Del I Även det rebelliska och upproriska har en lång historia
jag följde Laytons perspektiv och börja med att fokusera på Burrs grund antaganden för socialkonstruktivism (1995, 2003). Dessa grundantaganden, som Burr presenterade i sin första bok om socialkonstruktivism 1995 och som hon upprepar i sin andra om socialkonstruktivism 2003, har blivit något av en standardintroduktion även i översatt svensk litteratur inom fältet, till exempel i den inom många samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen mycket anlitade boken Diskursanalys som teori och metod (Winther Joergensen & Phillips, 2000).
Hur har socialkonstruktivismen anammats inom psykologin? Socialkonstruktivism kan beskrivas som en teoretisk orientering som i högre eller lägre grad inspirerat eller ligger till grund för alla de nya strategier som erbjuder radikala och kritiska alternativ inom psykologi och socialpsykologi, hävdar Burr, liksom inom andra discipliner inom samhällsvetenskaperna och humaniora. Burr fokuserar på hur denna utveckling tagits upp av psykologi och socialpsykologi i de anglosaxiska länderna. Men hon betonar att socialkonstruktivism, som ett teoretiskt-metodologiskt perspektiv inom samhällsvetenskaperna, hämtat influenser från en mängd olika discipliner, inklusive filosofi, sociologi och lingvistik, vilket gör socialkonstruktivism multidisciplinärt (Burr, 2003, s. 2).
Finns det en definition av socialkonstruktivism? Som redan nämnts, hävdar Burr, är det i den anglosaxiska forskarvärlden nästan bara psykologer som använder begreppet. Som skäl anför Burr att detta är en effekt av den olyckliga splittringen mellan psykologi och sociologi i början av 1900-talet. Många av grundantagandena i socialkonstruktivism är så inarbetade i sociologi som disciplin att det bara är psykologer, när de under 1900-talets senare hälft återupptäcker dessa grundantaganden, som använder begreppet socialkonstruktivism. Men när psykologin i slutet av 1960-talet och i början av 1970-talet återupptäcker dessa grundantaganden, får de en för psykologi speciell utformning och motivering, enligt Burr (1995, 2003).
72
© F ö rfat tar e n oc h S t ud e n t li t t e rat ur