Klass
BeGreppbart
Magnus Hรถrnqvist
Klass ISBN 978-91-47-09820-0 © 2016 Magnus Hörnqvist och Liber AB Förläggare: Emma Stockhaus Redaktör: Camilla Nevby Projektledare: Cecilia Björk Tengå Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Sättning: LundaText AB Produktionsledare: Jürgen Borchert
Första upplagan 1 Typsnitt: Adobe Garamond Pro och Euphemia UCAS Tryck: People Printing, Kina, 2016
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www. bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 E-post: kundservice.liber@liber.se
BeGreppbart BeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt. Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.
Aktuella titlar På www.liber.se/begreppbart kan du läsa mer om övriga redan utgivna titlar i BeGreppbart-serien.
Kontaktpersoner Serieredaktörer Mats Börjesson, professor vid barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet mats.borjesson@buv.su.se Alf Rehn, professor i företagsekonomi, Åbo Akademi alfrehn@mac.com
Ansvarig på Liber Magnus Winkler magnus.winkler@liber.se
Innehåll På väg
5
Del I. Det klassiska klassbegreppet
8
Traditionen från Marx 18 Traditionen från Weber 29 Tunga grundstrukturer och påtagliga yteffekter 42 Del II. Vad fångar begreppet i dagens samhälle?
Att göra klass genom individuella strategier på utbildningsmarknaden 49 Inkomst- och förmögenhetsutvecklingen: klasskamp och ägandets tyngd 60 Klassmedvetande – politik, identitet och särskiljande 71 Att få syn på det som verkar utan att synas 89 På plats
108
Omnämnande 115 Referenser 116 Register 123
46
På väg
Tänk dig att du ser två personer sitta på en bänk i vänthallen på Stockholms centralstation. De väntar på tåget till Göteborg. Du kan inte låta bli att titta en extra gång då de sitter med shoppingkassar från samma exklusiva boutique mellan fötterna. Det ser roligt och – sannolikt ofrivilligt – osjälvständigt ut. Själva tar de ingen notis om varandra utan har uppmärksamheten riktad åt annat håll. Du, som läser sociologi och just håller på att skriva en uppsats om klass, tar tillfället i akt. När den ena personen lämnar bänken för att handla godis och reslektyr på Pressbyrån tar du mod till dig och går fram till personen som sitter kvar. Det visar sig att hen, som heter Kim, är på väg hem till den stora bostadsrätten i Göteborg som hen flyttade in i efter att ha blivit klar med universitetsexamen i Stockholm. Nu, som 35-åring, arbetar Kim inom ett medelstort exportföretag i barndomsstaden. ”Jag uppfattar ändå mig själv som medelklass”, svarar Kim belevat på en av dina sociologiska standardfrågor. Du behöver inte leva plågsamt nyfiken om den andra lyxkonsumerande personen på bänken i vänthallen. Hen, som heter Robin, slår sig nämligen ner mitt emot dig på Göteborgståget. Det visar sig att även denna person flyttat tillbaka till staden som hen växte upp i efter avklarad universitetsexamen i en annan stad. Varje vardagsmorgon låser Robin dörren till bostadsrätten och åker till jobbet på samma exportföretag i Göteborg som Kim. När du frågar hur Robin uppfattar sin sociala ställning får du ett bekant svar: ”Jag betraktar mig som medelklass.” De två personerna har så många uppenbara sociala likheter att det förefaller naturligt att placera dem i samma sociala klass. Men det är inte, som vi ska se, ett självklart val om man låter sig inspireras av klassisk klassanalys. Den tillhandahåller 5
inte bara redskap för att analysera uppenbara sociala likheter och skillnader, de välexponerade klyftorna mellan rik och fattig, utan även bakomliggande förhållanden som skapar ojämlikheten. I den här boken tar vi fasta på det temat hos den klassiska klassanalysen: spänningen mellan tunga – men kanske inte alltid direkt synliga – grundstrukturer och klassamhällets mer påtagliga yteffekter. För att ge en första ledtråd i analysen av vårt fall var det inte främst arbetets avkastning i form av låg eller hög lön som intresserade klassiska klassteoretiker. Inte heller hade de nöjt sig med att höra vad personerna själva har för uppfattning om sin sociala ställning. Sannolikt hade de varit mer upptagna av vilken typ av arbete personerna på bänken i vänthallen har. Anställd eller företagare med egna anställda? Stort eller litet inflytande över det egna arbetet som anställd? Och när det väl gäller tjockleken på plånböckerna hade de velat veta vilken typ av pengar personerna har tillgång till. Har de både stora ränteinkomster – från ärvd och förvärvad förmögenhet – och höga löneinkomster, eller möjliggjordes kanske shoppingturen i Stockholm av ett tillfälligt lönepåslag och lånade pengar? Ett stort lönepåslag är inte tillräckligt för att byta klass, enligt klassiska klassteoretikers sätt att tänka. De hade nog också letat information om vilken typ av utbildning personerna investerat i; hur utbildningen påverkar deras positioner på arbetsmarknaden och i hur hög grad den avgör frihetsgrader och befogenheter på deras arbetsplats. Möjligen hade inte typ av lärosäte – utbildning på gammal bildningsborg eller ung högskola – intresserat dem i lika hög grad, eftersom de skrev och tänkte långt innan tillgången till högre utbildning demokratiserades under andra hälften av 1900-talet. Att den ena av personerna på Stockholms central, Kim, i huvudsak lever på inkomsterna av sitt kapitalägande skulle däremot inte 1800-talets och det tidiga 1900-talets klassteoretiker ha funnit konstigt. Inte heller att den andra personen i vänthallen, Robin, som framför allt lever på lånade pengar, är livrädd för att räntan ska stiga. 6
PÅ VÄ G
Typ av arbete, typ av pengar och typ av utbildning är inte uppenbart när du för första gången träffar personerna på centralstationen. Inte heller vilken social bakgrund och vilka ärvda tillgångar de har med sig. I den här boken håller vi med hjälp av klassikerna utkik efter den sortens skillnader.
PÅ VÄ G
7
Del I.
Det klassiska klassbegreppet
Klass är både komplicerat och enkelt. Till skillnad från många andra genomgångar av omstridda begrepp kommer vi i denna bok att ta fasta på enkelheten, men utan att välja genvägar. Det går inte att bortse ifrån att begreppet har tolkats på en mängd olika sätt och att de olika tolkningarna kan vara steg på vägen till ett mer rikhaltigt begrepp. Vi kan börja med själva ordet. Etymologiskt kommer klass från det klassiska latinets classis. Enligt Oxford Latin Dictionary kunde det syfta på • en indelning av medborgare baserat på egendom • en grupp medborgare inkallade till militärtjänst • en klass med skolelever. Redan från början finns antydningar om att klass syftar på både aktör och struktur. Enligt samma källa kan classis härledas till verbet calo – att sammankalla. Grundbetydelsen är emellertid indelning. På 500-talet före vår tideräkning sägs Servius Tullius under sin regeringstid ha genomfört en indelning av de romerska medborgarna i fem klasser baserad på förmögenhet, med tanke på framtida krigstjänst och politiskt deltagande. Följaktligen kunde klass på en och samma gång handla om att kalla samman en grupp medborgare för att föra krig och om att dela in samtliga medborgare i olika klasser baserat på egendom, utan hänsyn till börd. I senare tiders samhällsvetenskap har förhoppningar om arbetarklassen som politisk kraft blandats med detaljerade be8
skrivningar av inkomstojämlikhet. Fokus kan ligga på positionen i den sociala strukturen eller på skillnader i hälsa och musiksmak. Den amerikanske sociologen Erik Olin Wright, som ägnat hela sitt yrkesverksamma liv åt att forska om klass, har funderat över mångfalden av tolkningar. Den beror, menar han, på att vi närmar oss klassbegreppet med en blandad kompott av frågor och förväntningar. Wright ringar in sex olika frågeställningar. Svaren handlar på olika sätt om klass (Wright 2005: 180 f.): 1. Hur ska vi beskriva strukturen av ojämlikt fördelade materiella resurser? Svar: med klassbegreppet. 2. Hur ser människor själva på den egna positionen i strukturen? Svar: genom klassmedvetandet. 3. Vad förklarar skillnader i livschanser och materiell standard? Svar: skilda klasspositioner. 4. Vilka förhållanden i samhället ger ständigt upphov till konflikter? Svar: klasskillnader. 5. Hur kan vi förklara de stora förändringarna i sättet att organisera den ojämlika resursfördelningen över tid? Svar: med klasskamp. 6. Vilken typ av politisk förändring måste till? Svar: klassutjämning. Det råder ingen enighet om vilka frågor som bäst ringar in fenomenet klass. Dessutom tillåts de ständigt glida in i varandra. Då blir klass oerhört komplext. Samtidigt är klass enkelt. Det handlar om skiljelinjer i samhället som i grunden formar våra liv. Ingen kan undgå att lägga märke till skillnaderna mellan fattig och rik – mellan kallskänka och bankdirektör, eller mellan vårdbiträde och överläkare. Klassanalysen är kanske inte utarbetad. Men vi är alla på något sätt medvetna om klass. Vi är väl medvetna om våra livsvillkor, men också om de begränsade utsikter9
na att förändra dem. Att vi kanske inte så ofta pratar om klass är en annan sak. I en tid då ojämlikheten närmar sig 1800-talets nivåer är det inte medvetenheten om ojämlika livsvillkor som minskat utan snarare förhoppningarna om att kunna göra något åt dem. Det tycks för att tala med Slavoj Žižek i filmen The Pervert’s Guide to Ideology (2012) vara lättare att föreställa sig jordens undergång än en blygsam förändring av den ekonomiska ordningen. Även om vi alla på något sätt är medvetna om klass är det inte lika självklart vilka faktorer som styr våra livsvillkor. I den klassiska sociologin var klass verksamt både på ytan (mer synligt) och under ytan (mindre synligt). Numera fastnar texter om klass lätt i det mer synliga och uppenbara: i skillnader som lättare kan iakttas och som det ofta rapporteras om i tidningar och olika undersökningar. Det kan till exempel röra sig om att brott och utsatthet för brott är koncentrerade till socialt utsatta bostadsområden, där arbetslösheten är högre och den allmänna hälsan och det upplevda välbefinnandet är lägre än på andra håll. Ett annat, närmast övertydligt exempel är att den förväntade livslängden sjunker markant när tunnelbanan lämnar Stockholms välbärgade norra förorter och rullar söderut längs den röda linjen. Det skiljer 18 år i livslängd mellan en högutbildad i Danderyd och en lågutbildad i Vårby (SVT Nyheter 2014). Att grupper med höga löner och exklusiva konsumtionsvanor är överrepresenterade inom vissa bostadsområden, och barn med höga betyg inom vissa skolor, är en del av samma berättelse. Halvdokumentära filmatiseringar och skönlitterära skildringar av det hårda livet på samhällets botten likaså. Vi vill fördjupa bilden genom att återuppliva frågor som sysselsatte de klassiska klassteoretikerna. Vad döljer sig bakom den ojämlika fördelningen av livschanser? Kan klassbegreppet också användas till att förklara uppenbara skillnader i allt från semestervanor till hälsa?
10
DEL I. DET KLASSISKA KLASSBEGREPPET
Likheter mellan Marx och Weber Inom klassanalysen går en traditionslinje från Karl Marx (1818– 1883) och en annan från Max Weber (1864–1920). Det är de två huvudriktningarna. Numera sägs ofta att traditionerna flutit ihop. Det har blivit svårare att säga om en analys av klass är marxistisk eller weberiansk. Men historiskt är det stor skillnad. Och det går knappast att förstå klassbegreppet utan kunskap om bakomliggande antaganden, resonemang och intressefokus hos Marx och Weber. Det finns ingen väg runt klassikerna, som på ett märkligt sätt både förenas och skiljs åt i förhållande till nutiden. Så vi börjar med att redovisa gemensamma antaganden och sammanfattar därefter några centrala skillnader. 1. Klass är en social skiktning som framträder i och med kapitalismen. Marx och Weber analyserade klasser som ett nytt historiskt fenomen. Kapitalismen kan sägas vara fullt genomförd i tidsperioden mellan Marx författarskap (ungefär 1840–1880) och Webers centrala publikationer (de två första decennierna av 1900-talet). Tidigare reglerades tillgången till vissa yrken och privilegier på juridisk väg. Men kapitalismen röjde undan gamla uppdelningar och ersatte dem med nya skiljelinjer. Klass i vår nutida mening förutsatte att juridiska regler och fysiskt tvång inte längre var de centrala vägarna för att återskapa samhällets ojämlika fördelning av materiella resurser. Även tidigare gav ekonomin olika tillgång till materiella resurser och formade skilda livsutsikter och identiteter. Men den var organiserad på ett sätt som svarade mot andra uppdelningar. Ständer var länge en verksam indelning som utgick från samhällsfunktion snarare än ekonomisk position. I Sverige delades människor in i adel, präster, borgare och bönder, vilket medförde olika ekonomiska privilegier och skyldigheter. Fram till ståndsriksdagens avskaffande vid 1800-talets mitt var det även ett sätt att definiera politiska aktörer. Därutöver fanns andra förkapitalistiska in11
delningar som hägnade in tillgången till resurser. Skråväsendet fungerade länge, med statens goda minne, som ett sätt att monopolisera tillträdet till vissa försörjningsgrenar. Klass däremot är en modern princip för social skiktning. Och det var i ljuset av denna nymodighet som både Marx och Weber analyserade klass. 2. Klasser genereras genom privat ägande av produktionsmedel, fri arbetskraft och byte av varor via marknader. Klasser uppstår genom kapitalismens sätt att fungera. Då skapas två grundpositioner: de som äger kapital (företag, mark, fastigheter) och de som äger sin arbetskraft (men inget annat som de kan försörja sig på). Det betyder att de flesta arbetar åt andra medan vissa lever på andras arbete. Under kapitalismen sker detta under formellt fria förhållanden. I motsats till tidigare historiska epoker disponerar icke-ägarna själva sin arbetskraft. Det är den ekonomiska grundstruktur som inget klassbegrepp kan nonchalera. Marx och Weber kan sägas ha intresserat sig för olika faser av den dynamik som kapitalismen ger upphov till. Marx intresserade sig för produktionens värld, medan Weber skrev om hur marknaden förstärkte existerande ojämlikheter. Vi får anledning att återkomma till detta, eftersom distinktionen mellan produktion och marknad brukar uppfattas annorlunda och i stället lyftas fram som en skillnad av författare som jämför Marx och Weber. 3. Ägandet är en central aspekt av klass. Både Marx och Weber var överens om ägandets centrala ställning. Men även här betonades olika aspekter. Marx såg till det ägande som formar borgarklassen till en egen klass – ägandet av produktionsmedel. Det handlar om företag, aktier, fastigheter och markegendomar som kan ge avkastning och investeras på nytt. Weber betonade det ägande som var avgörande för individens livschanser. Den grundläggande skiljelinjen gick mellan ”ägande” och ”egendomslöshet” (Weber 1987 [1921/22]: 35). 12
DEL I. DET KLASSISKA KLASSBEGREPPET
Den som äger har genomgående bättre utsikter såväl på samhällets marknadsplatser som på bostadsmarknaden eller äktenskapsmarknaden. Ironiskt nog har moderna klassteoretiker varit mindre tydliga på denna punkt. I vår vardagliga förståelse av klass förefaller inte heller förmögenhet vara närvarande. Den franske ekonomen Thomas Piketty, som egentligen undviker klassbegreppet, har kanske bättre än någon annan belagt ägandets tyngd. Han menar att förmögenhet har kommit att bli ett abstrakt begrepp på grund av dess oerhörda koncentration. Det stora flertalet människor kommer helt enkelt aldrig i kontakt med ägandet (Piketty 2015: 271). Vi ser inte de stora förmögenheterna; de är relativt osynliga men verksamma under ytan. 4. Klasser existerar i förhållande till varandra i en klasstruktur som skapas genom att individer intar olika positioner i den ekonomiska strukturen. Klasser har ingen självständig existens. Både Marx och Weber förstod klasser strikt relationellt. Vi kan inte få syn på arbetarklassen utan att också se till borgarklassen. Och medelklassen definieras genom att befinna sig i spänningsfältet mellan sociala skikt som befinner sig såväl över som under den. I den mån klasser finns, existerar de bara i förhållande till varandra och som en del av den klasstruktur som omfattar alla klasser. Ovanstående fyra påståenden ringar in den gemensamma grunden; det som förenar analysen av klass hos Marx och Weber. Vi vill lyfta fram denna grund eftersom den i dag inte är självklar. På senare tid hittar vi uppfattningar om klass som nästan helt ignorerar ägandets roll och som lägger fokus på identitet och kulturella tillgångar eller som identifierar nya klasser, som den ”kreativa klassen” (Florida 2006), ”prekariatet” (Standing 2013) eller ”den transnationella kapitalistklassen” (Sklair 2001), fristående från andra klasser. Samhälleliga tendenser upphöjs till självständiga klasser. När antalet osäkra anställningar ökar upp13
Klass är ett begrepp som används vid indelning utifrån ekonomiska och sociala kriterier. Att kategorisera genom klass är ett sätt att närma sig ojämlikt fördelade livschanser. Magnus Hörnqvist utgår från sociologins klassiker och lotsar läsaren från det synliga till det mindre synliga. På ytan ser vi skillnader i hälsa och boende, inkomst och smak. Men under ytan verkar tunga strukturer och ärvda tillgångar.
BeGreppbart
BeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt. Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.
Best.nr 47-09820-0 Tryck.nr 47-09820-0