9789121218297 by Smakprov Media AB

Studieboken

Svenska Nu Är ett läromedel i svenska för grundskolans senare årskurser.

Studieboken

SVENSKA NU

Studieboken • Grundläggande färdighetsträning. • Grammatik, stavning, ordkunskap, skrivregler, ordböcker m.m. • Att tala • Studieteknik • Datorkunskap Facit Grundboken • Varje kapitel har ett tema. • I varje kapitel tränas en grundläggande färdighet. • Fakta kombineras med individuella uppgifter och gruppuppgifter. • Uppgifterna är undersökande och kreativa. Lärarhandledning • Kommentarer till grundboken och studieboken. • Metodiska tips. • Litteraturtips: skönlitteratur och facklitteratur.

Best nr 21-21829-7 Tryck nr 21-21829-7-02

Bayard • Johansson • Sjöbeck

Svenska_nu_2_omslag.indd 1

Almqvist & Wiksell

07-01-26 08.14.28

Studieboken

SVENSKA NU 2 Annika Bayard • Filippa Johansson • Karin Sjöbeck

Almqvist&Wiksell

Svenska Nu 2

05-04-11 14.21.08

Innehåll Studieteknik Översiktsläs och djupläs Att läsa och lära

Att tala Ord, röst och kropp samarbetar Olika syften med att tala Anpassa ditt sätt att tala Intervjua Dramatisera Fler talövningar

Datorn – ett hjälpmedel Att söka information på Internet Granska Internetkällor kritiskt Att skriva på datorn Att göra layout

Stavning Kommer du ihåg? Testa dig själv! Stavningsregler Mer om stavning

Ordklasser Kommer du ihåg? Testa dig själv! Substantiv Adjektiv Verb Pronomen Räkneord Adverb – När? Var? Hur?

4 4 19

20 20 23 24 27 28 29

30 30 34 38 41

43 43 44 45

56 56 58 62 64 69 76 77

Prepositioner Interjektioner Konjunktioner Kan du ordklasserna nu?

Satser

79 81 81 83

Sats och mening Huvudsats och bisats

84 84

Satsdelar

Kommer du ihåg? Testa dig själv! 87 Ordklass eller satsdel – vad är skillnaden? 88 Predikat 88 Subjekt 89 Direkt objekt och indirekt objekt 90 Predikatsfyllnad 92 Adverbial – När? Var? Hur? 93 Agent 96 Attribut – bestämning till substantiv 98 Kan du satsdelarna nu? 99 Satsdelar – en lathund 100

Ordkunskap Ord som beskriver människor Samma ord betyder olika saker Ord från olika områden Att beskriva på olika sätt

Skrivregler Stor och liten bokstav Skiljetecken Avstavning Att skriva samman eller isär Förkortningar

101 101 104 106 110

111 111 114 122 126 127

De övningar som kräver samarbete i par eller grupp är markerade med en kompissymbol.

Svenska Nu 2

05-04-11 14.21.11

Studieteknik Att plugga och lära sig saker går lättare än du tror. Allt du behöver är en bra studieteknik. Här får du lite tips som hjälper dig att läsa och anteckna bättre och snabbare.

Översiktsläs och djupläs När du ska läsa en text för att lära dig den ordentligt är det bra om du börjar med att översiktsläsa. Läs snabbt igenom rubrikerna och texten och titta på bilderna och bildtexterna. Då får du klart för dig vad texten handlar om. Sedan är det dags att djupläsa. Läs noga igenom hela texten och arbeta med den för att komma ihåg det viktigaste. När du djupläser kan du ha nytta av att stryka under viktiga ord, skriva stödord, skriva frågor och svar eller göra tankekartor.

ANTECKNA PÅ OLIKA SÄTT Tänk på att variera ditt sätt att anteckna. Ibland passar det med understrykningar eller stödord, ibland är det lättare att arbeta med frågor och svar. Andra gånger är det kanske bättre med tankekartor.

STRYK U N D E R D E T V I K T I G A

Djupläs ett stycke i taget med pennan i hand. Tänk efter vilka ord, meningar eller delar av meningar som är de allra viktigaste och stryk under dem. Använd gärna pennor med olika färger eller överstrykningspennor. När du har gått igenom ett större avsnitt kan du repetera genom att titta på orden eller meningarna som du har strukit under. Du kan också använda understrykningarna när du arbetar vidare med texten. Översiktsläs texten Störst, bäst och vackrast? på sidan 5.

b. Djupläs sedan stycke för stycke och stryk under det viktigaste. c. Jämför dina understrykningar med en kompis. Diskutera skillnader och likheter. Vad är bra? Vad är mindre bra?

Svenska Nu 2

STU DI ETE KN I K

t Kopiering förbjuden

1. a.

05-04-11 14.21.12

Störst, bäst och vackrast?

Höger eller vänster

Både blåvalen och elefanten har större hjärna än människan. Men i förhållande till kroppens storlek har vi större hjärna än något annat djur på jorden. Möjligen kan några delfiner konkurrera med oss. Framförallt är det stora hjärnans utveckling som gör människans hjärna så speciell. Det yttersta lagret av stora hjärnan kallas hjärnbarken. Där finns ungefär 14 miljarder nervceller. De är färdigbildade i tvåårsåldern. Eftersom cellerna inte kan nybildas minskar de därefter i antal. En vuxen människa förlorar bortåt 30 000 nervceller i hjärnan om dagen. Trots det fungerar hjärnan lika bra. Slag mot huvudet och gifter som alkohol påskyndar nervcellernas död. När du läser, skriver, spelar piano eller löser invecklade problem är det hjärnbarken som styr. I hjärnbarken har man funnit centra för många olika aktiviteter. Här finns också vårt minne. ––– I centra för rörelse och känsel har man funnit att varje del av hjärnbarken motsvarar en viss kroppsdel. – – –

Stora hjärnan är uppdelad i två halvor. Forskare har funnit att den vänstra halvan av hjärnbarken styr höger kroppshalva och tvärtom. En annan skillnad mellan hjärnhalvorna är att den vänstra halvan är specialist på matematik, språk och logiskt tänkande. Den högra är mer fantasifull. Musik, rytmer och färger behandlas här. Skillnaderna kan vara mer eller mindre tydliga hos olika personer. Hos högerhänta personer dominerar den vänstra hjärnhalvan. Därför får skador på den delen av hjärnan ofta större konsekvenser. Värt att minnas. Förmågan att lagra minne mäts i bytes. En miljon bytes kallas en megabyte, 1 Mb. Här är minneskapaciteten för: en bra hemdators arbetsminne 10 Mb ett stort uppslagsverk i 20 band 15 Mb en vanlig hårddisk 700 Mb en superdator 1 000 Mb en kräldjurshjärna 1 000 Mb en människohjärna 2 000 000 Mb Datorer, släng er i väggen sa vi år 1996. Gäller det nu när du läser detta? (Ur Natura, Biologi 2 av Strömberg, Brinkhoff, Strömberg.)

rörelser

beteenden ambitioner mål

tal hörsel

t Kopiering förbjuden

minne

Svenska Nu 2

känsel

talförståelse syn

STU DI ETE KN I K

05-04-11 14.21.21

2. a.

Här ser du två exempel på hur några elever har strukit under en text i samhällskunskap. Vilka skillnader upptäcker du?

____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________

Vilket sätt att stryka under ord tycker du är bäst? Varför?

____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________

AR O C H LAG

D R O G E R O C H L AG A R

Narkotika

enligt lag av narkotika är All hantering r att det är bä e. Det inne ig er Sv i n de förbju ka, att ha nda, att tillver vä an t at t de förbju till andra, på sig, att sälja r le el a m m det he rkotika. transportera na t at r le el a gr att la otika på s med lite nark Den som grip narkoa ng ri uk döms för till sex sig för eget br p up r r böter elle ge et D . tt ro tikab else. månaders fäng änghar sålt små m Om en person stället i n ho r ir han elle bl a ik ot rk na der gst tre års ikabrott till hö ot rk na r fö d döm fängelse. r säljer smugglar elle Personer som s för grovt narkotika döm er gd än m a stor narkotika När det gäller . tt ro ab ik ot nark vs inte så r kokain behö le el in ro he som till grovt för att dömas er gd än m a stor riera från Straffet kan va . tt ro ab ik ot nark person har ngelse. Om en fä s år tio l til två abrott, för e för narkotik ar ig tid s at ff stra kan straffen r andra brott le el g in gl ug sm ngre. bli betydligt lä rsson,

Ande Samhälle 2 av (Ur SO Serien engren.) Ericsson, Hed

Svenska Nu 2

STU DI ETE KN I K

Narkotika All hantering av narkotika är enligt lag förbjuden i Sverige. Det innebär att det är förbjudet att använda, att tillverka, att ha det hemma eller på sig, att sälja till andra, att lagra eller att transportera narkotika. Den som grips med lite narkotika på sig för eget bruk döms för ringa narkotikabrott. Det ger böter eller upp till sex månaders fängelse. Om en person har sålt små mängder narkotika blir han eller hon i stället dömd för narkotikabrott till högst tre års fängelse. Personer som smugglar eller säljer stora mängder narkotika döms för grovt narkotikabrott. När det gäller narkotika som heroin eller kokain behövs inte så stora mängder för att dömas till grovt narkotikabrott. Straffet kan variera från två till tio års fängelse. Om en person har straffats tidigare för narkotikabrott, för smuggling eller andra brott kan straffen bli betydligt längre. (Ur SO Serien Samhälle 2 av Andersson, Ericsson, Hedengren.)

t Kopiering förbjuden

DROGER

05-04-11 14.21.27

S K R IV S TÖ D O R D

Att skriva stödord innebär att du skriver upp viktiga ord från en text. På så sätt får du en överskådlig och lättläst uppställning av det allra viktigaste i texten, och därigenom hjälper du hjärnan att lättare lagra fakta i minnet. Stödord kan också vara bra att använda om du inte får stryka under i en text.

• Skriv bara ett eller ett par ord på varje rad. • Välj ord som är viktiga och ord som har innehåll. Viktiga ord är oftast verb (översiktsläsa), substantiv (studieteknik) och adjektiv (snabb). Mindre viktiga ord som och, i och sedan berättar inte så mycket. • Använd förkortningar, också sådana som du själv hittar på, . Rita symboler. och olika tecken, till exempel: + =

3. a.

Läs igenom texten Sverige – ett invandrarland på sidan 8 och titta sedan igenom de exempel på stödord som två elever har gjort på sidan 9. Vilka knep har eleverna använt?

____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________

Vilka skillnader hittar du?

____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________

d. Vilka stödord tycker du är bäst? Varför? ____________________________________________________________________________

t Kopiering förbjuden

____________________________________________________________________________

Svenska Nu 2

____________________________________________________________________________

STU DI ETE KN I K

05-04-11 14.21.29

Sverige – ett invandrarland

På 1300-talet hade tyska Hansan skaffat sig monopol på handeln i Norden. Visby på Gotland var en av deras viktigaste hamnar.

Sverige har under större delen av sin historia varit ett invandrarland. Endast en kort period – från mitten av 1800-talet till slutet av 1920-talet – var utvandringen större än invandringen. Under denna period utvandrade (emigrerade) mer än en miljon svenskar till Amerika. Tyskar, norrmän, engelsmän, danskar, ﬁnnar och holländare har under tidigare århundraden dominerat invandringen till Sverige. De som invandrat har alla efter några generationer assimilerats, dvs. de har smält in i det svenska samhället och blivit svenskar. Många av oss är ättlingar till invandrare utan att ens veta om det.

Hur blev Sverige till? Historien har inget svar på frågan vilka som först bosatte sig i Sverige. Vad man vet är att de första människorna kom hit för mer än 10 000 år sedan. De var nomader och levde på jakt och ﬁske. För 1 900 år sedan, år 91 e.Kr., omnämns Sverige för första gången i en historiebok. Boken skrevs av romaren Cornelius Tacitus. Han kallade folket som bodde i Sverige för svioner. Nomadfolken hade då trängts undan till landets nordligaste del, och deras plats hade intagits av nybyggare som invandrat från öster och söder.

Svenska Nu 2

STU DI ETE KN I K

t Kopiering förbjuden

(Ur Samhälle av Lindquist och Wester.)

05-04-11 14.21.37

E XE M P E L 1:

E XE M P E L 2:

Sverige – ett invandrarland än Invandringen nästan alltid större utvandringen -talet: Från 1850-talet – slutet av 1920 en utvandringen större än invandring En miljon utvandrade t. Amerika , tid. invandrade: tyskar, norrmän lländare engelsmän, danskar, finnar och ho hället invandrare smält in i svenska sam Hur blev Sverige till? första människorna hit: mer än 10 000 år sedan e nomader = levde på jakt och fisk Sverige nämns första gången: 91 e.Kr. hos Cornelius Tacitus, en romersk historieskrivare svenskar kallas svinoner

t Kopiering förbjuden

nomadfolken trängdes norrut nybyggare bosatte sig i söder

Svenska Nu 2

Sverige – ett invandrarland Nästan alltid

inv. > utv.

1850-t – sl. 1920 -t utv. > inv. 1 miljon emigrerade (utvandrade) t. Amerika förr inv. fr.

Norden + norra Europa

vad hänt m. inv.?

assimilerats (smält in)

Hur blev Sverige till? omkr. 8 000 f.Kr

mskor hit nomader jakt o. ﬁske

omkr. 100 e.Kr.

Sverige omnämnt Tacitus, rom. hist. skrivare svenskar = svioner

Nomadfolk

norrut

Nybyggare

i söder

Använd detta sätt att ställa upp orden i två spalter bredvid varandra när du till exempel skriver glosor eller vill förhöra dig själv. Håll för ena spalten och se vad du kommer ihåg av den andra.

STU DI ETE KN I K

05-04-11 14.21.45

I NVAN D R I N G E N T I L L S V E R I G E

Invandrare och ﬂyktingar

I samband med att Sverige kristnades på 1000-talet invandrade missionärer och handelsmän från Tyskland och England. De tyska invandrarna blev så mäktiga, att det sägs att man på 1300-talet klarade sig bättre i Stockholm med tyska språket än med det svenska. På 1500-talet kom danskar och ﬁnnar att bli de stora invandrargrupperna. Många danskar kom till Stockholm, medan ﬁnnarna bosatte sig i skogsrika områden i bland annat Värmland och Dalarna. När man på 1600- och 1700-talen började bygga ut de svenska järnbruken, kom ytterligare en invandrarvåg. I början kom företagare från Belgien, Holland och England. För att klara arbetet vid de järnbruk som de startade, lockade de i sin tur hit yrkeskunniga smeder från järnbruken ute i Europa. På så sätt kom en stor grupp valloner från Belgien att bosätta sig i Sverige.

På 1930-talet blev Sverige på nytt ett invandrarland, och sedan dess har invandringen varit större än utvandringen. Under och efter andra världskriget fick omkring 200 000 flyktingar en fristad i Sverige, bland dem tiotusentals krigsdrabbade finska barn och tiotusentals överlevande från tyska koncentrationsläger. På 1960-talet var det gott om arbete i Sverige. Företagen lockade hit utländska industriarbetare – de flesta från Finland, men många också från Italien, Grekland, Spanien och Turkiet. Denna arbetskraftsinvandring upphörde under 1970-talet. Sedan dess har de som kommit till Sverige i huvudsak varit flyktingar. Invandringen från Norden har minskat, medan antalet invandrare från Afrika, Asien och Latinamerika har ökat. (Ur Samhälle av Lindquist och Wester.)

Utvandring från Sverige Under 1800-talet vänder utvecklingen i Sverige. Befolkningen ökade lika snabbt som i många u-länder idag. Jordbruket klarade inte att försörja alla. Från mitten av 1800-talet blev Sverige ett utvandrarland. Under några årtionden lämnade hundratusentals svenskar landet. De ﬂesta utvandrade till USA, där man på den tiden kunde få jordbruksmark alldeles gratis. Majoriteten av dem som utvandrade blev kvar i Amerika för gott.

Många svenska utvandrare hade hemlängtan – miljontals brev och kort sändes under 1800-talet hem till Sverige.

Tusental 80 70 60 50 30

Invandrare

Utvandrare

20 10 1850

Svenska Nu 2

1900

STU DI ETE KN I K

1950 60

90 2000

När upphörde Sverige att vara ett utvandrarland? Vilket årtionde var utvandringen som störst?

t Kopiering förbjuden

05-04-11 14.21.55

4. a. b.

Läs texten Invandringen till Sverige som är en fortsättning av Sverige – ett invandrarland. Titta sedan noga igenom stycke för stycke och skriv stödord. Välj det sätt att skriva som passar dig och som gör uppställningen överskådlig. Ta hjälp av idéerna på sidan 9.

c. Använd dina stödord och återberätta vad du har läst för en kompis. Byt sedan roller så att din kompis berättar för dig. d. Jämför era stödord. Diskutera skillnader och likheter. Vad är bra? Vad är mindre bra? Vad kan du förändra? 5. När kan du ha nytta av att skriva stödord i ditt skolarbete? När har du nytta av det utanför skolan? ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________

S K R IV F R ÅG O R O C H S VA R

Ett tredje sätt att arbeta med texter är att skriva frågor och sedan svara på dem. Några enkla frågor att använda kan vara: ∏ Vad handlar texten om?/Vem handlar texten om? ∏ Var? ∏ När? ∏ Hur? ∏ Varför? ∏ Resultat? De här frågorna passar inte till alla texter. Hitta därför på frågor som är lämpliga till just den text du ska arbeta med. Du kan också göra frågor med hjälp av rubrikerna.

6. Till texten, Befolkningsexplosion på tillbakagång på sidan 12, ﬁnns exempel på frågor som kan vara lämpliga att ställa till just den texten. a.

Översiktsläs texten.

Vad handlar den om?

____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ t Kopiering förbjuden

Svenska Nu 2

Vad berättar tabellen?

____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ STU DI ETE KN I K

05-04-11 14.21.57

Befolkningsexplosion på tillbakagång Studerar man ett diagram av hur befolkningen har utvecklats i världen under mänsklighetens historia kommer man närmast att tänka på en ovanligt brant backe. Från stenåldern och fram till 1700-talet händer nästan ingenting, utan befolkningen ligger stilla runt några hundra miljoner. Men så plötsligt börjar stigningen. Och vid ingången till 1900-talet går kurvan i det närmaste rakt upp ända fram till dagens 6 miljarder invånare. Skulle de senaste decenniernas befolkningstillväxt fortsätta kommer det att finnas drygt hundra miljarder människor på jorden om hundra år. Nu blir det lyckligtvis inte så illa. Redan i dag kan vi tydligt se hur världens befolkningstillväxt har mattats av. Vad är då orsaken till att världens befolkning helt plötsligt började växa så kraftigt för ett par hundra år sedan? För att besvara den frågan brukar man dela upp befolkningsutvecklingen i fyra olika stadier. Fram till 1700-talet föddes många människor, men många dog också till följd av sjukdomar, hungersnöd och krig. Och eftersom det föddes och dog ungefär lika många växte inte befolkningen. Detta kallar vi stadium 1. På 1800-talet – stadium 2 – ljusnade situationen i stora delar av världen. Hygienen blev bättre, man upptäckte mediciner och vaccin. Och tack vare nya maskiner ökade avkastningen från jordbruket. På så sätt minskade dödstalen samtidigt som det fortfarande föddes väldigt många barn. Resultatet blev en kraftig befolkningsökning. Efter en tid – stadium 3 – började även födelsetalen att minska, bland annat som en följd av att allt fler människor flyttade in till städerna och de

nya fabrikerna, den så kallade urbaniseringen. Och när vi så kommer in en bit på 1900-talet – stadium 4 – har födelsetalen nästan närmat sig de låga dödstalen. Det betyder att befolkningsökningen åter blivit väldigt låg, precis som i det första stadiet. Den här utvecklingen, som beskriver övergången från jordbruks- till industrisamhället, brukar kallas för den demografiska cykeln. Med »demografi« menas befolkningslära, medan »cykel« i det här sammanhanget är detsamma som ett händelseförlopp. Än så länge är det bara världens rika länder, främst i Europa och Nordamerika, som har tagit sig igenom hela den demografiska cykeln. I den fattiga delen av världen har man ännu inte nått fram till det sista stadiet. Befolkningstillväxten är med andra ord alltjämt hög. Det gäller framförallt i Afrika. (Ur I händelsernas centrum av Hedengren.)

Promille 40

Födelsetal

30 20

Dödstal

Stadie 1

Stadie 2

Stadie 3

Stadie 4

Tid

Befolkningsutvecklingens stadier

7. Djupläs nu texten Befolkningsexplosion på tillbakagång och svara på resten av frågorna. a. Varför talar man om en ”ovanligt brant backe”?

b. Vad hände med befolkningsökningen från stenåldern fram till 1700-talet? __________________________________________________________________________________

Svenska Nu 2

STU DI ETE KN I K

t Kopiering förbjuden

__________________________________________________________________________________

05-04-11 14.22.04

c. Vad hände efter 1700-talet? __________________________________________________________________________________

d. Hur många människor ﬁnns i världen i dag? __________________________________________________________________________________

e. Hur många skulle det kunna ﬁnnas om 100 år? __________________________________________________________________________________

Varför blir det antagligen inte så?

__________________________________________________________________________________

g. Varför har man delat upp befolkningsutvecklingen i olika stadier? __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________

h. Om stadium 1: När inträffade detta stadium? ________________________________________________ Hur var förhållandet mellan antalet födda och döda? ____________________________ __________________________________________________________________________________

Vad blev resultatet för befolkningsutvecklingen? ________________________________ __________________________________________________________________________________

Om stadium 2:

När inträffade detta stadium? ________________________________________________ Hur var förhållandet mellan antalet födda och antalet döda? _____________________ __________________________________________________________________________________

t Kopiering förbjuden

Vad blev resultatet för befolkningsutvecklingen? ________________________________

Svenska Nu 2

__________________________________________________________________________________

STU DI ETE KN I K

05-04-11 14.22.05

Om stadium 3:

Hur påverkades födelsetalen? ________________________________________________ Varför? ___________________________________________________________________ Hur påverkades dödstalen? __________________________________________________ Hur var förhållandet mellan födelsetalen och dödstalen? ________________________ __________________________________________________________________________________

Vad blev resultatet för befolkningsutvecklingen? ________________________________ __________________________________________________________________________________

k. Om stadium 4: När? ______________________________________________________________________ Vad hände med födelsetalen? ________________________________________________ Vilken nivå hade dödstalen? _________________________________________________ Hur var förhållandet mellan födelsetal och dödstal? _____________________________ __________________________________________________________________________________

Vad blev resultatet för befolkningsutvecklingen? ________________________________ __________________________________________________________________________________

Vad innebär den demograﬁska cykeln?

__________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________

m. Var i världen har man gått igenom den demograﬁska cykeln?

n. Hur är det i andra delar av världen? __________________________________________________________________________________

Svenska Nu 2

STU DI ETE KN I K

t Kopiering förbjuden

__________________________________________________________________________________

05-04-11 14.22.05

8. Vad har jag lärt mig om befolkningsexplosionen? (Kort sammanfattning i en mening.) __________________________________________________________________________________

9. a.

Arbeta två och två och välj var sin text.

b. Skriv åtta frågor till texten. Se till att du har facit till din frågor. Låt kompisen svara på dina frågor. Byt roller så att du svarar på kompisens frågor. c.

Diskutera era frågor. Gav de svar på det viktigaste i texterna?

Nelson Mandela

makthavare, vågat protestera mot diktaturens Det ﬁnns personer som öppet har ett enda haft har livsfara. Deras engagemang trots att de samtidigt utsatt sig för igt liv. värd ett or nisk ckling ge sina medmän syfte: att genom en demokratisk utve personer. Låt oss berätta mer om två sådana e han afrika och så småningom utbildad Syd i 8 Nelson Mandela föddes 191 e mot pad käm som t till ANC, en organisation sig till advokat. Han anslöt sig tidig 2 greps 196 id. rthe apa som också brukar kallas för landets rasåtskillnadspolitik – det ta den stör ville han att n else med motiveringe Mandela och dömdes till livstids fäng tiskt okra dem ett för e ningen var att han kämpad sydafrikanska staten med våld. San vita. som ter ighe ng skulle få samma rätt Sydafrika där landets svarta befolkni av Sydäpptes Nelson Mandela på order frisl else Efter nästan trettio år i fäng visade else fäng i n tide Klerk. Trots den långa afrikas dåvarande president F W de för ett re vida äget entr egär. Istället arbetade han Mandela varken hat eller hämndb så blev dela Man . sida och vita kan leva sida vid demokratiskt Sydafrika där svarta 3 199 s spri fred els Nob a och tilldelades även småningom själv president i Sydafrik tillsammans med de Klerk.

Aung San Suu Kyi

t Kopiering förbjuden

Inträngd mellan Indien och Kina ligger Burma. Det är ett land som under långa tider har plågats av konﬂikte r, förtryck och inbördesstrider. Äve n om Burma kallar sig för en demokrati styrs landet alltjämt av militären. I huvudstaden Rangoon föddes Aun g San Suu Kyi i juni 1945. När hon var bara två år gammal mördades hennes far, en känd general som ledde frigörelsekampen mot engelsmänn en i slutet av 1940-talet. Efter studier i England och arbete inom FN återvände Suu Kyi till Burma 1988. Hon började direkt protestera mot militärens förtryck och bristen på demokratiska fri- och rätt igheter. Följden blev att hon satte si husarrest med motiveringen att hon utgjorde ett hot mot staten. Suu Kyi frigavs först efter sex år i husarrest. 1991 tilldelades hon Nob els fredspris. Och trots ständiga hot från myndigheter har hon fortsatt sin fredliga kamp för ett demokratiskt Burma.

Svenska Nu 2

(Ur I händelsernas centrum av Hedengr

en.)

STU DI ETE KN I K

05-04-11 14.22.14

G Ö R TA N K E K A R TO R

I en tankekarta (mindmap) kan du sammanfatta något som du hade behövt många ord för att förklara. Ett exempel på en tankekarta ser du här.

1. Tänk POsitivt 8. Ta paus 2. Planera

7. Aktivt arbete

3. Koncentrera mig

6. Repetera

5. Minnesknep

4. Anteckna

10. a. Titta på tankekartan. Hur är den uppbyggd? Hur ser du vad som är viktigast? Mindre viktigt? ________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________

b. Vilka knep har använts?

________________________________________________________________________________

Svenska Nu 2

STU DI ETE KN I K

t Kopiering förbjuden

________________________________________________________________________________

05-04-11 14.22.18

En tankekarta liknar en bläckﬁsk. Den har ett ”huvud” i mitten och därifrån går det ut ”armar” åt olika håll. • Dela först upp innehållet i några huvudrubriker. Kring varje huvudrubrik skriver du sedan in saker som passar ihop med huvudrubriken. • Tänk på att bara skriva ett eller ett par ord i varje ring/ruta eller i slutet av varje linje. • Använd också enkla teckningar och symboler. • Skriv gärna med pennor i olika färger.

11. a. Läs texten Olika minnesknep på sidan 18. b. Vilka av minnesknepen brukar du använda? ________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________

c. Vad har du själv för minnesknep när du måste komma ihåg en massa ord? ________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________

d. Berätta för en kamrat. Diskutera sedan och jämför i klassen. 12. a. Gör en tankekarta av texten Olika minnesknep. b. Jämför din tankekarta med andra i klassen. Diskutera era tankekartor. Vilka skillnader och likheter hittar ni? Vilka är fördelarna med tankekartor? Vilka är nackdelarna? När kan det vara bra att använda tankekartor? 13. Jobba själv eller tillsammans med en kamrat. Välj ut en läxa som du/ni ska lära dig/er och använd något av minnesknepen du läst om.

t Kopiering förbjuden

14. Gör en tankekarta till en hemuppgift eller ett prov. Eller förbered en intervju inför din PRAO, ett studiebesök eller något annat genom att göra en tankekarta.

Svenska Nu 2

STU DI ETE KN I K

05-04-11 14.22.20

O LI K A M I N N E S K N E P

Du kan träna upp din hjärna och ditt minne lika väl som du kan träna upp andra delar av din kropp. Det ﬁnns en mängd minnesknep att ta till. De bygger alla på att du hittar system för att skapa dina egna bilder inuti huvudet, att du kan fantisera och kombinera. Lär dig några få minnesknep, de som passar dig bäst, och gör det till en vana att använda dem. Du kan göra inlärningen till en lek.

Låt oss säga att du ska kunna tretton stycken. Då gäller det att sedan försöka hitta ett system i grupperingen så att du lättare kommer ihåg dem. De här verben går nästan att gruppera i motsatspar: gå – komma gå upp – gå ner – ramla

Rim och ramsor

Tänk i bilder

Du använder säkert redan en del minnestekniker, t.ex. rim och ramsor. Trettio dagar har november,

För att inte tappa bort något av orden är det viktigt att alltid räkna upp dem i samma ordning. Hur gör man för att komma ihåg orden i viss ordning? Jo, du kan t.ex. tänka dig orden på plats efter plats i en bestämd ordning. Du kan tänka på rummen hemma eller på din kropp. Ju galnare bilder du får i ditt huvud desto lättare är det att minnas.

tjugoåtta dagar en allen alla de övriga trettioen. (för att komma ihåg hur många dagar det är i varje månad). Aldrig stavas aldrig med två l alltid stavas alltid med två l (för att komma ihåg hur man stavar aldrig och alltid).

Tänk dig alla rörelseverben ovan i samband med kroppen: hjässan – du har en godisaffär längst upp på huvudet där kunderna går och kommer öronen – en stor humla går in genom det ena örat och går ut genom det andra näsan – Kalle Anka med resväska i handen anländer till din ena näsborre. Du snörvlar in honom och han avreser genom den andra näsborren, fortfarande med resväskan i hand osv.

Räkna orden

strupen – (fortsätt själv och fantisera i tokiga bilder).

Gruppera orden För att minnas många ord (ﬂer än sju) måste du dela upp dem i mindre grupper. Om du t.ex. ska lära dig vilka franska rörelseverb som böjs på ett särskilt sätt räknar du först efter hur många de är, hur många du ska kunna.

anlända – avresa födas – dö

Kan ni ﬂera minnesramsor? Hjälps åt att komma ihåg.

Att numrera eller räkna ord kan vara en hjälp. Om du ska räkna upp ordklasserna är det bra att veta att det ﬁnns nio stycken. Räkna på ﬁngrarna så att du får med alla. Försök också att alltid räkna upp orden i samma ordning: 1. substantiv 2. adjektiv 3. verb 4. räkneord osv.

Svenska Nu 2

återvända – stanna kvar

STU DI ETE KN I K

Förkorta Du använder en massa förkortningar utan att tänka så noga på vad varje bokstav betyder (USA, EG, UNICEF). Men förkortningar kan du också använda som minnesknep. Vet du vad HADGVAV betyder? Säg ordet ﬂera gånger: HADGVAV, HADGVAV … Nej, det betyder ingenting. Det är bara ett sätt att komma ihåg vilka de sju dödssynderna är nämligen: Högmod, Avund, Dryckenskap, Girighet, Vällust, Andlig lättja och Vrede. (Ur Studs Studiehandbok för skolan av Ingvor Sundell.)

t Kopiering förbjuden

april, juni och september

gå in – gå ut

05-04-11 14.22.29

Att läsa och lära Här följer en sammanfattning av knep som du kan använda när du pluggar.

L AT

1. LÄS F Ö R AT T FÅ ÖV E R S I K T

∏ Läs snabbt igenom texten du ska lära dig för att ta reda på vad det handlar om. ∏ Fundera på: – Vad handlar texten om? – Vad säger rubrikerna?

– Hur är avsnittet upplagt? – Vad berättar bilderna och bildtexterna?

2. LÄS PÅ D J U P E T

∏ Läs avsnitt för avsnitt under tiden som du tänker efter vad som är viktigt och mindre viktigt. ∏ Titta noga på bilderna och läs bildtexterna. ∏ Stryk under viktiga ord eller meningar, skriv stödord, skriv frågor och svar eller gör tankekartor. ∏ Slå upp ord du inte förstår i en ordlista.

3. R E P E T E R A

∏ Läs igenom texten en gång till och titta på bilderna och bildtexterna. Kanske hittar du något mer att stryka under eller anteckna. Kanske kan du ta bort något. ∏ Återberätta sedan vad du har strukit under eller antecknat tyst för dig själv. Ett annat sätt att repetera är att göra en tankekarta eller att skriva stödord eller en sammanfattning på dator. ∏ Titta igenom dina anteckningar redan nästa dag och sedan en gång till efter några dagar.

1. a.

Visa vad du har skrivit för en kompis eller din lärare och låt dem ge sina synpunkter på din sammanfattning. Vad har du gjort bra? Är det något du kan göra bättre?

2. Välj en hemuppgift som du har i något ämne där du ska läsa någon längre text. Arbeta med texten med hjälp av din sammanfattning av kapitlet Studieteknik.

t Kopiering förbjuden Svenska Nu 2

Gör en sammanfattning av kapitlet Studieteknik på sidorna 4–19. Använd det sätt att anteckna som du tycker passar. Gör gärna översikten på dator och sätt upp den vid din arbetsplats eller ta fram den när du ska plugga.

STU DI ETE KN I K

05-04-11 14.22.31

Att tala Gillar du att tala inför andra? Eller är det det värsta du vet? Dags för lite tips och knep som gör dig till en bättre talare. Men först …

TÄN K E F T E R

1. a.

Vad tycker du är lätt när du ska tala inför andra? Vad är svårt?

L ÄT T

S VÅ RT

Ringa in sådant du behöver träna på.

Titta sedan igenom dina anteckningar då och då när du arbetar med övningarna i det här kapitlet. Bocka av sådant du har tränat på. Skriv till annat som du kommer på att du behöver träna mer på.

När du talar med andra växlar du mellan att vara sändare och mottagare, mellan att tala och lyssna. Som sändare överför du dina meddelanden med hjälp av ord, röst och kropp. Och som mottagare tar du emot meddelanden och tolkar dem genom att lyssna till rösten och de ord sändaren använder. Du lägger också märke till hur hon eller han använder kroppen.

Svenska Nu 2

AT T TA L A

t Kopiering förbjuden

Ord, röst och kropp samarbetar

05-04-11 14.22.31

ISBN 978-91-21-21829-7

Bildförteckning

Omslag: Fredrik Funck/Pressens Bild

redaktör: Ludvig Myrenberg, Caroline Hjorth

Henriksson och Falck, 8

formgivning: Lotta Rennéus och Bånges Grafiska Form AB

Utvandrarnas hus, 10

teknisk produktion: Björn Trygg

Mitidieri, Dario/Select/Sjöberg Bildbyrå, 15:1

teckningar: Monika Hellström, Emma Adbåge

Reuters/Pressens bild, 15: 2

Andra upplagan 3 Repro: Repro 8 AB, Nacka Tryck: 1010 Printing International Ltd, Kina 2009

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen och får ej helt eller delvis kopieras. Kopiering för undervisningsändamål enligt bonus-avtalet är inte tillåten. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB 113 98 Stockholm Tfn: 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn: 08-690 93 30, fax: 08-690 93 01, e-post: kundservice.liber@liber.se

Svenska Nu 2 .indd 2

09-02-12 16.00.16

Studieboken

Svenska Nu Är ett läromedel i svenska för grundskolans senare årskurser.

Studieboken

SVENSKA NU

Best nr 21-21829-7 Tryck nr 21-21829-7-02

Bayard • Johansson • Sjöbeck

Svenska_nu_2_omslag.indd 1

Almqvist & Wiksell

07-01-26 08.14.28