9789147112975 by Smakprov Media AB

JURIDIK FÖR LÄRARE

arje dag ställs förskollärare och lärare inför juridiska frågor. Det kan handla om tillsynsansvar, rätten att omhänderta en elevs mobil under en lektion eller vad som gäller för elevers inﬂytande över sin skolgång. Juridik för lärare ger tydliga och överskådliga svar på sådana frågor.

• Andersson • Boström • Lyrenäs • Nilsson Rådeström • Sidenhag

Boken redogör för regler kopplade till förskollärarens och lärarens roll som tjänsteman, regler om handläggning samt offentlighet och sekretess. De centrala reglerna i skollagen, som handlar om skolplikt, barns och elevers utveckling mot målen, trygghet och studiero samt inﬂytande, presenteras ingående. Kränkande behandling och diskriminering har fått ett eget kapitel. Bokens avslutande del handlar om vårdnadshavares och föräldrars beslutanderätt och rätt till information. Juridik för lärare är särskilt framtagen för att användas på de juridiska kurser som ingår i förskollärar- och lärarprogrammen. Boken fungerar också utmärkt som handbok för redan verksamma förskollärare och lärare när de behöver få konkreta svar på juridiska frågor som uppstår i den dagliga verksamheten.

Författarna är samtliga verksamma vid juridiska institutionen vid Umeå universitet och har bred erfarenhet av undervisning i skoljuridik, både för rektorer och lärare.

JURIDIK FÖR LÄRARE •

Best.nr 47-11297-5 Tryck.nr 47-11297-5

9789147112975c1c.indd 1

Anderz Andersson • Viola Boström Sara Lyrenäs • Nina Nilsson Rådeström • Lina Sidenhag

04/11/16 4:16 PM

ISBN 978-91-47-11297-5 © 2017 författarna och Liber AB Förläggare: Helga Laurin Projektledare: Kajsa Lindroth Redaktör: Ann-Soﬁe Lindholm Graﬁsk form och omslag: Fredrik Elvander Omslagsfoto: Shutterstock Produktion: Jürgen Borchert Första upplagan 1 Repro: OKS Prepress Sevices, Indien Tryck: People Printing, Kina, 2017

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUSavtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 E-post kundservice.liber@liber.se

9789147112975b1-208c.indd 2

04/11/16 4:25 PM

Innehåll

Förkortningar ......................................................................9 Förord ................................................................................ 11 1. Organisation och styrning ............................................. 13 1.1 Inledning .................................................................................13 1.2 Skolan i siffror .........................................................................14 1.3 Lärarutbildningar ................................................................... 19 1.4 Skolans organisation på departementsoch myndighetsnivå ........................................................................... 20 1.4.1 Allmänt ........................................................................... 20 1.4.2 Myndigheter som styr skolans verksamhet ........................21 1.5 Skolans styrning ..................................................................... 27 1.6 Skolans styrdokument ............................................................ 29 1.6.1 Allmänt ........................................................................... 29 1.6.2 Lagstiftningskedjan och rättskällor................................... 30 1.6.3 Lagstiftningsprocessen......................................................31 1.7 Skollag, skolförordningar och föreskrifter ................................ 33 1.7.1 Allmänt............................................................................ 33 1.7.2 Skollagens inledande bestämmelser ................................. 36 1.7.3 Huvudmän och ansvarsfördelning.................................... 40 1.7.4 Behörighetskrav för rektor och förskolechef ....................... 42 1.7.5 Vilka får undervisa i skolväsendet? ................................... 43 1.8 Elevhälsa ................................................................................ 47

9789147112975b1-208c.indd 3

04/11/16 4:25 PM

Innehåll

2. Förskolläraren och läraren som tjänsteman – handläggning och sekretess............................................49 2.1 Inledning................................................................................ 49 2.2 Rättsliga principer .................................................................. 50 2.2.1 Allmänt ........................................................................... 50 2.2.2 Legalitetsprincipen ...........................................................51 2.2.3 Likhetsprincipen .............................................................. 52 2.2.4 Objektivitetsprincipen ...................................................... 52 2.2.5 Proportionalitetsprincipen ............................................... 53 2.2.6 Principen om barnets bästa ............................................. 54 2.3 Myndigheters verksamhet ...................................................... 55 2.4 Handläggningsregler .............................................................. 56 2.4.1 Rätt för en part att meddela sig muntligen och anteckning av dessa uppgifter ............................................57 2.4.2 Parts rätt att få del av uppgifter .......................................57 2.4.3 Motivering av beslut ....................................................... 58 2.4.4 Underrättelse av beslut.................................................... 58 2.4.5 Jävsregler ........................................................................ 59 2.4.6 Rättelse och omprövning ................................................. 60 2.4.7 Överklagande ..................................................................61 2.5 Offentlighet och sekretess i skolan ......................................... 62 2.5.1 Bakgrund ........................................................................ 62 2.5.2 Allmän handling ............................................................. 63 2.5.3 Allmänt om sekretess ....................................................... 66 2.5.4 Sekretess i offentlig skola ..................................................67 2.5.5 Tystnadsplikt i fristående verksamhet ............................... 69 2.5.6 Sekretessbrytande regler för förskolan och skolan i olika situationer .................................................... 70 2.5.7 Meddelarfrihet .................................................................73

3. Skolplikt och rätt till utbildning ................................... 74 3.1 Inledning.................................................................................74 3.2 Skolplikt ................................................................................. 75 3.2.1 Allmänt ............................................................................75 3.2.2 Skolplikt och skolformer ....................................................76 3.2.3 Vem har skyldighet att gå i skolan?...................................77 3.2.4 När upphör skyldigheten att gå i skola? ........................... 79

9789147112975b1-208c.indd 4

04/11/16 4:25 PM

Innehåll

3.2.5 Vem ansvarar för att skolplikten fullgörs? ......................... 80 3.3 Rätten till utbildning .............................................................. 82 3.3.1 Rätten att fullgöra skolgången ......................................... 82 3.3.2 Vilka har rätt till utbildning? ............................................ 83 3.4 Närvaroplikt och frånvaro....................................................... 87 3.4.1 Krav på närvaro och åtgärder vid frånvaro .......................87 3.4.2 Ledighet ......................................................................... 88 3.4.3 Befrielse från obligatoriska inslag .................................... 89 3.5 Kostnadsfri utbildning............................................................ 90 3.5.1 Förskoleklass och obligatoriska skolformer........................ 90 3.5.2 Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ..........................91 3.5.3 Kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna ................................................................ 92

4 Barns och elevers utveckling mot målen........................93 4.1 Inledning................................................................................ 93 4.2 Allmänna utgångspunkter ...................................................... 94 4.2.1 Lika tillgång till likvärdig utbildning ................................. 94 4.2.2 Det kompensatoriska uppdraget ...................................... 95 4.3 Ledning och stimulans ........................................................... 96 4.3.1 Alla barn och elever ska utvecklas så långt som möjligt .... 96 4.3.2 Elever med funktionsnedsättning ......................................97 4.3.3 Elever som lätt når kunskapskraven ................................. 98 4.3.4 Resursfördelning ............................................................. 98 4.4 Extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen ........................................................................... 99 4.4.1 Bakgrund till reglerna om extra anpassningar.................. 99 4.4.2 Vilka elever ska ges extra anpassningar? .........................100 4.4.3 Vad är extra anpassningar?............................................101 4.4.4 Utredning och beslut ......................................................102 4.5 Särskilt stöd ......................................................................... 103 4.5.1 Allmänt ..........................................................................103 4.5.2 Anmälan........................................................................103 4.5.3 Utredning ......................................................................104 4.5.4 Vilka ska delta i utredningen? .........................................105 4.5.5 Åtgärdsprogram och beslut ............................................106

9789147112975b1-208c.indd 5

04/11/16 4:25 PM

Innehåll

4.5.6 Åtgärder som utgör särskilt stöd .....................................107 4.5.7 Åtgärdsprogrammets innehåll ........................................108 4.5.8 Elevers och vårdnadshavares delaktighet ........................ 110 4.6 Särskilt stöd i olika skolformer ............................................... 111 4.6.1 Allmänt .......................................................................... 111 4.6.2 Förskolan ....................................................................... 111 4.6.3 Förskoleklass .................................................................. 112 4.6.4 Obligatoriska skolformer ................................................ 112 4.6.5 Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ........................ 114 4.6.6 Vuxenutbildningen ......................................................... 115 4.7 Studiehandledning ...............................................................116 4.8 Åtgärder för att introducera nyanlända elever i svensk skola.. 117 4.8.1 Allmänt .......................................................................... 117 4.8.2 Bedömning och placering av nyanländ elev .................... 117 4.8.3 Förberedelseklass ........................................................... 118 4.8.4 Prioriterad timplan ......................................................... 119 4.8.5 Andra elever som omfattas av reglerna i vissa fall ........... 119 4.8.6 Individuella bedömningar och beslut..............................120

5. Trygghet och studiero.................................................. 121 5.1 Inledning...............................................................................121 5.2 Tillsynsansvar........................................................................122 5.2.1 Allmänt ..........................................................................122 5.2.2 Vad innebär tillsynsansvaret? .........................................122 5.2.3 När övergår tillsynsansvaret?..........................................123 5.2.4 Hur får personalen gripa in?........................................... 124 5.2.5 Vad händer om personalen orsakar en skada? ................ 127 5.3 Skadestånd om ett barn eller en elev orsakar en skada ..........129 5.4 Disciplinära åtgärder .............................................................131 5.4.1 Allmänt .......................................................................... 131 5.4.2 Skolans förebyggande arbete..........................................132 5.4.3 Vilka åtgärder kan en lärare använda? ...........................133 5.4.4 Åtgärder som gäller de flesta skolformer ......................... 134 5.4.5 Avstängning i grundskolan ............................................. 137 5.4.6 Avstängning i gymnasieskolan........................................138 5.5 Tvångsåtgärder ......................................................................139 5.5.1 Allmänt ..........................................................................139

9789147112975b1-208c.indd 6

04/11/16 4:25 PM

Innehåll

5.5.2 Omhändertagande av föremål .......................................140 5.5.3 Visitation av elevers väskor och kläder ............................142 5.5.4 Visitation av elevskåp .....................................................143 5.6 Arbetsmiljölagen .................................................................. 144

6 Åtgärder mot kränkande behandling ..........................146 6.1 Inledning...............................................................................146 6.2 Anmälningar om kränkande behandling och trakasserier i skolan .......................................................................................147 6.3 Åtgärder mot kränkande behandling och diskriminering .......149 6.3.1 Skollagen .......................................................................149 6.3.2 Diskrimineringslagen .....................................................150 6.4 Huvudmannens ansvar..........................................................153 6.4.1. Allmänt .........................................................................153 6.4.2 Aktiva åtgärder ..............................................................153 6.4.3 Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan ...............................................................155 6.4.4 Skyldigheten att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling och trakasserier ............................155 6.5 Skadestånd och diskrimineringsersättning .............................156 6.6 Förändrad lagstiftning från den 1 januari 2014 ......................158

7. Inflytande och information .........................................159 7.1 Inledning ...............................................................................159 7.2 Bakgrund .............................................................................. 160 7.2.1 Varför inflytande? ...........................................................160 7.2.2 Vad är egentligen inflytande? .........................................162 7.3 Skollagens allmänna bestämmelser om inflytande ............... 163 7.3.1 Allmänt ..........................................................................163 7.3.2 Barns och elevers inflytande............................................163 7.3.3 Vårdnadshavares inflytande ...........................................166 7.3.4 Forum för samråd........................................................... 167 7.4 Andra bestämmelser om inflytande...................................... 168 7.4.1 Allmänt ..........................................................................168 7.4.2 Delaktighet i det systematiska kvalitetsarbetet .................168 7.4.3 Klagomål mot utbildningen ............................................169

9789147112975b1-208c.indd 7

04/11/16 4:25 PM

Innehåll

7.4.4 Ordningsregler ...............................................................170 7.4.5 Planer mot diskriminering och kränkande behandling ..... 171 7.4.6 Elevernas inflytande över arbetsmiljön ............................ 171 7.5 Andra bestämmelser i skollagen av betydelse för inflytandet .............................................................................173 7.5.1 Information – en viktig förutsättning för delaktighet ........ 173 7.5.2 Utvecklingssamtal........................................................... 174 7.5.3 Individuella utvecklingsplaner ......................................... 176 7.5.4 Information om betyg .................................................... 177

8. Förskolan, skolan och familjen....................................179 8.1 Inledning...............................................................................179 8.2 Vårdnadshavare, föräldrar och gode män ............................. 180 8.3 Beslut om barnet ................................................................. 182 8.3.1 Vårdnadshavarens beslut och inflytande .........................182 8.3.2 Boendeförälderns beslut .................................................183 8.3.3 Barnets rätt att själv besluta ...........................................184 8.4 Konflikter mellan föräldrarna ............................................... 185 8.5 Information till föräldrar och vårdnadshavare ...................... 186 8.6 Barn som far illa – anmälningsskyldighet ............................. 189 8.6.1 Inledning .......................................................................189 8.6.2 Misstanke om att barn riskerar att fara illa .....................190 8.6.3 Individuell anmälningsplikt ............................................192 8.6.4 Anmälan........................................................................193 8.6.5 Vad händer efter anmälan? ............................................194 8.7 Barn med skyddade personuppgifter ................................... 195 8.7.1 Inledning ........................................................................195 8.7.2 Olika nivåer av skydd......................................................196 8.7.3 Förskolans och skolans ansvar ........................................198

Referenser .......................................................................200

9789147112975b1-208c.indd 8

04/11/16 4:25 PM

Förkortningar

Barnkonventionen

FN:s konvention om barnets rättigheter

Behörighetsförordningen

Förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare

BEO BrB DiskrL EU Europakonventionen

Barn- och elevombudet Brottsbalken Diskrimineringslagen Europeiska unionen Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna

Föräldrabalken

Förvaltningslagen

GyF

Gymnasieförordningen

Högsta domstolen

Justitieombudsmannen

Lgr11

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011

Lgrsä11

Läroplan för grundsärskolan 2011

Lgy11

Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011

9789147112975b1-208c.indd 9

04/11/16 4:25 PM

Förkortningar

Lgysä13

Läroplan för gymnasiesärskolan 2013

Lpfö98

Läroplan för förskolan. Reviderad 2010

Lsam11

Läroplan för sameskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011

Lspec11

Läroplan för specialskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011

Lvux12

Läroplan för vuxenutbildningen 2012

LVU

Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga

NJA

Nytt juridiskt arkiv

OSL

Offentlighets- och sekretesslagen

Prop. RF

Proposition Regeringsformen

SCB

Statistiska centralbyrån

SFI

Svenska för invandrare

SIRIS

SkL SkolF Skolinspektionen SkolL Skolverket SoL SOU TF

Skolverkets Internetbaserade Resultat- och kvalitetsInformationsSystem Skadeståndslagen Skolförordningen Statens skolinspektion Skollagen Statens skolverk Socialtjänstlagen Statens offentliga utredningar Tryckfrihetsförordningen

9789147112975b1-208c.indd 10

04/11/16 4:25 PM

Förord

De flesta förskollärare och lärare kommer dagligen i kontakt med frågor som regleras rättsligt, i skollagen och andra författningar. Det kan gälla allt ifrån förskollärarnas tillsynsansvar till rätten för lärare att omhänderta en elevs mobil under lektionstid. Många lärarutbildningar innehåller numera också kurser eller kursmoment där man studerar skoljuridik. Hösten 2015 fick juridiska institutionen vid Umeå universitet i uppdrag att undervisa i juridik på dessa kurser. Vi upptäckte då att det inte fanns någon helt lämplig litteratur om juridik för lärare. Därigenom föddes idén till denna bok. I första hand tänker vi oss att boken lämpar sig som kurslitteratur på lärarutbildningarna, både för förskollärare, grundskollärare och gymnasielärare. Bokens innehåll och omfång har anpassats för detta behov. Därutöver tror vi att boken kan vara användbar för redan verksamma förskollärare och lärare. Boken inleds med en översikt och beskrivning av förskolans och skolans organisation och styrning för att ge en allmän bakgrund. Därefter behandlas regler kopplade till förskollärarens och lärarens roll som tjänsteman, som regler om handläggning samt offentlighet och sekretess. De centrala reglerna i skollagen, som handlar om skolplikt, barns och elevers utveckling mot målen, trygghet och studiero samt inflytande, presenteras ingående. Kränkande behandling och diskriminering, som regleras i skollagen respektive diskrimineringslagen, behandlas i ett eget kapitel. Boken avslutas med ett kapitel som rör vårdnadshavares och föräldrars beslutanderätt och rätt till information, samt förskolans och skolans anmälningsskyldighet och hantering av barn och elever med skyd-

9789147112975b1-208c.indd 11

04/11/16 4:25 PM

Förord

dade personuppgifter. Hänsyn har tagits till förändringar av lagstiftning som beslutats senast den 1 maj 2016. Författarna är samtliga verksamma vid juridiska institutionen vid Umeå universitet och har bred erfarenhet av undervisning i skoljuridik, både för rektorer och lärare. Vi tar gärna emot synpunkter på bokens innehåll.

Umeå i januari 2017 Anderz Andersson, Viola Boström, Sara Lyrenäs, Nina Nilsson Rådeström och Lina Sidenhag

9789147112975b1-208c.indd 12

04/11/16 4:25 PM

1. Organisation och styrning

1.1 Inledning Skolan är Sveriges största arbetsplats om man ser till antalet barn, elever och personal. Nästan två miljoner barn och elever gick hösten 2014 i någon av de tio skolformerna: förskolan, förskoleklass, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna.1 Anställda i förskolan och skolan med pedagogiskt uppdrag var vid samma tidpunkt cirka 244 000 personer. Den totala kostnaden för skolväsendet år 2014 var 221,5 miljarder kronor. Hur ser då framtiden ut? Rekryteringsbehovet av lärare och förskollärare beräknas vara cirka 90 000 heltidstjänster fram till år 2019. Det motsvarar ett examinationsbehov av cirka 107 000 personer.2 Det här kapitlet handlar om skolans organisation och styrning och inleds med en översikt av de olika skolformerna och följs av en presentation av lärarutbildning. Efter detta redogörs för skolans

1 Sedan 2014 ingår SFI (svenska för invandrare) i den kommunala vuxenutbildningen. Kostnaderna för SFI var 2014 2,4 miljarder. Statistiken är hämtad från SIRIS, Skolverkets Internetbaserade Resultat- och kvalitetsInformationsSystem. 2 Siffrorna bygger på Skolverkets lärarprognos och SCB:s justerade befolkningsprognos från oktober 2015.

9789147112975b1-208c.indd 13

04/11/16 4:25 PM

1. Organisation och styrning

organisation, såväl på departementsoch myndighetsnivå som på enhetsnivå. Skolans styrdokument, som skollag, skolförordningar och föreskrifter, behandlas därefter. Kapitlet avslutas med ett avsnitt om elevhälsans roll.

1.2 Skolan i siffror Nedan följer först en genomgång av de olika skolformerna och fritidshemmet. I den vänstra spalten redovisas syftet med respektive skolform och fritidshem. Siffrorna som redovisas i de högra cirklarna gäller verksamhetsåret 2015.3 Med fristående verksamheter menas antal enheter. Inom parentes redovisas det uppskattade antalet barn eller elever år 2017. 315 000 barn och elever går i en 18 % fristående förskola eller skola, vilket är 18 % av alla barn och elever i svenska förskolor och skolor. För att ge en ytterligare bakgrund till skolans verksamhet följer därefter en kort beskrivning av de olika lärarutbildningarna.

3 Skolverkets lärarprognos från juni 2015, med uppdatering utifrån SCB:s justerade befolkningsprognos från oktober 2015. De reviderade siffrorna för Skolverkets lärarprognos gäller för perioden 2015–2019 och skolformerna förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen.

9789147112975b1-208c.indd 14

04/11/16 4:25 PM

1. Organisation och styrning

Förskolan Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning.

Förskolan 486 000 barn (550 000) 91 400 omräknat till heltidstjänster anställda 96 % kvinnor, 4 % män 20 % fristående förskolenheter eller 97 200 barn Kostnad 65,1 miljarder kronor

Fritidshem Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och de särskilda utbildningsformer som skolplikt kan fullgöras i. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov.

Fritidshem 445 000 elever (477 000) 20 400 omräknat till heltidstjänster anställda 76 % kvinnor, 24 % män 16 % fristående enheter Kostnad 15,1 miljarder kronor

Förskoleklass Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Förskoleklassen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap.

Förskoleklass 116 000 elever 6 400 omräknat till heltidstjänster anställda med legitimation 75 % kvinnor, 25 % män 10,5 % fristående enheter Kostnad 6 miljarder kronor

9789147112975b1-208c.indd 15

04/11/16 4:25 PM

1. Organisation och styrning

Grundskolan och grundsärskolan Grundskolan och grundsärskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Grundsärskolan ska därutöver ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ger kunskaper och värden och utvecklar elevernas förmåga att tillägna sig dessa.

Grundskolan 949 000 elever (1 131 000) 93 600 omräknat till heltidstjänster anställda 75 % kvinnor, 25 % män 17 % fristående enheter eller 134 000 elever Kostnad 90,9 miljarder

Grundsärskolan 9 500 elever 2 700 omräknat till heltidstjänster anställda 6 % fristående enheter 83 % kvinnor, 17 % män Kostnad 3,4 miljarder

Specialskolan Specialskolan ska ge de barn och ungdomar som går där en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så långt det är möjligt motsvarar den utbildning som ges i grundskolan. Utbildningen ska ligga till grund för fortsatt utbildning.

Specialskolan 500 elever 180 lärare Kostnad 466 000 kronor

Sameskolan Sameskolan ska ge en utbildning med samisk inriktning som i övrigt motsvarar utbildningen i årskurserna 1–6 i grundskolan.

Sameskolan 300 elever 34 anställda

Om eleverna vill kan de läsa samiska som modersmål i grundskolan.

9789147112975b1-208c.indd 16

04/11/16 4:25 PM

1. Organisation och styrning

Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan Gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper. Utbildningen i gymnasieskolan ska i huvudsak bygga på de kunskaper eleverna fått i grundskolan eller i motsvarande utbildning.

Gymnasieskolan 323 700 elever (380 000) 30 200 omräknat till heltidstjänster anställda 52 % kvinnor, 48 % män 34 % fristående enheter eller 83 000 elever Kostnad 36,6 miljarder

Gymnasiesärskolan 6 410 elever 2 600 omräknat till heltidstjänster anställda 66 % kvinnor, 24 % män 8 % fristående enheter Kostnad 2,9 miljarder kronor

Gymnasiesärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tilllämpa kunskaper.

9789147112975b1-208c.indd 17

04/11/16 4:25 PM

1. Organisation och styrning

Kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna Målet för den kommunala vuxenutbildningen är att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. Målet för den särskilda utbildningen för vuxna är att vuxna med utvecklingsstörning ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbetsoch samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling.

Kommunal vuxenutbildning 216 000 elever 2 400 omräknat till heltidstjänster anställda 67 % kvinnor, 33 % män Kostnad 4,4 miljarder

Särskild utbildning för vuxna 4 245 elever 278 omräknat till heltidstjänster anställda Kostnad 248 276 kronor

Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar.

9789147112975b1-208c.indd 18

04/11/16 4:25 PM

1. Organisation och styrning

1.3 Lärarutbildningar Lärarutbildningens innehåll och utformning har ett naturligt samband med skolans utveckling. 1842 års stadgande om folkundervisningen ägnade endast en av fjorton paragrafer åt frågan om utbildningen av lärare. Bestämmelsen föreskrev att såväl i huvudstaden som i varje stiftsstad skulle domkapitlet bereda ”tillfälle för dem, som wilja egna sig åt folk-lärare-kallet, att i ett seminarium erhålla underwisning och öfning i de till detta kall hörande ämnen”. Under senare delen av 1800-talet inrättade staten särskilda skolor eller kurser för blivande lärare. Genom dessa åtgärder skapade staten förutom en samlad styrning och ledning av skolan även ett betydande inﬂytande över lärarprofessionen. Över åren har lärarutbildningen förändrats ett antal gånger. De senaste trettio åren har lärarutbildningen genomgått ﬂera stora förändringar, alla politiskt initierade och inte av lärarprofessionen. Förändringarna har vid alla tillfällena varit kopplade till andra förändringar på skolområdet. Den nuvarande lärarutbildningen är från 2011. Den ersatte 2001 års lärarutbildning där en av de bärande idéerna var rätten att fritt välja kurser och inriktningar. Från olika håll påtalades att lärarutbildningen hade en rad kvalitetsproblem både avseende innehåll och struktur. Den nya utbildningen skulle därför förutom att ha en tydligare struktur även ha tydliga mål. Dagens lärarutbildning innehåller fyra olika lärarexamina: Ᏽ förskollärarexamen Ᏽ grundlärarexamen Ᏽ ämneslärarexamen Ᏽ yrkeslärarexamen.

9789147112975b1-208c.indd 19

04/11/16 4:25 PM

1. Organisation och styrning

Grundlärarexamen består i sin tur av: Ᏽ grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem Ᏽ grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 Ᏽ grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6. Ämneslärarexamen består av: Ᏽ ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 Ᏽ ämneslärarexamen gymnasium med inriktning mot arbete i gymnasieskolan. Riksdagen och regeringen har i olika sammanhang framhållit att utbildade förskollärare och lärare är en viktig faktor för att säkerställa att undervisningen håller hög kvalitet och en förutsättning för nationell likvärdighet. Lärarutbildningarna kan därför ses som en viktig faktor i styrningen av skolan.

1.4 Skolans organisation på departementsoch myndighetsnivå 1.4.1 Allmänt Detta avsnitt behandlar skolans organisation på departementsoch myndighetsnivå samt hur departement och myndigheter styr och på olika sätt påverkar skolverksamheten. Skolans organisation skiljer sig på central nivå inte från hur det ser ut inom övrig statsförvaltning. De organisations- och strukturförändringar som

9789147112975b1-208c.indd 20

04/11/16 4:25 PM

1. Organisation och styrning

startade inom hela den svenska statsförvaltningen på 2000-talet ﬁck också återverkningar på skolområdet. Det övergripande målet för hela förvaltningspolitiken skulle vara effektivitet. Verksamheten skulle vara anpassad efter de målinriktade krav som ställdes på de olika områdena, och så även skolområdet. För att skapa en mer effektiv och kraftfull förvaltning skapades Statens skolverk (Skolverket), Statens skolinspektion (Skolinspektionen) och Specialpedagogiska skolmyndigheten med tydliga och avgränsade statliga åtaganden.4 Tidigare brister i form av otydliga ansvarsförhållanden och brister i styrning och uppföljning skulle genom dessa åtgärder förbättras. Skolverket skulle ha ansvar för normering och nationell skolutveckling. Genom Skolinspektionen skulle staten förstärka den statliga kontrollen och separera den från Skolverket.

1.4.2 Myndigheter som styr skolans verksamhet Riksdagen och regeringen beslutar om lagar respektive förordningar som styr skolväsendet. Utbildningsdepartementet ansvarar för regeringens utbildnings-, forsknings- och ungdomspolitik. Regeringen beslutar om instruktioner för Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten. Instruktionerna anger myndighetens grundläggande uppgifter.5 Regeringen utfärdar även årliga regleringsbrev som styr skolmyndighetens verksamhet. Regleringsbrevet utgår från riksdagens beslut om statsbudgeten och innehåller övergripande regler och riktlinjer för hur myndigheten ska arbeta. I 2016 års regleringsbrev framgår att Skolverket utifrån sina instruktioner ska redovisa bland annat hur man ”bidrar till måluppfyllelse genom att utveckla och redovisa resultatindikatorer inom sina verksamhetsområden, och en samlad bedömning av i vilken utsträckning 4 SOU 2007:79, Tre nya skolmyndigheter, s. 82. 5 Se exempelvis Förordning med instruktion för Statens skolinspektion.

9789147112975b1-208c.indd 21

04/11/16 4:25 PM

JURIDIK FÖR LÄRARE

• Andersson • Boström • Lyrenäs • Nilsson Rådeström • Sidenhag

Författarna är samtliga verksamma vid juridiska institutionen vid Umeå universitet och har bred erfarenhet av undervisning i skoljuridik, både för rektorer och lärare.

JURIDIK FÖR LÄRARE •

Best.nr 47-11297-5 Tryck.nr 47-11297-5

9789147112975c1c.indd 1

Anderz Andersson • Viola Boström Sara Lyrenäs • Nina Nilsson Rådeström • Lina Sidenhag

04/11/16 4:16 PM