 326 FN:s framtid 328 EU 331 Vilka mål har EU? 331 Hur fungerar EU? 337 Medlemsutvidgning 345 EU som maktfaktor 347 Sverige och EU 350 EU:s framtid 351 SVERIGES UTRIKESPOLITIK 356 Biståndspolitik 356 Säkerhetspolitik 359 INTERNATIONELL POLITIK I FRAMTIDEN 363 REGISTER 365
INTERNATIONELL POLITIK
INTERNATIONELL POLITIK Kjell Engelbrekt
VAD ÄR INTERNATIONELL POLITIK?
P
olitik innebär att man försöker lösa samhällsproblem. Det gör man förmodligen enklast genom att först fråga sig vilka mål man vill uppnå. Sedan måste man komma överens om dels vilka av målen som är viktigast, dels vilka medel som ska användas för att nå målen. Tillvägagångssättet i internationell politik är precis detsamma men politiken och de politiska relationerna passerar över statsgränser. Även om internationell politik liknar inhemsk politik så tycker många att den senare är svårare att förstå. De flesta av oss kan göra oss en bild av varför det blir en politisk tvist när kommunen måste välja mellan att rusta upp det gamla konstmuseet och att bygga en ny ishockeyarena. Betydligt svårare är det att förstå alla turer kring en förhandling som förs mellan flera länder om exempelvis klimatfrågor. Orsaken är att vi känner bättre till hur man fattar politiska beslut i vår närhet. Det gör att vi lättare kan föreställa oss hur man argumenterar för och emot museet respektive sportanläggningen. Däremot är det inte många av oss som har erfarenhet av internationell politik och därför blir det både svårare att förstå motiven och att följa händelseförloppen. Våra uppfattningar om både inhemsk och internationell politik formas ofta genom massmedia. Men när vi läser och hör utrikesrapportering går oss mycket förbi för att vi helt enkelt saknar redskap att tolka informationen, redskap som vi utvecklar i vårt vardagliga liv. Det finns med andra ord för lite att ”hänga upp” innehållet i utrikesnyheterna på. Det gäller särskilt information som rör områden och länder som geografiskt sett ligger långt ifrån oss (och som vi kanske
282
INTERNATIONELL POLITIK
skulle ha svårt att hitta på en karta). Men det gäller också när vi ska försöka förstå samhällsproblem som vi inte upplever i vår vardag. I Sverige har t.ex. inte religionen samma inflytande över samhällslivet som i vissa andra länder och därför kan det vara svårt att förstå religiöst baserade konflikter på Balkan, i Mellanöstern eller Asien. Politik över nationsgränser Politiska relationer som korsar statsgränser kan se ut på olika sätt men ofta delar man in relationerna i två huvudgrupper, den mellanstatliga och den icke-statliga. Den mellanstatliga är alla de kontakter
Mellanstatliga relationer
Ständigt pågående konflikt. Israelisk polis och palestinier skriker åt varandra under ett meningsutbyte i Jerusalem.
283
INTERNATIONELL POLITIK Icke-statliga relationer
Globalisering/ internationalisering
Samhällsinternationalisering
Probleminternationalisering
284
som äger rum mellan olika länders regeringar, utrikesförvaltningar, eller andra statliga verk och departement. De icke-statliga relationerna är kontakter mellan t.ex. politiska partier, organisationer, företag, intressegrupper, religiösa församlingar och enskilda personer. Ett annat ord för icke-statliga relationer är transnationella. Både mellanstatliga och icke-statliga kontakter blir allt vanligare, något som man brukar kalla internationalisering eller globalisering. Genom internationaliseringen kommer också internationell politik närmare vår vardag. Nästan inga större arbetsplatser i Sverige kan idag klara sig helt utan kontakter med omvärlden, och sådana kontakter underlättas bl.a. av att man har kunskaper om internationella politiska förhållanden. Internationalisering förekommer i tre huvudvarianter: 1. Samhällspåverkan över statsgränser Begreppet samhällsinternationalisering innebär att det blir ett allt större utbyte av varor och tjänster, men också av idéer och information mellan länder. Tekniska framsteg och nya kommunikationsmedel späder på utvecklingen. För bara ett par decennier sedan krävdes att vi reste eller skrev brev, för att vi skulle bidra till samhällsinternationaliseringen. Idag stödjer de flesta av oss den här utvecklingen dagligen genom att vi köper varor producerade, helt eller delvis, i andra delar av världen. Vi deltar också i utbytet av information och idéer via internationella massmedia. Internet är en av de tydligaste formerna för gränslös informationsspridning. Vi hämtar informationen från olika servrar men vi lägger sällan märke till i vilket land som servrarna finns. 2. Problem över statsgränser När politiska problem går över statsgränser och det blir debatt och åtgärder i flera länder på samma gång kallas det probleminternationalisering. Ett exempel är spekulationerna som skedde gentemot olika europeiska valutor, bl.a. den svenska kronan och det brittiska pundet i början av 1990-talet. Ett annat är utbrottet av mul- och klövsjukan år 2001. Sjukdomen började i Västeuropa men hotade att spridas till andra delar av kontinenten. Ytterligare exempel är den välorganiserade narkotikahandeln i Latinamerika som förser USA
INTERNATIONELL POLITIK
När mul- och klövsjukan bröt ut i Storbritannien 2001, försökte myndigheterna stoppa smittspridningen till andra länder med hjälp av drastiska åtgärder som massslakt. Röken ligger tung över landskapet när kadavren bränns.
med droger. Ett fåtal problem är globala. Hit hör uppvärmningen av klimatet. Om majoriteten av klimatforskare har rätt i att ökade utsläpp av koldioxidgas medför att isen smälter vid Nord- och Sydpolen, kommer följderna att påverka oss alla. 3. Beslutsfattande över statsgränser Allt fler politiska beslut fattas inte längre inom ett land utan mellan flera olika länder. Det sker alltså en förskjutning i beslutsfattandet från nationell till internationell nivå. Med andra ord pågår en beslutsinternationalisering. Många typer av regleringar, det kan röra sig om handel, miljö, teknisk standardisering och mycket annat, skapas idag
Beslutsinternationalisering
285
SOCIAL VÄLFÄRD
DEN SVENSKA VÄLFÄRDSSTATENS FRAMVÄXT Folkhemmet
Den svenska modellen av välfärdsstat – folkhemmet – sågs länge som ett föredöme även utanför Sveriges gränser. Låt oss därför se närmare på hur det gick till när det svenska folkhemmet byggdes och hur välfärdspolitiken ser ut idag. Den svenska välfärdsstatens utveckling hänger samman med demokratins framväxt kring sekelskiftet 1900. Från att ha varit ett fattigt jordbrukssamhälle börjar Sverige omvandlas till en industrination i slutet av 1800-talet. Det leder till stora sociala förändringar. Många flyttar från tryggheten på landsbygden för att börja arbeta vid de nya industrierna. Industrisamhällets genombrott Villkoren för industriarbetare vid 1900-talets början var mycket svåra. Arbetslösheten var hög och lönerna var låga. Arbetsmiljön var många gånger livsfarlig och arbetstiderna sträckte sig upp till 12–14 timmar per dygn. Det sociala livet blev givetvis lidande av det hårda arbetet och de långa arbetsdagarna. Då lönerna var låga och arbetslösheten hög
200
SOCIAL VÄLFÄRD
tvingades ofta samtliga familjemedlemmar – även barnen – att bidra till familjens försörjning. Eftersom det inte fanns någon barnomsorg tvingades föräldrar att lämna småbarn utan tillsyn av någon vuxen. Den som av någon anledning inte kunde arbeta och därför inte hade någon inkomst saknade helt rättigheter. För att få hjälp tvingades den fattige och utslagne att vända sig till någon av de många välgörenhetsorganisationerna som inrättades av socialt engagerade personer. Den hjälp som fanns att få var dock långt ifrån tillräcklig för att lösa alla de problem som fanns. Många upplevde det som förnedrande att med mössan i hand besöka en välgörenhetsinrättning för att be om hjälp. De rikas välgörenhet var välmenad och lindrade stundens elände, men födde samtidigt ett hat mot det orättvisa i att en del levde i överflöd medan andra fick tigga om mat för dagen.
Välgörenhet
Skor var ingen självklarhet för barnen i Sverige i början av förra seklet.
201
SOCIAL VÄLFÄRD
LAGAR MOT DISKRIMINERING 1901 Rätt till ledighet (utan lön) vid barnsbörd. 1919 Kvinnor får rösträtt från 23 års ålder och blir valbara till politiska församlingar. 1921 Gift kvinna blir myndig vid 21 år. Mannen och kvinnan likställda i den nya giftermålsbalken. 1923 Behörighetslagen likställer man och kvinna när det gäller rätt att inneha statliga tjänster, med undantag för tjänster som kan kräva utövande av våld (militärtjänst) samt präst- och domartjänster. 1927 Statliga läroverk öppnas för flickor på samma villkor som för pojkar. 1931 Moderskapsförsäkring och moderskapsunderstöd införs. 1939 Trolovning, giftermål, havandeskap eller förlossning kan inte längre användas som skäl för att avskeda kvinnor i statlig tjänst. 1946 Rätt till lika lön inom alla statliga tjänster (utom präst- och militärtjänster). 1947 Allmänna barnbidrag införs. 1958 Kvinnor får rätt att bli präster. 1960 Lika lön för lika arbete för kvinnor och män införs. 1970 Jämställdhet skrivs in i läroplanen. 1974 Föräldraförsäkringen införs. 1975 Lag om fri abort. 1979 Småbarnsföräldrar får rätt till sex timmars arbetsdag. 1979 Lagen om jämställdhet i arbetslivet antas i riksdagen. 1980 Lag mot könsdiskriminering i arbetslivet införs. 1982 Kvinnomisshandel faller under allmänt åtal. 1983 Alla yrken öppna för kvinnor – även inom försvaret. 1994 Sveriges riksdag blir världens mest jämställda, av 349 ledamöter är 144 kvinnor. 1994 Lag om registrerat partnerskap för homosexuella. 1995 Lagstadgat krav att kartlägga löneskillnaderna mellan kvinnor och män på alla arbetsplatser. 1995 Pappamånaden införs i föräldraförsäkringen. 1998 Lag om förbud av köp av sexuella tjänster. 1998 Lagen om kvinnofrid träder i kraft. 1999 Lag om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet. 1999 Lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning. 2002 Homosexuella får rätt att prövas som adoptivföräldrar.
212
SOCIAL VÄLFÄRD
VÄRLDENS VÄLFÄRD Artikel 22: ”Envar äger i sin egenskap av samhällsmedlem rätt till social trygghet och är berättigad till att de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, som äro oundgängliga för hans värdighet och för en fri utveckling av hans personlighet, förverkligas genom nationella åtgärder och mellanfolkligt samarbete med hänsyn tagen till varje stats organisation och resurser.” (Utdrag ur Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna antagen av FN:s generalförsamling 1948)
De fattiga och de rika Om man betraktar hela världen utifrån ett välfärdsperspektiv blir det tydligt att vi i Sverige trots allt lever i ett rikt och välmående samhälle. Även om de sociala klyftorna ökar också i vårt land så finns här fortfarande en stark beredskap för att ta hand om sociala problem. Däremot utgör den allt större klyftan mellan rika och fattiga länder i världen ett ständigt växande problem som rör allas vår framtid. Hur vi skall hantera världens välfärd är en uppgift som måste lösas inom en snar framtid. Förenta Nationerna (FN) liksom andra internationella organisationer har därför försökt att göra beräkningar som skall ge en rättvisande bild av hur den sociala välfärden är fördelad över hela jorden. Det har visat sig svårare än man kan tro. För att kunna jämföra olika länders välfärdsnivåer måste man börja med att hitta ett sätt att mäta begrepp som ”fattigdom” och ”rikedom”. Det vanligaste är att man utgår ifrån ett nationalekonomiskt mått som kallas bruttonationalprodukt (BNP). BNP får man genom att räkna ut summan av alla varor och tjänster som producerats under ett år i ett land. För att kunna jämföra BNP mellan olika länder brukar man dividera BNP med antalet invånare. Det mått man då får fram kallas BNP per capita (från det latinska ordet för huvud). Måttet förutsätter att samtliga medborgare – inklusive spädbarn, långtidssjuka, arbetslösa, ensamstående föräldrar, pensionärer o.s.v. – deltar i samhällsekonomin på lika villkor. Det finns både för- och nackdelar med att använda BNP som grund för jämförelser. Fördelen är att det är ett förhållandevis enkelt mått även om det kan vara svårt att räkna fram
BNP
213
SOCIAL VÄLFÄRD
Som så ofta i storstäder i tredje världen är mötet mellan fattiga och rika mycket abrupt. Här breder de fattigas slumområde ut sig i Manilla på Filippinerna mot en fond av finansdistriktets skyskrapor.
Inkomstfördelning
214
såväl produktion som antal invånare i länder där de flesta arbetar i familjejordbruk. En av nackdelarna är att allt välfärdsarbete som utförs av oavlönade hemmafruar eller som sker i form av t.ex. välgörenhet faller bort. Ett annat sätt att beräkna skillnader mellan rika och fattiga är att ta hänsyn till hur inkomster är spridda mellan medborgarna i de olika länderna. Detta gör det möjligt att upptäcka fattigdom även i ett land som utåt sett verkar rikt. I vissa länder är inkomsterna och förmögenheterna samlade hos en liten grupp människor medan det stora flertalet lever i fattigdom. Det kan också vara så att flertalet lever väl men
SOCIAL VÄLFÄRD
att det finns en social struktur som gör att andra inte får del av det allmänna välståndet. Uttrycket tvåtredjedelssamhälle används ibland för att beskriva förhållanden i ett sådant land. Fastställande av existensminimum är ett annat sätt att resonera kring fattigdom. Ordet existensminimum används som beteckning för att sätta upp en norm för hur mycket man behöver för att klara sin vardag. Eftersom man här tvingas göra antaganden både om vad en normal livsstil innehåller och om vilka kostnader som ska anses som nödvändiga är begreppet existensminimum ofta politiskt laddat. Vad är en normal livsstil i ett land som Sverige? Ingår det i existensminimum att ha tillgång till TV? Får man ha hund eller katt? Ska man få gå till tandläkaren även om man inte har tandvärk? Det är inte självklart hur man besvarar dessa frågor. Definitioner och värderingar gör att svaren troligen skiftar betydligt mellan olika länder och världsdelar. Existensminimum användes länge i Sverige för att pröva om någon t.ex. skulle få socialbidrag. Idag har man övergett detta och istället använder man ett fastställt prisbasbelopp. I detta har man utgått ifrån kostnader för olika hushåll vilka beräknas efter ett konsumentprisindex (KPI). Prisbasbeloppet används också för att se till att pensioner, studiemedel och liknande räcker till för att täcka normala levnadskostnader.
Tvåtredjedelssamhälle Existensminimum
Prisbasbelopp
VEM ÄR FATTIG? Om man utgår från BNP framkommer en tydlig klyfta mellan rika och fattiga länder. Detta säger dock ingenting om skillnaderna inom ett land. Ett vanligt sätt att undersöka sociala skiljelinjer är därför att utgå ifrån medianinkomstnivån i ett samhälle. Medianinkomsten ger ett mått på den privatekonomiska normalnivån i ett land genom att visa vilken som är den mittersta inkomstnivån. Därefter kan man göra beräkningar utifrån vad det kostar att leva och koppla detta till hur mycket man behöver tjäna för att få ett drägligt liv. Med hjälp av statistiska beräkningar av kostnadsnivåer och liknande kan man sedan fastställa en gräns för relativ fattigdom i just det landet. Vanligt är att man betraktar de som tjänar under 60 procent av medianinkomsten som fattiga. Ett sådant fattigdomsstreck kan sedan användas för att jämföra situationen mellan olika länder.
215
SOCIAL VÄLFÄRD
I kapitlet beskrivs tre olika välfärdsstater. De tre modellerna är den liberala, den konservativa och den socialdemokratiska. a) Vilken av dessa förespråkar du? Av vilka skäl gör du det? För att du själv tror dig tjäna på det eller av andra skäl? b) Vilken välfärdsstatsmodell tror du följande personer skulle välja? Förklara hur du tänker! • En tiggare i Stockholms tunnelbana. • En medelålders kvinna som arbetar som sjuksköterska. • En 20-åring som studerar på universitet. • En direktör för ett medelstort företag. • En pensionär som bor på landsbygden. • En flykting från en annan del av världen.
UPPGIFTER
1. VILKEN VÄLFÄRDSMODELL VÄLJER DU?
2. BARNBIDRAG
Alla barnfamiljer i Sverige får samma barnbidrag oavsett vilken inkomst de har. a) Vilka är motiven bakom detta? b) Hur ser partierna på detta? c) Vad tycker du, bör de med höga inkomster få mindre eller inget barnbidrag? 3. EKONOMISKA OCH SOCIALA KLYFTOR I SVERIGE
Är de ekonomiska klyftorna i det svenska samhället stora eller små? Har de blivit större eller mindre under den senaste 20-årsperioden? Undersök detta och analysera den eventuella förändringen genom att jämföra statistik från Statistiska centralbyrån. 4. KVOTERING
Det finns partier som är för en kvotering av föräldraförsäkringen i syfte att få fler män att stanna hemma med sina barn. Undersök hur riksdagspartierna ställer sig till en sådan kvotering. Ta kontakt med både borgerliga och socialistiska partier.
217
SOCIAL VÄLFÄRD
UPPGIFTER
a) Finns det skillnader mellan de borgerliga och de socialistiska partierna? Finns det skillnader inom blocken? b) Vilket parti/vilka partier har de rimligaste åsikterna i frågan, enligt dig? 5. RÄTTVISA
De flesta anser nog att det är viktigt att samhället är rättvist. Frågan är då vilken typ av rättvisa man menar och om man tycker att samma sorts rättvisa ska gälla i alla sektorer av samhället. Här nedan presenteras tre olika typer av rättvisa. • Prestationsrättvisa: Alla tilldelas resurser utifrån hur mycket man presterar. Den som arbetar mest får högst lön. • Likhetsrättvisa: Alla får lika mycket oavsett prestation. • Behovsrättvisa: Den som behöver mer ska få mer. Behoven ska styra. Om t.ex. alla ska nå lika långt i skolan så måste man satsa olika mycket på olika individer. Fundera och diskutera vilken form av rättvisa som ska gälla inom följande områden: • barnbidrag • lön • socialbidrag • arbetslöshetsunderstöd • betyg • studiebidrag Diskutera I skolans betygssystem råder prestationsrättvisa. Vem är det som presterat mest, den som har högst betyg eller den som utvecklats mest?
WWW 218
Förenta Nationerna Jämställdhetsombudsmannen Samhällsguiden Världsbanken Världshälsoorganisationen
(www.un.org) (www.jamombud.se) (www.samhallsguiden.riksdagen.se) (www.worldbank.org) (www.who.int/en)
ISBN 91–21–21098–5 © 2003 Michaela Arlt, Mats Andersson, Fuat Deniz, Kjell Engelbrekt, Hanns von Hofer, Ci Holmgren, Fredrika Lagergren, Rolf Lidskog, Börje Ring, Annika Svensson, Henrik Tham och Liber AB Uppgifterna är gjorda av Mats Andersson och Börje Ring. Redaktion: Christine Ineborn, Thomas Johansson Formgivare: Eva Jerkeman Bildredaktör: Marie Olsson Tecknare: Stefan Rothmaier Kartor: Kjell Bånge Produktion: Thomas Sjösten Första upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Nacka Tryck: Ljung, Örebro 2004
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter emot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt kan bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundtjänst tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundtjanst.liberab@liber.se
FÖRFATTARE TILL EXPOSÉ Mats Andersson, gymnasielärare och
utbildningspedagog vid samhällsvetenskaps- och ekonomicenter i Stockholms stad. Michaela Arlt, journalist vid Sveriges
Radio, P4 Stockholmsredaktionen. Fuat Deniz, sociolog vid Örebro
universitet. Kjell Engelbrekt, statsvetare vid
Stockholms universitet. Hanns von Hofer, professor i kriminologi
vid Stockholms universitet. Ci Holmgren, journalist vid Sveriges
Radio, P4 Stockholmsredaktionen. Fredrika Lagergren, statsvetare och avdelningsdirektör vid Utbildningsoch forskningsnämnden för lärarutbildningen vid Göteborgs universitet. Rolf Lidskog, professor i sociologi vid
Örebro universitet. Börge Ring, gymnasielärare på Södra
Latins gymnasium, Stockholm. Annika Svensson, nationalekonom på
Riksbanken. Henrik Tham, professor i kriminologi vid
Stockholms universitet.
BILDFÖRTECKNING Fotografier Bengt af Geijerstam /Bildhuset omslagsfoto Photonica/Bulls 9 Herb Watson/Corbis/Scanpix 11 Lennart Edling/Pressens Bild 12 Stewart Mark/Scanpix 15 Stig Hammarstedt/Pressens Bild 17 Kazuhiro Nogi/EPA/Pressens Bild 21 Lars Pehrson/Scanpix 23 Pressens Bild 35 Föreningen Svenska Läromedelsproducenter 38 Per Kagrell/Pressens Bild 41 Göran Sjöberg/Scanpix 42 Anna Littorin/Pressens Bild 48 Frida Hedberg/Scanpix 55 Svenska Bibelsällskapet/Romson 56 Beatrice Lundborg/Pressens Bild 59 ö Sven-Erik Sjöberg/Pressens Bild 59 n Ola Torkelsson/Pressens Bild 68 Kamran Jebreili/Pressens Bild 71 Fredrik Persson/Pressens Bild 67 Eva Tedesjö/ Pressens Bild 78 Paul Hansen/Pressens Bild 84 Magnus Jönsson/Pressens Bild 91 Niklas Maupoix/Pressens Bild 94 Per Ydreskog/Scanpix 99 Peter Hoelstad/Pressens Bild 103 Bengt Nilsson/Scanpix 107 Ingvar Andersson/Pressens Bild 112 Hasse Holmberg/Pressens Bild 115 Photonica/Bulls 119 Hasse Fridén/Pressens Bild 121 Juda Ngwenya/Scanpix 124 Örjan Björkdahl/Pressens Bild 126 Hulton Archive/Pressens Bild 130 Gemunu Amarasinghe/Pressens Bild 133 Pressens Bild 137 Pontus Lundahl/Pressens Bild 139 Lars Dahlström/Tiofoto 141 Jayanta Shaw/Reuters/Scanpix 143 Gerry Johansson/Bildhuset 155 Claudio Brescani/Scanpix 157 Frank Chmura/Tiofoto 169 Jan E Carlsson/Pressens Bild 178 Jeppe Gustafsson/Scanpix 181 Peter Hoelstad/Pressens Bild 182 Patric Berg/Pressens Bild 187 Cicci Jonsson/Pressens Bild 192 Kristina Gustafsson/Pressens Bild 195 Paul Hansen/Pressens Bild 198 Nordiska museets bildbyrå 201
Pressens Bild 202 Scanpix 203 Stig Nilsson/Pressens Bild 205 ö Benkt Eurenius/Pressens Bild 205 n Claudio Bresciani/Scanpix 206 Fredrik Persson/Pressens Bild 209 Lars Nyman/Pressens Bild 210 EPA/Pressens Bild 214 Photonica/Bulls 219 Elisabeth Omsén/Pressens Bild 221 Mats Erlandsson/Pressens Bild 238 Cecilia Mellberg/Pressens Bild 245 Jens C Hilner/Scanpix 247 Ragnar Andersson/Tiofoto 253 Lennart Hyse/Pressens Bild 263 Riksbanken 270 Jessica Gow/Pressens Bild 273 Oliver Berg/Pressens Bild 274 Photonica/Bulls 281 Amit Shabi/Reuters/Scanpix 283 Sygma/Scanpix 285 REX/IBL 287 Earl Kowall/Scanpix 291 Jurek Holzer/Scanpix 292 Reuters/Scanpix 296 Stefan Rousseau/Pressens Bild 298 Ed Bailey/Pressens Bild 301 Anja Niedringhaus/EPA/Pressens Bild 305 Eduardo Verdugo/AP/Pressens Bild 306 Henrik Montgomery/Pressens Bild 308 Richard Drew/AP/Pressens Bild 313 Bettmann/Corbis/Scanpix 316 Obed Zilwa/Pressens Bild 318 Pascal Lauener/Reuters/Scanpix 320 Stephen Chernin/Pressens Bild 321 Roland Seitre/Pressens Bild 327 Juha Roininen/Pressens Bild 339 Petter Oftedal/Pressens Bild 341 Sergej Chirikov/AP/Pressens Bild 347 Magnus Bergström/Pressens Bild 349 Marie Dorigny/Sipa/Scanpix 352 Victor Brott/Global Reporting 359 Lars Hedelin/Pressens Bild 360 Johan Wingborg/Bildhuset 364 Teckningar Stefan Rothmaier Jan Berglin 53 Robert Nyberg (gjord för Svenska Kommunalarbetarförbundet) 251 Kartor Kjell Bånge
E
POSÉ VUX A
samhällskunskap kurs
Exposé Vux vänder sig till vuxenstuderande. Exposé behandlar samhällskunskapsämnet utifrån: • • • •
Dagsaktuell forskning Demokrati och värdefrågor Faktakunskaper och analys Historisk bakgrund, samtid och framtid
Varje kapitel avslutas med arbetsuppgifter av olika slag. Titlar som ingår i Exposé.
Best.nr. 21–21098-5 Art.nr. 21–21098-5