för uppdraget i Svenska kyrkan. I denna bok finns nyheter för alla. Viktig information för de nyvalda som ska tillträda sin första mandatperiod, men även för dem som är vana och har suttit i kyrkorådet i många år. Boken är utformad för att kunna användas enskilt eller i grupp vid utbildningar och i studiecirklar. Texterna är skrivna av Kerstin Alberius, Jerker Alsterlund, Johan Dalman, Gunnar Edqvist, Cristina Grenholm, Fredrik Modéus, Anna von Malmborg och Maria Ottensten med flera. Uppdrag förtroendevald är ett samarbetsprojekt mellan Verbum Förlag, Sensus studieförbund, Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation och Svenska Kyrkans Unga.
Boken kompletteras med webbsidan www.uppdragfortroendevald.se
UPPDRAG FÖRTROENDEVALD
Uppdrag förtroendevald är boken som rustar förtroendevalda
UPPDRAG FÖRTROENDEVALD
VERBUM
VERBUM
ISBN: 978-91-526-3572-8
VERBUM
UPPDRAG Fร RTROENDEVALD
verbum
Fรถrtroende i Sv Kyrkan inlaga.indd 3
2013-10-29 10.18
Denna bok är resultatet av ett samarbete mellan Verbum Förlag, Sensus studieförbund, Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation och Svenska Kyrkans Unga. Se även webbaserat material på www.uppdragfortroendevald.se. © 2013 Författarna och Verbum Förlag AB Texter ur Bibel 2000 © Svenska Bibelsällskapet Omslag, grafisk form & illustrationer Jens Andersson Fotografier på omslaget Lars Rindeskog/Kyrkans Tidning, Magnus Aronsson och Daniel Olausson/Media Tales Fotografier i boken sidan 52 Lars Paulsson, 83 Staffan Lundstedt, 153 Lotten Wesslén Tryckeri Ednas Print, Slovenien 2013 ISBN 978-91-526-3572-8 Verbum Förlag AB Box 22543 104 22 Stockholm Webbutik www.verbumforlag.se Kundservice 08-743 65 10
Förtroende i Sv Kyrkan inlaga.indd 2
2013-10-29 10.18
Innehåll 7 Ansvarsglädje Anders Wejryd 8 Hur man kan arbeta med boken och webben Vad är Svenska kyrkan? 10 Inledning Maria Ottensten 12 Fred, fördjupning och fest! Helene Egnell 14 Teologi och bekännelse Cristina Grenholm 24 Organisation och struktur Gunnar Edqvist 34 Svenska kyrkan internationellt och ekumeniskt Johan Dalman 37 Kyrkomusiken Patrik Sassersson 42 Anslagstavla Församlingens grundläggande uppgift 44 Inledning Maria Ottensten 46 Det femte verbets kyrka Fredrik Modéus 50 Missionsvision Lars Paulson 53 Församlingens grundläggande uppgift Gunnar Edqvist 58 Kyrkvärdar Peter Lindvall 59 Socialt företagande Yashmin Singh 62 Anslagstavla Begravningsverksamheten 64 Inledning Maria Ottensten 66 Det gröna kulturarvet Johan Arvidsson 71 Kyrkogårds- och begravningsverksamhet Staffan Lundstedt och Cecilia Forssell-Ericson
4
Förtroende i Sv Kyrkan inlaga.indd 4
2013-10-29 10.18
79 Askgravplatser och askgravlundar Eva Staxäng intervjuar Ulf Nordfjell 82 Anslagstavla Styrning och ledning 84 Inledning Maria Ottensten 86 Utvecklingsarbete Eva Staxäng intervjuar Ann-Margret Ringman 89 Att vara styrelse Anna von Malmborg 99 Att vara arbetsgivare Anna von Malmborg 108 Offentlighetsprincipen Gunnar Edqvist 109 Tystnadsplikt och meddelarrätt Gunnar Edqvist 110 Tillsyn och överklagande Gunnar Edqvist 114 Roller och samspel i ideella organisationer Karin Mattsson Weijber och Birgitta Ljung 116 Anslagstavla Samarbete och samverkan 118 Inledning Maria Ottensten 120 Medarbetarskap i Svenska kyrkan Dan Richardsson och Solveig Ininbergs 123 Lagarbete och samspel Karin Ericson Ulfheden 124 Det goda mötet Johan Berkman 128 Vägen från tre till en församling Anna-Marie Carlsson 134 Anslagstavla Planering och uppföljning 136 Inledning Maria Ottensten 138 Hålla balansen Jerker Alsterlund 142 Församlingsinstruktionen Peter Lindvall 150 Barnkonsekvensanalys och barnperspektiv Linus Bengtsson 153 Svenska kyrkan på Södermalm Erik Hagman 156 Anslagstavla
5
Förtroende i Sv Kyrkan inlaga.indd 5
2013-10-29 10.18
Ekonomi och egendom 158 Inledning Maria Ottensten 160 Kulturbärare Erika Hedenström 164 Ekonomi som styrelseuppdrag – det goda förvaltarskapet Liselotte Ågren 172 Det kyrkliga utjämningssystemet Jan Östlund 173 Prästlönetillgångar Jan Östlund 175 Clearingsystemet Gunnar Edqvist 177 Fastighetsförvaltning av församlingens byggnader Charlotta Lindahl 182 Anslagstavla Kyrka och samhälle 184 Inledning Maria Ottensten 186 Samtala – samverka – gå samman Margareta Stiernstedt 190 Församlingens kommunikation Jiang Millington 198 Diakoni och välfärden Kerstin Alberius 200 Kyrkan och närsamhället i samverkan Christina Byström 202 Anslagstavla 204 Avslutning Maria Ottensten 206 Författarpresentationer 210 Litteraturtips 214 Sakregister
6
Förtroende i Sv Kyrkan inlaga.indd 6
2013-10-29 10.18
Ansvarsglädje Synd anses vara att tro för mycket om sig själv eller att äta för mycket. I övrigt hör man inte mycket om synd. Men synd är framför allt sådant som gör det sämre för andra. De där båda exemplen är då rätt så oskadliga för andra, även om de som skryter om sig själva kan vara krävande. För övrigt är självkänsla inte detsamma som att vara dryg. Det är mycket svårare för andra att leva med den som alltid säger ”men inte ska väl jag”. Gud sänder oss människor till varandra. Livet behöver delas, ansvar inses och tas. Det är när vi får aningen för svåra uppgifter som vi växer i dem. Om du tänker ”men inte ska väl jag” så kanske du drar dig undan en uppgift som du är ägnad för. Kallad till, på kyrkspråk. I En liten bönbok från 1970 fanns en bön av en diakon, Greta Ekelin, där hon skriver: ”Endast de verktyg som används blir följsamma och tjänliga: Herre, använd mig! Låt krafter och övriga gåvor växa så att de räcker till.” Att ställa sig till förfogande är att låta livet ta vara på en. Nu har du gått in i uppgifter som förtroendevald i Svenska kyrkan. Det är viktiga uppgifter även om inte alla inser det och några inte verkar respektera dem som tar på sig uppgiften. Lång erfarenhet, många tankar och mycken bön har gett oss övertygelsen att vår kyrka ska styras i fören ing av medlemmar valda utifrån de döptas och troendes allmänna prästa döme och dem som vigts till kyrkans särskilda uppdrag. Vi delar ansvar. Ingen av oss kan rätta till allt, eller röra till allt. Vi behöver varandra – och vi ska inte skämmas för att känna glädje över att ha utsetts. Nathan Söder blom som blev ärkebiskop för hundra år sedan använde ganska ofta ordet ansvarsglädje. Våga leva dig in i den känslan, du också!
Anders Wejryd, Svenska kyrkans ärkebiskop
7
Förtroende i Sv Kyrkan inlaga.indd 7
2013-10-29 10.18
Hur man kan arbeta med boken och webben
Uppdrag Förtroendevald – boken och webbplatsen – kan användas för gemensam fördjupning och lärande i kyrkoråd eller församlingsråd. Boken innehåller olika texter – inspirationstexter, faktatexter och fördjupnings texter kring något perspektiv. På webben finns ytterligare texter, filmer, nyheter och pedagogiskt material.
www.uppdragfortroendevald.se Allt detta kan lyftas in i en studiecirkel eller utbildning för att förstå och lära mer om uppdraget som förtroendevald i församlingen. Samtalet kring olika områden bidrar också till att lära känna varandra och därmed utveckla förutsättningen för ett bra samspel i kyrkorådet eller försam lingsrådet. På avslutningssidorna i varje kapitel, de s.k. anslagstavlorna, och bland webbens pedagogiska material finns samtalsfrågor för att fördjupa fakta kunskaper och tänka in det egna lokala sammanhanget samt för att foga in förtroendeuppdraget i dess kyrkliga sammanhang och r eflektera kring vad detta kan betyda för varje ledamot. Här finns också övningar för att stimulera samtalet, lyfta in nya perspektiv och ”provtänka” kring egna och andras erfarenheter och idéer. Återkommande är s.k. linjeövningar där deltagarna tar ställning till ett påstående genom att placera sig utmed en tänkt linje i rummet. Linjen utgör en skala mellan två motpoler som representeras av de båda ändarna
8
Förtroende i Sv Kyrkan inlaga.indd 8
2013-10-29 10.18
t.ex. mycket ↔ litet, viktigt ↔ oviktigt, lätt ↔ svårt. När alla placerat sig ges möjlighet till samtal med dem som står närmast och/eller i helgrupp om varför man placerade sig där man gjorde och hur man tänker. På webben finns flera olika redskap för det konkreta arbetet inom kyrkorådet eller församlingsrådet. Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, Svenska Kyrkans Unga och Sensus studieförbund kan alla vara resurser vid planering av kortare och längre utbildningar.
9
Förtroende i Sv Kyrkan inlaga.indd 9
2013-10-29 10.18
Vad är Svenska kyrkan? Du vet väl om att du är värdefull Den sången, med nummer 791 i Verbums tillägg till psalmboken, sjungs numera ofta när en ny liten människa tas emot i kyrkans gemenskap genom dop. När en människa kallas att vara en del av kyrkan talar vi i ord, ton och handling om hur oerhört värdefull och älskad hon är. Kanske sången är något sliten, men älskad och sann. Som kyrkan ibland verkar sliten, men älskad av Gud. Sångens ord gäller varje människa, kyrka, församling och förtro endevald. ”Du vet väl om att du är värdefull, att du är viktig här och nu.” När vi talar om kyrkans identitet börjar vi där – i vad vi är. Kyrkan finns inte för att några människor bestämt sig för att göra något bra, utan för att Kristus vill att hon ska finnas, för att kyrkan är Kristi kropp. I detta kapitel beskrivs kyrkans identitet utifrån olika aspekter: teologiska, historiska, organisatoriska, musikaliska och relationsinriktade. Ingen av dessa aspekter täcker ensam helheten, men allt är fästat i denna fråga – Vad är kyrka och församling? Inte i frågan om vad vi ska göra. Varandet kommer först, görandet sedan. Till dig som läser detta, förtroendevald eller inte, vill jag därför säga: börja där, i frågan om vem du är och vad kyrkan är. Först efter att ha landat där är det dags att börja fundera på vad vi, som tillsammans är Svenska kyrkan, ska göra för Guds rike och för varandra.
10
Förtroende i Sv Kyrkan inlaga.indd 10
uppdrag förtroendevald
2013-10-29 10.18
12 — Fred, fördjupning och fest! Helene Egnell 14 — Teologi och bekännelse Cristina Grenholm 24 — Organisation och struktur Gunnar Edqvist 34 — Svenska kyrkan internationellt och ekumeniskt Johan Dalman 37 — Kyrkomusiken Patrik Sassersson 42 — Anslagstavla
Precis som det lilla barnet kan döpas innan hon eller han presterat eller gjort något i livet, därför att nåden kommer först. På samma sätt som söndagen, vilodagen, är veckans första, inte dess sista dag, precis på det viset får vi börja i den vilande vissheten att vi, att kyrkan, är älskad av Gud.
vad är svenska kyrkan?
Förtroende i Sv Kyrkan inlaga.indd 11
11
2013-10-29 10.18
Svenska kyrkan internationellt och ekumeniskt Var det i vikingahandelns kölvatten, i spelet kring den svenska kunga kronan eller på andra sidan världskrigens fasor? Riktigt när den svenska kristenhetens ekumeniska nyfikenhet väcktes går nog inte att säga, bara att det gjorde det för att behovet av att hålla ihop var större än behovet av att hålla isär. Och för att vi hör ihop. När Bibeln talar om de döptas gemenskap använder den bilder som understryker hur nära förbundna vi kristna är. Som grenar på ett vinträd, som lemmar i en kropp – som en odelbar helhet. Tänka kristna tankar kan du och jag göra på egen hand, men vill vi leva ett liv i Kristi efterföljd – ja, då får vi söka gemenskap med andra. Samarbete kristna kyrkor emellan är därför inget tilltugg. Det hör till basfödan. Utifrån dessa båda utgångspunkter (för att det behövs och för att det är sådana vi är) har Svenska kyrkan etablerat, byggt upp och utvecklat sitt internationella och ekumeniska arbete. Till en början knöts Svenska kyrkans internationella åtaganden till Sve riges diplomatiska relationer. Där Sverige etablerade en stödjepunkt, där fanns inte sällan också Svenska kyrkan. I den svenska handelsflottans kölvatten etablerades sjömansmissioner, kyrkogemenskaper/församling ar som successivt växte i antal i takt med att svensk sjöfart, och senare även svensk industriproduktion och turism, utvecklades internationellt. Idag finns över 40 utlandsförsamlingar med knytning till Visby stift och Svenska kyrkan på nationell nivå.
34
Förtroende i Sv Kyrkan inlaga.indd 34
uppdrag förtroendevald
2013-10-29 10.18
En utlandsförsamling är en famn och ett nav; den famn dit svensken kan söka sig för stöd och gemenskap och det nav kring vilket svensk kul tur och svenska traditioner förmedlas och firas. När den tidigare biskopen i Visby Lennart Koskinen talade om ut landskyrkans kanelbulleteologi var det ett lättsamt sätt att beskriva den livsfördjupande gemenskap kring trons kärnvärden som kan uppstå över en kopp kaffe och en pinfärsk, helsvensk kanelbulle i utlandskyrkans hägn. Som ett direkt svar på Kristi kallelse till de sina att gå ut i hela världen och göra alla folk till lärjungar, döpa dem i Faderns och Sonens och den heli ga Andens namn och lära dem att hålla alla de bud han gett, växte under 1800-talet fram en svensk kyrkomission. Uppdraget innebar tidigt nära relationer till andra kyrkor på plats, och i takt med att de nyvunna kristna mötte och formades av en svensk fromhetstradition mötte och inspirerades också de svenska missionärerna av den miljö de verkade i. Missionen innebar och innebär ännu idag ett givande och ett tagande som präglar vårt fromhets- och kyrkoliv. Idag handlar relationen inte om att med hjälp av svenska missionärer förmedla tro till de onådda, utan om samarbete mellan likvärdiga kyr kor på lika villkor i övertygelse om att det livgivande blodflödet kyrkorna emellan är ömsesidigt. Vi är ju, för att återknyta till Bibeln, alla del av en och samma kropp. På motsvarande sätt som världssamfundet behöver sitt FN m.fl. interna tionella organ har den kristna världen känt behov av att etablera mötesplatser där förutsättningarna att göra tillsammans och vara ihop förenklas och förankras. För svenskt vidkommande utgör Kyrkornas världsråd (KV) med sina 345 medlemskyrkor en viktig sådan samar betsorganisation. Med undantag för den romersk katolska kyrkan (som på olika sätt regelmässigt samarbetar med KV) och ett antal fristående evangelikala kyrkor samlar KV en stor del av den världsvida kristenheten. Andra ekumeniska organ av betydelse för Svenska kyrkan är Lutherska världsförbundet, Europeiska kyrkokonferensen (ett slags utvidgad kyrk lig version av EU) och Borgågemenskapen (ett slags partiell kyrko
vad är svenska kyrkan?
Förtroende i Sv Kyrkan inlaga.indd 35
35
2013-10-29 10.18
samtalsfrågor:
....................................................... Fred, fördjupning och fest! – Vilka religiösa traditioner har föreningar/församlingar på er ort? Vilken erfarenhet har du av möte med troende av andra traditioner? Hur har det berört dig? Teologi och bekännelse – Vad betyder det för dig att Svenska kyrkans tradition är »öppen och föränderlig men inte konturlös«? – Svenska kyrkan är en »folkkyrka«. Samtala om vad ni lägger in i begreppet. Organisation och struktur – Hjälps åt att inventera era ansvarsområden. Vilka är gruppens samlade kunskaper kring dessa områden? Finns det områden där ni behöver fördjupa er förståelse och kunskap? Vilka? Hur skulle ni vilja göra det? Svenska kyrkan internationellt och ekumeniskt – Hur arbetar er församling med internationella frågor? Har ni någon vänförsamling? – Vilka ekumeniska samarbeten finns i er församling? Kyrkomusiken – »Traditionsbunden« respektive »traditionsburen« musik – samtala om skillnaden. – Vilken/vilka traditioner ryms i er församlings gudstjänstmusik?
42
Förtroende i Sv Kyrkan inlaga.indd 42
ÖVNINGAR: .......................................
Linjeövning 1 Svenska kyrkan som demokratisk folkkyrka ger möjlighet till mångas delaktighet och ansvarstagande. Hur skapar man detta? Vilka är delaktiga? Hur skulle det också kunna vara? Samtala utifrån en linjeövning kring möjligheten att påverka i församlingen.
↔
Stor möjlighet att påverka
Liten möjlighet att påverka
Gör övningen in mot olika kategorier:
* Förtroendevalda * Anställda * Ideella medarbetare * Kyrkfolket * De sporadiska besökarna * Medlemmarna *… Linjeövning 2 Samverkan med andra religiösa grupper på orten är:
↔
Viktigt för församlingen Lätt
↔
Oviktigt för församlingen Svårt
uppdrag förtroendevald
2013-10-29 10.18
Visste du att ...
................................................... * Den 31 december 2012 var 67,5 procent av Sveriges befolkning medlemmar i Svenska kyrkan. * Svenska kyrkans identitet som ett trossamfund med evangelisk luthersk bekännelse kan härledas till reformationen av den svenska kyrkoprovinsen. Den bekännelsen antogs slutligt vid Uppsala möte 1593 i ett beslut som innefattade 1571 års kyrkoordning. * Svenska kyrkan är medlem i Lutherska världsförbundet som omfattar över 70 miljoner med lemmar fördelade på 79 länder. * Svenska kyrkan är medlem i Sveriges kristna råd som representerar sju miljoner svenskar som fördelar sig i fyra kyrkofamiljer, lutherska kyrkor, frikyrkor, romersk-katolska kyrkan och ortodoxa kyrkor. * Ekumenik kommer från det grekiska ordet »Oikumene« som kan översättas med »hela den bebodda världen«. Ordet är bildat av »oikos« som betyder hus. Ekumenik kan beskrivas som att leva tillsammans i samma hus.
BIBEL OCH PSALMBOK: .....................................
Då gick Jesus fram till dem och talade till dem: »Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut.« Matt 28:18–20 Rom 12:1–2 Apg 2:42 Kol 3:15–17 Psalm 58 Hjärtan, enigt sammanslutna
»Alltsedan kristendomen kom till Sverige har människor samlats i församlingarna till gudstjänst, rådslag och beslut om gemensamma angeläg enheter. I stiften har biskoparna vigt präster till församlingarnas tjänst och haft uppsikt över församlingar och präster. Gudstjänstlivet har gestaltats på olika sätt; organisatoriska och ekonomiska förhållanden har kontinuerligt förändrats liksom relationerna mellan kyrka och stat.« (Den övergripande inledningen till hela kyrkoordningen)
www.uppdragfortroendevald.se Uppdrag Förtroendevald på webben ger mer material, verktyg, länkar och information om ”Vad är Svenska kyrkan?”
vad är svenska kyrkan?
Förtroende i Sv Kyrkan inlaga.indd 43
43
2013-10-29 10.18