Redovisning 2 Redovisning och beskattning
FAKTABOK
14 uppl
 
Ekonomistyrning: Redovisning 2 / Redovisning och beskattning Faktabok © 2006, 2009, 2011, 2013 Författarna och Liber AB ISBN 978-91-47-11034-6 Redaktör: Per-Olof Bergsten Omslag: Mats Mjörnemark (bild: IBL Bildbyrå) Typografi: Fredrik Elvander Teckningar: Kent Harbo Bildredaktör: Cissi Glave
Upplaga 14:1 Tryck: Kina, 2013
Produktstöd, uppdateringar, rättelser och komplement Information om viktiga produktstöd, förändringar, korrigeringar av eventuella fel i materialet m m hittar du på vår hemsida: www.liber.se (titel → komplettering). Om du inte har tillgång till Internet: ring vår Kundservice 08-690 93 30, så skickar vi aktuell utskrift till dig.
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.
Liber AB, 162 89 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice: tel 08-690 93 30, fax 08-690 93 01/02 kundservice.liber@fsproflog.se
Till läsaren Arbetet med Redovisning 2 förutsätter grundläggande kunskaper i företagsekonomi. Det första kapitlet, som behandlar grunderna i ekonomisk redovisning, kan dock betraktas som repetition. Även inledningen till vissa kapitel innehåller moment som tidigare har tagits upp i ämnet företagsekonomi. Denna uppläggning gör det möjligt att använda läromedlet även i grundläggande kurser i eko nomistyrning på högskolan samt i företagsinterna kurser. Faktabokens text belyses löpande med typexempel. Sammanfatt ningen i slutet av kapitlen ger innehållet i ett nötskal. Boken består av fyra block: Affärsredovisning, Internredovisning, Beskattning och In ternationell redovisning. Problemboken innehåller ett stort antal öv ningsuppgifter i stigande svårighetsgrad. En del övningar är av typen räkneuppgifter, medan andra är mer probleminriktade. Till boken finns också cd:n Bokslut & Analys, innehållande Excelmodeller för arbete på dator med problembokens bokslutstablåer samt för nyck eltalsberäkning. Dessutom kan cd:n WinKonto (Liber) med interak tiva konteringsövningar enligt BAS 2000 vara ett komplement. Varje kapitel i problemboken börjar med övningsuppgifter som är möjliga att lösa med hjälp av faktabokens typexempel. Efter hand blir dock problemen mer avancerade och kräver därför mer efter tanke. För samtliga problem finns lösningsförslag. För att riktigt tränga in i företagsekonomi och redovisning måste du arbeta ak tivt med övningsuppgifterna. På detta sätt får du möjlighet att sätta dig in i vad ekonomistyrning och redovisning egentligen går ut på. En del av uppgifterna är märkta med ”Praktikfall”, vilket innebär att de ger en helhetssyn på olika kunskapsmoment i bo ken. Problemboken avslutas med ett större praktikfall med allt ifrån kontering till årsredovisning och deklaration för ett mindre aktiebolag. Läromedlets huvudförfattare är Jan-Olof Andersson och Cege Ek ström, lärare i ekonomiska ämnen. Medförfattare från näringslivet är Anders Gabrielsson och Eva Jansson. Anders är ekonomidirek tör i ÅF, ett av Sveriges större konsultföretag inom teknik, data och företagsledning. Eva är auktoriserad revisor. Monica Tengling är lärare i ekonomiska ämnen. Fjortonde upplagan (2013/2014) Ambitionen med Redovisning 2 är att innehållet alltid ska vara re levant och aktuellt. Därför uppdateras hela materialet – såväl fakta och exempel som övningsuppgifter etc – kontinuerligt utifrån se naste bestämmelser och lagstiftning inom såväl redovisnings- som beskattningsområdet. Det innebär bl a följande i denna fjortonde upplaga: baskontoplan enligt senaste versionen, aktuell aktiebo lagslag, beskattningsregler enligt Skatteverkets Tax 2014 för såväl
privatpersoner som företag, redovisning av moms, löner, skatter, so ciala avgifter etc enligt aktuella bestämmelser och lagar (inklusive bl a aktiebolagsskatt och expansionsfondskatt med 22 %), aktuella regler för internationell redovisning, koncernredovisning enl EUregler och vidare nytt beträffande K1–4-företag, förenklat årsbok slut, periodisering, förbrukningsinventarier, lag om kassaregister etc. Dessutom en allmän uppdatering och aktualisering av innehål let i sin helhet med hänsyn till redovisningslagstiftning, övriga om världsförändringar etc. En nyhet är vidare att du som studerande kan hämta en elevlicens för Visma Spcs ekonomiprogram via Libers hemsida, gå in på ti teln. Du kan också ladda ner programmet via www.vismaspcs.se/ elevlicens. Vismas programvara innefattar bokföringsprogrammet, som kan köras separat, men också program för kund- och leveran törsfakturor. Författarna och förlaget är tacksamma för synpunkter på innehållet i boken. Kontakta Liber, 162 89 Stockholm. Telefon, fax och e-post – se föregående blad. Författare & redaktion
Innehåll Block 1 Affärsredovisning 1. Redovisning av företagets ekonomi 11 Vad är redovisning? 11 Varför redovisar man? 12 Affärshändelser i företaget 13 Vad säger bokföringslagen? 13 Verifikationer – kvitton på affärshändel ser 14 Affärshändelserna konteras 16 Varför bokför man dubbelt? 17 Kontoplanen – basen i bokföringen 20 Kontering på verifikationen 21 Ibland räcker manuell bokföring 22 Datorn till hjälp vid bokföringen 23 Hjälpbokföring 26 All bokföring samlad i ett system 28 Hjälp till god redovisningssed 29 Sammanfattning 31 2. Löpande bokföring 33 Bokföra olika affärshändelser 33 Hur ska försäljning redovisas? 34
Försäljning 34 Utgående moms 34 Kontant försäljning 35 Krav på kassaregister 35 Försäljning mot kontokort 35 Kreditförsäljning 36 Lämnade rabatter 37 Förskott 38 Kundförluster 39
Hur ska inköp redovisas? 41
Inköp av material och varor 41 Ingående moms 41 Kontantinköp 42 Kreditinköp 42 Förskott 43 Erhållna rabatter 44
Så ska momsen redovisas 45 Hur redovisas personalkostnader? 47
Löner och personalskatter 47 Förskott till anställda 49 Intjänad semester 49 Kostnadsersättningar till anställda 49
Förmåner till anställda 51 Arbetsgivaravgifter 51 Övriga personalkostnader 53 Inhyrd personal 53
Hur redovisas lokaler och inventarier? 53
Lokalkostnader 53 Förbrukningsinventarier 54 Hyrda inventarier 54 Inventarier, byggnader m m 54 Försäljning av inventarier 55
Övriga rörelsekostnader 55 Bilkostnader 55
Representationskostnader och förenings avgifter 56 Kursdifferenser 56 Övriga externa kostnader 57
Finansiering ska också redovisas 58 Långfristiga fordringar och skulder 58 Finansiella intäkter och kostnader 58 Factoring 59
Sammanfattning 60 3. Bokslutsrutiner 63 Vad är målet med bokslut? 63 Här avslutas affärsredovisningen 64 Periodisering för rättvisande bild 65 Bokslutstablå – ett hjälpmedel 66 Genom omföring hamnar beloppen rätt 68 Var finns felet? 72 Intäkterna förs till rätt period 72 Förskott 72 Räntor 72 Försäljning 73
Kostnaderna förs till rätt period 74
Varor – inköp och lager 74 Avskrivning på inventarier, maskiner m m 76 Avskrivning på förbrukningsinventarier 77 Avskrivning på byggnader 77 Löner 79 Sociala avgifter (arbetsgivaravgifter) 79 Låneräntor 80 Övriga inköp 80 Förskottsbetalda kostnader 81 Kundförlust 82 Kursdifferenser 84
Förenklingar vid periodisering 85
Företag med förenklat årsbokslut 85
5
Bokslutet som dokument – resultat- och balansräkning 86 Datorn är till stor hjälp 88 Bokslut i elektroniskt nätverk 89 Sammanfattning 90
Handelsbolag – juridisk person med flera ägare 132 Ideell förening – bygger på ett intres se 133 Stiftelse – juridisk person utan ägare 135 Sammanfattning 136
4. Bokslutsplanering 93 Bokslutsdispositioner – ett sätt att ändra verkligheten 93 Avskrivning – inte alltid värde minskning 95 Räkenskapsenlig avskrivning 95
6. Årsredovisning i aktiebolag 139 Årsredovisning – mer än bara bokslut 139 Röster avgör på årsstämman 140 Värderingsregler 142 EU-anpassade bokslutsrapporter 143
Tilläggsupplysningar i årsbokslutet 87
Huvudregeln: 30 % 96 Kompletteringsregeln: 20 % 98 Avskrivningar över plan – kortare livs längd 99 Anläggningsreserver – håller koll på värdet 101
Försäljning av inventarier 104
Bokföring av realisationsvinst/-förlust 105
Restvärdeavskrivning – för mindre företag 107 Resultatreglerande åtgärder – bara på papperet 108 Avsättning till periodiseringsfond 108
Övriga resultatreglerande åtgärder 110
Sammanfattning 111 5. Redovisning i olika företags former 113 Enskild näringsidkare – den lilla firman 114 Aktiebolag – en egen person 114 Fördelar med aktiebolag 116 Bokslut i aktiebolag – mer att tänka på 117 Periodiseringsfond – påverkar bokslutet 117
I balansräkningen och resultaträkningen 119
Skatt i aktiebolag 120 Eget kapital i aktiebolag – fritt eller bundet 123 Redovisning av vinstdisposition 124 Nytt aktiekapital 126 Ökning av det egna kapitalet 126 Tvångslikvidation – ett måste vid stora förluster 128
Ekonomisk förening – för medlemmar nas bästa 130 6
Större bolag – högre krav 148 Tilläggsupplysningar – ger mer information 148
Förvaltningsberättelse – med viktiga händelser 151 Årsredovisningen kan läsas av alla 152 Delårsrapporten – information under året 154 Rättvisande bild – en målsättning 155 Koncernredovisning – flera bolag tillsammans 156 Finansieringsanalys – varifrån kommer pengarna? 156 Finansieringsanalysens utformning 157 Företaget och miljön 160 Miljörevision – en genomlysning av företaget 160
Personalekonomisk redovisning 162 Sammanfattning 162 7. Revision och intern kontroll 165 Revision – kritik och förslag 165 Varför behövs revision? 165 Revisor – proffs eller lekman 167 Revisorn – en oberoende person 169 Tystnadsplikt med undantag 170 Vad ska revisorn göra? 171 God revisionssed – anger tonen 172 Rapport från revisorn 173
Om revisorn misstänker brott 175
Praktiskt revisionsarbete 175 Kontroll av balansräkningen 177
Granska tillgångar och skulder 177
Kontroll av resultaträkningen 179
Granskning av räkenskaperna 179 Granskning av den interna kontrollen 180 Göra förvaltningsrevision 182 Skatterevisionen – i samhällets tjänst 182 Företagets egna kontroller 183 Sammanfattning 187 8. Redovisning i koncerner 189 Vad är en koncern? 189
Fördelar med koncern 191
Varför gör man en koncernredovisning? 193 Hur gör man en balansräkning för en koncern? 193 Internt aktieinnehav 193 Minoritetsintressen 196 Interna fordringar och skulder 198
Koncernens resultaträkning 198
Minoritetsintressets andel av vinsten 198 Internförsäljning 199 Utdelning från dotterbolag 200 Koncernbidrag 200 Internationella regler 200
Sammanfattning 201 9. Företagsanalys 203 Vad vill intressenterna veta? 203 Vad innehåller en intern företagsanalys? 205 Hur gör man en företagsanalys? 207 Minoritetsintressen 209
Tillväxt 210 Rörelsekapital 210 Finansiell balans 212 Likviditet 212
Soliditet 213 Arbets- och kapitaleffektivitet 217
Lönsamhet 219 Problem vid räkenskapsanalys 222 Sammanfattning 223
Block 2 Internredovisning 10. Redovisning i varuhandels företag 227 Fördela på olika objekt 227
Vad är syftet med intern redovisning? 229 Hur redovisar man en resultatenhet? 230 Göra bokslut med tilläggskoder 232 Intern redovisning för enskild näringsidkare 232
Olika verksamhetstyper 234 Så redovisar man i ett varuhandelsföre tag 234 Sammanfattning 239 11. Redovisning i tjänsteföretag 241 Serviceföretag 241 Sammanfattning 246 12. Redovisning i tillverkande företag 249 Från material till färdig produkt 249 Vad är standardkostnader? 253 Syfte och samband 257 Så används 48-metoden 257 Bokföra direkta kostnader 262
Direkt lön 262 Direkt material 265
Bokföra indirekta kostnader 267
Material och tillverkning 267 Försäljning och administration 271
Vad gör man med kalkylmässiga mer kostnader? 273 Till slut blir det en resultatredovisning 274 Variant på 48-metoden 275 Klass 9-metoden – den andra meto den 275 Sammanfattning 276
Block 3 Beskattning 13. Beskattning av privatpersoner 281 Offentliga sektorns inkomster 281
Statens skatteinkomster 281 Kommunernas skatteinkomster 282
Hur beskattas inkomsten? 282
Det finns tre inkomstslag 282 Nettoinkomsten beskattas 283
Så beskattas kapitalinkomster 284 Vad är inkomst av tjänst? 287 7
Så beskattas inkomst av tjänst 289
Hur beräknas grundavdraget? 290 Jobbskatteavdrag 290 Skattereduktion för hushållstjänster 291 Kyrkoavgift 291
Fastighetsägare betalar avgift eller skatt 291 Hur betalas skatten under året? 292
När ska deklarationen lämnas? 294
Så blir den slutliga skatten 295 Skatteverket har ansvaret 296 Internationell beskattning 297
14. Beskattning av näringsverksam het 305 Vad är näringsverksamhet? 305 Självständighet 305 Yrkesmässighet 306 Varaktighet 306
Ett företag kan vara olika förvärvs källor 307 Så beräknas skatten för aktiebolag 308
Speciella regler för ägare av fåmansföretag 309 Koncernbidrag flyttar vinster och förluster 310 Så beräknas inkomsten för enskild näringsverksamhet 311
Resultatreglering – skjuter på skatten 312
Resultatreglering i mindre företag 312 Resultatreglering i större företag 314 Resultatreglering i samband med deklaration 319 Många skatter för enskild näringsidkare 321 Nedsättning av egenavgifter 322 Inkomsten kan delas upp 323 Speciella deklarationsblanketter 323 Bilkostnader 324 Resekostnader 324 Företaget hemma 324 Avdrag för pensionsförsäkring 324 Standardiserat räkenskapsschema 324
Sammanfattning 326 15. Ekonomisk brottslighet 329 Vad är ekonomisk brottslighet? 329 Vilken skada medför ekobrotten? 329
Trolöshet mot huvudman 331
Fusk med skulderna 332 Fusk med inkomster 333 Fusk med utgifter 334 Hur kan man minska ekobrotten? 336 Åtgärder mot penningtvätt 337 Revisors skyldighet att anmäla brott 337 Ekobrottsmyndigheten 338
Sammanfattning 338
Block 4 Internationell redovisning
Sverige kontra utlandet 298
Det går att överklaga 300 Skatterevision 301 Sammanfattning 302
8
Fusk med tillgångarna 330
16. Internationell redovisning 341 Olika sätt att redovisa 341 Alternativa uppställningar i EU 343 Bokslut i USA 349 Nyckeltal – används världen över 352 God redovisningssed – GAAP 353
IASB – samordnare 355
USA eller EU? 356 Sammanfattning 357
Bilaga 1. Exempel på BAS-kontoplan (BAS 2000) 358 Bilaga 2. Beräkningsmodeller och formler 360 Bilaga 3. Skattedeklaration 365 Bilaga 4. Årsredovisningslagens uppställning för balans- och resultat räkning 367 Bilaga 5. Förenklat årsbokslut 369 Svensk-engelsk ordlista 370 Engelsk-svensk ordlista 373 Informationskällor 376 Sakregister 379
Affärsredovisning
1
B L O C K
1 Redovisning av företagets ekonomi s. 11 2 Löpande bokföring s. 33 3 Bokslutsrutiner s. 63 4 Bokslutsplanering s. 93 5 Redovisning i olika företagsformer s. 113 6 Årsredovisning i aktiebolag s. 139 7 Revision och intern kontroll s. 165 8 Redovisning i koncerner s. 189 9 Företagsanalys s. 203
– Jag är garant för att den ekonomiska informationen som företaget lämnar ifrån sig är korrekt. Efter att ha granskat innehållet uttalar jag mig om kvaliteten. Om jag inte godkänner revisionsberättelsen, blir det en s k oren revisionsberättelse. Svante Larsson, auktoriserad revisor, KPMG AB
av 1. Redovisning företagets
1
ekonomi
Om du vill visa för omvärlden hur det går för ditt företag måste du ta fram ekonomiska rapporter. För att du ska få fram dessa rapporter måste alla affärshändelser registreras i företagets redovisning. Enligt bokföringslagen ska du registrera dels i kronologisk, dels i systematisk ordning. Som hjälp i bokföringsarbetet har du företagets kontoplan som ofta är uppbyggd enligt baskontoplanens principer.
Efter att ha läst detta kapitel ska du • känna till olika typer av affärshändelser • kunna bokföra enklare affärshändelser • känna till bokföringslagens regler om bokföring • förstå hur baskontoplanen är uppbyggd • förstå hur ett redovisningssystem fungerar
Vad är redovisning? Företagets Företagets ekonomisystem ring bildar
ekonomiska redovisning, kalkylering och budgetetillsammans företagets ekonomisystem (se nedanstående bild). Detta system omfattar då också metoder för planering och uppföljning av företagets lönsamhet och finansiering.
➀ Den planerade verksamheten beskrivs i kalkyler (t ex för olika produkter) och budgetar (t ex för olika delar av företaget och för verksamheten i sin helhet).
➁ När verksamhetsåret börjar rulla i form av olika affärshändelser beskrivs detta i företagets redovisning.
➂ Verkligheten jämförs med planerna, dvs man analyserar varför utfallet, enligt redovisningsrapporterna, eventuellt avviker från den budget man lade inför året.
Det ekonomiska styrsystemet.
11
Block 1 Affärsredovisning
Affärshändelser registreras /Business transaction/
Med redovisning menas registrering, bearbetning och rapportering av ekonomiska händelser, s k affärshändelser. Redovisningen är historisk, dvs den sker i efterhand, och ger därför information om företagets ekonomi för en viss period. Företagets redovisningssystem ger bl a möjlighet att genomföra budgetavstämningar och efterkalkyler.
Affärsredo- Företagets redovisning kan bestå av extern redovisning, s k affärsvisning redovisning, och intern redovisning. Med extern redovisning Intern menas den redovisning som företaget enligt lag måste ha. Den redovisning interna redovisningen ger information t ex om intern kostnads-
fördelning mellan avdelningar. I denna bok behandlas rutiner för både extern och intern redovisning.
Varför redovisar man? Redovisningens huvudsyfte är att ta fram ekonomiska rapporter över företagets verksamhet under det gångna året. Rapporterna ska hjälpa företagsledningen att styra företaget mot de uppsatta målen.
Ge underlag för styrning
De ekonomiska rapporterna används bl a på följande sätt:
• för att kunna
följa upp förkalkyler och budgetar Visa resultat • som underlag för planering och beslut och ekonomisk • för att visa företagets resultat och ekonomiska ställning för ställning ägare och övriga intressenter Intressenter Exempel
på intressenter för en enskild näringsidkare är främst skattemyndigheter, anställda, eventuella kreditgivare, kunder och leverantörer. För aktiebolag är också aktieägarna viktiga intressenter, liksom medlemmarna i en ekonomisk förening.
Resultaträkning /Income statement/ Balansräkning /Balance sheet/
Skillnaden mellan intäkter och kostnader under det gångna året utgör företagets resultat. Resultatet sammanfattas i en resultaträkning (resultatrapport). Den ekonomiska ställningen framgår av företagets tillgångar, skulder och eget kapital den sista dagen på året. Den ekonomiska ställningen redovisas i en balansräkning (balansrapport). Se bilden på nästa sida.
Resultatet påverkar balansräkningen på så sätt att en vinst ökar företagets förmögenhet, medan en förlust minskar den. Med förmögenhet menas skillnaden mellan tillgångar och skulder, dvs eget kapital. Periodens resultat påverkar alltså storleken på det egna kapitalet.
12
Eget kapital /Equity/
1 . R e d o v i s n i n g av f ö r e ta g e t s e k o n o m i
1
Hur gick det för företaget under året – och hur stabilt är det? Resultatet sammanfattas i en resultatrapport och den ekonomiska ställningen i en balansrapport.
Affärshändelser i företaget När ett företag anskaffar resurser och säljer produkter (varor eller tjänster) uppstår affärshändelser. Detsamma gäller när företaget betalar respektive får betalt. Affärshändelserna innebär förändringar av företagets ekonomiska förhållande till omvärlden. En affärshändelse leder till att sammansättningen av eller storleken på företagets förmögenhet ändras. Man brukar skilja Huvudtyper mellan följande tre huvudtyper av affärshändelser: Anskaffa resurser Sälja produkter Betala/få betalt
• försäljning av varor och tjänster som leder till intäkter • anskaffning av varor och tjänster som leder till kostnader • finansiella händelser, t ex när företaget betalar eller får betalt
Vad säger bokföringslagen?
All ekonomisk verksamhet
Bokföringslagen (BFL) innehåller bestämmelser om löpande bokföring och årsbokslut för alla som yrkesmässigt driver ekonomisk verksamhet. Lagen gäller också ideella föreningar, stiftelser m fl som har tillgångar värda mer än 1,5 miljoner kr eller bedriver näringsverksamhet. För aktiebolag, ekonomiska föreningar och vissa handelsbolag gäller dessutom en årsredovisningslag (ÅRL), vilken också innehåller bokslutsuppställningar för alla bokslutsföretag (se kap 3).
Registrera Alla affärshändelser ska enligt bokföringslagen bokföras så att i ordning de kan presenteras i registreringsordning, vanligen i datumordning
(kronologisk ordning) av företaget samt delas upp på olika typer av affärshändelser (systematisk ordning). 13
Block 1 Affärsredovisning
Bokföringslagen
omfattar dessutom följande bestämmelser:
• För varje affärshändelse ska det finnas en verifikation. • Verifikationen ska innehålla följande information: – datum för affärshändelsen – vad den avser – belopp med momsen specificerad (momslagen) – motpartens namn och organisationsnummer • Verifikationerna ska förses med verifikationsnummer som visar sambandet mellan verifikation och bokföring. • Bokföringen ska göras på ett varaktigt sätt i ett ordnat system av böcker, kort, lösblad eller andra hjälpmedel. • Inbetalningar och utbetalningar ska bokföras senast påföljande arbetsdag. Detta kan man göra genom en separat kassabokfö ring eller direkt i affärsbokföringen. • Bokföringen ska i övrigt göras enligt ”god redovisningssed” (se s 29). Årsbokslut • Alla företag ska upprätta ett årsbokslut med resultaträkning Räkenskapsår och balansräkning. Enskilda näringsidkare med en omsätt /Financial year/ ning per år som inte överstiger 3 miljoner kronor får upprätta ett förenklat årsbokslut. Företagets redovisningsår, det s k räken skapsåret, ska omfatta ett kalenderår för enskild näringsidkare och handelsbolag/kommanditbolag som ägs av fysisk person. Aktiebolag och ekonomisk förening får använda ”brutet” räkenskapsår eftertillstånd från Skatteverket. Förvaring • Verifikationer, bokföringsböcker, bokslut och annat bokfö ringsmaterial ska förvaras (arkiveras) på ett betryggande sätt under minst sju år. Redovisnings- • Bokföringen ska göras i svenska kronor. I aktiebolag och ekono valuta miska föreningar får redovisningsvalutan istället vara euro. Skattedeklarationer och inkomstdeklarationer måste dock enligt skattelagstiftningen räknas om till svenska kronor.
Regler om verifikation
Verifikationer – kvitton på affärshändelser
En verifikation utgör ett skriftligt bevis på att affärshändelsen har inträffat. Exempel på vanliga verifikationer är Faktura • inkommande faktura (leverantörsfaktura, räkning) – visar in/Invoice/ köp av resurser, t ex varor, kontorsmaterial, med specificerad ingående moms. • utgående faktura (kundfaktura) – visar försäljning av varor och tjänster samt utgående moms.
14
Utgör bevis
1 . R e d o v i s n i n g av f ö r e ta g e t s e k o n o m i
Vid betalning efter förfallodagen debiteras dröjsmålsränta. Räntesats för närvarande: 15 %
▼
En affärshändelse berör alltid minst två parter, likaså verifikationen. Fakturan är utgående för Metoda och inkommande för Sahlgrenska.
1
15
Block 1 Affärsredovisning
• leverantörskvitto – visar att företagets inköp är betalda. • betalningsorder – visar att betalning gjorts genom företagets bankgiro eller plusgiro till exempelvis leverantörer. • lönekvitto respektive kontantkvitto – visar att lönebetalning respektive ägaruttag gjorts med kontanter, check eller genom överföring från företagets bankkonto eller plusgirokonto. • kundkvitto – visar att företaget har fått betalt för försäljning. Kvittot eller kassaremsan används när kunden betalar med kontanter, kontokort, check, postväxel etc. Det är kopian som utgör verifikation, medan originalkvittot lämnas till kunden. Dagens totala försäljning kan bokföras med en gemensam verifikation. • insättningsuppgift – visar inbetalning till företagets bankkonto eller plusgirokonto, t ex från kunder, via bankgiro, plusgiro eller genom kontantinsättning. • övriga verifikationer, t ex kvitto på räntebetalning för banklån. Här kan också nämnas s k bokföringsorder, som bl a används när ingen naturlig verifikation finns. Bokföringsorder används t ex för rättelser av bokföringsfel och vid omföringar i samband med bokslut. (Se exemplet på s 65.)
Affärshändelserna konteras Affärshändel- serna kodas
Gemensamt för all redovisning, oavsett om den görs manuellt eller med hjälp av dator, är att alla affärshändelser kodas. Koderna ska visa hur varje affärshändelse påverkar företagets resultat respektive ekonomiska ställning. Man kan säga att kodningen på så sätt är tvådimensionell.
Fyra kontotyper /Accounts/
Kodningen innebär att man anger konton för varje affärshändelse. Kontona kan delas in i fyra kontotyper – se bilden på nästa sida. Till varje kontotyp finns flera underkonton som mer detaljerat beskriver på vilket sätt företagets ekonomi har påverkats. Förändring av företagets ekonomiska ställning registreras på konton för tillgångar och skulder, medan förändring av resultatet registreras på konton för inkomster och utgifter. Konton för tillgångar och skulder kallas därför ställningskonton (balanskonton) eller finansiella konton. Konton för inkomster och utgifter kallas resultatkonton.
16
1 . R e d o v i s n i n g av f ö r e ta g e t s e k o n o m i
Kontotyp
Exempel på konton
Tillgångskonton
Inventarier, Kundfordringar, Kassa, Checkräkning
Skuldkonton
Banklån, Leverantörsskulder, Utgående moms, Personalskatt
1
Inkomstkonton Försäljning (Varuförsäljning eller Utförda arbeten), Inkomsträntor Utgiftskonton
Varuinköp, Materialinköp, Hyra, Reklam, El, Telefon, Kontorsmaterial, Löner, Skuldräntor
Ställningskonton eller Finansiella konton
Resultatkonton
Kontonummer För att underlätta kodningen brukar man använda kontonum /Accounts number/ mer istället för kontots namn (se bilaga 1).
Varför bokför man dubbelt?
Från Italien
Dagens bokföring har sitt ursprung i 1400-talets Italien. Det var de internationellt verksamma köpmännen i den då så betydelsefulla handelsstaden Venedig som utvecklade det system för ekonomisk redovisning som brukar kallas dubbel bokföring.
Dubbla Tanken med dubbel bokföring funktioner registrera hur en affärshändelse
är att man samtidigt ska kunna påverkar både resultatet och den ekonomiska ställningen. Vid enkel bokföring registreras enbart inkomster och utgifter – som i en hushållskassabok.
Inbyggd kontroll
Grundregel 1
Dubbel bokföring innebär också att det finns en inbyggd kontroll som gör det möjligt att upptäcka vissa typer av felregistreringar. Kontrollen bygger på att beloppen registreras två gånger i bokfö ringen, en gång på vänster sida, debet, och en gång på höger sida, kredit. Varje affärshändelse måste alltså registreras på minst två konton så att det sammanlagda beloppet på debetsidan blir lika stort som det sammanlagda beloppet på kreditsidan (grundregel 1). Samtidigt måste nedanstående anvisningar följas (grundregel 2):
Grundregel 2 Kontotyp
Registrering på debetsidan innebär
Registrering på kreditsidan innebär
Tillgångar
ökning
minskning
minskning
ökning
minskning ökning
ökning minskning
Eget kapital och Skulder
Inkomster Utgifter
17
Block 1 Affärsredovisning
Exempel 1 1
Låt oss se på konteringen av fyra olika affärshändelser hos städföre taget Cleaners AB. (Från moms bortses.) Faktura nr 185 för utförd städning (försäljning av tjänster) på belop pet 8 000 kr skickas till en kund, Abax AB:
Konto Debet
Kundfordringar 8 000 Försäljning
Kredit 8 000
Kommentar: Kundfordringar är ett tillgångskonto som ökar i debet och Försäljning är ett inkomstkonto som ökar i kredit. Cleaners har alltså sålt tjänster men får inte betalt med en gång utan lämnar en viss kredittid. 2
Faktura nr 128 kommer från en leverantör, Duro AB. Den gäller in köpt rengöringsmedel för 15 000 kr.
Konto Debet
Materialinköp 15 000 Leverantörsskulder
Kredit 15 000
Kommentar: Materialinköp är ett utgiftskonto som ökar i debet och Leverantörsskulder är ett skuldkonto som ökar i kredit. Cleaners kö per rengöringsmaterial på kredit, dvs man betalar inte kontant. 3
Abax AB skickar pengar för faktura nr 185 över bankgiro, dvs till Clea ners konto för checkräkning:
Konto Debet
Checkräkning 8 000 Kundfordringar
Kredit 8 000
Kommentar: Checkräkning är ett tillgångskonto som ökar i debet och Kundfordringar är ett tillgångskonto som minskar i kredit. Cleaners minskar alltså sina kundfordringar och istället ökar man summan på checkräkningen. 4
Cleaners betalar 15 000 kr över plusgiro för faktura nr 128 till Duro AB:
Konto Debet
Plusgiro Leverantörsskulder 15 000
Kredit 15 000
Kommentar: Plusgiro är ett tillgångskonto som minskar i kredit och Leverantörsskulder är ett skuldkonto som minskar i debet. Cleaners gör sig alltså av med en skuld och samtidigt minskar summan på plus girokontot.
18
1 . R e d o v i s n i n g av f ö r e ta g e t s e k o n o m i
Bokförings- Att som Cleaners AB bokföra en faktura redan när den skickas m ässiga principer iväg respektive erhålls, kallas för ”redovisning enligt bokförings /Accrual concept/ mässiga principer”. Företag med ”ett mindre antal fakturor” kan Kontant- enligt bokföringslagen ha rätt att använda sig av en enklare form, bokföring nämligen kontantbokföring, om detta uppfyller god redovis
/Accounting on a cash basis/
ningssed. Det innebär att man bokför affärshändelserna först när fakturorna betalas. I sådana fall använder man inte kontona för kundfordringar och leverantörsskulder löpande under året. I samband med årsbokslut måste dock alla kundfordringar och leverantörsskulder bokföras. Alla företag med en årsomsättning som inte överstiger 3 miljoner kronor får använda kontantbokföring. De flesta företag använder sig av bokföringsmässiga principer eftersom man på så sätt får kontinuerlig kontroll över sina ford ringar och skulder. Metoden innebär också att arbetet med årsbokslut och periodbokslut underlättas.
Exempel 2 1
Nedanstående konteringar visar affärshändelserna i exempel 1 som de skulle registrerats om företaget haft kontantbokföring. Utförd städning (försäljning av tjänster) för 8 000 kr betalas av kun den, Abax AB:
Konto Debet
Checkräkning 8 000 Försäljning
Kredit 8 000
Kommentar: Vid kontantbokföring används inte konto Kundford ringar, eftersom försäljningen bokförs först när kunden har betalat. 2
Faktura nr 128 betalas till leverantören, Duro AB. Den gäller inköpt rengöringsmedel för 15 000 kr.
Konto Debet
Plusgiro Materialinköp 15 000
Kredit 15 000
Kommentar: Konto Leverantörsskulder används inte vid kontantbok föring, eftersom inköpet bokförs först när företaget betalar till leve rantören.
I dag datorise- rad redovisning
Den dubbla bokföringen har varit så ändamålsenlig att den överlevt en utveckling från manuell bokföring med ”gåspenna”, över olika typer av bokföringsmaskiner, fram till dagens datoriserade bokföring. Vår tids bokföring med dator bygger alltså på samma principer som användes i 1400-talets Venedig. 19
1
Block 1 Affärsredovisning
Kontoplanen – basen i bokföringen BAS-planen Svenskt
BAS 2000
Datoranpassad
Näringsliv (dåvarande Svenska arbetsgivareföreningen, SAF, och Sveriges Industriförbund) utarbetade i början av 1970talet en enhetlig standardkontoplan, BAS-planen. Den publicerades första gången 1976 under namnet BAS 76. Under 1996 tog BAS-gruppen på Svenskt Näringsliv fram en EU-anpassad, EUBAS 97. Därefter har en mindre översyn gjorts i form av BAS 2000. I denna bok används genomgående aktuell BAS 2000, vilken kon tinuerligt uppdateras (se www.bas.se). Den senaste heter BAS 2009. BAS-planen är direkt anpassad för datoriserad bokföring. Den har därför fått en mycket stor spridning och har även påverkat utvecklingen av kontoplaner i större företag. Detta har skett i takt med att företagens bokföring förts över till datoriserade redo visningssystem.
Kontomeny BAS 2000 är publicerad i form av en förteckning över tillgängliga
konton. Varje företag kan ta fram en egen ”skräddarsydd” kontoplan genom att välja lämpliga konton. BAS 2000 är samtidigt en handbok med kommentarer till hur de föreslagna kontona är tänkta att användas. Kontoklasser BAS-planens konton är indelade i olika kontoklasser (se bilden på /Class of accounts/ nästa sida). Enligt decimalsystemet anges kontots ställning i kon Kontogrupper toplanen genom sifferpositionen. Första siffran i kontonumret /Group of accounts/ anger kontoklass. Varje kontoklass är indelad i olika grupper av
Underkonton /Sub-accounts/
likartade konton, kontogrupper, vilket framgår av kontonumrets andra siffra. Dessutom finns konton som är mer detaljerat angivna med ytterligare en siffra, s k huvudkonton och underkonton. 6 Övriga externa rörelseutgifter/kostnader 62 Tele och post 6200 Tele och post 6210 Telekommunikation 6211 Telefon
Kontoklass Kontogrupp Gruppkonto Huvudkonto Underkonto
Standard- Den enhetliga kontoindelningen gör det möjligt att redan från program början lägga upp en kontoplan och färdiga rapportuppställ ningar med hjälp av s k standardprogram för ekonomisk redo-
visning med dator. Standardprogram säljs av datorleverantörer eller fristående programvaruhus och behöver endast mindre ju steringar för att passa varje företags behov. Som bilaga 1 i slutet av boken finns ett exempel på en kontoplan med ett urval av konton ur BAS 2000. 20
1 . R e d o v i s n i n g av f ö r e ta g e t s e k o n o m i
Konton för STÄLLNING RESULTAT Konton för komplette- avstämning rande Konton för av intern information, Balanskonton Konton för rörelseresultat övriga redovisning statistik resultatsteg mm m m Rörelsens utgifter/kostnader Valfritt Tillgångar Eget Huvud- Finan- Valfritt kapital intäkter siella Uppgifts- Inköp av Övriga externa Personal poster lämnande Avsätt- Aktiverat varor och poster till SCB ningar arbete för material Ned- Extra egen skrivningar ordinära Skulder räkning Lager- poster föränd- Avskriv- ningar Boksluts Övriga ringar disp rörelse- intäkter Övriga Skatter rörelse- kostnader Årets resultat Klass 0 Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Klass 6 Klass 7 Klass 8 Klass 9
BAS-planen och dess kontoklassindelning (källa: BAS-gruppen).
Kontering på verifikationen Lämpliga All bokföring börjar med att man konterar verifikationerna. Konkonton väljs teringen innebär att man bestämmer vilka konton som en affärs händelse påverkar. Praktiskt går konteringen i de flesta fall till så,
att man skriver kontonummer och belopp direkt på verifikationerna i en påstämplad konteringsruta (se nedan).
Marita Hansson förser den inkommande fakturan med en konteringsruta och konterar i den.
21
1
Block 1 Affärsredovisning
Exempel 3
Följande konteringsrutor visar de fyra konteringsexemplen i exempel 1. Kontonumren är hämtade från kontoplanen i bilaga 1:
1 Konto Debet Nr Namn kronor
1510 Kundfordringar 8 000 3010 Försäljning
2 Konto Debet Nr Namn kronor
2440 Leverantörsskulder 4020 Material 15 000
3 Konto Debet Nr Namn kronor
1930 Checkräkning 8 000 1510 Kundfordringar
4 Konto Debet Nr Namn kronor
1920 Plusgiro 2440 Leverantörsskulder 15 000
Kredit kronor 8 000 Kredit kronor 15 000
Kredit kronor 8 000 Kredit kronor 15 000
Ibland räcker manuell bokföring
Vid få verifikationer /Voucher/
För företag och föreningar som har ett mindre antal verifikationer, kan manuell bokföring vara en bra lösning. I t ex mindre idrottsföreningar förekommer det ofta att någon i styrelsen, vanligen kassören, gör bokföringen hemma utan ersättning.
Kolumndagbok Den vanligaste formen av manuell bokföring är en kolumndag/Journal/ bok, i vilken affärshändelserna skrivs in för hand. På nästa sida
visas ett utdrag ur en sådan dagbok.
Grundbokföring Huvudbokföring
22
I kolumndagboken skrivs affärshändelserna in i tidsmässig ordning, dvs grundbokföring, med en affärshändelse på varje rad. Den systematiska ordningen, dvs huvudbokföringen, ordnas genom att de flesta konton har egna kolumner på vilka affärshändelserna sorteras. De konton som inte används ofta skrivs in i en gemensam kolumn kallad ”övriga konton” för att spara plats. I denna kolumn måste kontonumret anges vid varje registrering.
1 . R e d o v i s n i n g av f ö r e ta g e t s e k o n o m i
Huvudbokföring Grundbokföring
1
Utdrag ur kolumndagbok.
Tvärkontroll
Komprimerad huvudbok /General ledger/
Kolumnerna summeras vanligen för varje månad. I samband med detta görs en s k tvärkontroll, vilken innebär att debetkolumnernas summor ska vara lika stora som kreditkolumnernas. Om de inte är det, har man bokfört felaktigt på någon rad. Denna felmöjlighet undviks vid bokföring med dator, eftersom programmen är utformade så att det inte går att registrera en kontering om inte tvärkontrollen stämmer. Att tvärkontrollen stämmer är dock ingen garanti för att man har valt rätt konton. När en månad avslutas gör man ett sammandrag per konto för de konton som har bokförts i kolumnen Övriga konton. Därefter skriver man in månadens summor från samtliga konton på en ny sida i dagboken. Dessa månadssummor summeras och blir sedan underlag för bokslutet i en s k bokslutstablå (se kapitel 3).
Datorn till hjälp vid bokföringen
Två huvud- alternativ
Registrering av affärshändelser kan antingen göras i en handskriven, manuell, dagbok eller med hjälp av dator. De allra flesta företag använder sig numera av dator i bokföringsarbetet. Datorbokföringen kan läggas upp enligt två huvudalternativ:
Redovisnings- 1 En redovisningsbyrå kan köra bokföringen i dator och därbyrå efter sända rapporter till kunden. Underlaget för registreringen
kan vara konterade verifikationer eller konteringslistor som överlämnas till redovisningsbyrån. En del företag skriver in affärshändelserna i en handskriven dagbok och skickar en kopia till redovisningsbyrån. Detta är således ett mellanting mellan manuell bokföring och bokföring med dator. Övriga företag måste skriva någon typ av ”kassadagbok” bredvid den vanliga bokföringen. Det beror på att 23
Block 1 Affärsredovisning
man måste uppfylla bokföringslagens krav om att kontanta affärshändelser, dvs inbetalningar och utbetalningar, ska bokföras senast påföljande arbetsdag. Det är oftast inte praktiskt eller ekonomiskt möjligt att låta redovisningbyrån registrera affärshändelserna varje dag. Registreringen sker därför vanligen en gång per månad eller en gång per vecka beroende på bokföringens omfattning.
Egen dator
2 Företaget kan också ha egen dator och sköta sin bokföring självt. När persondatorer kopplas ihop i ett nätverk, så kan program och lagringsmöjligheter utnyttjas gemensamt. Till en stordator eller en central ”server” kan man koppla terminaler, som är olika geografiskt belägna. Dessa kopplingar kan ske via telenätet eller egna kablar. Bokföringsrutinerna med egen dator blir i stort sett desamma som när man utnyttjar en redovisningsbyrå. Egen dator gör det dock möjligt att registrera affärshändelser oftare. Den egna datorn används vanligen också för andra admini strativa rutiner än bokföring, exempelvis för textbehandling, orderregistrering, fakturering, lagerbokföring, budgetering och löneberäkning. Ju större företaget är, desto vanligare är det att man använder en av terminalerna enbart för bokföring och att man registrerar affärshändelserna varje arbetsdag. dagbok menas i samband med datoriserad bokföring en även kallad verifikationslista, med de konteringar som har registrerats under perioden i tidsmässig ordning. Huvudboken innebär att konteringarna har sorterats per konto. Under t ex rubriken Plusgiro kan man se hur periodens affärshändelser har påverkat plusgirokontot. Huvudboken kallas också för konto specifikation. Med bokföringslagens uttryck är huvudboken sorterad i systematisk ordning. Huvudboken har stor betydelse i samband med avstämning av konton. Bokslut, kundreskontra, leverantörsreskontra samt begreppet avstämning kommer att behandlas längre fram i boken.
Dagbok Med Huvudbok lista,
24
1 . R e d o v i s n i n g av f ö r e ta g e t s e k o n o m i
1
Exempel på huvudbok (utdrag) och verifikationslista framtagna i datoriserat redovisningsprogram.
25
Block 1 Affärsredovisning
Hjälpbokföring /Subsidiary ledger/
De flesta företag använder sig av en hjälpbokföring (sidoordnad bokföring) bredvid dagbok och huvudbok. De två vanligaste typerna av hjälpbokföring är reskontra och lagerbokföring.
Reskontra En reskontra är en Lagerbokföring lanhavanden med t
specifikation av företagets ekonomiska melex anställda, kunder och leverantörer, dvs en reskontra är en specifikation av vissa konton i huvudboken. Följande information får man i dessa former av hjälpbokföring: Lönereskontra uppgift per anställd om utbetald lön, avdragen personalskatt, eventuella förskott etc Kundreskontra uppgift per kund om utgående fakturor, inkommande betalningar, aktuell kundfordran, eventuellt utskickade betalningskrav, årsförsäljning etc Leverantörs- uppgift per leverantör om erhållna fakturor reskontra utbetalningar, aktuell skuld, årsinköp etc Lagerbokföring uppgift om inlevererade artiklar, sålda varor, aktuellt lagersaldo, beställningar, lagerinvente ringar etc uppdelat på olika artiklar Inventarie- uppgift om inventarier samt under året köpta förteckning och sålda inventarier
Till hjälp vid avstämning
Hjälpbokföringen är till mycket stor hjälp vid avstämning av konton (se kapitel 7). Med hjälp av den kan man jämföra t ex saldot på kundfordringarna i huvudboken med summan av alla kunders konton ett visst datum. Om inte dessa summor stämmer
Leverantörsreskontra för ett internationellt verksamt företag. Leverantörsskulderna specificeras i både ursprungslandets valuta och svenska kronor.
26
1 . R e d o v i s n i n g av f ö r e ta g e t s e k o n o m i
överens finns det anledning att undersöka, om man har gjort något bokföringsfel. På samma sätt kan kontot för leverantörsskulder jämföras med leverantörsreskontran osv.
Manuellt eller datoriserat
Reskontra och lagerbokföring kan göras manuellt eller med hjälp av dator. Manuellt system innebär att man lägger upp ett kort för varje anställd, kund, leverantör respektive artikel. Datorbaserat system innebär att varje anställd, kund, leverantör och artikel får ett nummer. När affärshändelser registreras i hjälpbokföringen anges samtidigt detta nummer. Datorn kan sedan sortera affärshändelserna och skriva ut datalistor med uppgifter om varje anställd, kund osv. Hjälpbokföringen kan också integreras med affärsbokföringen så att registreringen till affärsbokföringen görs på samma gång.
Journaler En
del mindre företag använder sig av en kombination av bok föringsunderlag och reskontra. Metoden kallas för ”löpande förda förteckningar”. Utgående respektive inkommande fakturor skrivs in i tidsmässig ordning i en försäljningsjournal respektive inköpsjournal. Journalerna summeras varje månad och används som bokföringsunderlag, för registrering i dagboken. Detta underlag kan alltså bli en del av grundbokföringen. Journalerna fungerar också som reskontra eftersom betalningsdagen noteras.
Utdrag ur försäljningsjournal.
Pärmreskontra
Den vanliga reskontran kompletteras oftast i mindre företag med en pärmreskontra. Kopior på obetalda fakturor placeras i bokstavsordning efter namnet på kunden i en pärm för ”obetalda fakturor”. När fakturan är betald flyttas den till ett arkiv för ”betalda fakturor”. Samtidigt antecknas betalningsdatum på fakturakopian. Rutinen är densamma för leverantörsfakturor. Pärmreskontra är ett hjälpmedel när man kräver kunder på betalning respektive när man betalar sina leverantörsfakturor.
27
1
Block 1 Affärsredovisning
All bokföring samlad i ett system Administrativa rutiner kopplas till redovis- ningen
De företag som använder datorn för sina administrativa rutiner kan också integrera dessa direkt med den ekonomiska redovisningen. Detta innebär t ex att en kundfaktura automatiskt registreras i bokföringen redan när fakturan skrivs ut, och att en betalning registreras samtidigt i bokföringen och i reskontran.
Försystem Någon detaljerad dagbok kan inte skrivas ut. Dagboken /Enter system/ mer istället till stor del att bestå av hänvisningar till olika s
komk försystem, t ex till löneredovisning och orderrutiner. Man kan säga att grundbokföringen (grundnoteringen) görs i samband med and ra rutiner. Bilden nedan är ett exempel på hur ett integrerat administrationssystem kan vara utformat.
Grund- Försäljning notering
Inbetal- ningar
Inköp
Utbetalningar
Arbetad tid
För- Order- Kund- Lager- Leverantörs- Löneredosystem fakturering reskontra redovisning reskontra visning
OFL (order – fakturering – lager)
Huvudbokföring BudgetRedovisning avstämning
Exempel på integrerat administrationssystem med dator.
28
Grundnotering Övriga affärs händelser
Manuell registrering via terminal Automatisk överföring i dator
1 . R e d o v i s n i n g av f ö r e ta g e t s e k o n o m i
Hjälp till god redovisningssed De lagar som ställer krav på den ekonomiska redovisningen G od redovisnings- anger inte i detalj hur bokföringen ska gå till. Uttrycket ”god re sed dovisningssed” används för att lagstiftningen inte ska binda sig för vissa detaljregler.
För att lagarna ska fungera måste begreppet god redovisningssed i många fall närmare preciseras. Detta görs av en statlig myndig Bokförings- het, Bokföringsnämnden (BFN), som har huvudansvaret för att nämnden utveckla god redovisningssed i Sverige, s k normgivning. Nämnden är sammansatt av representanter för statliga myndigheter, näringsliv och revisorer. Rådet för finan- siell rapportering
Rådet för finansiell rapportering är en förening för utvecklande av god redovisningssed. Medlemmar är bl a representanter för revisorer, näringsliv, banker och försäkringsbolag. Rådet tar sikte på de företag vars aktier handlas offentligt eller som genom sin storlek är av stort allmänt intresse. Dessa företag betecknar man som noterade företag. Rådets rekommendationer, normer, har sin utgångspunkt i International Financial Reporting Standards (IFRS). Även andra företag än noterade kan följa rådets rekommendationer. Rådet vill med sina rekommendationer bidra till att göra redovisningen i de noterade företagen jämförbar med den i andra företag, såväl i Sverige som i utlandet. BFNs arbete inriktas mot frågor om löpande bokföring och arkivering samt övriga redovisningsfrågor för de företag som inte ingår i Rådet för finansiell rapporterings målgrupp eller följer rådets normer. BFN ger därför ut egna normer i form av allmänna råd och vägledningar. Dessa bygger i stort på motsvarande normer från Rådet för finansiell rapportering men med lättnader för företagen. Lättnaderna varierar dock beroende på företagets storlek. Företagen delas in i följande grupper:
K1–4
• Enskild näringsidkare som har en årsomsättning på högst tre miljoner kr. • Övriga mindre företag som inte är att beakta som större enligt definitionen under nästa punkt. • Större företag som uppfyller fler än ett av följande villkor: – fler än 50 anställda – mer än 40 miljoner kr i tillgångar – mer än 80 miljoner kr i försäljning. • Större företag som är börsnoterade koncerner. Bokföringsnämnden kallar dessa fyra kategorier av företag för K1–4. 29
1
BLOCK 1 AFFÄRSREDOVISNING
BFN menar att det är användarens behov av redovisningsinformation som ska styra kraven i de allmänna råden. Behoven och nyttan måste ställas mot kostnaderna för den redovisningsskyldige att ta fram och presentera information. IASB
FAR SRF
FASB
International Accounting Standards Board (IASB) ger ut rekommendationer för företag som är internationellt verksamma och vars aktier vanligen är noterade på de större fondbörserna. IASB publicerar sina rekommendationer under beteckningen IFRS (International Financial Reporting Standards). Dessa har som nämnts stort inflytande även på den svenska normgivningen. Även andra organisationer påverkar genom sitt arbete den svenska normgivningen, bl a FAR (Branschföreningen för revisorer och rådgivare) och SRF (Sveriges redovisningskonsulters förbund). FAR ger genom sitt förlag ut bl a FARs Samlingsvolym, en sammanställning av lagar och övrig normgivning inom redovisning och revision. FAR ger också ut tidningen Balans och SRF ger ut tidningen Redovisningskonsulten. Financial Accounting Standards Board (FASB) utvecklar god redovisningssed i USA, benämnd GAAP – Generally Accepted Accounting Principles. Även de amerikanska normerna har sin utgångspunkt i IFRS. Alla börsnoterade företag ska enligt en EU-förordning upprätta sin koncernredovisning (se kap 8) enligt IFRS. Icke-noterade företag får frivilligt upprätta koncernredovisning enligt IFRS (alla av EU godkända IFRS måste i så fall tillämpas). IFRS innebär att fokus flyttas i redovisningen hos svenska noterade bolag (koncerner) från försiktighetsprincipen enligt svensk redovisningstradition mot att visa en mer rättvisande bild. Detta överensstämmer inte alltid med den svenska skattelagstiftningen, men koncerner beskattas inte, enbart de enskilda bolagen i koncernen.
Facktidskrifter för redovisare. Redovisningskonsulten utges av SRF och Balans av FAR.
30
1 . R e d o v i s n i n g av f ö r e ta g e t s e k o n o m i
Sammanfattning • Med redovisning menas registrering, bearbetning och rapportering av affärshändelser. Dessa uppstår när ett företag skaffar resurser och säljer produkter eller när företaget betalar respektive får betalt.
• Många företag använder hjälpbokföring bred vid dagbok och huvudbok. De två vanligaste typerna av hjälpbokföring är reskontra och lagerbokföring.
• Syftet med redovisningen är att ta fram ekonomiska rapporter över företagets verksamhet. Dessa rapporter är främst en resultaträkning (resultatrapport), som visar resultatet och en balansräkning (balansrapport), som visar den ekonomiska ställningen.
• De flesta företag använder idag datorn för sin bokföring. Detta innebär att verifikationerna konteras och registreras på datorn. Därefter kan verifikationslista och huvudbok skrivas ut tillsammans med resultatrapport och balansrapport.
❦
• I bokföringslagen står bl a att alla affärshändelser ska kunna presenteras i registreringsordning, vanligen i kronologisk ordning (datum ordning) samt systematisk ordning (på olika konton). För varje affärshändelse ska det finnas en verifikation. Inbetalningar och utbetalningar ska bokföras senast påföljande arbetsdag. Bokföringen ska göras i svenska kronor, men aktiebolag och ekonomiska föreningar kan istället ha euro som redovisningsvaluta. • Företagets räkenskapsår, ska omfatta ett kalenderår för enskild näringsidkare och handelsbolag/kommanditbolag, som ägs av fysisk person. Aktiebolag och ekonomisk förening får använda ”brutet” räkenskapsår efter tillstånd från Skatteverket. Allt bokföringsmaterial ska förvaras på ett betryggande sätt under minst sju år.
❦
• BAS 2000 är en förteckning över konton indelade i olika kontoklasser. Varje kontoklass är indelad i olika grupper av likartade konton. Vissa konton är mer detaljerat angivna i form av underkonton. Varje företag kan ”skräddarsy” en egen kontoplan, som är anpassad efter det egna behovet men ändå baserad på BAS 2000.
❦
• Många företag använder också datorn för sina administrativa rutiner. Detta medför att företagets hjälpbokföring kan integreras direkt med den ekonomiska redovisningen. En kundfaktura kan t ex registreras automatiskt i bokföringen direkt när fakturan skrivs ut. Dagboken kommer på så sätt att bestå av hänvisningar till olika s k försystem, t ex till faktureringssystemet.
❦
• Med god redovisningssed menas att man i förs ta hand följer den statliga Bokföringsnämndens anvisningar och rekommendationer från FAR och Rådet för finansiell rapportering. Men svenska företag med utländska dotterföretag måste ofta även ta hänsyn till direktiv från EU eller rekommendationer från International Accounting Standards Board (IASB). Börsnoterade koncerner måste enligt en EUförordning följa IASB:s regler som ges ut som International Financial Reporting Standards (IFRS). • Bokföringsnämnden (BFN) är en myndighet som har huvudansvaret för utvecklandet av god redovisningssed i företagens bokföring och offentliga redovisning. Detta sker bland annat genom att nämnden ger ut allmänna råd och informationsmaterial inom sitt ansvarsområde.
❦ • Manuell bokföring sker oftast i en kolumndagbok. Affärshändelserna skrivs in i tidsmässig ordning med en affärshändelse på varje rad. Huvudbokföringen ordnas genom att de flesta konton har egna kolumner i dagboken där affärshändelserna registreras.
31
1
– Alla kvitton lämnar jag vidare till min redovisningskonsult som tar hand om den biten. Jag håller mig till det jag är bäst på, nämligen att meka och sälja bilar. Ove Jurborn, Konsumentbilar AB
2. Löpande bokföring Om du slarvar med grundarbetet blir ald rig slutresultatet bra. Det gäller även inom redovisningen. Grunden till bra rapporter lägger du redan i bokföringsarbetet. Genom att du bokför affärshändelserna på rätt kon ton kan du vid redovisningsperiodens slut ta fram rättvisande rapporter. Det är därför som alla företag är måna om att kontera på rätt konto.
2
Efter att ha läst kapitlet ska du kunna kon tera • affärshändelser som gäller försäljning och inköp • moms vid utlandsaffärer • momsredovisning • personalens kostnader • diverse andra affärshändelser
Bokföra olika affärshändelser Handbok: De grundläggande reglerna för dubbel bokföring anger huvud BAS 2000 principen för hur affärshändelser ska registreras. Inom ramen för
dessa regler kan företaget välja mellan olika redovisningssätt. I valet har man god hjälp av de riktlinjer som beskrivs i Redovisningshandboken – en handbok med BAS 2000 Baskontoplan inklusive instruktioner. Ansvaret för BAS-konceptet har BAS-gruppen med stöd av Svenskt Näringsliv. BAS-kontoplanen har fått en mycket stor spridning i svenskt näringsliv. Även de företag och branscher som har anpassat BAS-planen till den egna verksamheten kan ha nytta av anvisningarna i handboken. I detta kapitel ska vi titta på hur man bokför några vanligt förekommande affärshändelser enligt BAS-planen. Fyrsiffriga kontonummer används genomgående. Vi beskriver affärshändelser ut ifrån ”problemområdena” överst på nästa sida. Redovisningshandboken 2013 – en handbok som uppdateras kontinuerligt.
33
BLOCK 1 AFFÄRSREDOVISNING
• Försäljning och kunder • Inköp och leverantörer • Redovisning av moms • Personal
Ö M M Ö Tillgångar Skulder Kostnader Intäkter
• Lokaler och inventarier • Övriga rörelsekostnader • Finansiering
Som vägledning till vilken kontotyp ett konto hör, visas i detta kapitel ofta figuren här bredvid. Den kontotyp som berörs markeras i blått. Figuren visar också på vilken sida, debet eller kredit, kontotypen ökar eller minskar. För Tillgångar och Kostnader kan man utläsa att dessa kontotyper ökar (Ö) i debet och minskar (M) i kredit. För Skulder och Intäkter är det tvärtom, dvs de minskar (M) i debet och ökar (Ö) i kredit.
Hur ska försäljning redovisas? Försäljning Försäljningsinkomster exkl moms ska krediteras ett inkomstkonto i kontoklass 3, t ex konto 3010 Varuförsäljning Sverige. Vid försäljning av tjänster används t ex konto 3020 Utförda arbeten eller Arvoden. Om företaget har försäljning med olika momsskattesatser kan inkomsterna registreras var för sig på följande konton: Ö M M Ö Tillgångar Skulder Kostnader Intäkter
3011 3012 3013 3014 3030 3040
Försäljning, full moms Försäljning, reducerad moms (12 %) Försäljning, reducerad moms (6 %) Försäljning, momsfri Försäljning, export till länder utanför EU Försäljning, till annat EU-land
Orsaken till denna uppdelning är att det blir lättare att kontrollera att momsen blivit rätt redovisad. För de företag som i övrigt har varierande typer av försäljnings inkomster ger BAS-planen förslag på olika försäljningskonton. Nedan visas några exempel: Ö M M Ö Tillgångar Skulder Kostnader Intäkter
/Value added tax/
3910 Hyres- och arrendeintäkter 3920 Provisionsintäkter 3980 Erhållna statliga, kommunala och EU-bidrag 3990 Övriga ersättningar och intäkter
Utgående moms De företag som är redovisningsskyldiga för mervärdesskatt (moms) måste registrera momsen separat i bokföringen. Momsbeloppet vid försäljning krediteras något av följande konton:
34
2. LÖPANDE BOKFÖRING
2610 2615 2620 2630
Ö M M Ö Tillgångar Skulder Kostnader Intäkter
Utgående moms, oreducerad (25 %) Utgående moms, oreducerad vid inköp från annat EU-land Utgående moms, reducerad 1 (12 %) Utgående moms, reducerad 2 (6 %)
2
Kontant försäljning
/Cash sales/
Kontant försäljning innebär att företaget får betalning för en försäljning i samband med leveransen av varan eller tjänsten. Med kontant betalning menas betalning till kassa, plusgiro, bankgiro eller bankkonto. Med kontant betalning likställs också betalning med kontokort, check eller postväxel. Bokföring sker genom debitering av försäljningsbeloppet inklusive moms på något av följande konton: 1910 Kassa 1920 Plusgiro 1930 Checkräkning/bankgiro 1940 Bank 1970 Särskilda bankkonton
Ö M M Ö Tillgångar Skulder Kostnader Intäkter
Krav på kassaregister Den som säljer varor eller tjänster mot kontant betalning (även kontokort) måste sedan år 2010 ha ett godkänt (certifierat) kas saregister och säljaren måste alltid erbjuda kunden ett kassakvitto. Syftet med lagen är att skydda seriösa företagare inom kontanthandeln mot illojal konkurrens. Undantagna företag är taxi, distans- och hemförsäljning, automatförsäljning, torg- och marknadshandel samt ej skattskyldig verksamhet. De företag som kan garantera att de har bra underlag för skattekontroll på annat sätt, kan ansöka om undantag från lagen. Ett företag har, efter ansökan, rätt till undantag om kontantförsäljningen understiger 4 prisbasbelopp eller är högst 2 % av omsättningen, eller om försäljning sker under högst 30 dagar per år. Skatteverket kan, utan att anmäla det i förväg, kontrollera att företaget har ett kassaregister som uppfyller kraven. Verket kan oanmält göra följande kontrollåtgärder: räkna kunder, göra kontrollköp, göra kvittokontroller och göra kassainventering. Den som inte följer lagen kan få betala kontrollavgift på 10 000 kr.
Försäljning mot kontokort
/Account card/
Vid försäljning mot kontokort får säljaren betala ca 1–3 % av försäljningsbeloppet i avgift till kontokortsföretaget. De kostnader som uppstår i samband med kontokortshantering debiteras konto 6040 Kontokortsavgifter. Utgifter i samband med kreditupplysning och kreditkontroll av kund debiteras konto 6060 Kreditförsäljningskostnader. 35
BLOCK 1 AFFÄRSREDOVISNING
Exempel 1
Lillys Boutique säljer ganska ofta mot kontokort. Under en dag i december sålde Lilly för 700 000 kr inklusive moms mot betalning med kontokort. Kontokortsföretaget tar 2 % i avgift i genomsnitt. Lilly gör följande notering i slutet av dagen: Konto Nr Namn
3010 2610 6040 1580
Försäljning Utgående moms Kontokortsavgifter 14 000 ➌ Kontokortsfordringar 686 000 ➍
➊ Försäljning exklusive moms ➋ Moms = 20 % av 700 000
Debet kronor
Kredit kronor 560 000 ➊ 140 000 ➋
➌ Avgift = 2 % av 700 000 ➍ Fordran på kontokortsföretaget
/Credit sales/ Kreditförsäljning
Kundfaktura Vid kreditförsäljning sker registrering på följande konton: /Invoice/ 1510 Kundfordringar: debiteras med hela fordringsbeloppet inkl moms 3010 Varuförsäljning: krediteras med försäljningsbelopp exklusive moms Ö M M Ö 2610 Utgående moms: krediteras med momsbeloppet Tillgångar Skulder Kostnader Intäkter
När kunden senare betalar debiteras kontot för likvida medel, t ex 1920 Plusgiro, och konto 1510 Kundfordringar krediteras. Underlaget för en kundfordran är en utgående faktura (kundfaktura). Kundfakturan kan avse försäljning av både varor och tjänster.
Exempel 2
Nedan visas exempel på kontering hos Happy Days AB av en kundfaktura (1) samt betalning från kunden (2).
1 Konto Nr Namn
Kredit kronor
1510 Kundfordringar 12 000 ➊ 3010 Varuförsäljning 9 600 ➋ 2610 Utgående moms 2 400 ➌ ➊ Fakturabelopp inklusive moms ➋ Försäljning exklusive moms
2 Konto Nr Namn
Debet kronor
➌ Moms 20 % av 12 000 kr
Debet kronor
1920 Plusgiro 12 000 ➊ 1510 Kundfordringar
Kredit kronor 12 000 ➋
➊ Kunden betalar fakturan på plusgiro
36
➋ Kundfordran försvinner
2. LÖPANDE BOKFÖRING
Kreditfaktura /Credit note/
En kreditfaktura innebär en reduktion av försäljningsvärdet inkl moms på grund av t ex fel i levererad vara eller försenad leverans. När en kreditfaktura sänds till en kund sker följande kontering: 3010 Varuförsäljning: debiteras med kreditfakturans summa exklusive moms 2610 Utgående moms: debiteras med motsvarande momsbelopp 1510 Kundfordringar: krediteras med hela summan inklusive moms
Lämnade rabatter Ö M M Ö Tillgångar Skulder
Lämnade rabatter betraktas i BAS-planen inte som kostnader utan som intäktskorrigeringar. Exempel på sådana konton är
Kostnader Intäkter
3731 Lämnade kassarabatter
3732 Lämnade mängdrabatter, bonus
Kassarabatt Lämnade kassarabatter redovisas i samband med att kunden /Cash discount/ gör ett avdrag vid betalningen, då följande kontering sker:
1510 3731 1920 2610
Kundfordringar: krediteras med det ursprungliga fordringsbeloppet Lämnade kassarabatter: debiteras med kassarabatten Plusgiro: debiteras med resterande inbetalning Utgående moms: debiteras med ett belopp som motsvarar moms på kassarabatten*
* Vid bokföring av kundfordringen har konto Utgående moms krediterats på hela försäljningsbeloppet. Vid betalningen debiteras konto Utgående moms med ett belopp som motsvarar momsbeloppet för kassarabatten.
Exempel 3
En kund betalar en faktura på 10 000 kr och gör samtidigt avdrag för kassarabatt enligt nedanstående kontering. Rabatten är 2 % av fakturabeloppet exkl moms (0,02 · 10 000 · 0,8 = 160 kr). Eftersom det inte är moms i beloppet som motsvarar kassarabatten, ska kunden även gottgöras för momsen med 0,25 · 160 = 40 kr. Den totala rabatten blir därför 160 + 40 = 200 kr. Konto Nr Namn
2610 1920 1510 3731
Debet kronor
Utgående moms 40 Plusgiro 9 800 ➊ Kundfordringar Lämnade rabatter 160 ➌
Kredit kronor
10 000 ➋
➊ Fakturabelopp 10 000 kr – rabatt 200 kr ➌ Lämnad rabatt 2 % av 8 000 kr, ➋ Fakturabelopp 10 000 kr dvs fakturabelopp exklusive moms
Mängdrabatt Mängdrabatter kan registreras på följande sätt: /Quantity discount/ 3010 Försäljning: krediteras med försäljningssumman exklusive moms 3732 Lämnad mängdrabatt: debiteras med mängdrabatten 2610 Utgående moms: krediteras med momsen, som beräknas på varuvärdet av försäljningen minskad med rabatten 1510 Kundfordringar: debiteras med försäljningssumman minus rabatt
37
2
BLOCK 1 AFFÄRSREDOVISNING
Många företag registrerar i stället ”nettoförsäljningen” på försäljningskontot, dvs konto 3010 Försäljning krediteras med försäljningssumman exklusive moms minskad med mängdrabatten. Bonus Bonus
(återbäring) är en form av mängdrabatt som erhålls i efterskott genom att kunden får en kreditfaktura med rabatt och moms. Det totala bonusbeloppet bokförs på konto 1510 Kundfordringar i kredit, bonus exkl moms på konto 3733 Lämnad återbäring i debet och momsen på konto 2610 Utgående moms i debet.
Ö M M Ö Tillgångar Skulder Kostnader Intäkter
Förskott
Kunder Förskottsbetalningar från kunder för kommande försäljningar /Customers/ ska registreras på skuldkontot 2420 Förskott från kunder.
Exempel 4
Ett förskott på 7 000 kr, varav moms 1 400 kr, från en kund har betalats in till checkräkningen hos Åmåls Bil AB. ➊ Beloppet exklusive moms, 5 600 kr, konteras som skuldökning.➋ Momsen konteras som vid försäljning på kontot för utgående moms. Konteringarna visas nedan:
Förskott
Konto Nr Namn
Debet kronor
1930 Checkräkning 7 000 ➊ 2610 Utgående moms 2420 Förskott kund
Kredit kronor 1 400 5 600 ➋
Företaget bokför senare en kundfaktura på 12 000 kr, varav moms 2 400 kr, och gör då avdrag för förskottet 7 000 kr. Resterande belopp inklusive moms, 5 000 kr, konteras som kundfordran. ➌ Samtidigt bokförs resten av momsen, 1 000 kr, och förskottet från kunden förs bort i debet som en skuldminskning. ➍ Försäljningen exklusive moms, 9 600 kr, krediteras konto 3010 Försäljning. ➎ Faktura
Konto Debet Nr Namn
1510 2610 2420 3010
Kredit kronor
Kundfordringar 5 000 ➌ Utgående moms Förskott kund 5 600 ➍ Försäljning
kronor 1 000 9 600 ➎
Därefter betalar kunden resterande belopp till checkräkning och kundfordran förs bort i kredit. ➏
38
SAKREGISTER
pågående arbete 242 pågående uppdrag 244 påläggsdifferens 259, 267 pärmreskontra 27 rabatt 44 realisationsvinst/-förlust 105 redovisning 11 redovisningskonsult 169 redovisningskontroll 181, 183 redovisningsbyrå 23, 24, 30 redovisningsvaluta 14 referensränta 132, 297 relationstal 206 reseförmån 288 reservfond 123, 131 reskontra 26 restskatt 295 restvärdeavskrivning 107 resultat 64 resultatenhet 227 resultatreglering 108, 314 resultaträkning 12, 86, 119, 143, 179, 198, 341 resurs 13 revision 165 revisionsberättelse 140, 173, 175 Revisionsprocessen 172 Revisionsstandard i Sverige 172 revisionsprogram 181 revisionsrapport 173 revisor 131, 150, 151, 167, 169 Revisorsnämnden 170 revisorspåteckning 174 Riksrevisionsverket 169 Rådet för finansiell rapportering 29, 155 räkenskapsenlig avskrivning 95 räkenskapsår 14 räntabilitet 219 räntefördelning 110, 315 ränteförmån 288 räntetäckningsgrad 215 rättshandlingsförmåga 113 rättvisande bild 140, 155 rörelsekapital 210
rörelsemarginal 220 rösträtt 140 saldobalans 67 schablonränta 120 Security and Exchange Commission, SEC 349 serviceföretag 241 sidoordnad bokföring 26 skatt 120 skattebetalning 45, 52 skattebrott 329 skatteinkomst 281 skattekonto 45, 52 skattenämnd 300 skattereduktion 289, 291 skatterevision 182, 300 skatteskuld 121 Skatteverket 296, 300, 305 skuldränta 215 skuldsättningsgrad 214 slutlig skatt 120, 295 slutskattebesked 121, 295 sociala avgifter 51, 79 socialförsäkringsavgift 281 solidariskt ansvar 132 soliditet 213 SRF 30 SRS 30 stamaktie 130 standardiserat räkenskapsschema 324 standardkostnad 253 statlig inkomstskatt 120, 289 stiftelse 135 stoppregler 309 svartjobb 329 Svenska revisorssamfundet 30 Sveriges redovisningskonsulters förbund 30 systematisk ordning 13 särskild upplysning 149 tantiem 124 tidrapportering 241 tillverkande företag 249
tillväxt 210 tilläggskod 229, 232, 259 tilläggspensionsförsäkring 53 tilläggsupplysning 87, 139, 148 tjänsteföretag 241 traktamente 287 trolöshet 331 tvångslikvidation 128 tvärkontroll 23 tystnadsplikt 170 tävlingsvinst 289 underkoncern 191 underkonto 20 underskott på skattekonto 296, 307 upparbetad intäkt 242 uppdragstagare 49 upplupen intäkt 73, 81 uppskrivningsfond 123 urkundsförfalskning 335 utdelning 124, 131, 200 vara 74 varuhandelsföretag 227, 234 verifikation 14 vinstdisposition 124 vinstmarginal 221 värderingsregel 142 värdeöverföring 124 yrkesmässighet 305 yrkesrevisor 167 årsbokslut 14, 63, 86 årsredovisning 86, 139 årsredovisningslagen 85, 139 årsstämma 124, 140, 167 överkursfond 126 överskjutande skatt 296 överskott på skattekonto 296 20 %-regeln 96 30 %-regeln 96 48-metoden 257, 275
BILDLISTA Cissi Glave: sid 10, 32, 62, 92, 112, 138, 164, 188, 202, 226, 240, 248, 280, 304, 328, 340
Affärsekonomi! EKONOMISTYRNING är ett utbildningsmaterial som kopplar ihop metoder för ekonomisk planering, kalkylering och intern/extern redovisning med affärsmässigt tänkande. EKONOMISTYRNING består av de två läromedelspaketen Redovisning 2 / Redovisning och beskattning och Finansiering och kalkylering. EKONOMISTYRNING är främst avsett för fördjupningskurser på gymnasiet och komvux, kurser inom kvalificerad yrkesutbildning (Yh) samt grundläggande kurser på högskolan. Materialet är också lämpligt för företagsinterna utbildningar och studiecirklar samt för självstudier.
Redovisning 2 Redovisning och beskattning består av fyra block 1 Affärsredovisning: – Redovisning av företagets ekonomi – Löpande bokföring – Bokslutsrutiner – Bokslutsplanering – Redovisning i olika företagsformer – Årsredovisning i aktiebolag – Revision och intern kontroll – Redovisning i koncerner – Företagsanalys 2 Intern redovisning: – Redovisning i varuhandelsföretag – Redovisning i tjänsteföretag – Redovisning i tillverkande företag 3 Beskattning: – Beskattning av privatpersoner – Beskattning av näringsverksamhet – Ekonomisk brottslighet 4 Internationell redovisning Förutom denna Faktabok finns en Problembok med verklighetsnära tillämpningar inom varje problemområde och ett utförligt Lösningshäfte. Till hjälp vid arbetet i problemboken finns en CD med modeller för bokslut och analys. Som studerande har du också tillgång till Visma Spcs ekonomiprogram, antingen via Libers hemsida (gå in på Ekonomistyrning: Redovisning 2) eller via www.vismaspcs. se/elevlicens. Kommentarer, kursplaner, OH-underlag, extra-/provuppgifter m m finns samlade i Handledningen.
Författare till Redovisning 2/Redovisning och beskattning är Jan-Olof Andersson, Cege Ekström, Anders Gabrielsson, Eva Jansson och Monica Tengling. De två förstnämnda är lärare i ekonomiska ämnen och bedriver egen konsultverksamhet. Anders Gabrielsson är ekonomidirektör i ÅF. Eva Jansson är auktoriserad revisor hos KPMG. Monica Tengling är också lärare i ekonomiska ämnen.
Best.nr 47-11034-6 Tryck.nr 47-11034-6